JARHOIS KAPELL
StommeTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441862
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
TakformSadeltak
InteriörbeskrivningKyrkorummet präglas av den genomgripande omgestaltningen 1954, när tak och väggar beslogs med träfiberplattor, bänkar och predikstol byggdes om, inredningen kompletterades med nytt korskrank, obelisker och dopfunt. Rummet fick då också en ny färgsättning. Kyrkorummets bredd, den smala mittgången och bänkkvarterens utformning låter koret komma nära redan vid vapenhusdörren. Koret som ligger ett trappsteg ovanför kyrkorummet i övrigt, ramas in av den tresidiga östväggen och avgränsas med ett lågt korskrank. Över koret utvecklas kyrkans tredingstak till en solfjäderform. Vinkeln mellan tak och vägg markeras av ett profilerat listverk. Långsidornas väggar stadgas av följare som invändigt maskerats till lisener mellan fönstren. De breda fönsteröppningarna har släta smygar och saknar foderlister. Innerbågarna har kvar sin mönsterspröjsning, utförd i tunt bly. Längst bak i rummet står en orgelläktare på fyrkantiga, kolonner. Den låga läktarbarriären har ådringsmålade speglar med förgyllda bladornament. Orgelfasaden är avskalad och inramas av utsirade pilastrar med silvervågor och förgyllda lågor i toppen. Bänkkvarteren består av öppna bänkar med rektangulära, spegelindelade gavlar, målade i dova färgtoner. Altartavlan från 1933 som föreställer Jesus botar en blind är, om än målad i dova färger, en av kyrkorummets få färgaccenter. Tavlan är välvd i överkant och inramas av ornament lika de som inramar läktarorgeln. Altaret flankeras av två spegeldörrar och omsluts av den tresidiga, slutna altarrundeln som tillhör kyrkans originalinredning. Norr om altaret, dikt mot väggen, står den åttkantiga predikstolen på pelarfot under åttkantigt ljudtak. Välgjorda och tidspräglade ljuslampetter och mässingskronor tillhör 1930-talets tillägg och har ett egenvärde även om de inte är bärande för kyrkorummets karaktär.
TakformSadeltak
TakformSadeltak - Valmat
ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Rakt, Kor - Öster
Historiknull
HistorikEnligt syneprotokoll från 1866 är huset uppfört 1860. Vid synen 1866 inrymde byggnaden förstuga, två kamrar i söder, sal, kökskammare, handkammare, kök och förstukvist vid nordvästra gaveln. Huset har genomgått omfattande ombyggnader sedan 1860-talet. Entrén med verandan mot baksidan tillkom i mitten av 1940-talet, förstukvisten på gaveln har rivits och ersatts av en bro under skärmtak. Taket har fått ny täckning av röd tegelimiterande plåt och dörrarna ut mot gården har bytts ut. Fasaden har den för Tornedalen så karaktäristiska, kraftfulla takfoten med en grov profilering som följer med kring gavelröstets trekantsform. Den liggande panelen har en svagt markerad bröstning, pilasterformade knutlådor, enkla fönsteromfattningar och en ståtlig portomfattning. Invändigt präglas huset av 1900-talets moderniseringar även om några av rummen har kvar ett äldre brädtak och äldre listverk. Nya utrymmen har inretts och ganska radikala installationer har gjorts som t.ex. en handikapphiss och friliggande ventilationstrummor. Huset är inte längre någon prästgård utan inrymmer nu ett museum över Laestadius. KÄLLA: Bedömning av kulturhistoriskt värde inför byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Norrbotten, 2010-03-31, Dnr: 432-16250-07.
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Liksom i Haparanda har tingshuset i Pajala getts formen av en slägga, en plantyp som inte var ovanlig bland 1950-talets tingshus. I den ena huskroppen låg kansli och bostäder, i den andra tingssal och överläggningsrum samt rum för nämnd och parter. Tingshuset är byggt i två våningar med röda tegelfasader och tegeltäckt sadeltak. Tillbyggnaden från 1970-talet har platt tak och plåttäckta fasader. Tingshusets kvadratiska fönster saknar omfattningar men i murverket ovan överstycket på varje fönster löper en enkel tegelfris. Samtliga fönster har bågar och karmar i vitmålat trå och fönsterbleck i vitmålad plåt. På västfasadens nedre plan sitter kvadratiska, småspröjsade fönster försedda med vitmålade stålgaller. Två likadana fönster finns också på sydfasaden och vittnar om häktet som finns i denna del av byggnaden. På platsen för tingssalen på sydfasaden finns en smäcker balkong med vitmålat järnräcke och plan i armerad betong. Den spröjsade balkongdörren flankeras av fyra höga fönster, horisontellt delade i två lufter (Karlsson, 2006, s. 9). Entrépartiet ligger på byggnadens östra sida, i anslutning till skarven mellan de två huskropparna. Den framhävs av en stentrappa och en slät naturstensportal och porten består av en glasad dubbeldörr. Ovanför entrén är markerat "TINGSHUS" i mässing. Tingssalen ligger på andra våning i den huskropp som löper i öst-västlig riktning. På bottenvåningen i detta hus har polisen sina lokaler. På ovanvåningen finns också väntrum, överläggningsrum med stort bord och ett dolt pentry, advokat- och åklagarrum, övernattningsrum samt diverse andra kontorslokaler, bland annat "Tornedalens rättshjälpsmottagning". Allmänhetens väntrum har en exklusiv prägel med golvläggning av grön marmor och ett dekorativt smidesräcke mot den svängda trappan. Dubbeldörrarna som leder till tingssalen har en intarsia på varje dörrblad, till vänster syns Fru Justitia med bindel, svärd och vågskål och till höger ett fjäll med regnbåge och norrsken. Dörren är gjord av Mjölby intarsiafabrik efter ritningar av inredningsarkitekten K-A Adolfsson, Stockholm Tingssalen är rektangulär och ljus faller genom höga fönster i södra långsidan. Utefter denna sida löper också en balkong. Den ursprungliga inredningen i röd bok och teak liksom armaturen finns kvar och är mycket välhållen. Rätten sitter vid salens västra sida upphöjd på ett podium vid ett svagt svängt bord med täckt front. Snett framför domarbordet står de två partsborden med pläderingspultar. För allmänheten finns 48 åhörarplatser i form av ostoppade så kallade biografstolar. Arkivet fanns i husets källare där även pannrum och skyddsrum återfanns. Sedan huset byggdes har det genomgått få förändringar och såväl exteriör som interiör är mycket välhållna. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-08-12, Karlsson, Lina "Dokumentation av modern arkitektur i Norrbotten : Tingshus, Pajala", Norrbottens museum, 2006
TakformSadeltak, Sadeltak
Beskrivning1)Ödekyrkogård, oklar avgränsning, ca 30x30 m. Inom området synsfem gropar, 2 m diam och 0.5 m dj.Groparna finns i en lövdunge på en udde kallad Manganiemi.Lövdungen är nästan helt kringodlad. Vid inventeringstillfället1992 grävdes en provgrop i en av groparna. På 1 m dj framkom ettobränt människokranium. En osteologisk analys visade att kraniettillhört en kvinna som dött vid 18-30 års ålder. Kvinnan hadeett kort, brett och förmodligen högt kranium (kraniet var intehelt).Markägaren Axel Kreku fyllde igen en del av groparna under1960-talet.Ca 100-150 m NNV om 1 är:2)Ödekyrkogård? Enligt ortsbefolkningen har delar avmänniskoskelett påträffats någonstans på angiven plats. Ingafynd gjordes 1992.
UndersökningsstatusOkänd
UndersökningsstatusDelundersökt
BeskrivningÖdekyrkogård, närmast rektangulär, 63×43 m (NNV-SSÖ). En del av ytan, 33×30 m (NNV-SSÖ), är omgärdad av ett rött- och vitmålat staket, 1,5 m h, av sågade träplank, 0,08 m br och 0,02 m tj. Ingång på NNV kortsidan, 1 m br, bestående av en vitmålad grind med ett träkors, 0,5 m br, 0,6 m h och 0,02 m tj. Inom det instängslade området samt utanför staketet i områdets SÖ del är ett tiotal rektangulära och oregelbundna gropar, 1,5-2×1-1,5 m och 0,1-0,3 m dj. Flera av groparna är sammankopplade och runt somliga är vallar och jordhögar, 0,1-0,5 m h. Inom det instängslade området är en terrassformad grav, bestående av en kallmurad, mestadels övermossad kantkedja, 6×3 m st (N-S), 0,01-0,8 m h och 0,3 m br, av huggna stenar, 0,2-0,8 m st. Stenarna är synliga i N, V och S. Mitt på graven är ett kors av huggen sten, 0,97 m h, 0,46 m br och 0,13 m tj. I korsets mitt är en inhuggen stjärna. Korset står monterat på ett fundament av sten, kvadratisk, 46×46 m st och 48 m h. På fundamentet till korset står inhugget: "F .B. FORSSTRÖMS FAMILJEGRAF".
SkadestatusEj skadad
SkadestatusEj skadad
VegetationBeväxt med två tallar, två granar och lövsly.
PlaceringSynlig ovan mark
TerrängSvagt SV-sluttande moränmark. Skogsmark (tallskog).
PlaceringSynlig ovan mark
BeskrivningSommargrav, uppgift om (ungefärlig plats för). Enligt uppgift skall en sommargrav finnas invid den gamla stigen som nu är skogsbilväg. Sommargraven kunde ej återfinnas vid inventeringstillfället och har troligern förstörts när vägen anlades.
UndersökningsstatusEj undersökt
BeskrivningSommargrav, rektangulär, 2,6 x 0,5-0,7 m (NNV-SSÖ) och 0,45 m dj. Omgiven av en vall, 1,5-2 m br och 0,1-0,2 m h. En stig genomtvärar gropen. Två ankor, Ida och Olson, samt en hund, är begravna i närheten. Detta är sommargraven för Bror Johanssons morfar. Han hette Johan Erik Erson Elenius, född 1841 och död 1912. Hans fru, Sofia Johanna Hansson, född 1852 och död 1940, var dotterdotter till Lars Levi Laestadius. De bodde i "toinen talo". GPS: 1782649, 7524368
BeskrivningSommargrav, bestående av en rektangulär svacka, 2,5 x 1 m (NÖ-SV). Vallen i NÖ och SV, 1 m br och 0,4 m h. Enligt ... har ytterligare minst 1 sommargrav funnits i området.
BeskrivningSommargrav, bestående av en kistgrop, 2,5 x 0,5 m (N-S) och 0,4 m dj. Vall kring kanten, 1,5 m br och 0,2 m h. Ursprunglig sagesman var enligt förstagånsinventeringen Valdemar Lampa, född omkring 1895 och död 1968. Graven kallas Laiska Jaakon hauta, dvs Late Jakobs grav.
BeskrivningSommargrav, oval, 2.5x2 m (NV-SÖ) och 0.6 m dj. Mot NÖ en vall, 1-3 m br och 0.2-0.5 m h. I gropen ligger sentida skräp, tråd, burkar och flaskor.
TerrängFlack sandig moränmark Ö om sjö. Skogsmark (blandskog).
SkadestatusEj skadad
Referens: skriftlig källaInformationshäfte Gruvor och Bruk i Norr (ISBN91-971-783-0-6)
PlaceringSynlig ovan mark
SkadestatusEj skadad
PlaceringSynlig ovan mark
BeskrivningCa 1 m SÖ om 1 är: 2) Sommargrav, bestående av en otydlig grop, 2x1 m (NV-SÖ) och 0,3 m dj. Enligt sägnen skall här ha legat en kvinna som hette Lena. Sagesman Vikta Lehto, 65 år.
PlaceringSynlig ovan mark
PlaceringSynlig ovan mark
BeskrivningSommargrav. På platsen är en grop, rektangulär, 2,5 x 0,9 m (NNV-SSÖ) och 0,3 m dj. I SSÖ delen är enstaka helt sentida röjningsstenar från potatislandet intill. 0,2 m tj förnaskikt i botten, huvudsakligen från björkarna ikring. Välbevarad form. Enligt tidigare anteckningar jordades den intilliggande gårdens dåvarande ägare Henrik Viitavaara tillfälligt här kring åren1880-90. Han var morfar till Malte Nilsson i Ohtanajärvi som år 1970 utvisade platsen.
UndersökningsstatusOkänd
SkadestatusOkänd
SkadestatusOkänd