PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
HistorikAnläggningen består av ett antal byggnader grupperade runt två gårdsplaner, som är åtskilda av en byggnad med portgång. Här inrymdes socknens apotek åren 1892-1951. Dessförinnan låg det i den västra huvudbyggnaden. Porthuset är uthyrt som bostad och verkstäder åt konsthantverkare. Källa: Byggnadsminnen 1961-1978.
HistorikEfter något år sysselsatte Nors ångsåg tolv arbetare. Omkring år 1901 kunde en del av dessa få bostad i en nybyggd arbetarkasern med fyra lägenheter om ett rum och kök, strax norr om såghuset. Kasernen byggdes i två våningar med ett utskjutande trapphus, som försågs med förstukvist omkring år 1930. Till arbetarbostaden hör ett uthus med förråd, vedbodar och sovplatser för sommarbruk, samt en byggnad rymmande stall, smedja och kolbod. Dessa är förmodligen samtida med bostadshuset. Samtliga byggnader är uppförda i regelkonstruktion med liggande fasspontpanel. Byggnaderna är ytterst välbevarade, även interiört. Källa:Beslut om byggnadsminne 1993
HistorikPå 1980-talet uppfördes en fristående toalettbyggnad nordöst om huvud-byggnaden. Behov av wc fanns och för att undvika ingrepp i byggnadens ursprungliga planlösning byggdes en fristående byggnad för ändamålet. Toalettbyggnaden är ritat av arkitekt Lennart Färlin, Ljusdal och har medvetet givits en yttre gestaltning för att passa in i miljön. Byggnaden har fasader av rödmålad liggande träpanel, träfärgade dörrar, vita högt sittande fönster, vit-målade knutar och ett pyramidformat tak klätt med takpapp. Tidigare fanns ett äldre utedass ungefär på den nuvarande byggnadens plats
21000001007736http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001007736Bebyggelse - byggnadLJUSDAL FÅGELSJÖ 1:4 - husnr 2BASTULän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Los , Stift: Uppsala stift, Församling: Los-Hamra församlingNybyggnadsår: 1853 - 185314.633208185712174,61.79703097388743http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001007736http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001007736http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001007736RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21000001006534http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001006534Bebyggelse - byggnadLJUSDAL LJUSDALS-EDE 1:11 - husnr 9008BODLän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Ljusdal , Stift: Uppsala stift, Församling: Ljusdal-Ramsjö församlingNybyggnadsår: 1994 - 199616.12547180796993,61.891528944672366http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001006534http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001006534http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001006534RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21000001006522http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001006522Bebyggelse - byggnadLJUSDAL LJUSDALS-EDE 1:11 - husnr 9002BODLän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Ljusdal , Stift: Uppsala stift, Församling: Ljusdal-Ramsjö församlingNybyggnadsår: 1800 - 189916.12493253748905,61.891684519196886http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001006522http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001006522http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001006522RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21000001007006http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001007006Bebyggelse - byggnadLJUSDAL NOR 4:2 - husnr 3BODLän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Järvsö , Stift: Uppsala stift, Församling: Järvsö församlingNybyggnadsår: 1901 - 190116.320938685809974,61.66155402294197http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001007006http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001007006http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001007006RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21000001742842http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001742842Bebyggelse - byggnadLJUSDAL STENE 3:19 - husnr 5BODBYGGNADENLän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Järvsö , Stift: Uppsala stift, Församling: Järvsö församling16.195631043349806,61.70701029611089http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001742842http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001742842http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001742842RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21000001007588http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001007588Bebyggelse - byggnadLJUSDAL KARSJÖ 1:46 - husnr 8BODLÄNGALän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Järvsö , Stift: Uppsala stift, Församling: Järvsö församlingNybyggnadsår: 1750 - 185016.26412250172125,61.63860344589205http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001007588http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001007588http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001007588RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21000001007704http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001007704Bebyggelse - byggnadLJUSDAL FÅGELSJÖ 1:1 - husnr 4BODLÄNGALän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Los , Stift: Uppsala stift, Församling: Los-Hamra församlingNybyggnadsår: 1880 - 189014.635396482635825,61.796072917991665http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001007704http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001007704http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001007704RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HistorikJordägande bönder har i Sverige sedan medeltiden haft skyldighet att hålla väg. Först i och med inrättandet av "Kongliga Styrelsen för Allmänna Wäg- och Wattenbyggnader" år 1841 började staten anslå medel för att finansiera vägbyggen. Huvudparten av vägarna och broarna byggdes dock genom jordägarnas försorg. Bron över Milån är uppförd i samband med en vägomläggning 1868 men omnämns inte i landshövdingeberättelserna från perioden. Det är därför troligt att byggandet skedde utan statliga bidrag. Bron är vällagd och i gott skick och används numera endast för trafik inom gården. Av en inskriptionssten vid bron framgår att man anlitade en särskild byggmästare för arbetet. Stenen har Carl XV´s namnchiffer och inskriptionen: "1868 WÄGOMLÄGGNNG BYGGMÄSTER O.MUR & HES MURARN" KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring av linberedningsverk, tröskloge, damm, stenvalvbro och spånhyvel (fd ramsåg) vid "Hians", Löräng 11:2, Järvsö socken, Ljusdals kommun. Länsstyrelsen Gävleborg, 2007-05-31. Dnr 432-12893-02 Delar av byggnaden från 1780-talet.
21420000050596http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050596Bebyggelse - byggnadLJUSDAL LÖRÄNG 11:2 - husnr 9003DammLän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Järvsö , Stift: Uppsala stift, Församling: Järvsö församling16.14957338997153,61.66750523797694http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050596http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050596http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050596RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HistorikBagarstugan är en äldre byggnad som troligen fogats till drängstugan under första hälften av 1800-talet
HistorikStall i bottenvåning, loge med bostadsrum på övervåning
HistorikÅr 1910 valde dåvarande ägarna att flytta ut ur den gamla mangårdsbyggnaden och bygga en ny villa vid andra sidan gårdsplanen. Det gamla huset lämnades kvar med allt lösöre i behåll och donerades till Los kommun efter ägarens död 1943. år 1946 köpte kommunen in resten av fastigheten. Gården fungerar nu som hembygds- och kursgård. Källa: Beslut om byggnadsminne 2004
ExteriörbeskrivningKapellet är uppfört som en byggnadskropp med huvudingång mitt på den södra sidan och är försett med sadeltak. Byggnaden vilar på en vitputsad stengrund och har stomme av timmer som ursprungligen var synligt, men som numer är klätt med brunmålad locklistpanel med tillhörande knutlådor i samma färg. Taket som från början var klätt med spån är idag täckt med enkupigt lertegel. Kapellets huvudentré betonas med en stor portal som bärs upp av antikinspirerade runda kolonner. Byggnaden var i dåligt skick redan på 1910-talet och sannolikt var det då spåntaket byttes mot tegel. Under 1920-talet diskuterades åter kapellets reparationsbehov och ett förslag till en ny traditionell tornförsedd kyrkobyggnad togs fram av arkitekt Knut Nordenskjöld, som på grund av ekonomiska skäl inte kunde realiseras. Istället genomfördes 1931 en genomgripande restaurering varvid såväl interiör som exteriör förändrades och till största delen fick det utseende de har än idag.
21000001009405http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001009405Bebyggelse - byggnadLJUSDAL SVEDJA 8:11 - husnr 3FÄBODSTUGALän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Färila , Stift: Uppsala stift, Församling: Färila-Kårböle församlingNybyggnadsår: 1800 - 189915.319682523561065,61.88617312291087http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001009405http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001009405http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001009405RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21000001006546http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001006546Bebyggelse - byggnadLJUSDAL LJUSDALS-EDE 1:11 - husnr 2FÄBODSTUGALän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Ljusdal , Stift: Uppsala stift, Församling: Ljusdal-Ramsjö församlingNybyggnadsår: 1800 - 189916.12474989041643,61.891562963624395http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001006546http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001006546http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001006546RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21000001006540http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001006540Bebyggelse - byggnadLJUSDAL ÅNGSÄTER 6:25 - husnr 1FÄBODSTUGALän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Ljusdal , Stift: Uppsala stift, Församling: Ljusdal-Ramsjö församlingNybyggnadsår: 1800 - 189916.124715013424424,61.89169202450795http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001006540http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001006540http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001006540RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000049144http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049144Bebyggelse - byggnadLJUSDAL SVEDJA 8:11 - husnr 2FÄBODSTUGALän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Färila , Stift: Uppsala stift, Församling: Färila-Kårböle församlingNybyggnadsår: 1800 - 189915.319533190841202,61.88621557088001http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000049144http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000049144http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000049144RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21000001006548http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001006548Bebyggelse - byggnadLJUSDAL LJUSDALS-EDE 1:11 - husnr 1FÄBODSTUGALän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Ljusdal , Stift: Uppsala stift, Församling: Ljusdal-Ramsjö församlingNybyggnadsår: 1800 - 189916.125157814049174,61.89133262901912http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001006548http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001006548http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001006548RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HistorikEn annan benämning för småfähus för getter eller får är krakhus.
21000001009180http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001009180Bebyggelse - byggnadLJUSDAL HÅVRA 15:1 - husnr 32FÄHUSLän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Färila , Stift: Uppsala stift, Församling: Färila-Kårböle församlingNybyggnadsår: 1800 - 189915.316581270814137,61.88757209036238http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001009180http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001009180http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001009180RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21000001009100http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001009100Bebyggelse - byggnadLJUSDAL HÅVRA 7:9 - husnr 7FÄHUSLän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Färila , Stift: Uppsala stift, Församling: Färila-Kårböle församlingNybyggnadsår: 1930 - 194915.315623135171503,61.887518607512http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001009100http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001009100http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001009100RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HistorikFärdstallet strax norr om kvarnen byggdes för att härbärgera böndernas hästar under tiden malningen pågick. Malningen kunde ta många timmar och ibland kunde också en övernattning bli nödvändig varför en kvarnkammare med eldstad finns i kvarnen. Källa: Beslut om byggnadsminne 1994.
TakformMansardtak
HistorikÅr 1937 tillkom ett spånhus vid Nors ångsåg. Spånen från såghuset fläktades via en bevarad spånledning. Till spånhuset hör också ett utbyggt dass. Samtliga byggnader är uppförda i regelkonstruktion med liggande fasspontpanel. Källa: Beslut om byggnadsminne 1993.
HistorikGammelbyggningen på Kristofers bär inga spår av att ha använts i någon vidare utsträckning. Bristen på slitage tyder på att huset inte har varit avsett att bo i utan i första hand är byggt enbart för fester och kalas. Ett födorådskontrakt från 1829 gav visserligen förre bonden Olof Persson rätt att bo i de båda mellankamrarna när han lämnat över gården till sonen Olof Olsson, men det blev ett kortvarigt arrangemang eftersom Olof Persson dog bara två år senare. Det finns heller inga uppgifter om att huset använts som sommarbostad av familjen. Däremot finns det uppgifter att åtminstone delar av huset har bebotts under korta perioder på 1900-talet; bland annat hyrdes herrstugan ut till Stenegårds pensionatsgäster på 1940-talet. Ändå är byggnaden inget museum, utan används än i dag som den alltid har gjort, vid festliga tillfällen. Kristofers gammelbyggning är ett av de äldsta kända tvåvåningshus som finns bevarat i Hälsingland. På vinden finns också timmer med rester av måleri från 1600- talet, som har återanvänts från en äldre byggnad. Källa: Länsstyrelsen Gävleborg Byggnadsminnesförklaring av Kristofers, fastigheten Stene 3:19, Järvsö socken, Ljusdals kommun. 2011-01-20
ExteriörbeskrivningGodtemplarhuset är placerat mitt på tomten. Byggnaden är uppförd i två våningar med stomme delvis av återanvänt timmer från en byggnad i grannbyn Ytteryg. Godtemplarhuset blev större än det ursprungliga huset och uppfördes i vinkel, men med Logens knappa resurser påverkades föreningens möjligheter att färdigställa sin byggnad invändigt. Byggnaden är placerad i suterrängläge och det finns en mindre källardel inrymd under husets nordvästra del. Alla renoveringar som har utförts i byggnaden sedan 1970-talet har varit inriktade på att bevara byggnadens ursprungliga karaktär och har utförts med hög antikvarisk ambitionsnivå och med stor respekt för de ursprungliga materialen Byggnaden är uppförd i liggande timmer och vilar på en fot av huggen sten, förutom den norra delen vilken bärs upp av huggna stenstolpar med mellan-liggande rödmålad panel. Fasaden utgörs sedan uppförandet av synligt, röd-färgat timmer och pryds av vitmålade spröjsade fönster och snickerier. De många och stora fönstren ger byggnaden en speciell karaktär. Husets sadeltak med brutna gavelspetsar är täckt med gråmålad pannplåt. Byggnaden har två skorstenar med synligt tegel och profilerade krön. Dess västra och östra fasad har utrustats med värmepumpar som är monterade på timmerväggen på respektive fasad. Placeringen av de båda värmepumparna påverkar i viss grad upplevelsen av byggnaden som ett närmast orört hus.
ByggnadsdelKor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Vapenhus - Väster, Torn - Väster, Sakristia - Öster, Kor - Rakt, Torn - Väster
HistorikHur gårdens bebyggelse såg ut i äldre tid är inte känt. Vid 1700-talets slut förefaller dock två stugor ha funnits på gården. Herrstugan, husnr 1, är uppförd i två våningar. Delar av en riven stuga användes vid nybyggnaden, bland annat ett dekortonsmålat gavelröste som nu kan ses på Herrstugans vind. Herrstugan byggdes samman med ett portloft som rymde färdstall i bottenvåningen och två pigkamrar på loftet. Hela längan har bevarats i oförändrat skick, både exteriört och interiört.
HäradVästra Hälsinglands domsagas tingslag
MaterialbeskrivningGranit
HistorikGården ligger i en typisk utkantsbygd i norra Hälsingland, och vittnar om att bönderna även i sådana mer perifera lägen kunde bygga lika stora och vackert inredda hus som man gjorde i centralbygderna. Gårdens båda bostadshus är byggda och till stor del inredda i ett sammanhang i slutet av 1840-talet. Troligen härrör även en del av ekonomibyggnaderna från samma tillfälle. Tvåvåningshärbret med sina femton sädesbingar vittnar om en god ekonomi, liksom den stora ladugården från 1887. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2008-05-12, Dnr 432-11178-06
21000001006528http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001006528Bebyggelse - byggnadLJUSDAL LJUSDALS-EDE 1:11 - husnr 4HÄRBRELän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Ljusdal , Stift: Uppsala stift, Församling: Ljusdal-Ramsjö församlingNybyggnadsår: 1800 - 189916.125338117782814,61.8915846669362http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001006528http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001006528http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001006528RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000049140http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049140Bebyggelse - byggnadLJUSDAL KARSJÖ 1:46 - husnr 11HÄRBRELän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Järvsö , Stift: Uppsala stift, Församling: Järvsö församlingNybyggnadsår: 1750 - 185016.265851191767222,61.638284628356224http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000049140http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000049140http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000049140RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21000001007604http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001007604Bebyggelse - byggnadLJUSDAL KARSJÖ 1:46 - husnr 9007HÄRBRELän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Järvsö , Stift: Uppsala stift, Församling: Järvsö församlingNybyggnadsår: 1750 - 185016.265988786597863,61.63832163870718http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001007604http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001007604http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001007604RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HistorikSandvikshärbret ligger invid en åker strax söder om hustomten Gärde 1:17. På laga skifteskartan finns en hussymbol på exakt samma ställe som härbret står idag. Sannolikt är det härbret som avbildats vilket innebär att det stått på samma plats minst 100 år. I härbret förvaras fortfarande säd. Härbret har minst fem olika flyttmärken. Det har alltså tagits ner minst fem gånger och troligen flyttats i samband med dessa nedtagningar. Hur långt är dock omöjligt att säga. Kanske har någon nedtagning bara inneburit en reparation och återuppbyggnad på samma ställe igen. Någon av flyttningarna kan ha inneburit in ganska lång resa, kanske ända från Ljusdal. DATERING - Härbrets bottenvåning är byggd av virke som fällts 1298-99. Övervåningen är senare, när den tillkom är osäkert. KÄLLA: Sundberg, Anna. Två medeltida härbren i Sandvik och Yg. Uppsats i Byggnadsvård Konsthistoriska institutionen Stockholms Universitet, 2003
HistorikHärbret har använts för sädesförvaring fram till 1960-talet. Idag står det i princip oanvänt. Härbret har tre flyttningsmärkningar, två med yxhugg och en med bokstäver. Härbrets allra senaste flytt avsatte dock inga märken. Under sommaren 2002 flyttades härbret ca 2 meter österut med hjälp av en lyftkran. Det stod i en brant slänt nära en annan byggnad och hade därför problem med fukt från den sidan. I samband med flytten byttes 5 stolpar ut och en ny syllram tillverkades lika den gamla rötskadade. En stödmur byggdes också upp för att ge härbret ett stabilt underlag att stå på. Härbrets ursprung är oklart. Det kan ha byggts i Yg eller kommet med flyttlasset tillsammans med en ny gårdsägare t.ex. Härbrets näst senaste flytt skedde vid mitten av 1940-talet, det flyttades då till det läge det hade fram till 2002, från sin tidigare plats ca 50 meter söderut. Härbret verkar dock inte ha stått där särskilt länge för på laga skiftes karta från 1925 finns härbret inte utsatt. Det är möjligt att det flyttades dit, från okänd plats, som ett resultat av laga skiftet. Härbret märkets ner ytterligare en gång, 1566 eller åren närmast efter. När härbret byggdes upp igen hade några stockar i väggarnas övre del bytts ut eller lagts till. Det lades i samband med detta ett nytt tak. Vi vet att härbret då flyttades från ett eventuellt ursprungsställe eller om det efter reparationen åter timrades upp på samma ställe. DATERINGAR - Härbret består av virke från två tidsperioder, 1315-1316 och 1566-1567. Stockarna i nedervåningen och halva övervåningen är från 1300-talet. Stockarna från 1500-talet utgör de överta varven i långväggarna inklusive väggbanden. Röste och röstmoder är däremot från 1300-talet. En av mushyllorna är daterad till 1566. sannolikt är alla tre från samma period. Källa: Sundberg, Anna. Två medeltida härbren i Sandvik och Yg. Uppsats i Byggnadsvård Konsthistoriska institutionen Stockholms Universitet, 2003
21000001006532http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001006532Bebyggelse - byggnadLJUSDAL LJUSDALS-EDE 1:11 - husnr 8HÖLADALän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Ljusdal , Stift: Uppsala stift, Församling: Ljusdal-Ramsjö församlingNybyggnadsår: 1800 - 189916.12415725190863,61.89077573082785http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001006532http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001006532http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001006532RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17