Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Agö fyr

Historik1860 uppfördes ett kombinerat fyr- och bostadshus av trä, rödmålat, med vitmålad lanternin på taket, innehållande en omgående fyrapparat med tre försilvrade speglar. Fyren tändes den 10 september 1860. 1884 uppsattes en linapparat av fjärde ordningen i ett nytt torn av trä, byggt invid gamla husets gavel mot sjön. Tornet rutades av G. E. Höjer. Dessutom byggdes en förrådsbod. 1889 erhälls fyrplatsen en mistlur som drevs för hand. 1890 byggdes en bod för mistluren. 1916 byggdes ett mistmaskinhus och året efter installerades en motordriven mistlur, som tidigare användes på Eggegrund. 1933 byggdes ett elva meter högt betongtorn med roterande lins och fotogenljus, och den gamla fyren släcktes. På Agölandet anordnades 1938 en femte ordningens AGA-fyr, benämnd Agö nordvästra. Denna och Agö fyr ledde överens in till Saltviksudde. 1949 lades eternitskiffer på det kombinerade fyr- och bostadshuset. 1970 automatiserades fyren (el/dalénljus) och installerades en 500 mm lins. Därefter drogs fyrpersonalen in.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028199

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Agö kapell

HistorikEnligt traditionen hade det nuvarande kapellet en föregångare på Agön som låg norr ut in på gröna slätten. Den äldsta delen av det nuvarande kapellet uppfördes 1660, men kapellet fick sin nuvarande form under 1830-talet då byggnaden förlängdes mot öster till nuvarande storlek.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549091

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Agön-Kråkön

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2001190

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Ahalla

BeskrivningBytomt/gårdstomt, 200x30-90 m (NV-SÖ), bestående av 2 grunder efter bostadshus, 4 husgrunder efter ekonomibyggnader, 1 jordkällare, 1 brunn, 2 stenmurar och ett 10-tal röjningsrösen. Inom området finns rester av gärdsgård och en markerad stig leder in i områdets Ö del. Den ena bostadshusgrunden, 12x6 m (N-S), med syllstenar 0,5-1 m br och 0,5 m h. I mitten av husgrunden finns spismursröse 4x3 m (Ö-V) och 0,7 m h. Den andra grunden är 17x8 m (Ö-V), med 0,5-1 m br och 0,5 m h syllstenar i S, Ö och V, 2 spismursrösen, båda 3x3 m och 1,2-1,5 m h i Ö respektive V delen av huset. En av grunderna efter ekonomibyggnaderna är 4x4 m med 0,5-0,7 m br och 0,4 m h syllstenar. En av grunderna är 12x10 m (N-S) med syllsten, 0,5-1 m br och 0,5-1 m h, och med uppkörningsramp, 5x3 m (Ö-V) och 0,2-1,2 m h av 0,6-1,2 m st stenar, i S delen. Två av byggnaderna har rester av timmer. Ett härbre, 8x7 m (Ö-V), med 13 stockvarv kvar men inget tak. Ett fähus, 6x6 m, med 0,6-0,8 m st hörnstenar och 6 stockvarv kvar. Jordkällaren är valvad av natursten, 8x5 m (N-S), 2,5 m h med öppning i S och har en 2 m bred svale. Brunnen, 2 m diam, är igenfylld med stenar. Stenmurarna är 35 och 80 m l, 1-2 m br och 0,6-1,5 m h. Röjningsrösena är 3-10x1,5-5 m och 0,4-1,5 m h, av 0,3-0,9 m st stenar. Området kallas Ahalla på fastighetskartan och gården revs enligt uppgift i början av 1980-talet.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/8a090ff7-7b55-4339-af32-6f5836b66d5e

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ARREST OCH HÄKTE

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - På gården, strax intill tingshuset, ligger häktet, ett uthus i rött tegel med sadeltak och hörnkedjor av sandsten. Byggnaden uppfördes samtidigt som tingshuset och inrymde häkte fram till 1954. Byggnaden upphörde att fungera som häkte då polishuset med arrestlokaler byggdes. De fyra cellerna finns ännu bevarade. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-09-29

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041285

Objekttyp

BUILDING

BAGARSTUGAN

HistorikBagarstugan är en knuttimrad envåningsbyggnad med locklistpanelade fasader och tak av tvåkupigt tegel. Huset består av två rum, bagarstuga och snickarbod. Källa: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1992-05-08, Dnr 221-3636-90

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000988568

Objekttyp

BUILDING

BARSTUGAN

HistorikBarstugan är en parstuga med dubbla mellankamrar. Den har enbart fungerat som feststuga och härigenom har inredning bevarats i stort sett intakt. Källa: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1992-05-08, Dnr 221-3636-90

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000988545

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BASTUN

HistorikOppegårdens bastu finns på fastigheten Halsta 3:12, på ofri grund. KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gävleborg, 2010-03-22, Dnr 432-14113-09. Bilaga - Förslag till byggnadsminnesförklaring, 2010-02-02, Dnr 432-14113-09.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001670920

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bergöns kapell

InteriörbeskrivningKyrkorummets golv består av ett obehandlat trägolv lagt i östvästlig riktning med samma golvnivå i kapellets kor, med undantag av golvet innanför altarringen som är höjt ett steg. Se bild 4 och 5. I bänkkvarteren är timmerväggarna omålade upp till den horisontella planka som bär bänkarnas sittbrädor. Ovanför denna höjd är timmerväggarna avfärgade i vit kulör direkt på de bilade stockarna. På väggarna, i synnerhet i den västra delen av kapellet, finns otaliga inskriptioner, från 1890-talet och framåt. Gavelröstet mot öster är dekorerat med en väggmålning med religiöst motiv mot gråvit botten, utförd på stående panelbrädor. Kapellets tre fönster är försedda med profilerade foder i ljusblå kulör medan dörren, som består av tre grova plankor är vitmålad och helt saknar foder. Låset utgörs av ett kraftigt järnbeslaget stocklås. Längs långsidesväggarna sitter en vitmålad horisontell bräda uppsatt i fönsterbröstningshöjd. Innertaket utgörs av ett åstak med tre synliga grova åsar samt panelbrädor upplagda på åsarna och på långsidesväggarna, allt målat i vit kulör som väggarna. I takets mitt hänger en bemålad uppstoppad stor stör som funnits där sedan 1900-talets början. Traditionen att ha fiskar upphängda i taket är känd från fler fiskarkapell. Altarbordet är väggfast och litet, byggt helt i trä och målat i svart kulör närmast golv samt i övrigt i grå ton. Se bild 6. På altarbordets södra sida finns en låsbar lucka och på framsidan ett litet fast knäfall. Altarringen som är sammanbyggd med predikstolen i norr och läsarbänken i söder har i likhet med altaret sockel i svart kulör samt är i övrigt gråmålad, men är även försedd med en flerfärgad list. Altarringens insida är omålad. Altaret har ett stoppat knäfall mot väster samt ett litet knäfall av trä mot öster, på den sistnämnda sidan även kompletterat med ett större fristående stoppat knäfall med tyg i röd kulör. Direkt intill altarbordets norra sida leder en smal trätrappa om tre steg upp till predikstolen som har en korg med fem bemålade sidor. Predikstolens sockel är svart, därefter följer ett parti med blå marmorering mot ljusblå botten och därefter den egentliga korgen, som på var och en av de fem sidorna är indelad i tre målade kvadratiska rutor på höjden. Mellan korgens sidor finns målade pilastrar med skulpterade träkapitäl. Predikstolen har upptill en profilerad list samt ett bokställ. Allt är målat i en rad olika kulörer mot en grå botten. Korgens insida är omålad och här finns även ett litet knäfall av trä. Bänkinredningen består av sju bänkar på vardera sidan om mittgången samt en korbänk på var sida framme i koret. Mot mittgången har bänkarna gråmålade sidostycken och samma kulör återkommer på psalmbokhyllorna medan övriga träytor i bänkarna, dvs fotstöd, sittbänk och ryggstöd aldrig har varit målade. Två av bänkarna på södra sidan saknar emellertid fotstöd. Bänkarna är numrerade 1-7 med svarta siffror målade på psalmbokhyllorna närmast mittgången. Korbänkarna sitter ihop med den övriga bänkinredningen men dessa är även försedda med bänkskärmar med öppningsbara dörrar. Korbänkarna är målade lika som övrig bänkinredning. I korets sydöstra hörn, finns som alltid i fiskarkapellen i dessa trakter, en läsarplats varifrån någon av fiskarna kunde läsa kyrkliga texter då prästen inte kunde närvara vid sammankomsterna i kapellet. Läsarplatsen består av en omålad sittbänk längs den östra väggen och en gråmålad bänkskärm med ett bokställ av trä. Läsarplatsen har ingång från den södra korbänken och detta är även den enda ingången till altaret och predikstolen. I koret finns även en fristående orgel.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444657

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BJURÅKERS KAPELL

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444758

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bjuråkers kyrka

InteriörbeskrivningKoret har rak avslutning och kyrkorummet täcks av tre vida murade valv, där ribbornas koppstenar är något utskjutna på det sätt som är typiskt för släkten Rombergs kyrkobyggnader. Under de första 100 åren var kyrkans inredning i stort sett oförändrad, men under 1850-talet försågs den med ny altartavla och predikstol samt målades om. Valvens hållbarhet har diskuterats vid åtskilliga tillfällen genom tiderna. Redan under 1760-talet sattes järnband in för att hålla samman valven. Kyrkan var under lång tid även rivningshotad, sedan ett kungabrev utfärdats år 1866 med beslut om att Bjuråkers församling skulle uppföra en ny kyrka i byn Våtmor som ligger i socknens geografiska mitt. 1750-talskyrkan genomgick emellertid en genomgripande renovering 1889, då bland annat bänkinredningen byttes ut, läktaren höjdes och byggdes om och nya dekorationsmålningar tillkom. Under 1900-talets första årtionden pågick fortfarande en häftig debatt huruvida församlingen skulle uppföra en ny kyrkobyggnad eller behålla den gamla. Ritningar och arbetsbeskrivning till en ny kyrka i medeltidsinspirerad jugendstil togs också fram av arkitekt Lars Israel Wahlman. Projektet strandade emellertid sedan ecklesiastikminister Arvid Lindman gett sig in i debatten och förklarat att församlingen skulle vara tvungen att restaurera den gamla kyrkan oavsett om man uppförde en ny kyrka eller ej. Den gamla kyrkan behölls således och en omfattande restaurering inleddes 1934 under ledning av arkitekt Wahlman, varvid kyrkorummet återfick mycket av sin ursprungliga form, då läktaren återställdes och bänkinredningen byttes ut mot en mer traditionell sluten bänkinredning. Under sakristian byggdes en källare som försågs med oljepanna. År 1966 genomfördes nästa omfattande restaurering under ledning av arkitekt Sven Ivar Lind, Stockholm. Kyrkorummet försågs med heltäckningsmatta och interiören målades om. I sakristians göts ett nytt bjälklag och källarvåningen inreddes med toaletter. Den senaste genomgripande restaureringen genomfördes 2000 då bland annat heltäckningsmattorna togs bort och det underliggande golvet slipades samt valv och väggar rengjordes. Kyrkorummets väggar är gråmålade upp till fönsterbröstningshöjd och däröver vitmenade, och väggarna under läktaren som är gråmålade. Korväggens nedre del täcks av en draperimålning upp till fönsterbröstningshöjd. Altartavlan har samma form som kyrkans fönster med rundad överdel och den omgärdas av förgyllda pelare som kröns av änglahuvud samt brinnande facklor. Altaret tillkom 1889 och altarringen, från samma år, är rak med sneda hörn. Predikstolen med tillhörande ljudtak i nyklassicistisk stil är placerad på den norra väggen vid den första och andra valvtravéns anfang. På väggen ovanför dörren till sakristian sitter ett medeltida altarskåp, vilket tillhört den medeltida kyrkan och som fram till år 2000 var deponerat i Hälsinglands museum. Bänkinredningen är sluten och uppdelad i två större kvarter. Läktarens orgel, med delar från 1700-talet, och fasad i klassisk stil står centralt placerad på läktaren.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444659

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BJÖRKBERGSKYRKAN

ByggnadsdelKor - Rakt

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444679

Objekttyp

BUILDING

BOSTADSHUS

ExteriörbeskrivningByggherre var apotekare Julius Brun. Huvudbyggnaden, ett tvåvåningshus med lågt valmtak, är klätt med stående slätpanel och har en taklist i form av en klassisk triglyffris. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000987064

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BOSTADSHUS

HistorikByggnaden norr på gården byggdes år 1832 och dekorerades invändigt 1843. Här har bottenvåningen rymt två likadana bostäder om vardera kök och två kamrar, medan övre våningen enbart använts för fest och förvaring. Interiören har bevarats i princip orörd sedan mitten av 1800-talet med tryckta och målade tapeter av 1850-tals karaktär, snickerier i ursprunglig färgsättning, kakelugnar och spisar. Planlösningen uppvisar ovanliga drag som t ex den centralt placerade trappan. KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1991-06-19, Dnr 221-4383-91

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000996240

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BOSTADSHUS

21000001008226http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001008226Bebyggelse - byggnadHUDIKSVALL HILLSTA 6:1 - husnr 1BOSTADSHUSLän: Gävleborg, Kommun: Hudiksvall, Landskap: Hälsingland, Socken: Forsa , Stift: Uppsala stift, Församling: Forsa-Högs församlingNybyggnadsår: 1800 - 181016.881110684073168,61.73614647370856http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001008226http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001008226http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001008226RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001008226

Objekttyp

BUILDING

BOSTADSHUS

HistorikTre bostadshus, manbyggnaden, sängstugebyggningen och bryggstugan är ihopbyggda med ladugård samt en stor loge och bildar en tät fyrkant runt ett gårdstun. Vid 1800-talets början genomgick gården ett expansivt skede och byggdes om och till. Sängstugebyggningen och bryggstugan byggdes då. Samtliga bostadshus har en mycket enhetlig karaktär. Bostadshusens entréer har alla mot gårdssidan s.k. Forsadörrar, utsmyckade med rokokoornament, bibelcitat och vilda djur i relief. Sängstugebyggningens planlösning är en parstuga med dubbla mellankamrar och en visthusbod istället för stuga i ena änden. Sängstugebyggningens interiör i empire är den mest välbevarade på gården. Sängstugan har orangeröda väggar med målad takbård och grå snickerier. Även i manbyggnadens mellankammare och delvis i parstugan finns helt orörda interiörer. I övrigt har interiörerna renoverats med underliggande lager som förlagor. Samtliga snickerier är bevarade. Samtliga byggnader på gården har renoverats mellan 1965 och 1977 då man eftersträvade att återställa gårdens tidiga 1800-talskaraktär. KÄLLA: Förslag till byggnadsminnesförklaring 1993

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001008228

Objekttyp

BUILDING

BRYGGHUS

21000000987067http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000987067Bebyggelse - byggnadHUDIKSVALL GAMLA APOTEKET 1 - husnr 9002BRYGGHUSLän: Gävleborg, Kommun: Hudiksvall, Landskap: Hälsingland, Socken: Hudiksvall , Stift: Uppsala stift, Församling: Hudiksvallsbygdens församlingNybyggnadsår: 170017.113183046079318,61.727306105956906http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000987067http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000987067http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000987067RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000987067

Objekttyp

BUILDING

BRYSTUGAN

HistorikBrystugan är det enda bostadshuset som idag är bebott och den har sedan byggnadstiden fungerat som gårdens egentliga mangårdsbyggnad. Den är en parstuga i en och en halv våning, sammanbyggd med den ursprungliga ladugården till en länga. Längan är byggd av timmer på grund av kilad sten, har tak täckt med tvåkupigt tegel och locklistpanelade fasader. Invändigt har brystugan byggts om under 1900-talet. Äldre takmaterial och väggbeklädnad finns kvar under de nuvarande i flera fall. Källa: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1992-05-08, Dnr 221-3636-90

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000988543

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Brädgård

21420000050594http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050594Bebyggelse - byggnadHUDIKSVALL EDE 11:14 - husnr 9004BrädgårdLän: Gävleborg, Kommun: Hudiksvall, Landskap: Hälsingland, Socken: Delsbo , Stift: Uppsala stift, Församling: Delsbo församling16.550939891168536,61.808342830000214http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050594http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050594http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050594RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050594

Objekttyp

BUILDING

BYGGNADEN VID VÄGEN

21000001670822http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001670822Bebyggelse - byggnadHUDIKSVALL HALSTA 1:1 - husnr 8BYGGNADEN VID VÄGENLän: Gävleborg, Kommun: Hudiksvall, Landskap: Hälsingland, Socken: Hälsingtuna , Stift: Uppsala stift, Församling: Hudiksvallsbygdens församlingNybyggnadsår: 1750 - 186517.072320606556474,61.776168657797484http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001670822http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001670822http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001670822RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001670822

Objekttyp

BUILDING

Bålsö kapell

HistorikOmgiven av tallar, höga enbuskar samt stenig mark med ljung och bärris ligger Bålsö kapell. Miljön kring kapellet har förändrats kraftigt de senaste 50 åren, då skogen vuxit upp sedan dess och kommit allt närmare byggnaden, vilket medfört att kapellet inte längre syns från havet, utan idag omges helt av skog. Bålsö kapell är till formen mycket ålderdomligt med sina låga långsidesväggar och byggnadens låga placering i terrängen. Kapellbyggnaden vilar på hörnstenar, med natursten lagda däremellan. Byggnaden har en timrad stomme som ursprungligen stod utan panelbeklädnad. Många fiskare ristade då in sina bomärken och initialer i byggnadens fasader. På byggnadens västra fasad återfinns även kapellets byggnadsår genom att inristningen Upbygt 1603 påträffades ovanför byggnadens port vid en tidigare renovering.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444663

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Damm

21420000050593http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050593Bebyggelse - byggnadHUDIKSVALL EDE 11:14 - husnr 9003DammLän: Gävleborg, Kommun: Hudiksvall, Landskap: Hälsingland, Socken: Delsbo , Stift: Uppsala stift, Församling: Delsbo församling16.55176192424257,61.80845274682266http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050593http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050593http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050593RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050593

Objekttyp

BUILDING

Delsbo kyrka

HistorikUnder tidig medeltid uppfördes den första stenkyrkan i Delsbo, vilken var en liten rektangulär salskyrka med rakslutet kor, av den typ som var vanlig i hela Norrland vid denna tid. Kyrkan förlängdes sedan mot väster två gånger och fick därigenom en mycket långsträckt och smal form, cirka 40*8,5 meter. Kyrkobyggnaden försågs sedermera med en sakristia mot norr samt två tillbyggnader mot söder; ett vapenhus och den s.k. lillkyrkan. Under senmedeltiden försågs kyrkan troligen med tegelvalv som tillsammans med väggarna målades 1520 av kyrkomålaren Måns Gadh. Kyrkan blev med tiden allt trängre för den växande sockenbefolkningen och flera läktare uppfördes i kyrkorummet. År 1740 utbröt en brand i prästgården som snabbt spred sig till både klockstapel och kyrkobyggnad och lade allt i aska. Inredningen förändrades samtidigt enligt tidens smak med bland annat nya färgstarka väggmålningar, ny predikstol, orgelläktare och bänkinredning. I början av 1900-talet fanns starka krafter inom församlingen som verkade för att uppföra ett (eller till och med två) torn med tornur, på kyrkan. En särskild tornkassa inrättades därför även, men något torn byggdes aldrig. År 1938 genomfördes en ny restaurering efter förslag av arkitekt Einar Lundberg som innebar en förenkling av interiören, där bland annat en del av väggmålningarna målades över och nya glasmålningar sattes in i korfönstren. Samtidigt byggdes ett vapenhus under läktaren och skivor av kryssfaner sattes i taket. I slutet av 1960-talet genomfördes en utvändig restaurering varvid yttertaket belades med kopparplåt och sex år senare restaurerades interiören under ledning av professor av Sven Ivar Lind. Restaureringen återgick i gestaltningen delvis till 1893 års kyrkorum, men samtidigt tillkom även nya inredningsdetaljer, exempelvis det nya fristående altaret. Ganska omgående fick kyrkobyggmästaren Anders Olofsson Romberg från Leksand i uppdrag att uppföra en ny betydligt större kyrkobyggnad på platsen. Den östra, norra och västra väggen från den gamla kyrkan behölls till stora delar och fick ingå i den nya kyrkobyggnaden, som dock byggdes dubbelt så bred som den förra. Kyrkan var av samma modell som Ljusdals och Bjuråkers kyrkor med vitputsade murar, rundbågiga fönster och ett valmat brant svarttjärat spåntak med höga spiror och järnkors längs taknocken. I likhet med medeltidskyrkan hade byggnaden en sakristia utbyggd mot norr, som troligen härstammade från tiden före branden. Inredningen dekorerades av korpralen och bygdemålaren Gustaf Reuter samt målarmästare Paul Hallberg, Hudiksvall. Den stora spännvidden i kyrkan ledde med tiden till att taket började bukta sig och i nära hundra år diskuterades olika åtgärder och ombyggnadsförlag. Under 1850-talet byggdes en ny altarpredikstol i koret av byggmästare Norin från Söderala. I övrigt förblev kyrkan relativt oförändrad under hela 1800-talet, fram tills att en mycket omfattande renovering, efter ritningar av arkitekt Ekholm från Uppsala som bearbetades av arkitekt Fritz Eckert, Stockholm, kunde genomföras 1892-93. Kyrkan förvandlades nu från en salskyrka till en treskeppig basilika i rundbågestil.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444664

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ENÅNGERS GAMLA KYRKA

ByggnadsdelKor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000426867

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Enångers kyrka

InteriörbeskrivningVid återuppförandet av kyrkan nytillverkades alla fast inredning. Resultatet blev ett kyrkorum vars utförande i stort motsvarar exteriörens formspråk. Under innertaket av trä, femsidigt brutet med kassettformat listverk, löper en bågfris, mellan fönstren neddragen till släta lisener. Bågfriserna och lisenerna återfinns även i den arkitektoniskt uppbyggda korväggen, inramande C G Holmgrens altartavla från 1900. Den välbevarade inredningen i form av de öppna bänkarna, predikstolen, altaret och altarringen, läktaren med kolonner (pelarskog), barriär och orgelfasad, ger kyrkorummet ett mycket enhetligt intryck. Den nuvarande färgsättningen går i grått och grågröna toner med rosafärgade marmoreringar. Det är osäkert hur kyrkorummet ursprungligen var färgsatt. Åren 1961-62 genomfördes en omfattande renovering under ledning av arkitekten Einar Lundberg. Förutom att kyrkorummet rengjordes (och målades om?), lades golvet om på nya betongplintar och ett varmluftsystem installerades. Vidare förminskades det väldiga kyrkorummet något genom att en del av utrymmet under orgelläktaren byggdes in med brudkammare och andra serviceutrymmen. Väggen ut mot kyrkorummet fick en modern utformning med panel av stående laserade brädor. Vid samma tillfälle tillkom oljemålningen Människans åldrar, av Pelle Åberg på västra långhusväggen. Efter 1960-talets renovering har bl a kororgeln tillkommit (1987), samt en ljusbärare (1980). I kyrkorummet finns även en del äldre inventarier, som en dopfunt från 1200-talet, ljuskronor från 1600- och 1700-talen, samt två skulpterade pyramider från 1700-talets början.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549094

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Forsa kyrka

TakformSadeltak, Sadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041781

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

FÅRHUSET

21000001670840http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001670840Bebyggelse - byggnadHUDIKSVALL HALSTA 1:1 - husnr 9FÅRHUSETLän: Gävleborg, Kommun: Hudiksvall, Landskap: Hälsingland, Socken: Hälsingtuna , Stift: Uppsala stift, Församling: Hudiksvallsbygdens församlingNybyggnadsår: 1750 - 196517.073758457561503,61.776149578116346http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001670840http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001670840http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001670840RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001670840

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

FÄJSET

21000001670701http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001670701Bebyggelse - byggnadHUDIKSVALL HALSTA 1:1 - husnr 9003FÄJSETLän: Gävleborg, Kommun: Hudiksvall, Landskap: Hälsingland, Socken: Hälsingtuna , Stift: Uppsala stift, Församling: Hudiksvallsbygdens församlingNybyggnadsår: 1750 - 186517.073321267095025,61.775981412637634http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001670701http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001670701http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001670701RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001670701

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

FÖRRÅDSBYGGNAD

HistorikSöder om hyttan ligger en mindre förrådsbyggnad i vitputsad slaggsten med välvda portöppningar och tak täckt med korrugerad plåt. KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1990-06-18, Dnr 221-3887-90

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000989367

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

GAMLA JÄRNVERKET

HistorikJärnverksanläggningen består av flera olika byggnadsdelar som efterhand byggts samman. Äldst är rostugnsbyggnaden, ett fd kolhus från 1800-talets början medan övriga delar i huvudsak tillkommit under 1870-och 80-talen. Det byggnadsmaterial som framför allt använts är slaggsten med inslag av tegel, men även trä förekommer i viss utsträckning. Taken är täckta med korrugerad plåt. Den maskinella utrustningen är till stor del bevarad. I bessemerverket står de båda konvertrarna uppställda på ursprunglig plats och i lancashiresmedjan finns tre bevarade härdar, samt smältstyckevalsverk, ånghammare och mumblingshammare. Masugnar och rostugnar är intakta. KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1990-06-18, Dnr 221-3886-90

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000989308

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

GAMLA LOGEN

HistorikDen sk gamla logen utgör gårdsfyrkantens östra länga, byggd i vinkel mot fen äldre ladugården. Den knuttimrade byggnaden som rymmer tröskloge i norr och stall i söder har locklistpanelade fasader och tak täckt med tvåkupigt tegel. Källa: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1992-05-08, Dnr 221-3636-90

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000988552

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Hs 10, Hälsingtuna kyrka

Ursprunglig platsOsäker

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/f3732511-11ff-4c93-be56-443bb4542477

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Hs 11, Högs kyrka

HäradNorra Hälsinglands domsagas tingslag

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/9510166b-d023-4b80-bdc7-69bfa53039e3

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Hs 12, Högs kyrka

HäradNorra Hälsinglands domsagas tingslag

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/3c76dc3d-def4-431e-937e-fc0d2c15ddb6

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Hs 13, Hallsta och Hjortsta

Ursprunglig platsOsäker

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/21cf920b-a189-4b02-b366-54b1345a6543

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Hs 14, Malsta, Backa by

HäradNorra Hälsinglands domsagas tingslag

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/fa40d544-ccee-4642-86c6-7782037b8ba2

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Hs 15, Sunnå kvarndamm

Runbeskrivningstavlösa

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/54bd79ce-c676-4cad-83bf-d446bd265c84

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Hs 16, Delsbo kyrka

Ursprunglig platsOsäker

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/8f0d637a-a71c-478c-a968-ea10f2a15ec3

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Hs 17, Delsbo kyrka

HäradNorra Hälsinglands domsagas tingslag

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/e6c73cbf-6c90-4454-8cf2-fc0725f6ca91

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Hs 19, Delsbo kyrka

HäradNorra Hälsinglands domsagas tingslag

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/51194bf2-0443-4217-85ad-5fff695985b3

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT