ADMINISTRATIONSBYGGNAD
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357744
- Objekttyp
- BUILDING
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
ANGÅRDEN
Bebyggelse - byggnadHistorikAngården är en ämbetsmannabostad från 1700-talets slut. Huvudbyggnaden uppfördes av lanträntmästare Per Forsell 1791. Till gården hörde då ett omfattande jordbruk. Senare kom Angården i prosten Olof Hambraeus´ ägo och kom därmed att fram till 1833 fungera som prästgård. En omfattande förändring av interiören genomfördes 1825. Vid en upprustning omkring 1840 fick huvudbyggnaden bl a sin yttre, nu gulmålade stående panel med sex blindfönster. Byggnaden är uppförd i en våning med oinredd vindsvåning under det stora mansardtaket. Vindsvåningens takstolskonstruktion är ett timmermansarbete av hög klass. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000673009
- Objekttyp
- BUILDING
ANNEX
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697542
- Objekttyp
- BUILDING
ARBETARBOSTAD
ByggnadsbeteckningHistorikFrån bruksperioden härrör också en envånings timrad f d arbetarbostad från ca 1870. Fasaderna har rödfärgad locklistpanel och taket är plåttäckt. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697546
- Objekttyp
- BUILDING
ARBETARBOSTAD NR 106
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584824
- Objekttyp
- BUILDING
ARBETARBOSTAD NR 107
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584682
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
ARBETARBOSTAD NR 111
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697541
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
ARBETARBOSTAD NR 112
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697548
- Objekttyp
- BUILDING
ARBETARBOSTAD NR 114
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikArbetarbostad nr 114, uppförd omkring 1850, är uppförd i två våningar jämte vindsvåning med två kamrar. huset är timrat och vilar på en sockel av natursten. Fasaderna är inklädda med kraftig stående locklistpanel, falurödfärgad. Fönstren har mittpost med två lufter om tre rutor. Fönsteromfattningarna är vitmålade, fönsterspröjsarna ljusgula. Fönsterkarmarna är narade liksom ytterdörrarna. Taket är ett sadeltak och täckt med papp. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1984-03-26, Dnr 11.392-10-84.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584714
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
AVTRÄDE
Bebyggelse - byggnad21420000049959http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049959Bebyggelse - byggnadUMEÅ BERGUDDEN 1:1 - husnr 8AVTRÄDELän: Västerbotten, Kommun: Umeå, Landskap: Västerbotten, Socken: Holmön , Stift: Luleå stift, Församling: Sävar-Holmöns församlingNybyggnadsår: 1895 - 189520.83767564350134,63.791073959056426http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000049959http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000049959http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000049959RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049959
- Objekttyp
- BUILDING
Backens kyrka
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivningKyrkan är en salkyrka uppförd av gråsten med gavelrösten i tegel åren 15011508. Byggmästaren är okänd. Med sina stora mått (16 x 45 m) blev den en av Övre Norrlands största kyrkor. Skalmurarna är 1,4 m tjocka och kalkputsade på ut- och insida. Lång-huset har fyra traveér och en utskjutande sakristia i nordost. De branta sadeltaken på långhus och sakristia är täckta med skivtäckt kopparplåt. På gavelröstena sitter två kopparinklädda kors. Takfoten är trappstegsformad med en ornerad bård mot väggen och gavelspetsarna är tegelornerade, även sakristians. Gråstenarna är synliga upp till sockelhöjd. Därefter är fasaden putsad och avfärgad i benvit kalkfärg. Ingången i väster markeras genom en rusticerad portal med rundbågade fönster. Den breda dubbeldörren är kasettmönstrad och målad i bruna nyanser. Fönstren är rundbågiga och saknar omfattningar. Mot söder finns en koringång vars dörr har snedställd brunmålad panel och smitt lås med initialerna IBS 1804 (Israel Boström). Sakristian har två mindre rundbågade fönster på norra respektive östra sidorna. På dess västra sida finns en ingångsportal av finhuggen granit och en kopparbeklädd dörr. Kyrkans yttre har förändrats i omgångar. Kvar från medeltiden är endast murarna, västra gavelröstet och sakristian. År 1740 finns uppgifter om att fönsteröppningarna förstorades från att ha varit små och spetsbågiga. Större ändringar gjordes 18041805 efter program av murmästaren Simon Asplund, Skellefteå. Han rev ett ursprungligt vapenhus med ingångsportal i sydväst och upptog istället ett nytt fjärde fönster i muren. Huvudentré och de rundbågade överljusfönstren upptogs i väster. En ingång (Maria-porten) som funnits mot norr sattes igen och gjordes om till ett fönster. Ursprungliga koringången i sydost gjordes om till ett fönster och samtidigt togs en ny koringång upp vid sidan om den gamla. Alla befintliga fönster utvidgades ytterligare och fasaderna putsades. Nästa förändring föranleddes av att kyrkan brann 1893. Branden startade på taket under en högmässa. Två år senare restaurerades kyrkan efter program av arkitekt Ludvig Peterson. Då hade de medeltida valven rasat och det östra gavelröstet blåst ned. I samband med uppmurningen omgestaltades röstet och fick tre smala lansettfönster och två rundlar med Davidsstjärnor, istället för vapensköldar. Det nya taket belades med järnplåt som svartmålades, istället för brädspån som det tidigare taket haft. Takfoten nygjordes med tegelblinderingar. Fönsterbågarna som hade varit tresidigt avslutade ändrades till rundbågiga. År 1909 gjordes en mindre tillbyggnad åt väster på sakristian för att inrymma trapphus till värmekammaren i källaren. Åren 19521955 utökades källarutrymmena och sakristians ingång åt väster, samt förseddes med nuvarande portal av granit. Korfönstrets nisch murades delvis igen och omskapades till ett rundfönster efter förslag av arkitekt Georg Rudner, Stockholm. År 1986 inträffade en ny katastrofal brand som gjorde att taket och kyrkans inre på nytt totalförstördes. Branden orsakades av kyrkans gamla bänkvärmare. Vid återuppbyggnaden 198790 efter program av arkitekt Jerk Alton, Kumla, byggdes ett nytt tak som belades med kopparplåt. Korfönstret, som hade omgestaltats till ett rundfönster 1955, återskapades till sin fulla längd i sin gamla nisch. Putsytor lagades och fasaden omfärgades med varmvit kalkfärg.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440494
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BAGGBÖLE HERRGÅRD
ByggnadsbeteckningHistorikGrosshandelsbolaget James Dickson & CO inköpte 1819 ett sågverk vid Baggböleforsen i Umeälven. Sågen byggdes ut på 1840-talet och hade sin storhetstid 1850-80. Av den omfattande bebyggelsen ligger endast herrgården kvar. Den är ett väl bevarat exempel på empirens träbyggnadskonst med slätpanelade fasader, artikulerade av pilastrar, fönsteromfattningar och dekorativa empireornament. Den uppfördes 1846 av Umeå sockens byggnadskunnige komminister, J A Linder. Byggnaden restaurerades 1968. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697552
- Objekttyp
- BUILDING
BANKHUSET (HANDELSBANKEN)
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikDet nya bankhuset byggdes 1894 efter en arkitektpristävlan med fem framstående svenska arkitekter som deltagare. Förstapristagaren Ernst Stenhammar gav sitt bankhus en stil som ansluter till rådhusets. Fasadmaterialet är detsamma - ljusrött tegel med lister, fönsterkors och dekorativa detaljer av ljusgrå natursten. Byggnaden är uppförd i två våningar med vindsvåning under valmat plåttak. Huvudfasaden mot väster utmärks av en bred risalit med hög svängd prydnadsgavel. Portalen är rikt skulpterad. Byggnadens hörn är rundade. Trapptornen mot gårdssidan är runda och försedda med lökkupolliknande huvar. Den höga bastionartade sockeln av grovhuggen granit har bröstvärn av ljus natursten. Fönstren i banksalen är senare ändrade och fönster har upptagits i den delvis inredda vindsvåningen. Byggnaden är också utformad så att man skulle kunna "läsa" sig till dess innehåll. För att bankens kunder skulle känna att de vågade lämna sina pengar i tryggt förvar har arkitekten försett byggnaden med tillägg som ger associationer till en försvarsanläggning, påminnande om de befästa vasaslotten, som just höll på att restaureras. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585003
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BARACK
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357752
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BERGUDDENS FYR
Historiska/ursprungliga kategorierHistorik1882 förslog Lotsstyrelsen Kungl. Maj:t att en mindre fyr skulle sättas upp vid Bergudden på Holmön. Två år senare uppsattes där ett mindre vitmålat fyrhus med lykta på väggen. 1886 tillbyggdes fyrhuset. 1894 inkom till Lotsstyrelsen en begäran från befälhavarna på de norrländska ångbåtarna om en starkare fyr på platsen. Lotsstyrelsen tog fram ett förslag som godkändes av Kungl. Maj:t 1895. Fyrplatsen anlades 1895-96. Fyrtornet, som ritades av arktitektbyrån L. Peterson och T. Stenberg, utgjordes av ett ca 18 meter högt trätorn, vid basen fyrkantigt och där ovanför åttkantigt, klätt med träspån som tjärades. Fyrapparaten, som bestod av två stycken anda ordningens linsfack, täcktes av en kopparklädd kupol. Vidare byggdes ett bostadshus av trä med röd locklistpanel, ett förråd, en tvätt- och bagarstuga samt en källare av betong. 1909 kompletterades fyrtornet med mistsignalstation. Fyren automatiserades 1969 och samtidigt drogs fyrpersonalen in. , Berguddens fyr uppfördes 1895 efter ritningar av arkitekterna L Pettersson och T Stenberg. Fyrtornet är uppfört i trä med spånklädda väggar och ett kupoltak klätt med kopparplåt. Fyren automatiserades 1969 och avbemannades senare samma år. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter. RAÄ, 1993-02-17. Beteckning 1092/93
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000687973
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BJUREN NORRA, STÅNGMÄRKE
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028093
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
bJUREN SÖDRA, STÅNGMÄRKE
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028092
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BOD
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000687979
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
bONDEN, BÅK
TakformTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028051
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BOSTADSHUS
ByggnadsbeteckningHistorikFastigheten Brogård 1 (tomt nr 254 före branden) bebyggdes 1871 med ett bostadshus. Byggherre var då bagare K A Tillman, men redan 1876 köptes fastigheten av kommissionslantmätare Alexander Lagergréen, som stod som ägare till 1899. Senare ägare har varit bl a kapten O A Öhman (1899-1921), Johannes Modig (1929-1964). Gården byggdes ut med en salong mot gården år 1886. I det inre har senare en del ändringar gjorts. En grundlig renovering utfördes 1964. Huset har en stomme av liggande timmer uppförd på stensockel, senare cementerad. Fasaden är klädd med gul hantverksmässigt utförd locklistpanel med knutlådor och profilerade fönsteröverstycken och gröna fönsterluckor. 1940 fick byggnaden en ny portal med en rikt skulpterad ytterdörr av träsnidaren Emil Sandberg, Umeå. Taket är utfört i schweizerstil, med kraftigt språng buret av profilerade sparrändar. Utbyggnaden från 1886 har en konsolfris i takfoten. Fönstren i bottenvåningen har krysspost med delad nedre ruta. I vindsvåningen är fönstren tätspröjsade, mot gatan med diagonalspröjsar. Taket är nyligen omlagt med tvåkupigt tegel. Skorstenarna är inklädda med plåt i senare tid. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1989-09-25, Dnr 221-3-89.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578266
- Objekttyp
- BUILDING
BOSTADSHUS
ByggnadsbeteckningHistorikByggnaden är uppförd som bostadshus för lektor Edv. Waldenström strax efter den stora stadsbranden 1888. Byggnadslov lämnades 1890. Ritningen är utförd av A W Bodinson 1890. Ritningarna till den nu befintliga panelen och den veranda mot gården, som fanns fram till slutet av 1930-talet, är utförda av arkitekt C Fr Sandgren i Umeå 1897, den mest anlitade arkitekten i staden vid denna tid. Mittpartiet på verandan är numera riven och ersatt av enklare entrépartier från slutet av 1930-talet vid ingångarna från gården. Byggnaden är uppförd av timmer i två våningar med något lägre övervåning. På långsidorna finns breda frontespiser med valmade tak mot gatan och gården. Taket är belagt med grönmålad plåt, utfört som skivtäckning med förskjutna falsar. Fasadpanelen i trä är rikt dekorerad och indelad av pilastrar och lister. Väggfälten är klädda med omväxlande stående och liggande gulmålad fasspontpanel med grå snickeridetaljer och gröna fönsterbågar. Två ursprungliga fönster finns kvar på västra gaveln, övriga är utbytta mot kopplade fönster med bibehållen indelning. Taklisten är profilerad med konsol- och bågfriser och över fönstren finns konsolburna kornischer. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2001-09-12, Dnr 221-1-89
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000577981
- Objekttyp
- BUILDING
BOSTADSHUS, RIPAN 3
Bebyggelse - byggnadHistorikByggnaden med två våningar och panelklädda timmerväggar under tegeltäckt sadeltak uppfördes på 1870-talet efter ritningar av stadsbyggmästare Gustaf Axel Pettersson. Fasaderna är dekorerade med bågfriser och profilerade fönsteröverstycken. År 1898 uppfördes ett trapphus mot gården och 1919 förlängdes byggnaden mot väster. Exteriören och delvis även interiören har bevarat sin ursprungliga karaktär. Tillsammans med kvarteret Ripan 1 är byggnaden ett av de få bevarade exemplen på bebyggelsen i Umeå före stadsbranden 1888. Kompositören Wilhelm Peterson-Berger bodde här åren 1885-1895. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584768
- Objekttyp
- BUILDING
BOTSMARKS KYRKA
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440497
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bredskär nordvästra, kummel
FasadmaterialHistorikPå Bredskär söder om Umeå finns tre kummel. De två västra, vilka bildar enslinje för inseglingen i sundet mellan Bredskär och Obbolaön, uppfördes 1857 och ersatt de ett par stångmärken som var uppförda 1820. Båda dessa kummel är försedda med topptecken. Det nordvästra kumlet är vitt, fyra meter högt stenkummel med rött mittbälte, överbyggt med fyra stänger som över kumlet är försedda med röd och vit brädklädsel. Totalt höjd åtta meter. Uppfört 1857. Sättet att överbygga kumlet på detta sätt var ett vanligt vis att förbättra synbarheten på befintliga kummel och återfinns på flera platser längs kusten. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028086
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bredskär sydvästra, kummel
HistorikHistorikVitt stenkummel med rött bälte och röd fyrkantig tavla på stång. Beläget på Bredskärs sydvästra sida vid södra inloppet till Umeå. Uppfört 1857. Tidigare har på Bredskär funnits två spirbåkar, 15 och 18 meter höga med två respektive en tunna som topptecken. Uppförda 1820. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028087
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bredskär östra, kummel
Nuvarande kategorierTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028085
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BREDSKÄRSSUNDS NEDRE FYR
Byggnadsbeteckning21420000016324http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000016324Bebyggelse - byggnadUMEÅ OBBOLA S:97 - husnr 18BREDSKÄRSSUNDS NEDRE FYRLän: Västerbotten, Kommun: Umeå, Landskap: Västerbotten, Socken: Umeå socken , Stift: Luleå stift, Församling: Holmsunds församlingNybyggnadsår: 1890 - 189920.31365457477139,63.66187853557687http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000016324http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000016324http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000016324RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000016324
- Objekttyp
- BUILDING
BRUKSMAGASINET
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikDet timrade, locklistpanelade och rödfärgade bruksmagasinet från 1700-talets slut har brutet spåntak med valmade gavelspetsar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000695084
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BRUNKÖREN, KUMMEL
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028097
- Objekttyp
- BUILDING
BÖLE ÖVERSTELÖJTNANTSBOSTÄLLE
ByggnadsbeteckningHistorikManbyggnaden uppfördes 1761, sannolikt i enlighet med mönsterplan i 1694 års boställsordning. Den lades på samma plats som det överstelöjtnantsboställe som uppfördes för Västerbottens regemente år 1696. Böle tjänade som militärboställe fram till 1897. Manbyggnaden är en timrad envåningsbyggnad med frontespiser och brutet tak täckt med spån. Fasaderna är klädda med locklistpanel och rödfärgade. Genom flera ombyggnader, varav en relativt omfattande år 1866, har exteriören förändrats åtskilligt; bl a var taket från början ett sadeltak. Den nuvarande balkongen, buren av fyra kolonner, härrör från en ombyggnad 1934. I byggnadens västra del är den ursprungliga rumsindelningen med en längsgående mittkorridor i stort bevarad och i flera rum finns de gamla taken kvar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578116
- Objekttyp
- BUILDING
BÖLEÄNGSKYRKAN
StommeTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440502
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
CARLSKYRKAN
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051270
- Objekttyp
- BUILDING
CELLFÄNGELSET
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikHuvudbyggnaden i två våningar representerar den mindre, raka fängelsetypen. Den är putsad och avfärgad i gult med lisener och listverk i vitt. Sadeltaken är täckta med ljusgrönmålad plåt. Invändigt är administrationsdelens bottenvåning mycket välbevarad och celldelen har öppet bjälklag, vilket endast finns i några få fall. KÄLLA: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992 10 02
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694646
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
ERSBODA KYRKA
StommeTakformPulpettak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051268
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
EXERCISHUS
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357749
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fjärdgrunds fyr
HistorikHistorikPå Fjädergrund uppfördes 1906-1907 ett runt torn av betong. Invid fyren byggdes ett bostadshus av trä i två våningar med två tjänstebostäder samt förråd. Fyren och bostadshuset ritades av Gerhard Högström, som även ledde byggnadsarbetena. Fyren tändes 1907. Dalénljus installerades i fyren 1944. Redan 1955 revs bostadshuset.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027678
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FLYGELBYGGNAD
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikBostads och kontorshuset vid Nytorgsgatan var ursprungligen ett uthus från 1874. Det tillbyggdes med bostadsrum år 1879. Ytterligare tillbyggnad gjordes 1931. Uthusdelen inreddes till kontor och bostäder på 1930-talet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578157
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FRÄLSNINGSARMÉNS SAMLINGSLOKAL
HistorikHistorikByggnaden på fastigheten Ymer 2 uppfördes ursprungligen som lokal till biograf Svea år 1918 efter ritningar av arkitekt Nils Nordén. Efter tre år av biograf verksamhet övertogs lokalen av frälsningsarmén, som sedan dess använt den som samlingslokal. Byggnadens exteriör är klassicistiskt utformad med fasad i gråmålad liggande fasspontpanel med ljusa snickeridetaljer samt en arkad vid entrén mot Kungsgatan. Exteriören och framför allt den södra delen mot Kungsgatan är mycket oförändrad sedan biograftiden. Entrépartiet med foyern, biljettkuren, trapporna upp till läktarna och bänkraderna på den östra läktaren är i det närmaste helt intakta. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1999-03-19, Dnr 221-3556-1994
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578106
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FULINGEN, STÅNGMÄRKE
Nuvarande kategorierTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028101
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FYRMÄSTAR- OCH FYRVAKTARBOSTAD
Bebyggelse - byggnadHistorikBerguddens fyr uppfördes 1895. Samtidigt byggdes även bostadshus och flera uthus. Bostadshuset innehöll lägenheter för fyrmästaren och fyrvaktaren. 1923 inreddes ytterligare en lägenhet på vinden. Huset om- och tillbyggdes 1948-49 och ändrades även 1954. Fyren automatiserades 1969 och avbemannades senare samma år. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter. RAÄ, 1993-02-17. Beteckning 1092/93
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357734
- Objekttyp
- BUILDING