Alneskogen
Naturreservat · Kommun- Källa
- NVR_NATURE_RESERVES
- Extern identitet
- 2000500
- Objekttyp
- NATURE_RESERVE
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
HistorikAnundsjö senmedeltida kyrka ligger centralt i det betydligt modernare Bredbyn. Det är en välskött salskyrka med senare tillagda vapenhus och sakristia. Exteriört präglas den av sitt medeltida ursprung med solida murar och brant sluttande spånbeklätt sadeltak, dock med 1700-talets tillägg i form av putsade fasadytor, sakristia i norr och en mycket utrycksfull, konstfärdigt utstyrd klockstapel i trä. Kyrkotomtens inramning av alltför enkel staketkaraktär, samt samhällets okänsligt placerade bebyggelse strax inpå i söder, förtar dock det ålderdomliga intrycket. Medeltida salkyrka, byggnadsåret angivet till 1437, med vapenhus i söder samt sakristia från 1700-talet i norr.
HistorikSocknen, som bröts ut ur Själevad under 1300-talet, ligger i ett kuperat skogslandskap med odling på sluttningarna i kustbygden någon mil norr om Örnsköldsvik. Arnäs kyrka uppfördes mellan 1781-1784 under ledning av byggmästaren Per Hagmansson, son till kyrkobyggaren Daniel Hagman, som också gjort ett ombyggnadsförslag redan 1765. I samband med uppförandet revs den äldre medeltida föregångaren på samma plats. Arnäs kyrka, som är en stor rektangulär salskyrka av gråsten med rakslutet kor och västtorn, har nedtonade klassicistiska drag i den långa Tessinska traditionen. Se även exteriör samt interiör beskrivning.
HistorikToalettbyggnad i ett plan, troligen från 1940-talet, förmodligen byggd för annan användning. Inbyggd i slänten, i betong med ljusgul avfärgning. Det plana taket fungerar som gräsbevuxen terrassyta där ett räcke skyddar i tre väderstreck. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1996-12-13, Dnr 221-5128-94
TakformSadeltak, Lanternin, Sadeltak
Beskrivning1) Sten- och bronsåldersboplats, med i sin helhet okändutsträckning, men fastställd inom ett ca 40x40 m (Ö-V) stområde, genom tidigare artefaktfynd och förekomst av kulturlager(?). Under maj-juni 1936 påträffades vid grävning nära ettpumphus sammanlagt 16 st föremål: 1 tväreggad yxa (av svartskiffrig eller vulkanisk bergart), 2 lancettformiga dolk- ellerspjutblad av kvarts och kvartsit, 6 skrapor av flinta,hälleflinta(?), kvarts och kvartsit samt 7 avslag av kvarts ochkvartsit. Fynden gjordes enligt Lagerström, 1936, den sistaveckan i maj vid uppsättning av ledningsstolpar. Den 1 junisamma år gjordes en närmare undersökning av fyndplatsen ochgrävningar med sållning av jorden utfördes. En yta på flerakvadratmeter genomsöktes. Fynden anges ha gjorts rel. ytligt.Enl. Westerdahl, 1985, har Evert Bandon 1962 gjort enprovgrävning på platsen och påvisat att fynden indikerar enboplats. Bl a hittades små benförekomster. Det i tidigareanteckn. nämnda pumphuset finns ej kvar, men på den fastställdaplatsen är en grund med betongfundament, 3.5x3.5 m (Ö-V). 3 m åtNNÖ är en gammal elledningsstolpe. Pumphuset ochelledningsstolpen är avbildade på foto i handlingar med dnr ATA4376/1937. Vid förfrågan bland ortsbefolkning bekräftas attgrunden är efter pumphuset. Kulturlagren(?) faställdes vidprovstick på flera platser inom det markerade området. 6 m VSV,1 m V och 8 m V om grunden kostaterades kollager på 15-30 cm dj.Lagret är 3-10 cm tj. Ca 15 m SV om pumphusgrunden är enraskant, med i huvudsak sand. Här iakttogs enstaka skärvstenar.Ca 80 m SÖ om nr 1 och ca 100 m SÖ om pumphusgrund är: 2)Boplats utan synlig anläggning, med i sin helhet okändutsträckning, men fastsälld inom ett ca 10x3 m (NV-SÖ) stområde, genom förekomst av enstaka skärvstenar och kolfläckar.Iakttagelserna gjordes på gångstig, belägen i rel. kraftig NV-sluttning. Skärvstenen och kolfläckarna har eroderats fram igångstigen. Liknande iakttagelser har gjorts på denna plats avBernt-Ove Wiklund och Christer Westerdahl, Örnsköldsviks museum(se tidigare anteckn.). Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
Beskrivning1) Tomtning, närmast oval, 9.5x6.5 m st (NÖ-SV) med ettbottenplan, ovalt, 4.5x2.5 m st (NÖ-SV) omgivet av en vall,1.5x2 m br, 0.3-0.5 m h av vanligen stenar, 0.2-0.5 m st.Öppningi NÖ, 0.5 m br. 1.5 m NÖ om nr 1 är 2) Boplatsgrop iklapper, rund, 1 m diam och 0.3 m dj. 6 m ÖSÖ om nr 2 är 3)Sjömärke, rest av(?), bestående av en stensamling, oregelbunden,1.3 m diam, 0.3 m h av 0.2-0.5 m st glest placerade stenar,utrivna. 22 m SV om nr 3 är 4) Härd, rund, 1.5 m diam och 0.4 mh av 0.1-0.3 m st stenar, delvis utrasad i S. Utrymmet innanföreldbegränsingen är 0.7x0.5 m st (N-S). 5.5 m NVom nr 4 är 5)Tomtning, närmast oval, 3.5x3 m st (NNV-SSÖ) med ett bottenplan,ovalt, 2x1 m st (NNV-SSÖ) i SÖ-V avgränsat av vall, 1-1.5 m br,0.5 m h av 0.2-0.5 m st stenar. I Ö-NÖ avgränsat av naturligklapperstenshöjd, 0.6 m h. Öppning i NNV, 1 m br. 13 m V om nr 5är 6) Skåre, bestående av en vall, 3 m l (N-S) 0.5-1 m br,0.2-0.4 m h av 0.3-0.4 m st stenar. 30 m SSV om nr 6 är 7)Tomtning, rund, 4 m diam med ett bottenplan, igenrasat, 2x1.5 mst (NV-SÖ) omgivet av en vall, 1-1.5 m br, 0.2-0.3 m h av0.2-0.5 m st stenar. Öppning i NV, 1 m br. 3 m S om nr 7 är 8)Boplatsgrop i klapper, oval, 3x2.5 m st (ÖNÖ-VSV) med en grop,2x1.5 m st och 0.3 m dj omgiven av en vall, 0.5 m br, 0.2 m h av0.1-0.3 m st stenar. Ca 20-30 m S-V om nr 8 är 3 Stensamlingar,sjömärke rest av (?) 1 m diam och 0.5 m h av 0.2-0.4 m ststenar. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
Exteriörbeskrivning
HistorikDomsjö kyrka uppfördes som distriktskyrka inom Själevads församling, genom gåva av Mo&Domsjö AB 1966. Arkitekt Hakon Ahlberg, Stockholm.
HistorikStugan står på en naturstensgrund och har en regelstomme med utvändig liggande fasspontpanel samt sadeltak belagt med pannplåt. Stugan är faluröd med vita foder och knutar. På norra gaveln sitter skylten "E W Stugan. Arbetslösas hem", ursprungligen tillverkad av en tacksam nattgäst. Den består idag av en förstuga, ett rum och ett kök. Inne i stugan är allt välbevarat som det såg ut under 1930-talet. Ett bleknat plakat på väggen redogör för några av husets få men enkla regler. Hit hör "Spotta ej på golvet!", "Var vaksam med elden", "Bort med spritdryckerna" och "Broderskap". Alla väggar i stugans enda rum och kök är tapetserade med gamla färgglada filmaffischer från 1930-talet fram till början av 1960-talet. Förklaringen till detta är att en släkting i familjen var filmfantast och då jobbade på Docksta bio. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1999-06-14, Dnr 221-5345-98
HistorikTimrad byggnad på naturstensgrund och med vedtak. Fårhuset är byggt över en sten så att fåren kunde vässa sina klövar. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-11-28, Dnr 221-1862-96
HistorikFärdstall. Timrad byggnad på naturstensgrund och med vedtak. Relativt låg byggnad med två enkeldörrar mot söder. Här ställde de besökande in sina hästar. De kan dock inte har varit många åt gången med tanke på det begränsade utrymmet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-11-28, Dnr 221-1862-96
HistorikTimrad stuga på naturstensgrund, i ett och ett halvt plan med korsformig planlösning och en liten förstuga mot öster. Hela östra fasaden samt förstugan är försedda med stående bred omålad lockpanel. Stugans sadeltak är belagt med takved och förstugans tak med lockbrädor. Till denna stuga flyttade de gamla när den yngre generationen tog över gården och ett kontrakt upprättades över hur försörjningen livet ut för de gamla skulle ske. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-11-28, Dnr 221-1862-96
ExteriörbeskrivningStrax nordväst om kyrkans torn ligger ett begravningskapell, ursprungligen från 1870-talet, men rejält ombyggt 1952. Förmodligen tilläggsisolerad under 1980-talet. Tuktad granitsten i sockel, bred stående träpanel på lock med vit målning, sadeltak belagt med bandfalsad svartmålad plåt. Rosa knutar, fönster och dörrfoder. Mot väster, öster och norr ett tvåluftsfönster med korspostutformning. Rosa målning.
TakformEj utrett
ExteriörbeskrivningMedeltida salskyrka med vapenhus i sydväst, tillkommet under 1400-talet, och sakristia i nordost. Den senare troligen uppförd först, någon gång under 1200-talets sista decennier. Kyrkan är utvändigt 22,5x11,7 m. Utskjutande grundsockelstenar runt om. Väggarna är uppförda av gråsten i sk skalmursteknik med ca 1,45m tjocklek. Slätputsade fasader, vit målning. Tegel har använts i fönster- och dörromfattningar. Högt, brant sluttande sadeltak belagt med rundad spån. Centralt en konformig takryttare klädd med spån. Flöjel i järn med årtalet 1769. Gavelnockarna med två järndekorer, fyra små ankare bildar ett grekiskt kors. Östra gaveln har en tegelblindering i form av ett kors. Även vapenhus och sakristia i gråsten, slätputs med vit målning, samt sadeltak med spån. Sakristian byggdes på mot norr 1957-58 efter ritning av Harry Kjellkvist på länsarkitektkontoret i Härnösand. Då tillkom bl.a. källarutrymmen. Långhuset har fem rundbågiga fönster, utformade vid en omfattande restaurering 1881. Två mot söder, ett mot norr - sex lufter, ej kopplade profilerade bågar, de yttre med spröjs, åtta spröjsade, vattrade glas i fyra av dem, fyra i de översta två. Nyare hela glas insida. Gulbrun målning utsida, vit målning insida. Mot väster ett med tolv lufter. Korfönstret i öster lika stort men med annan dekorering insida. Glasmålningen utförd av Fredrik Henkelmann, Stockholm, bördig från Grundsunda. Motivet är en komposition av olika kristna symboler inramde av stiliserade akantusrankor. Stuprör i koppar, hängrännor i trä. Vapenhusets rundbågiga djupt sittande enkeldörr i trä är rikt dekorerad på utsidan med träsniderier av barocktyp. Sannolikt ett verk av Anders Olsson, Lakamark, Grundsunda, 1715-1777(?). Enligt traditionen skänkt av Olsson med tanke på sin bortgång. Han gjorde också bl. a. bänkar till Skags fiskkapell 1771.
Exteriörbeskrivning
HistorikGårdens huvudbyggnad, som uppfördes på 1880-talet, är en god representant för de ångermanländska storbondegårdarna. Den har tidvis fungerat som gästgiveri, en inrättning som var reglerad genom lag och vars rättigheter och skyldigheter växlade mellan olika gårdar. Huvudbyggnaden är uppförd av timmer i en och en halv våning med sadeltak. Huset har panelklädda väggar, knutar i form av pilastrar samt dekorativt utformade fönsteromfattningar och överstycken. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
HistorikTimrad byggnad på naturstensgrund och med vedtak. Så kallat högfähus med utrymme för gödseln under golvet, dit den skrapades genom en öppen spalt i golvet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-11-28, Dnr 221-1862-96
HistorikTimrad byggnad på naturstensgrund och med vedtak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-11-28, Dnr 221-1862-96
Historiknull
TakformSadeltak
HistorikTill Ulvö gamla kapell hör också en klockstapel placerad strax söder om detsamma. Stapeln består av resta stolpar och tvärsträvor samt krönes av ett mindre sadeltak belagt med spån. I stapeln hänger en klocka med inskriptionen "För Ulve kapel är tänna klåka omgjuten af Eric Hillström i Gefle Åhr 1758". KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1996-10-25, Dnr 221-4713-96
HistorikKokhus, även kallad varmstuga. Här finns en murgryta för värmande av vatten. Den vanligaste sysselsättningen här var att göra sörpan, ett slags välling för korna bestående av kokhett vatten, som slogs på en blandning av agnar, torkade löv och hackad halm. Timrad byggnad på naturstensgrund och med vedtak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-11-28, Dnr 221-1862-96
HistorikTimrad byggnad på naturstensgrund och med tak försett med sågad lockpanel. Här förvarades träkol till smedjans eldstad. För att torka den ordentligt är timmerstommen försedd med ventilationshål. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-11-28, Dnr 221-1862-96
HistorikKornhässja (storhässja) med tröskgolv. I hässjan torkades kornkärvarna innan de tröskades. De hissades upp med ett block till en man som klängde i troerna (de horisontella stängerna). En ovanlig lösning här är att ett förlängt golv löper längs hässjans nedre södra del in i den intilliggande långlogen. Kärvarna kunde därför kastas direkt ned på golvet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-11-28, Dnr 221-1862-96
HistorikKornkärrhus. Här förvarades de speciella kärror som sädeskärvarna kördes med för att torkas i hässjan. Timrad byggnad på naturstensgrund och med vedtak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-11-28, Dnr 221-1862-96
HistorikBehovet av mekaniska hjälpmedel för lastning och lossning i Örnsköldsviks hamn ökade efter andra världskriget och 1949 lämnade Hamnstyrelsen in en order på en ny hamnkran. Den grönmålade kranen, kran nr 1, levererades 1952. Kranen är av typen vipparmskran och dess portal (nedre delen) och de avancerade kranarmarna är byggda med svetsade fackverkskonstruktioner som bultats samman vid monteringen. Konstruktionen medger hantering av en maxlast av 6 ton vid styckegodsdrift och 5 ton vid gripskopedrift. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 2010-09-13, Dnr 432-7695-09.
HistorikDen blåmålade kranen, kran nr 2, levererades 1963. Den hade beställts 1962 och förutom den elektriska utrustningen och manöverrummets utformning var den en kopia av den förra kranen. Kranen är av typen vipparmskran och dess portal (nedre delen) och de avancerade kranarmarna är byggda med svetsade fackverkskonstruktioner som bultats samman vid monteringen. Konstruktionen medger hantering av en maxlast av 6 ton vid styckegodsdrift och 5 ton vid gripskopedrift. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 2010-09-13, Dnr 432-7695-09.
Exteriörbeskrivning
HistorikTimrad lada på naturstensgrund och med vedtak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-11-28, Dnr 221-1862-96
HistorikModern lada. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-11-28, Dnr 221-1862-96
HistorikLinhus. Lin odlades på gården fram till 1915. Timrad byggnad på naturstensgrund och med vedtak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-11-28, Dnr 221-1862-96
HistorikTimrad byggnad på naturstensgrund och med vedtak. Bräddörr mot öster. Uppe på loftet sov luffare och annat folk. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-11-28, Dnr 221-1862-96
HistorikLångloge. Timrad byggnad på naturstensgrund och med vedtak. I mitten av byggnaden fanns förr det gamla portlidret i den gamla kringbyggda gården. Denna långloge har en ovanlig lösning genom att ett förlängt golv löper längs den intilliggande kornhässjans nedre södra del in i logen. Kärvarna kunde därför kastas direkt ned på golvet. Att tröska med hästdragen tröskvagn i stället för handslående med slaga uppfanns av lektor Magnus Stridsberg vid gymnasiet i Härnösand 1730. Efter detta tillkom de s.k. rundlogarna, varför långlogarna inte är vanliga längre. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-11-28, Dnr 221-1862-96
HistorikStrax före laga skifte 1866-1870 fick huvudbyggnaden från 1700-talets slut en nytimrad undervåning och den gamla parstugan lyftes upp som övervåning. Den övre delen av den nuvande mangårdsbyggnaden är alltså från den gamla kringbyggda gården. Huset är en timrad parstuga i två plan på naturstensgrund. Taket är belagt med ved. Östra väggen är försedd med stående, bred, omålad lockpanel. Fönstertypen är tvålufts med åtta spröjsade glas i vardera luften i bottenvåningen, sex spröjsade glas i övre våningen. Huvudingångens enkelbladiga dörr består av fyra fyllningar och omfattningen har klassicerande drag med antydda lisener uppbärande en gavelfronton på konsoler. Ett överljus i form av tre spröjsade glas finns strax under gavelfrontonen. Vid länsmuseets övertagande återställdes interiören till dess äldsta kända utseende. Öppna spisar murades till den gamla parstugans två murstockar och målade detaljer rekonstruerades. Köket har detaljer i den fasta inredningen från ca 1860 då den gamla parstugan lyftes upp som övervåning. Golvet är målat i schackrutigt mönster, väggarna är målade och har schablondetaljer. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-11-28, Dnr 221-1862-96
TakformSadeltak - Valmat, Sadeltak, Sadeltak
TakformEj utrett
TakformSadeltak
TakformSadeltak