Bergnäskyrkan
HistorikHistorikBergnäskyrkan ritades av S. Poroslay och stod klar 1976.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441749
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
BERGSTRÖMSKA GÅRDEN
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578762
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BJÖRKSKATA KYRKA
Bebyggelse - byggnadTakformPlantak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441750
- Objekttyp
- BUILDING
BOD
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000426439
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BOSTADSHUS
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676404
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BRÄNDÖ-UDDSKÄRS KAPELL
ByggnadsbeteckningTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549527
- Objekttyp
- BUILDING
EKONOMIBYGGNAD
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676533
- Objekttyp
- BUILDING
FD KOMMUN- OCH TINGSHUSET, RÅNEÅ
ByggnadsbeteckningHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Det kombinerade kommunal- och tingshuset ligger något indragen från gatan, bakom en remsa av stensatt trottoar och gräsmatta. Huset består av två byggnadskroppar som formar ett L. Den ena kroppen, där domstolen hade sina lokaler, är uppförd i två våningar på en hög slätputsad sockel, fasaderna är tegeltäckta och sadeltaket belagt med tegel. Den andra huskroppen är uppförd i tre våningar och har grå slätputsade fasader med vita släta omfattningar och listverk. De två huskropparna hålls samman av ett uppglasat passageparti i två våningar. Huvudentrén låg på den södra fasaden och över dörren satt Råneås vapen. Domstolsutrymmena låg till höger innanför entrén på bottenplan. Det fanns en tingssal som var belägen vid husets ena gavel. Salen finns kvar och har inte genomgått några stora förändringar sedan domstolen övergav den. Fönster i tre väderstreck släpper in rikligt med ljus och ett något förhöjt tak skapar en luftig atmosfär. Väggarna är täckta med bröstningspanel och partierna ovan dessa är vitmenade. I anslutning till salen fanns överläggnings- och vittnesrum. Vidare fanns väntrum för allmänheten och ett rum för vardera domare, åklagare och notarier. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-09-16
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000720407
- Objekttyp
- BUILDING
FOLKETS HUS
ByggnadsbeteckningHistorikFolkets Hus i Luleå uppfördes ursprungligen som officersmäss på Pitholmsheden i Piteå. När regementet 1882 flyttade till Notviken i Luleå flyttades mässen med, byggdes ut och fick så småningom också en ny och ståtligare panelfasad. När regementet flyttat vidare till Boden såldes den gamla officersmässen, flyttades in till Luleå stad 1914 och blev några år senare ett Folkets Hus. I motiveringen till byggnadsminnesbeslutet 1986 framhölls byggnadens välbevarade exteriör med sin pampiga, klassicistiska panelarkitektur - utformad för att imitera de dyra och påkostade stenhusen. Den 3 april 2003 eldhärjades byggnaden svårt. Branden slukade i stort sett hela byggnaden. En rekonstruktion anses inte kunna motiveras vare sig ur kulturhistorisk synpunkt eller med avseende på helhetsmiljön. Länsstyrelsen anser därmed att byggnadsminnesbeslutet kan hävas. KÄLLA: Beslut - Hävande av byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2003-05-12, Dnr 432-8915-03
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585719
- Objekttyp
- BUILDING
FORSNÄS KAPELL
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441751
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FYRMÄSTARBOSTAD
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357811
- Objekttyp
- BUILDING
FYRMÄSTARBOSTAD
Bebyggelse - byggnad21400000357812http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357812Bebyggelse - byggnadLULEÅ RÖDKALLEN 2:1 - husnr 10FYRMÄSTARBOSTADLän: Norrbotten, Kommun: Luleå, Landskap: Norrbotten, Socken: Nederluleå , Stift: Luleå stift, Församling: Nederluleå församlingNybyggnadsår: 1872 - 187222.361500398776176,65.3175181665635http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000357812http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000357812http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000357812RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357812
- Objekttyp
- BUILDING
GAMLA RÅDHUSET
HistorikHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Kopian av det gamla rådhuset från 1600-talet har fasader klädda med rödfärgad locklistpanel och vitmålade knutlådor. Ursprungligen fanns ingen panelbeklädnad och knutarna var tjärstrukna (Steckzén, 1921, s. 174 ff). Precis som i det ursprungliga huset saknar bottenvåningen fönster och har istället bodluckor och små gluggar med träluckor vilka hörde till arresterna. Andra våningen har spröjsade fönster. Entrén ligger mitt på ena långsidan med en halvcirkelformad stentrappa framför. I takfallet ovanför entrén sitter en takkupa med klocktorn. Tornuret som hade införskaffats till det gamla rådhuset reparerades och togs i bruk omkring 1734 men uppgifter saknas om vad som hände med urverket sedan det rådhuset hade rivits. Det ursprungliga huset var inrett med en bred förstuga i mitten av bottenvåningen, tillräckligt bred för att rymma borgmästarens släde, arrester, vaktrum och diverse skrubbar. Under huset fanns en källare där en krog inreddes i början av 1700-talet. På andra våningen fanns två salar, lilla och stora rådstuga. Den mindre salen användes av rådhusrätten och den större vid allmänna sammanträden med stadens borgare. I kopian är andra våningen också inredd med två salar, dock är de lika stora. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-09-16, Steckzén, Birger: "Luleå stads historia 1621-1921", Uppsala 1921
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051801
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GAMMELSTADENS SOCKENSTUGA OCH TINGSSTUGA
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Den gamla kombinerade sockenstugan/tingsstugan är ett litet rödmålat trähus i en våning med tegeltäckt sadeltak. Knutar och knutlådor är vitmålade, liksom fönster- och dörromfattningar samt fönsterluckor. Fönstren har breda karmar med kraftiga överstycken. Pardörrar leder in i stugan, som har ett stort rum där tingen troligen hölls. Några spår eller någon inredning från tiden som tingshus saknas helt. Sockenstugan användes av sockenfullmäktige, häradsrätten och som häkte. Två celler finns bevarade. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-09-16
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000720465
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GARAGE
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676405
- Objekttyp
- BUILDING
Germandö fyr
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027660
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Germandö, kummel
HistorikHistorikVitt, två meter högt betongkummel på Germandö östra udde, utanför Luleå. Uppfört 1934. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028135
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HÄRBRE
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676406
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
jämtösund, tavla
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028150
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
lill furuön övre, fläck
FasadmaterialExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028142
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Luleå Domkyrka
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningDen nuvarande kyrkan, ritad av A.E. Melander, är den tredje på samma plats och en av stiftets två kyrkor i tegelnygotik. Nygotiska tegelkyrkor är annars ett av det sena 1800-talets tunga bidrag till vår kyrkoarkitektur på såväl landsbygd som i stadsmiljö i övriga delar av landet. Kyrkan blev det nybildade stiftets domkyrka 1904, men stod klar redan 1893 och ersatte då den 1700-tals-kyrka som sex år tidigare blivit lågornas rov i stadsbranden. Till sin form är kyrkan en långhuskyrka med korta korsarmar, polygonalt kor och västtorn med hög spira, där en kyrktupp sitter uppflugen på korset. I det yttre tonas korsformen ned av de sexkantiga trapphus som är insmugna vinklarna mellan korsarmar och kor/långhus, mot korsidan finns även utbyggnader för sakristia och biutrymmen. Även i vinkeln mellan torn och långhus står smala, sexkantiga trapphus. Till sin yttre gestalt är domkyrkan en god representant för det sena 1800-talets nygotik. Huskroppen är kompakt och höjdsträvande med rikt artikulerade tegelfasader på huggen stenfot, utkragad från den röda tegelfasaden som har listverk och detaljer i grå konststen. Samtliga stendetaljer har i sen tid täckts med grå plåtbeslag. Fasaderna bryts upp av strävpelare i flera avsatser, mönstermurningar, fialer och uppskjutande gavlar, samt spetsbågiga fönster med stenposter. Korsarmarna markeras av runda fönster med masverk i sten. Fönster och arkitekturdetaljer samverkar till att lösa upp fasaden och förstärka kyrkans höjdsträvan, ett motiv som är karaktäristiskt för nygotikens kyrkor. Det branta sadeltaket har en plåttäckning i fjällmönster. Kyrkan har ingång genom båda korsarmarna och genom tornet, samt en handikappentré på norrsidan. Huvudentrén i tornet har en framskjutande portik med spetsig gavel, spetsbågig öppning med stegvis avtrappade smygar, de innersta med runda kolonner, efter medeltida mönster. Trappan upp till de avskalade, kopparportarna följer portikens form. Korsarmarnas entréer har en likartad uppbyggnad men i lite mindre skala. Kyrkan är till det yttre mycket lite förändrad sedan den byggdes och har ett öppet och välkomnande uttryck.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441757
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LULEÅ TINGSRÄTT, RÄTTSCENTRUM
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Byggnadskomplexet består av flera sammanfogade byggnadskroppar. Ryggraden utgörs av en långsträckt huskropp som löper i öst-västlig riktning utefter Skeppsbrogatan, och i vinkel från denna skjuter tre byggnadskroppar fram. I söder, mot busstorget bildas två gårdar varav den ena är upphöjd en våning och endast nås från byggnaden. I norr finns parkeringsplatser. Anläggningen är fem till sex våningar hög och har fasader täckta med målad trapetsprofilerad plåt, slät betong och tegel. Taket är platt och är delvis förhöjt med en takvåning. Huvudfasaden mot Skeppsbrogatan öppnar sig mot allmänheten genom uppbrytningen i flygelpartier och tydliga entréer. Fasaden varieras med fönsterstorlekar, plåtdimensioner och entréernas oregelbundna placering. De enkla, massiva fasaderna, de raka formerna och dominansen av brunt ger byggnaden ett officiellt, relativt anonymt utseende (Karlsson, 2005, s.17). Hela komplexet är helt skräddarsytt för de verksamheter det uppfördes för. Domstolarna har lokaler i den östra delen av komplexet. Den utskjutande tingssalsdelen i öster är klädd i spritputsade lättklinkerblock i samma bruna färg som huvudfasaden. Upptill avslutas dess fasad av en mörkt brun plåtlist (Karlsson, 2005, s.15). Tingssalarna ligger på bottenvåningen. Vid besöket 1997 fanns två tingssalar, båda med möblering från 1977. Taket är snedställt, vilket ger olika takhöjd i olika delar av salarna. Ljuset faller in genom höga snedställda burspråk vid den ena långsidan. Väggarna är klädda med mönstermurat tegel. I den större salen är rättens bord svagt svängt och upphöjt på ett podium. Parternas bord är placerade i sned vinkel framför domarbordet. Den mindre av tingssalarna har en cirkelrund möblering med separata bord. Salen saknar helt podium. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-09-16, Karlsson, Lina "Dokumentation av modern arkitektur i Norrbotten : Lejonet, Luleå" Norrbottens museum, 2005
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000720409
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LUSTHUS
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049277
- Objekttyp
- BUILDING
Långholmen yttre, tavla
HistorikHistorikVitmålad sten vid stranden på Långholmen i södra Rånefjärden. Målad 1929. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028147
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LÄNSRESIDENSET, LULEÅ
ByggnadsbeteckningHistorikLandshövdingsresidenset i Luleå är det enda i landet som är byggt i trä. Det är ett undantag från regeln att kronans viktigare byggnader skulle uppfördas i sten. Skälet till detta var dels att man var tveksam till om ett murat hus skulle vara tjänligt som bostad i det nordliga hårda klimatet, och dels att man var osäker på om det gick att uppbringa tillräckligt många murare i denna del av världen, där trä var det förhärskande byggnadsmaterialet. Residenset började byggas 1852 efter ritningar av arkitekt Ludvig Hawerman. Huset är uppfört i två våningar och är byggt i liggande timmer. Fasaderna är klädda med locklistpanel och dekorerade med snickeridetaljer som är tillverkade på platsen. KÄLLA: Statens fastighetsverks hemsida http://www.sfv.se/ 2007-04-23
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000426434
- Objekttyp
- BUILDING
lönngrund, tavla
StommeHistorikVitmålad sten/tavla i Rånefjärden. Målad 1929. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028151
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
MASSAMAGASIN
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676445
- Objekttyp
- BUILDING
MASSAMAGASIN
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676455
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
mjölkuddskyrkan
TakformTakformPlantak, Kupol, Plantak, Kupol
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441761
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Nederluleå kyrka (Gammelstads kyrka)
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivningNederluleå kyrka är en senmedeltida troligen sent 1400-tal - salkyrka med vapenhus i SV och sakristia i NÖ. Den är med sina 16x 47 meter i yttermått den största medeltidskyrkan norr om Uppsala. År 1954 knackades fasadputsen ned så att det rosaskimrande murverket av natursten kom i dagen. Gavelröstena är däremot murade av tegel och pryds av figurativa blinderingar. Kyrkans fönster är rundbågigt välvda i djupa, gråputsade smygar, men korfönstret har en spetsbågig tegelomfattning som vidgar sig i flera språng. Både korets och vapenhusets portar har likadana öppningar som korfönstret, korporten är kopparbeslagen medan vapenhusets port är en plankdörr med kraftiga järnbeslag. På 1700-talet öppnades också en port i västgaveln som fick en rundbågig öppning med rusticerad, vitputsad omfattning. Den koppar-beslagna dörren är dock från 1971. Kyrkan har branta, spåntäckta sadeltak med ålderdomligt avslut mot gavlarna, helt utan gavelsprång. Mitt på kyrktaksnocken sitter en takryttare med förgylld kyrktupp uppflugen på korset.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441762
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
norr-äspen, kummel
Nuvarande kategorierTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028134
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
NORRA FLYGELN
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000426435
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
NORRBOTTENS-KURIREN
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningByggnaden är byggd i vinkel från kvartershörnet och mäter 33 respektive 31 ½ meter i vardera riktningen, fördelade på 10 fönsteraxlar utmed båda gatufasaderna. Huskroppen håller en större bredd mot Kyrkogatan - 12 meter - än i den länga som sträcker längs Stationsgatan som endast är 9 meter bred. Huset är enligt uppgift timrat, huruvida det är liggtimmer eller stående timmer har ej kunnat avgöras, men med tanke på byggnadens storlek och byggtid är det möjligen byggt av restimmer. Fasaderna är plåtbeslagna i ett tegelimiterande utförande, vilket var ännu tydligare från början när det var målat med vita "fogar" mot det tegelröda. Fasaderna Fasadens arkitektur & karaktäristisk för 1880-talet med symmetri som förhärskande ideal och breda horisontella listverk under takfot o mellan våningarna. Takets lutning är flack och inga takkupor eller andra takprydnader framhäver takfasaden - att jämföra med 1890-talshuset tvärs över gatan! Hörnen markeras genom i hörnkedjor i stenimiterande rustik och alla fönsteraxlar sitter på samma avstånd sinsemellan. På tidens manér är övre våningen markerad med högre fönsterhöjd och mer utsirade fönsteromfattningar. Bottenvåningens fönsteromfattningar bildar ett enkelt ramverk kring fönsteröppningen medan de i övre planet kröns av en profilerad kornisch. Mellan våningsplanen löper ett listverk med rusticerat mellanparti med sammansatta profiler i över- och underkant. Övervåningens fönster är "ställda" direkt på våningslisten. Takfotslisten är bred och hög med en attikavåning antydd genom ventilationsgallren - från början glasade - mot Kyrkogatan - samma motiv har funnits mot Stationsgatan. De "imiterade" spikteglen på Kurirenhuset mäter 24½ x 14cm exkl. "fog" medan det äkta spikteglet på huset tvärs över gatan mäter 15 ½ x 28cm. Ett äldre murtegel mätte ca30x14cm. Entrén i det avskurna hörnet mot gatukorsningen är inramad med kopparplåt med tidningens namn överst och annan information på sidostyckena. Den lilla baldakinen i kopparplåt är sannolikt tillkommen på 30-talet (efter 1924 ). Den glasade dörren är av sentida snitt. En rundtrappa i huggen sten tar upp nivåskillnaden mellan gata och dörr. Stenfoten i gathörnet övergår i betong i de delar där källarvåningen tränger in under huset, blandningen mellan sten och betong syns redan på bilder från 1920-talet och är sannolikt ursprunglig.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013746
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
notviken västra nedre, tavla
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028136
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
notviken västra övre, tavla
Nuvarande kategorierTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028137
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
notviken östra nedre, tavla
Nuvarande kategorierHistorikVit, rektangulär tavla och triangulär tavla vid Notviken på Junkön. Höjd 7,5 meter. Triangeln och vertikalt bälte rött. Uppfört 1942. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028138
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
notviken östra övre, tavla
TakformTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028139
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PONTUSBADET
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikPontusbadet är ett fint exempel på 1950-talets form- och kvalitetsmedvetna byggande. Exteriörens adderade geometriska volymer, flacka pulpettak, marmor- och burspråksfasader samt den fristående, eleganta Badskylten har en omisskännlig tidsprägel som även tar sitt uttryck i interiörens öppna karaktär, de gedigna materialen, den påkostade materialbearbetningen och de funktionella inredningsdetaljernas konstnärliga utformning. KÄLL: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2003-04-11, Dnr 432-1714-99
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578921
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Porsö kyrka
StommeExteriörbeskrivningAnläggningen bildar ett sammansatt byggnadskomplex med volymer i olika höjd och storlek. Exteriört tecknar sig kyrksalen som en ur anläggningen klart urskiljbar volym, genom sin höjd och distinkta, slutna form. Den fria gaveln är klädd med rödfärgad slätpanel och långsidorna med falsad, rödlackerad slätplåt, som en fortsättning på det höga, brutna takfallet. Övriga delar av anläggningen är målad i blått med papptak i rött och svart. Ett enkelt smideskors på den höga gaveln signalerar byggnadens funktion.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549551
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Råneå kyrka
ByggnadsdelByggnadsdelTorn - Sidoställt, Kor - Norr, Kor - Norr, Torn - Söder, Torn - Söder, Torn - Sidoställt, Sakristia - Norr, Sakristia - Norr
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441765
- Objekttyp
- BUILDING