Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
Annex
Bebyggelse - byggnad21420000052069http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052069Bebyggelse - byggnadHÄRNÖSAND RESIDENSET 1 - husnr 2AnnexLän: Västernorrland, Kommun: Härnösand, Landskap: Ångermanland, Socken: Härnösand , Stift: Härnösands stift, Församling: Härnösands domkyrkoförsamlingNybyggnadsår: 1928 - 193017.937116089350965,62.63264176846681http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052069http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052069http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052069RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052069
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
BARSVIKENS KAPELL
Nuvarande kategorierByggnadsdelTakryttare
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444370
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
BATTERI 1
ByggnadsbeteckningExteriörbeskrivningFästningen var byggd med ett komplett försörjningssystem för att i krigstid inrymma 340 man. I fredstid var dock styrkan reducerad till 200 värnpliktiga som gjorde sin utbildning i batteriet. I fredstid bemannades batteriet av befäl och värnpliktiga från kustartilleriregementet KA 5 i Härnösand. Anläggningen ligger nedsprängd fyrtio meter i urberget och består av hundratals meter långa gångar och en totalyta om ca 5000 kvm. Artilleripjäser, radarstationer och luftvärnsposteringar ovan mark nås från bergrummen via trappor, slussar och tunnelsystem. Under byggnationen fanns ytterligare en tunnel som användes för transport av bortsprängda bergmassor, men som idag är helt försluten. Berg- och betongtäckningen är fullträffsäker mot artilleriprojektiler och flygbomber samt skyddar mot lutfstötvåg, initialstrålning och kvarvarande strålning från kärnladdningar. Anläggningen är försedd med dubbla stötvågsbarriärer (slussar) som tillåter passage under högsta krigsberedskap. Alla installationer är helt intakta och omfattar bland annat stridsledningscentral, radaranläggning/eldgivningscentral, verkstäder för både el och mekanik, maskinhall med dieseldrivet elverk. Berganläggningen har en centraltunnel som binder samman pjäserna med stridsledningscentralen och resten av anläggningen. Bergrummet sprängdes ut ur det 140 meter höga Storråberget och betecknades som atombombsäker. En detonation av 20 kiloton rakt ovanför fästningen skulle den stå emot. Om en kärnladdning av samma storlek som den som släpptes över Hiroshima träffade anläggningen räknade man med att två tredjedelar av anläggningen fortfarande skulle vara stridsduglig. Man installerade stötvågsbarriärer vid varje ingång från utsidan, vilket inkluderade ingångarna ner från pjäserna, luftvärnet och ventilationen på toppen av berget. Stötvågsdörrarna är överdimensionerade föra att tåla det höga tryck som uppkommer vid en explosion. Helt gjutna i stål, skal av stål med betongfyllning eller endast en ren betongport. För att förstärka ytterligare byggdes ofta två eller flera dörrar på rad för att agera som en sluss, där minst en dörr måste vara stängd för nästa ska kunna öppnas. En ytterligare åtgärd som installerades i anläggningen var en extra barriär av stötvågsdörrar, som delade av bergrummet i två stora separata delar. Detta möjliggjorde att man fortfarande skulle kunna bruka ena hälften om den andra blev totalförstörd i en attack. Det fanns även ett reservkök och flera dieselkraftaggregat som skulle kunna användas till respektive del. Fästningen rymmer logement till all personal som tjänstgjorde, liksom kök, diskrum, matförråd och utspisningsplatser. Två mässar och ett marketenteri fanns också att tillgå. Ett dieseldrivet kraftaggregat försåg fortet med elektricitet och en djupborrad brunn gav färskvatten. Anläggningen skulle klara sig isolerad från omvärlden i ungefär tre månader, med de förnödenheter som fanns lagrade i bergrummet. Centralt, 40 meter ned i berget ligger stabskorridoren -fortets hjärna. Där finns sambands- och stridsledningscentral med tillhörande eldledningssystem ARTE 724. Här finns fortfarande kvar den orangelysande vägg som projicerar en av 1980-talets stora svenska militära tekniska landvinningar, stridsledningssystemet STRIKA. I berget fanns även ett fältsjukhus med två operationssalar. På bergets hjässa finns tre stycken 15,2 cm pjäser m/51 i dubbellavettage. Pjäsernas räckvidd var drygt två mil och det räckte till för att kunna fördröja och eventuellt slå ut stora delar av fiendens flotta. I skalskyddet ingick även 75 skyttevärn och sex granatkastarställningar placerade över ett stort område på bergets hjässa. För bekämpning av luftmål installerades inledningsvis tre 40 mm luftvärnsautomatkanoner m/48 med eldledningssystem ARTE 703 och en 40 mm luftvärnsautomatkanon m/36. Luftvärnet moderniserades under 1970 talet. Eldledningssystemet utbyttes mot ARTE 725, då även en 40 mm luftvärnsautomatkanon m/48 respektive m/36 avvecklades. Ovan mark fanns även några mindre enkla träbyggnader som användes som vaktlokal, expedition, förläggning, fritidsbarack för de värnpliktiga förutom några verkstäder. Dessa byggnader kvarstår. Sedan nedläggningen av fästningen har det tillkommit byggnader som uppförts för besöksverksamheten.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029037
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
BATTERI 2
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningSammantaget är detta en mindre anläggning än den vid Storråberget. Batteriet kunde inte skjuta långt som det på Storråberget, men desto snabbare. Batteriets räckvidd var nio kilometer och eldhastighet 25 skott per pjäs och minut. Havstoudd ligger fågelvägen ungefär sju kilometer norr om Storråberget. I början av 1960-talet moderniserades kustartilleriet och beslut togs att tillföra 30 stycken fasta batterier bestående av Bofors fasta tornpjäs m/57 med 7.5 cm kaliber. De kom att byggas i tre serier, alla med speciella särdrag, från 1961 till 1975 och placerades ut i kustbandet på platser som till exempel Hemsö, Sundsvall, Karlshamn, Simrishamn, Malmö, Lysekil, Marstrand och Fårö. Ett batteri utgjordes av tre pjäser med gemensam eldledningsfunktion i berg för maximalt skydd, även mot kärnvapen. I de åtta första batterierna, uppförda mellan 1961 och 1965, var de tre pjäserna sammanbundna genom en centraltunnel där det förutom eldledning, sammanställningsplats och kraftförsörjning även fanns manskapsförläggning, kök och verkstäder. På grund av den drygt 450 meter långa centraltunneln blev därför pjäsernas gruppering ganska tät med ca 200 meter mellan varje enhet. Från centraltunneln i Havstoudd går förbindelser ut till de tre pjäserna, eldledningscentralen och till minstationen. Det finns även stigschakt som användes när skyttevärnen skulle bemannas. Batteriet utrustades med tre 7,5 cm tornpjäs m/57. Till anläggningen hörde även 40 skyttevärn för närförsvar och fem skyddsrum för personal. Övriga byggnader ovan mark består av en större förläggningsbyggnad och några mindre förråd. Samtliga hus är uppförda i trä med en enkel utformning.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700056
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
DOMKAPITELHUSET (KONSISTORIEHUSET)
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikInitiativ till byggandet av ett särskilt gymnastikhus togs 1840 i och med att konsistoriet uppdrog åt gymnasiets rektor att till tomt inköpa urfabrikören Nordlanders kryddgård, som var belägen öster om gymnasiet i det sydvästra hörnet av "Norra Kyrkogatan" och "Gymnasiegatan". I november 1842 godkändes en ritning upprättad av C G Blom C:son. Ritningen visar ett tvåvåningshus med vind täckt av ett flackt sadeltak. Fasaden består av sju fönsteraxlar och artikuleras genom en bred liggande fasad sockelpanel som når upp till underkanten av bottenvåningens fönster. Ett våningsskiljande band löper mellan bottenvåning och övervåning. I vindsvåningen löper ett smalt våningsband interfolierat av små liggande fönster, en slags förkrympt mezzaninvåning. Två symmetriskt placerade entréer, den vänstra i form av en blindering, med överljus, omramas av breda, släta kapitälförsedda pilastrar vilka bär upp ett entablement som når upp i våningsbandets undre list. Bottenvåningens yta upptogs till mer än hälften av en gymnastiksal. Övre våningen bestod av "Musik- och sång sahl". Vid själva uppförandet ändrades ritningens fönsterstorlek i övre våningen och sadeltaket ersattes med ett valmat. I samband med uppförandet av den nya läroverksbyggnaden 1882 överläts gymnastik- och sånghuset till Domkapitlet som under samma decennium lät ändra byggnaden till kontors- och sessionslokal. 1925-26 genomfördes en ombyggnad efter ritningar av arkitekten D. Frykholm, då bl.a. en större sal i övre våningen delades upp till arbetslokaler för Domkapitlet. 1973 flyttades byggnaden till sin nuvarande plats söder om domkyrkan. I samband med flytten genomfördes en genomgripande renovering och ombyggnad. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1995-12-15, Dnr 221-9735-95
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000586179
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
FD LANDSARKIVET
Bebyggelse - byggnadHistorikF.d. landsarkivet stod klart 1935 efter ritningar av arkitekt Sven Markelius. Anläggningen består av en huvudbyggnad i 4 våningar samt souterrängvåning länkad med en tvärställd lägre volym i 1 ½ våning förlagd intill Nybrogatan i öst-västlig riktning. De står på en grå betongsockel, har troligen en stomme i form av ett betongpelarsystem med mur, utvändigt sprutputsad och gulmålad, samt mycket flacka sadeltak. Landsarkivet fanns i lokalerna under åren 1935-1983, varefter man flyttade till nya lokaler. I dag inryms här Svenskt Pressregister och Folkrörelsearkivet i Västernorrlands län. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1995-12-15, Dnr 221-9734-95
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581533
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
GAMLA LANDSSTATSHUSET, HUVUDBYGGNADEN
Bebyggelse - byggnadHistorikHuvudbyggnaden är uppförd i 2 höga våningar, hög, delvis inredd vindsvåning samt källare. Källarvåningen med sin höga sockel består av huggen granit, varpå troligen en stomme av tegel murats och utvändigt slätputsats och målats i rödtonat gult, samt däröver ett valmat tak belagt med koppar i skivor med traditionell parallell ståndfals. Runt om huset löper en kraftigt artikulerad takfot. De nationalromantiska dragen i byggnaden går igen framför allt i formen, då byggnaden uppförts som vasatidens slott med en kraftigt kringbyggd, sluten gård, och i de höga korspostfönstren med fyra lufter utformade med flerspröjsade små glasrutor. Huvudfasaden mot söder domineras av symmetri och en ornamentik som minner om jugend, nationalromantik och barock. Interiören har en central trapphall mot Nybrogatan i 2 plan med paradtrappa i kalksten. Sessionssalen i ÖV mot Nybrogatan har ett parkettgolv i ett något ovanligt rutmönster, högt välvt stucktak i vitt med hörnornament i form av kartuscher med länsvapnet och stadsvapnen för Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik omslutna av växtkvistar av olika arter. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1995-12-15, Dnr 221-9737-95
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581476
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
Hemsö kyrka
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivningDet är en rektangulär treskeppig byggnad i trä med smalare rakslutet kor och två mycket grunda symmetriskt placerade utbyggnader i syd- och nordost. I den södra utbyggnaden är en sakristia inredd, i den norra förråd av bl a kyrksilver. Torn i väster med en dubbellanternin, den övre med öppningar i alla väderstreck och avslutad med en kraftig spira. Denna avslutas med förgyllt klot och kors. Kyrkan står på en sockel av bearbetad natursten fogad med bruk. Vent. luckor i gjutjärn. Vitmålade fasader i omväxlande liggande och stående panel och sadeltak avvalmat i Ö, belagt med bandfalsad svartmålad plåt. Ingång i väster, samt separat ingång med tillhörande trätrappa till sakristian i öster, panelad så att den smygs in i fasaden. Torntak och spira likaså med svartmålad plåt. Tornet har stora höga ljudluckor i trä i samtliga väderstreck, i Ö dock mindre p g a sadeltaket till långhuset. Gulbeige målning. Långhus och kor är sammanbyggda. Tack vare utbyggnad för sakristian och torn bildas en sexradig fönsteraxel, samtliga med samma utformning - sex lufter, enkla utåtgående bågar med de två översta bildande en halvcirkelform. Många små spröjsade glas, vit målning lika fasad. Pannrum med värmekammare för varmuft, som installerades 1924-26 under östra delen helt gjuten i betong, med svart plåtinklädd skorsten i det avvalmade takets norra del. Trappa i betong ned till källaren dold av plåtinklädda brädluckor i mark öster om koret. Huvudentrén i tornet består av en pardörr i trä med fyra fyllningar i vardera blad, lika målning som ljudluckor. Dörrarna infattade i ett framspringande parti med krönande fronton. Toppen har ett förgyllt kors samt två mindre stjärnor i fordrens övre hörn. Gavelfältet bär texten "1865 i Carl XV 6te regeringsår fullbordades detta Herrans hus". Över dörrpartiet ett runt spröjsat fönster med fyra "tårtbitar".
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044867
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
HÄGGDÅNGERS KYRKA
FasadmaterialByggnadsdelKor - Rakt, Kor - Fullbrett, Sakristia - Norr, Torn - Västtorn, Kor - Öster, Kor - Öster, Torn - Väster, Torn - Väster, Sakristia - Norr
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044876
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
HÄRNÖSAND TINGSRÄTT
HistorikHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset i Härnösand är beläget i den västra delen av stadens centrum, strax intill järnvägsstationen. Byggnaden är placerad på en stor oregelbunden tomt som bildar ett helt kvarter mellan Nybro-, Krukmakar-, Strand- och Terminalgatorna. Huset har en säregen form: ett monumentalt centralparti med huvudentré vetter mot söder, och snett ut från denna byggnadsdel sträcker sig två långsträckta huskroppar åt nordost respektive nordväst. Den stora tingssalen ligger i axel med huvudentrén och markeras på gårdssidan av en utskjutande byggnadskropp. Tingshuset är uppfört av sten i två våningar med inredd vind. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i gräddvitt. Sockeln är av sandsten. Det iögonfallande mittpartiet med huvudentrén består av två halvrunda torn med barockinspirerade kopparplåtklädda kupoltak, varav det ena tornet innehåller ett trapphus. Mellan dem öppnar sig entrén vilken kröns av ett likaledes kopparklätt säterittak med spira. Entrén är inpassad i ett fasadparti utfört helt i sandsten, ovanför ingången syns ordet "TINGSHUS" mejslat ur stenen med ett tidstypiskt jugendsirligt typsnitt. Byggnadens formspråk kan överlag karaktäriseras som jugend (de böljande linjerna, sirligheten i detaljernas utformning, de ljusa fasaderna) med inslag av barockformer (taken, monumentaliteten). Ovan entrén syns en paradbalkong djupt indragen från fasadlivet och hela kompositionen kröns av en ljusputsad frontespis. Reliefer med rättssymboler som motiv pryder också entrépartiet. Övriga delar av huset har ett kopparklätt brutet sadeltak och dekorativa listverk som löper under takfoten. Väl innanför de kraftiga entrédörrarna finns ett uppglasat vindfång och därefter en entréhall med fyra symmetriskt placerade dörröppningar med välvda överstycken. Härifrån når man den stora tingssalen rakt fram och dessutom expedition, inskrivningsmyndighet, vaktmästare och den mindre tingssalen. I den stora tingssalen sitter rätten på sedvanligt sätt i rummets fond, upphöjd på ett podium vid ett svängt bord med täckt front. Väggen bakom rätten är blåmålad och pryds av tre träreliefer. Fönster öppnar sig i sidoväggarna. Snett framför rättens bord står parternas bord och mellan dem vittnespulpeten som avgränsas från åhörarna av ett litet skrank. Tingshuset byggdes till på 1950-talet genom att den ena flygeln till entrépartiet förlängdes. Enligt tingsrättens uppgifter gjordes ombyggnader och renoveringar 1975 och 1994/95. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1996-10-07
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696929
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
HÄRNÖSANDS DOMKYRKA
ByggnadsbeteckningExteriörbeskrivningDomkyrkan, som byggdes av byggmästare Anders Magnus Atterberg, Stockholm, 1842-46, efter ritningar av Johan Adolf Hawerman, är placerad centralt på tomten. Det rör sig om en treskeppig långhuskyrka med ett brett tvärskepp i öster, halvrunt absidialt kor med liten överljusrundel, samt högt klocktorn över korsmitten. Dess arkitektoniska utformning är starkt klassicistisk av närmast palladiansk art, men upplevs också vara påverkad av annan italiensk 1600-tals arkitektur med barock inriktning. Sockel i natursten med strukna kc-fogar. Slätputsade fasader med vit målning, sadeltak belagt med falsad kopparplåt. Utmed takfoten löper en kraftigt profilerad taklist samt däröver en in-dragen putsad höjning i samma murliv som fasaderna och en mindre profilerad taklist. Lösningen ger kyrkorummet högre resning utan att inverka menligt på utsidans proportioner. Sakristian är inrymd i den norra korsarmen med entré från öster. Symmetriskt placerad finns en likadan entré i östfasadens södra del. Västfasaden pryds av en kolonnburen (fyra doriska kolonner) fronton, vars omgivande sidopartier kröns av öppna lanterniner med lisener, vilka bär frontoner i alla vädersträck. I den södra finns ett klockspel sedan 1981. I väggytan flankerar fördjupade nischer. Mittornet är åttkantigt, helt inklätt i falsad vitmålad skivplåt och bär en kopparplåtbelagd kupol med lanternin och spira. Dubbla kopparklädda ljudluckor i alla åtta segment, tornur över dessa i de fyra väderstrecken. I väster finns tre ingångar. Sju planstegstrappa i granit. Huvudentrén med mittport och två mindre flankerande enkeldörrar. Mittdelen är idag vanligtvis stängd. Hög pardörr med fyra kvadratiska fyllningar, brun målning. Portalen har kalkstensomfattning, liksom även de båda östra entréerna. De mindre västliga profildragen puts. Över samtliga tre en högt liggande kornisch. En minnestavla med förgyllda bokstäver på röd sten/brun putsyta finns över centrala entrén. "Byggdes i konung Carl XIV Johans 26:e regeringsår. Jag vill gå in i dit hus på din stora barmhärtighet och tillbedia i din fruktan" Ps 5 vers 8
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444154
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
HÄRNÖSANDS RÅDHUS
Bebyggelse - byggnadÅr 1764 väcktes frågan om ny gymnasiebyggnad i Härnösand. Ett förslag till stenbyggnad av byggmästaren Per Hagmansson i Sundsvall omtalas 1784 men godkändes inte av Överintendentsämbetet utan remitterades till arkitekten Olof Tempelman, vars omarbetning godkändes 1785. Den viktigaste förändringen var att ett tänkt torn togs bort och den karakteristiska rotundan lades till; den kan mycket väl ha inspirerats av Gustaf III, som 1784 återvänt från sin italienska resa. Tempelmans ritningar visar en tvåvåningsbyggnad med sadeltak. Huvudfasaden har i mittaxeln en rotunda, till drygt en tredjedel av diametern indragen innanför fasadlivet och bestående av tolv släta doriska kolonner med triglyffris och en kupol, krönt av ett litet klot. Fasadpartierna på ömse sidor om pelarhallen har vardera fem fönsteraxlar med högre fönster i övervåningen. Under taklisten löper längs hela fasaden ett latinskt textband. I bottenvåningen fanns gymnasiets och trivialskolans lokaler, medan övervåningen disponerades av konsistoriet. Här finns också byggnadens största rum, festivitetssalen. Dess kateder ritades också av Tempelman och de sfinxer som flankerade katedern (nu i Härnösands bibliotek) snidades av storsnickaren Pehr Westman från Hemsön i Ångermanland. Byggnadsarbetena påbörjades 1790 och gymnasiet invigdes 20/6 1791. En jämförelse med byggnadens utseende idag visar att Tempelmans ritningar i allt väsentligt följts. Den ursprungliga färgsättningen är dock okänd. Fasaden restaurerades 1960, då den nuvarande rödaktiga färgen tillkom, och senast 1983, då den sannolikt ursprungliga blå färgen i kupolens valv togs fram. När ett nytt läroverk uppfördes 1882 såldes huset till staden och blev rådhus. Fram till 1910 var även telegrafstationen inrymd här. Bygganden inrymmer nu kommunens kansli och sessionssalar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Härnösands rådhus är en tvåvåningsbyggnad med fasader i brunaktig slätputs med vitputsade detaljer. Byggnaden har ett plåtkätt sadeltak. Utmed takfoten löper en gesims och under den en fris med latinsk text. Andra våningsplanets fönster är högre än de i första våningen. Rotundan, som skjuter in i byggnaden, dominerar även den magnifika trapphallen med en svängd dubbeltrappa upp till andra våningen. Rotundans tak är blåmålat invändigt. Mot ena gaveln på andra våningen ligger festivitetssalen, som är byggnadsminnesmärkt sedan 1986, liksom trapphallen och exteriören. Festivitetssalen används vid kommunfullmäktiges sammanträden. Rådhusrättens sal låg på andra våningen och är idag (1996) helt förändrad i sin nya funktion som sessionssal för kommunstyrelsen. Fram till 1910 hyste rådhuset även telegrafstationen. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1996-10-07
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581579
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
HÖGSJÖ KYRKA
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningVapenhus med grå kalksten på golv, rekangulära format 300x650mm, lika träsockel som vindfång, slätputsad vägg, ljust grå målning, platt trätak med breda bäder i varierande bredd, grå lasyr. I taket finns liten stjärnformig blyspröjsad antikglasarmatur. Norra sidan med gråmålad torntrappa i trä, öppet glespinnat räcke i trä, inklädd undersida, smalpanelad vägg, ljustgrå. Liten slät enkeldörr,grön lasyr. Ett fönster norr och söder lika långhus, dock enkelbåge, ej lika djup mursmyg. Över vapenhus grovt trägolv i orignal, breda obehandlad plank. Skåp från 1954 både i öster och väster, släta luckor. Mot norr smalpanelad vägg, ljustgrå. Tak med fyra fyrkantvirken inmurade som stöd för mellavåning. Mot norr smalpanelad vägg, ljustgrå. Mot öster passage till läktare med murad trappa i fyra steg. Mellanvåning med trägolv lika förgående plan, slätputs, vit målning, samt fyra fyrkantvirken inmurade som stöd för klockvåning. Runt fönster mot alla väderstreck utom öster. Fyra lufter, enkelbåge, kornsiktesspröjs, vit målning. Klockvåning med fem respektive fyra ovanpå lagda fyrkantvirken på de understa ingående i klockstommen. Tre stående fyrkantstolpar med en snedsträva för upphängning av två klockor samt ett i öst-västlig riktning. Ljudluckor i alla väderstreck, de östra något lägre då igång till vind genom ståldörr vid trappan sker här. Samtliga med bågformiga avslut, automatisk öppning, omålad insida, svart målning utsida. Över klockor inbrädat omålat tak för ytterligare dubbla korslagda fykantvirken och övergolv i tornursvåning. Ur med gjutjärnsramar och opaka glas i alla väderstreck, maskineri Westerstrand&söner, Töreboda. Detta i ett inpanelat rum med fönster mot öster och väster. Här slutar tornets murade kropp, på murens krön står tornhuvssotmmen och stödet för lanterninen. Fyra centrala vertikala fyrkantvirken med snedsträvor mot alla hörn, trappa upp till lucka i lanterningolv. Golvet utvändigt belagt med kopparplåt. Öppen lanternin i trä, fyra rundbågiga öppningar, vit målning. Läktarens golv med grårandig plastmatta, i söder och norr tvåplansgradin för lösa stolar. Båda sidor med räcken i trä, snedställda fyrkantpinnar, fasade hörnpinnar, rundad överliggare, grå målning. Orgelfasaden följer ritning av J F Åbom 1846. Tredelad med hög sockelvåning, markerat uppskjutande mittparti infattat i pilaster och kornischmotiv med mellanliggande bågform; flankerande, rundade hörnpartier mittparti krönt av lyra och trumpeter, sidor med brinnande urnor. Grå målning, förgyllda detaljer. Orgelverket byggdes 1847 av J. G. Ek. Nytt orgelverk av Setterqvist & Son tillkom 1908 och renoverades senast 1991 av J Menzels orgelbyggeri. In till kyrkorum genom pardörr lika västra, tre fyllningar, gulgrön lasyr, fyllningar med svampteknik, specialritade runda knopptrycken i mässing. Parallellställda trappor i trä till läktare, grå heltäckande matta, runda ledstänger i björk. Läktarunderbyggnad med kapprum och wc i norr, samtalsrum i söder, allt utfört 1982-84. Mellanväggar med stående spåntad panel, ljust grå målning. Platt tak i kapprum med lika utfomning. I samtalsrum och mittgång läktaren panelade undersida breda plank, vit målning. I kapprum två enkeldörrar, samtalsrum en, fem fyllningar, lika målning som vindfång. Wc med brun plastmatta golv, grön kakelimiterande på vägg, platt skivtak, Stora flänsradiatorer på fötter och gjutjärnsskiva från 1927-1928 i samband med att värmeledning installerades. Läktaren buren av åtta runda kannelerade joniska kolonner, grönmarmorerade skaft, förgyllda detaljer, låga fyrkantiga gröna baser. Rak barriär med fem fyllningar. Vid varje kolonn finns en fortsättning med utskjutande fantasipilastermotiv. Fyllningar med förgyllda inramningar av pärlstavslister. Tygfästonger med små medaljonger ytterst med korsbärande kvinna i söder, lyraspelande i norr; enbart fästong därpå, centralt törnkransat kors mot bok och trumpeter. Grå målning. Kraftfull äggstavslist vid krönlist. Arkitekt Einar Lundberg, Stockholm, upprättade riktlinjer för invändig restauering 1939. Kriget kom emellan, men riktlinjerna kom till utförande i Martin K. Westerbergs, Stockholm, restaureringsprogram 1954. Motto var tillbaka till det gamla, originalfärgsättnig eftersträvades. Vid detta tillfälle elektrifierades kyrkan. Kyrkorum med golv av spåntat lackat trä sedan 1908, ca 200mm höga, profilerade socklar i trä, grå målning. Slätputsade väggytor; bröstningsmåleri i grått med avgänsande streck i gult och mörkare grått, däröver vit målning. Mellan fönsterhålen fyra utspringande pilastrar, som bär det högt välvda, likaledes putsade, takets gördelbågar. Mot norr centralt ett igensatt hål där gamla altartavlan med Marie himmelsfärd, en kopia efter Tizian, placerades 1954. Både pilastrar och bågar försedda med fyllningslistverk. I taket barockformiga fyllningar i stuckgips mellan gördelbågar tillkomna 1908. Vit målning. Dragstag insatta 1982-84. Färgsättningen av interiören dels återskapad vid restaureringen 1955, dels vid
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015010
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
Klockstapel
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikMot öster finns en klockstapel i trä av bottnisk typ med fyrkantigt torn och lökformad kupol, ursprungligen uppförd för Högsjö kyrka av byggmästaren Johan Schytt från Härnösand 1724, men inköpt 1789 och 1792 uppförd här.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044866
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
Lungö fyr
FasadmaterialExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028203
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
Lungö kapell
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningTraditionell salsbyggnad av folkrörelsekaraktär. Eftersom den uppfördes som skolhus ingick säkerligen ett bostadsrum med spis där samlingsrummet nu ligger. Vapenhuset snarast en hall i öster med ett samlingsrum i söder. Rakslutet kor mot öster som del av kapellsalen. Bönesalen påminner i stort om frikyrkornas samlingssalar. Ingen sakristia. Torpargrund med natursten, knutstöd. Numera betong mellan stöden. Sockeln varierar från ca 400 mm till som högst ca 600 mm. Natursten med hörnstöd, senare pågjuten betong, grå målning. 3 st vent.luckor i norr och söder, gjutjärn, Skoglund&Olsson, Gefle, ca 120x180mm, grå målning. Liggtimmerstomme, ca 150x150mm, lindrev. Fasader med stående locklistpanel, 5 st knutlådor med slät panelning mot söder, 4 st mot norr, samt 1 mot öster, vit målning. Utskjutande, ca 300mm, i trä, med två plank omlott, vit målning. En stående bräda bakom hängränna. Sadeltak belagt med trp-plåt, som tidigare varit svart. Hängrännor mot söder och norr i fabrikslackad brun plåt. 1 st stuprör i vardera hörn på långsidor i fabrikslackad brun plåt Klocktornet utfört i tre avsatser med lanterninuppbyggnad, som också påminner om en pagodform/tubkikare. Nedre sockelfasaden mot sadeltaket har en slät plåtinklädnad i alla väderstreck utom mot väster, där det är stående locklistpanel i stort sett lika fasaderna i övrigt, vit målning. Plan 1 har stående locklistpanel med en horisontell avgränsningslist strax ovan ljudluckorna, plan 2 slät panel, båda vit målning. Något som troligen ska likna en barocksvängd kupolform kröner tornet, falsad svart plåt, samt krönande vitt kors i trä. Ljudluckor i samtliga väderstreck. Då tornet är i 2 plan har även den övre planet luckor. Dessa är blindade, även om de har gångjärn, då det inte går att nå upp i detta plan. Stående träpanel insida, slät masonitskiva på utsidan. De nedre är målade rundbågiga på utsidan, men är egentligen rakslutna. Den runda formen är svartmålad. De övre är trekantavslutade och likaledes svarta. Strax öster om tornet/lanterninen finns en murad skorsten, som ovan tak går upp centralt på nock, och är inklädd med slät plåt. Total höjd ovan tak ca 1m. Även kraglisten och en huv inkädd i plåt. Allt med svart målning. Fasaderna har 4 st fönster mot söder och norr, 2st fönster mot öster och 1 st mot väster i bottenplanet. 2-lufts fönster, enkelbågiga, 8 st spröjsade glas i vardera luft, vit målning. De mot söder och väster är utbytta i sen tid och har förändrad detaljform då mittposten här är 100mm bred. En öppningsbar luft mot norr och öster med 1800-talsbeslag. I de äldre fönstren handblåst glas. Gerade släta fönsterfoder. Under fönsternas bottenstycken finns en vattlist, ca 20x45 mm. Nedan fönsterfoder en mer utskjutande snedvinklad vattlist, ca 10x70 mm. Båda med vit målning. Utkragande från fasad i gavelfältet under tornet finns 1 st fyrkantigt 2-luftsfönster, 4-spröjsade glas i vardera luft, enkelbågar, vit målning. Vid västra entrén finns en trappa, ca 2m bred, med betongstomme. 3 st sättsteg varav det nedersta är i betong, de två övriga i trä. Virket 12x95mm, brun lasyr. Själva broytans djup på översta steget 1,10m. Inåtgående 3-delad dörr. Ca 1,60x2,10m totalt. Äldre slät insida med påspikad nyare stående panel, ca 50 mm spåntad, utsida. 3 sektioner vardera smalt blad. Mittensektionen i rektangulär form med stående panel, den övre och undre i kvadratiskt dekormönstrad form. Brun målning.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044860
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
LUNGÖ KAPELL
Historiska/ursprungliga kategorierByggnadsdelTorn - Gaveltorn, Kor
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549770
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
LÄNSRESIDENSET, HÄRNÖSAND
HistorikHistorikResidenset i Härnösand är ett av de tidigaste exemplen på nyklassicistisk arkitektur i Sverige, projekterat och byggt efter Gustav III:s resa till Frankrike och Italien. Kungen hade under sin resa mött de nya arkitekturströmningarna på kontinenten, som sökte sina förebilder i bevarade antika byggnadsverk. Direkt efter hemkomsten ville Gustav III se den nya arkitekturen förverkligad i Sverige. Resan kom att få utomordentligt stor betydelse för utvecklingen av arkitektur, skulptur och inredningskonst i det sena 1700-talets Sverige. Residenset började byggas 1785 och var inflyttningsklart sommaren 1790. Arkitekt var Olof Tempelman. En liknande byggnad i storlek och form hade aldrig tidigare skådats i Härnösand. Huset uppfördes i 2 1/2 våningar med huvudfasad mot torget och sjöfasad mot en planterad terrass. De nyklassicistiska dragen tar sig uttryck på flera sätt. Kolossalpilastrarna som spänner över byggnadens två våningar lurar ögat att se en envåningsbyggnad, precis som det grekiska templet. Mezzaninvåningen ovanför pilastrarna och under taket ersätter det grekiska templets markerade takbjälklag. 1909 ansågs Tempelmans hus inte längre tjänlig som bostad åt landshövdingen utan han inkvarterades i Nybergska huset i Härnösand. Inte förrän i slutet av 1920-talet hade man kommit fram till en lösning på landshövdingens bostadssituation. Residenset rustades upp genom en omfattande modernisering under ledning av arkitekt F Fagerström då planlösning och inre stomme genomgick stora förändringar. Bland annat bildades helt nya rumssamband, t ex matsalen och musiksalongen. Fagerström bevarade originalsnickerierna från 1790-talet. Dåvarande landshövdingen Stenström lyckades få pengar till vävspända och dekorationsmålade väggfält för salongen samt till dekorationsmålning i kalkfärg i matsalen. Artisten Yngve Lundström fick i uppdrag att överse allt målningsarbete och komma med förslag till enklare dekoration till vissa rum och ge färgprov till övriga. Residenset återinvigdes 1929 i sin nya glans med en helt ny, egenartad och sammanhängande interiör och hög konstnärlig nivå. 1790-talets snickerier fick ingå i en ny sammanhang med Yngve Lundströms 1700-tals inspirerade måleri i 1920-talets anda. Ingen större upprustning och helhetsgrepp hade tagits i residensets representativa delar sedan 1920-talets upprustning, när det år 2000 var dags för en ny upprustning av residenset inför ett förestående landshövdingebyte. Statens fastighetsverks målsättning med upprustningen blev att återställa Yngve Lundströms färgsättning för representationsvåningen och stora trapphuset. Arkivstudier och färgskrapningar på plats gav goda möjlighet till återställande och tolkning av Lundströms färgsättning. Muralmålningen i matsalen knackades ner 1955, vilket gav problem. Det blev nödvändigt med en tolkning av Lundströms färgsättning medan fältindelningarna kunde återställas med stor säkerhet utifrån ett fotografi. I samband med restaureringen fick residenset en sammanhållen gustaviansk inredning i hela representationsvåningen på plan ett. På bottenvåningen inreddes en tjänstevåning med representationskaraktär i klassiskt modernt snitt och med unika mattor tillverkade i Sverige. KÄLLA: Statens Fastightesverk, http://www.sfv.se/
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357699
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
Mätstation
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningMätstationen på Kläffsön kunde tas i bruk 1970. Vid mätstationen säkerställdes spanings- och eldledningen för pjäserna vid Storråberget. Ovan jord syns endast en enkel liten träbyggnad som döljer nedgången till anläggningen samt en radarantenn, en pansarkupol med TV-kamera och en laseravståndsmätare. Byggnaden över ingången är en del av anläggningens kamouflage, då den ser ut som vilken fiskebod som helst som finns på ön. Huvuddelen av anläggningen sträcker sig 40 meter ner i berget i fyra våningar. Till skydd mot markskakning vid bombanfall är den byggd i ett stålskelett som vilar på stora fjäderupphängningar. Från ingången leder en trappa ned till nästa plan med en stötvågsbarriär. På detta plan finns även maskinrummet. I våningen under eldledningscentralen med systemet ARTE 719. Själva förläggningen för tjugo man finns ytterligare ett plan ner och längst ner i anläggningen finns kök, matsal och förråd samt tankar för vatten, diesel och avlopp. Från anläggningen fanns även flera nödutgångar. I övrigt finns ett äldre observationsvärn i sten och betong i närheten av anläggningen och tolv skyttevärn som idag är plomberade.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050923
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
NYBERGSKA HUSET
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikDet Nybergska huset är en god exponent för de stora bostadshus av trä som det besuttna borgerskapet uppförde i Härnösands centrum under det sena 1800-talet. Byggnaden har nästan kvadratisk planform med entréer mitt på fasaden mot Norra Kyrkogatan och mot gårdssidan där även trapphuset till övre våningsplanet är beläget. Den timrade stommen är uppförd i två våningsplan och vilar på en stengrund med slätputsad sockel. Fasaderna är klädda med liggande fasspontpanel i bottenvåningen och stående slät panel i det övre planet och snickerier i form av horisontella listverk, pilastrar och fönstersnickerier. På västra sidan finns ett burspråk. Tälttaket är klätt med falsad plåt. Husets bottenvåning är kraftigt renoverad, medan paradvåningen till stor del är bevarad i tidigt 1900-tals skick. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 2001-05-22, Dnr 221-8901-00
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581567
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
S:T PETRILOGEN
HistorikHistorikS:t Petri Orden bildades 1843. Orden bedrev hjälpverksamhet och "gav till stadens fattiga barn kläder och någon stunds glädje". Den nuvarande tomten inköptes 1869 och logebyggnaden invigdes 1871. Sannolikt ritades den av hospitalssysslomannen Axel Floderus. Byggnaden är uppförd i timmer i två våningar och klädd med liggande fasspontpanel. Takfoten pryds av en konsolfris och fönstren har dekorativt utformade överstycken. Sidorisaliterna med entréerna är krönta med lövsågeriprydda frontoner. På yttertaket ligger falsad plåt. Huset är tillbyggt i flera omgångar, senast 1930, samt har restaurerats senast 1978 och 1984. Byggnaden används fortfarande som ordenshus och restaurang. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000693877
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
STIGSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningRektangulär kyrkobyggnad med rakslutet kor i öster, sakristia på norra sidan och torn med barocksvängd huv och uppskjutande tät lanternin i trä i väster. Långhuset och sakristian med valmat sadeltak. Ingång i väster samt i långhuset i norr och söder (ursprungligen endast i söder). Byggd i gråsten och tegel. Fasaderna vitputsade, sockeln klädd med skiffer, troligen vid restaurering 1946-47 under arkitekt Å.Seeberg, över den en avtäckning i svartlackad plåt. Troligen svartmålad galvad stålplåt på långhus och sakristia sedan 1972. Kopparplåt på torntaket sedan ca 1995. På långhusfasaderna markeras hörn och ingångar av utskjutande lisener bärande en utkragande taklist. Långhuset har fem stora rundbågiga murhål på vardera sida, varav fyra fönster och centralt dörrar med övre hälft med fönster, den norra entrén skapad 1878. Mot öster finns två likadana fönster på ömse sidor om altaruppats och i tornets södra resp norra sida ytterligare ett. Alla med okopplade bågar, yttre med tolv lufter spröjsade glas samt tre med sex i bågsegmentet; inre med tre fastskruvade lufter och samma antal glas, vit målning insida. I kor ej genomsikligt antikglas. I torndelen endast ytterbåge. Fönsterna har de för Hagmansson typiska blindsmygarna ovanför dageröppningarna (saknas på ritning). Vit målning utsida. Fönsterbänkar i kopparplåt. Tornets mellanvåning försett med svartmålad lucka i trä mot söder, fyra breda stående plank, stickbågeform, svart, breda gångjärnsföljare samt dito i trä på insidan. Runt fönster mot väster, fyra lufter, enkla bågar, utåt. Kornsiktesspröjs, vit målning. Klockvåning med tjärade ljudluckor mot tre sidor, dubbla, rundbågiga i trä, manuell öppning. Tornet bär en huv med tornur åt fyra håll, med vitmålad liten lanternin med glasade fönster (eventuellt tillkommen 1825). Originalportar i trä. Vid entre i söder och väster granithällar. Västra entrén med pardörr i trä i original, helfransk fason, tre fyllningar, brunmålade. Det sammanlagda fyllningsmotivet påminner om de golvur som blivit kända under beteckningen Ångermanlandsbrudar. Över denna en minnestavla i marmor med inskriptionen: "Åhr 1785 Tå Konung Gustav III regerade, varande Länets Höfding, Commendeuren, Baron Carl Bunge, Församlingens Kyrkoherde, Biskopen, Doctor Eric Hesselgren, Comminister Mag. Olof Tunvall, Kyrkovärdar: Nämndemannen Olof Pehrsson i Böle och Pehr Hansson i Ultrå, Bygde Thenna Kyrka af Pehr Hagmansson."
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549772
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
SÄBRÅ KYRKA
ByggnadsbeteckningHistorikKyrkobyggnaden, som var biskopskyrka fram till 1848, placerades högst på tomten och uppfördes under byggmästare Daniel Hagmans ledning, som delvis utnyttjade den gamlas murar. Kyrkan, som stod färdig 1759, fick då en för Hagman karaktäristisk rektangulär plan med sakristia i norr. Kyrkan är murad med natursten och både utvändigt och invändigt slätputsad. Utvändigt vitmålad, senast 1995. Den murade sockeln bilades bort 1955. Långhuset är ursprungligen herrgårdsinspirerat. På Hagmanskt manér förlades huvudentrén centralt i S. Den springer fram ur muren, markeras med rusticerad mur i form av horisontella ritser och krönes med en barockinspirerad skärmgavel. Här återfinns årtalet 1759 i förgyllning. Lisener i gavlarna och profilerad takfotslist. Den Hårlemanska förlagan gör sig här påmind än kraftigare än i senare alster. Porten är kopparklädd. Vid 1800-talets mitt tillbyggdes kyrkan med ett västtorn av Jakob Norin efter ritn av L. Hedin och vid århundradets slut tillkom en polygonal koravslutning. Tornet är murat i gråsten upp till den nedre lanterninen, som är uppförd i trä med utvändigt liggande panel, den övre klädd med galvad plåt. Båda målade i vitt. Se även exteriör & interiör beskrivning för mer historik.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044877
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
SÖRGÅRDENS KAPELL
Nuvarande kategorierTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549773
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
VIKSJÖ KYRKA
HistorikHistorikDet första kapellet byggdes 1751. Det ersattes 1793 av det nedmonterade brukskapellet från Västanå., detta brann ned 1926. 1927 rekonstruerades kyrkan av arkitekt David Frykholm, Härnösand.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444153
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
VÄSTRA FLYGELN
ByggnadsbeteckningHistorikDen västra flygeln är uppförd 1928 i två våningar, inredd vind samt souterrängvåning efter ritningar av Aron Johansson. Stommen i tegel är utvändigt i souterrängvåningen rustikputsad och målad grå, däröver slätputsad och målad i likartad rödtonat gult, samt ett valmat sadeltak belagt med falsad koppar. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1995-12-15, Dnr 221-9737-95
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581335
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
ÄNGEKYRKAN
Bebyggelse - byggnadTakformPulpettak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444149
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länHärnösand
ÖSTRA FLYGELN
Bebyggelse - byggnadHistorikDen östra flygeln är uppförd 1935-38 efter ritningar av dåvarande länsarkitekten med samma exteriörutformning som den västra, dock utan souterrängvåning. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1995-12-15, Dnr 221-9737-95
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581183
- Objekttyp
- BUILDING
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostVästernorrlands länHärnösand
Aldersjönäs gamla tomt
Referens: kartmaterialReferens: kartmaterialX70-2:2 (år 1765)
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/676e0b30-1974-44cc-b0b8-b319ab548895
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostVästernorrlands länHärnösand
Antonsbodarna
AktualitetsstatusPlaceringSynlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/0fd3779b-13a3-478d-8a9f-d66fadbf21f6
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostVästernorrlands länHärnösand
Avrättningsplats
BeskrivningBeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2e9abcb1-c860-4a86-89af-462278e3540d
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostVästernorrlands länHärnösand
Avrättningsplats
OrienteringOrientering75 m Ö om landsväg.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d3517e5c-fdd2-45ec-909d-1d7437ec75e4
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostVästernorrlands länHärnösand
Avrättningsplats
TerrängTerrängBergkrön. Berg i dagen. Gles tallskog.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/43a43a5e-bdef-4d28-a0ec-f2e3b1834b50
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostVästernorrlands länHärnösand
Baklidtorpet
SkadestatusSkadestatusEj skadad
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/5e0fc969-4a05-4bea-9e69-838141fbb61c
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostVästernorrlands länHärnösand
Begravningsplats
PlaceringPlaceringEj synlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/8238b3e1-dbdd-4d23-b1de-5147e65d1754
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostVästernorrlands länHärnösand
Begravningsplats
Referens: skriftlig källaReferens: skriftlig källaGeorge, O. 2012. Protokoll över schaktövervakning i fornlämning 25 och 26 på fastigheten Ön 2:48, Härnösands socken och kommun. Murberget Länsmuseet Västernorrland, dnr. 2012/183. (RAÄ dnr. 3.5.5-2132-2012)
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6aefb4ff-98a7-44a9-a603-464228741d63
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostVästernorrlands länHärnösand
Begravningsplats
RAÄ-nummerReferens: skriftlig källaRaä:s inv., år 1962, nr 13
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/03416518-4ade-419d-a5e9-59e2351da2a8
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostVästernorrlands länHärnösand
Begravningsplats enstaka
TerrängTerrängS-sluttande moränbacke. Krafttigt gräsbeväxt med enst. barrträd.Tomtmark. ;
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/b037dcac-fa1b-49cc-89d1-fa0e4ba5348a
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostVästernorrlands länHärnösand
Bergströmstorpet
AktualitetsstatusUndersökningsstatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3bcfc389-c54f-41b7-83d5-1c599ef20dc1
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostVästernorrlands länHärnösand
Bockudden
UndersökningsstatusUndersökningsstatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e3b2cc81-bfd1-4d84-886e-edfc571d712e
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT