PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
HistorikArrendatorsbostaden byggdes på 1930-talet. Fasaden består av liggande faluröd panel. Det brutna taket är täckt med tvåkupigt lertegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004
HistorikDet f d avträdet rymmer prästgårdens oljetank. Tälttaket täcks av tvåkupigt tegel. Byggnaden är i relativt gott skick. Byggnaden finns med på Häradskartan från år 1866 men inte på storskifteskartan från 1811
HistorikEtt litet gråmålat badhus ligger nere vid sjön. Det uppfördes vid sekelskiftet 1900, av regelvirke och brädor med sadeltak, som idag är täckt med trapetskorrugerad eternit. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004
Beskrivning1) Gruvmuseum, inom ett område av 240x170 m (Ö-V) bestående av 1gruvarbetarebostad, 1 gruvkontor,1 smedja med kolhus, 1 bastu, 1 gruvbod, 1 redskogsskjul, 1hästvind, 1 hakspel, 1 gruvlave, 1 krosshus,1 transportbana, 1 anrikningsverk, pumpstockar, 1tramphjulshus.Samtliga byggnader, utom tramphjulshuset, har sadeltak av tegel,pärt eller tjärpapper. Tramphjulshuset har brutet sadeltak avtegel. Taköverbyggnader över vändbrotten och pumpstockarna ärtäckta av pärt, bräder eller tjärpapp.2) Minnessten, belägen mellan bastun och gruvboden, granit, 1.27m h, 0.95 m br (SSV-NNÖ) och 0.68 m tj.På den mot Ö vända sidan är, på insänkt yta, följande text: \VIDINVIGNINGEN AV\DETTA GRUVMUSEUM\FÖRRÄTTAD\AV\LANDSHÖVDING\BernhEriksson\RESTES\DENNA MINNESSTEN\.Postament av betong, rektangulärt, 0.95x0.65 (SSV-NNÖ) och 0.6 mh.8.5 m SÖ om minnesstenen är3) Malmblock med minnesplatta. Blocket, magnetit, är 1.05 m h,0.83 m br (N-S) och 0.9 m tj. Postament av betong, kvadratiskt,1.4x1.4 m (NNÖ-SSV) och 0.35 m h. På betongsockelns överdel V omblocket är en minnesplatta, stål, 0.24x0.16 m st med följandetext:\GRUVAN\GRÄNGESBERG\MALMBLOCK FRÅN EXPORTFÄLTET IGRÄNGESBERG\ BLOCKET TAGET I KARL JOHANS OMRÅDET\493 METER UNDERJORD VIKT CA 2 TON\MALMTYP ÄR MAGNETIT MED INSLAG AVAPATITRÄNDER\MALMEN INNEHÅLLER CA 64% FE OCH CA 0.7 % P\.Se förteckning över byggnader i inv handl. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
ExteriörbeskrivningMatboden är delad i två utrymmen. Mot väster finns två tjärade horisontellt hopfogade bräddörrar med kraftiga låsmekanismer och mot norr en vädringslucka. Det valmade taket täcks av tvåkupigt tegel.Boden är i gott skick.
HistorikDen s.k. bokstugan tjänstgjorde som författarstuga och senare som traktens bibliotek. KÄLLOR: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Riksantikvarieämbetet, 1972-12-04, Dnr 7901/72.
Historiknull
ExteriörbeskrivningHuvudbyggnadens (1) timmerstomme är klädd med locklistpanel med breda panelbrädor. Fasaden är gulmålad med vita knutar och grunden mörkt grå. På verandan kring huvudentrén finns släta kolonner som bär upp en balkong. Verandan och balkongen har dekorativt utformade järnräcken och balkongen avslutas nedtill av en tandsnittsfris. Klassicerande utsmyckning finns också kring ytterdörren, en pardörr med profilerade speglar. Överstycket är format som en meanderslinga och sidostycken som pilastrar. På båda gavlarna finns likadana mindre farstukvistar med klassicerande utformning och små pagodtak. Norra ingången går till den före detta pastorsexpeditionen och den södra är köksingången. Byggnadens valmade mansardtak täcks av enkupigt tegel. Mot väster, husets framsida, reser sig frontespisen ovanligt högt och avslutas upptill av en fronton med slätpanel.
ExteriörbeskrivningDet är uppfört i timmer på betongplint och har kvadratisk plan samt tälttak med ventilationsskorsten i mitten. Byggnaden har en utbyggnad i form av burspråk mot öster, vilken är försedd med tre rundbågiga fönster. Bårhuset har en port i väster, vilken är försedd med pardörrar som bär panelfodring lagd i diagonal. Takets kopparplåt tillfördes i samband med senaste restaureringen år 2004. Fasaderna har knutlådor samt vitmålad fjällpanel som är av senare datum.
HistorikByggnaden är uppförd i nyklassisk stil av tegel i två våningar samt putsad och gråvitfärgad. Huvudfasaden markeras av en strängt nyantik portik med sex kolonner. Taket är valmat och plåttäckt. Läsesal och bibliotek har i senare tid byggts om till vaktmästarbostad. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1986-08-26, Dnr 11.392-2837-80.
HistorikDagkarlsbostaden, som i senare tid använts som kuskbostad och snickarverkstad, med jungfrukammare på vinden, uppfördes år 1854. Den är byggd av timmer i ett plan med vindsvåning. Sadeltaket, som ursprungligen var täckt med pärt har idag tvåkupigt lertegel. Byggnaden innehåller två lägenheter. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004
HistorikDagkarlsbostaden uppfördes 1846 av timmer i ett plan med vind ovanpå. Fasaden har täckts med liggande fasspontpanel och taket med lertegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004
HistorikEkonomibyggnaden är en länga som sannolikt fanns redan år 1800, men som undergått mindre förändringar. Inuti, som en del av byggnaden står två timmerhus, vilka bör vara äldre än längan i sin helhet. Dessa är i sin tur uppförda av återanvänt timmer. Byggnaden är uppförd av timmer och bräder, allt rödfärgat. Sadeltaket har på senare tid belagts med rött tegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004
TakformMansardtak - Valmat
ExteriörbeskrivningFlygelbyggnaderna har korsformad plan med fyra rum kring en central skorstensstock. Stommarna är i liggtimmer av furu och väggarna är klädda med gul locklistpanel och vita knutlådor. Panelen är kilsågad. De valmade mansardtaken är täckta med enkupigt tegel. Farstukvisten mot söder är delad mellan två ingångar av ett träräcke med sittbänkar till var del. De båda ytterdörrarna är spegeldörrar med utanpåliggande brädor. Fönstren är av 1800-talstyp med munblåst glas, på västra gaveln finns ett övermålat blindfönster vilket är ursprungligt.
HistorikFörrådsbyggnaden är uppförd efter 1893. Fasaderna består av faluröd locklistpanel. Sadeltaket är täckt med trapetskorrugerad ofärgad plåt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004
TakformPlantak
HistorikHus 22 i Stora Hagen Området Stora Hagen i Grängesbergs gruvsamhälle är bebyggt med enhetliga arbetarbostäder från omkring 1900. Husen är uppförda av trä i två våningar under stegeltak. Fasaderna är spritputsade på spiktegel samt f.n. ljust beigefärgade; ursprungligen var de avfärgade i mörkare gulrött med ljusare släta partier. Husen, som är ritade vid gruvbolagets ritkontor, innehåller fyra lägenheter vardera, alla med separata entréer. Området är klassat som riksintresse och har planmässigt skydd, men ett hus, nr 22, har utvalts som referensobjekt och därför byggnadsminnesförklarats KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
HistorikHyttarbetarbostaden uppfördes 1834 i två våningar med ett sadeltak. Huset är ca 20 x 11 meter. Förstukvist och taktegel har sannolikt tillkommit senare. Huset tillhör de få byggnader som murades av obearbetad slagg och sedan lämnades med oputsade fasader. Huset är såväl exteriört som interiört välbevarat. I huset bodde sammanlagt åtta arbetarfamiljer i sex lägenheter om 1 rum och kök och 2 spisrum. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1991-02-01, Dnr 221-3720-89
21000001207780http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001207780Bebyggelse - byggnadLUDVIKA LUDVIKA 5:71 - husnr 8KAFFESTUGANLän: Dalarna, Kommun: Ludvika, Landskap: Dalarna, Socken: Ludvika , Stift: Västerås stift, Församling: Ludvika församling15.207437007388846,60.14712343650545http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001207780http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001207780http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001207780RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21000001207840http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001207840Bebyggelse - byggnadLUDVIKA LUDVIKA 4:34 - husnr 7KLENSMEDJANLän: Dalarna, Kommun: Ludvika, Landskap: Dalarna, Socken: Ludvika , Stift: Västerås stift, Församling: Ludvika församlingNybyggnadsår: 1757 - 175715.207407755601961,60.14634455510643http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001207840http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001207840http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001207840RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
ExteriörbeskrivningKlockstapeln uppfördes 1771, strax söder om kyrkan, och påbyggdes med spira 1787. Den är byggd av timmer i stolpkonstruktion och har såväl på stolphuset som på spiran spånbeklädnad av tjärat fjällspån / kyrkspån. Enligt Arosenius (1867) skulle spånbeklädnaden ha tillkommit på 1820-talet. Klockstapeln är kvadratisk i sin bas med avsmalnande kropp uppåt. Den kröns av en mindre spira som har samma plan med flack nedre del och fodrat taksprång över stolphuset. Spiran bär ett kulkors med flöjel. Klockstapeln har i höjd med klockkammaren två ljudöppningar i varje sida. Öppningarna har rundbågiga överstycken med utkragning i veder-lagen, de är försedda med fodrade inramningar i två skikt samt träluckor som följer öppning-arnas form. Inramningar och luckor är svartmålade. Klockstapeln har en ingång på västra si-dan, vilken är försedd med en spåntäckt dörr. Som en följd av stapelns sluttande väggar är dörrens nedre del indragen i förhållande till överstycket.
TakformHuv, Spira
HistorikPotatiskällaren ligger helt under marken. Den består av ett tunnvälvt rum med en höjd av som högst 3 meter. Byggnadsmaterialet utgörs av grönt slaggtegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004
ExteriörbeskrivningByggnaden anses vara från 1700-talet och uppförd i liggande timmer (15 timmervarv till takfot). På norra gaveln finns en lucka för tillträde till vinden. Källarstugan har sadeltak. Taktäckningen är tvåkupigt lertegel. En utvändig trapp med öppna steg slutar i en farstubro som samtidigt tjänar som tak till källarens ingång. En enkeldörr, tillverkad 1990 efter förlaga från mangårdsbyggnaden, med fasta speglar leder in till stugan. Dörren har dock hängts i moderna gångjärn. På tre sidor av byggnaden finns fönster i två lufter med stående rektangulära rutor. Fönstren byttes vid renovering 1970 efter förlaga från de ursprungliga. Avritningar av fönsterprofilerna finns på Bergslagsexpeditionens arkiv. Fönstret mot väster och i anslutning till ingången är troligen äldre. Byggnaden har klätts med lockpanel på tre sidor, medan den norra gaveln har fortfarande naket timmer. Alla utom en av knutarna har även täckts in med bräder. På söder och öster sida är panelen förnyad med brädor i jämna bredder, medan den del som är orienterad in mot gården är av äldre datum och har ojämn bredd och passning. Den sistnämnda är ett hopplock av överblivna äldre brädor från husets övriga sidor. En förhöjd grund av natursten, ca 1,5 m hög utgör källarens förutsättning. Ingången till källaren är förstärkt med ett gjutet valv och det omgivande murverket på västra sidan har murats med bruk. I övrigt är källargrunden kallmurad. Porten till källaren består av profilerade och diagonalt lagda bräder. En skorsten har tillkommit i sen tid i byggnadens nordöstra hörn. Skorstenen tynger byggnaden och orsakar sprickor i grunden. På insidan är byggnaden inredd i äldre stil med delvis moderna material. Källarstugan har högsta kulturhistoriskt värde.
ExteriörbeskrivningFägårdens västra del utgörs av en lada (8). Ladan är klädd med stående locklistpanel och dess sadeltak är täckt med tvåkupigt tegel. På norra gavelspetsen finns en vindflöjel med årtalet 1924. Byggnadens mittparti består av lider med portar åt båda hållen. På båda sidor om lidret finns logar. Både på norra och södra gaveln finns mindre utbyggnader. Byggnaden är i dåligt skick och i behov av åtgärder.
TakformSadeltak
ExteriörbeskrivningFägårdens norra länga utgörs av ladugården (6). Nedervåningen är murad med slaggflis och vitputsad medan övervåningens fasad består av faluröd locklistpanel. Gavelröstena är dekorativt utformade med termfönster samt halva sådana med mönsterspröjs. På gavelröstena finns också tjärade brädportar med beslag av 1800-talstyp.
TakformSadeltak
HistorikStall/ladugård/svinhus, är uppförd i vinkel och består av en våning med loge ovanpå. Byggnadsmaterialet är cementtegel med bräder upptill, byggnadsåret är 1917. Sadeltaket är täckt med tvåkupigt lertegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004
Exteriörbeskrivning
TakformSadeltak
InteriörbeskrivningKyrkorummet har välvt tak, något spetsbågigt, fodrat med vitmålade brädor. Valven bildar ett kryssvalv i korsarmarnas mitt. År 1885 övertäcktes valven med puts men allvarliga problem medförde att det ursprungliga utförandet med vitmålade brädor återställdes i början på 1990-talet. Väggarna är rappade och vitputsade. Kring kyrkorummet löper en gråmålad bröstpanel med golvlist, lister och speglar uppsatta i dekorativa infällningar. Bröstpanelen tillkom 1908 och utgörs till större del av de forna fasta bänkarnas dörrar som återanvändes för ändamålet i samband med renoveringen av kyrkan. Invändigt har kyrkan innerfönster med blyspröjsning. Fönsteröppningarna har smala gråmålade fönsterfoder. Korets nuvarande karaktär är till betydande del följden av 1950-talets restaurering. De var då som bl.a. de ursprungliga fönstren på vardera sidan om altaret igensattes och glasmålningen i korets norra vägg tillfördes. Kyrkan har ingångar i väst, söder och norr. Innerdörrarna utgörs av gråmålade pardörrar med speglar. Sakristian har en dörrförbindelse med koret, i dess norra vägg intill predikstolens trappa. Dörren till sakristian, i korets norra vägg, bär en utsmyckning från 1950-talet av delvis förgyllt smide föreställande de fyra sädesåkrarna. Kyrkans golv har tegelbeläggning, ett utförande som tillkom i samband med 1950-talets renovering. I korsgångens mitt bildar teglet ett motiv av cirklar och kors som symboliserar Kyrkans fält. Framför koret finns ett parti som bär trägolv. Själva koret är förhöjt med ett trappsteg och har tegelbeläggning. Även vapenhuset och väntrummet i väster har tegelgolv, dock har vindfången i norr och söder stengolv. Del av utrymmet under läktaren har inretts med diverse funktioner. Det har också förbindelse med tillbyggnaden som tillkom på 1960-talet mot västra korsarmens norra sida. Inredning och inventarier En större del av kyrkans utsmyckning härstammar från 1950-talets renovering, då flera konstnärer erbjöds att medverka med liturgiskt eller symboliskt präglade konstverk. Altartavlan, som föreställer korsfästelsen, är den andra i ordningen. Den målades 1830 av Carl Wilhelm Nordgren, med Hedvig Eleonora kyrkas altartavla som förebild. Tavlan utgör en gåva av brukspatron Wetterdal och bergsman Boethius. Den ursprungliga altartavlan från 1750 som också skildrar Jesus på korset hänger numera i södra skeppet ovanför porten. Den är utförd på duk och har en enkel förgylld inramning. Troligen är den påkostade inramningen samtida med kyrkans invigning. Den marmorerade ramen bär en kröning av snidade och förgyllda attribut som förställer bl.a. gudstecknet mitt bland strålglans, moln och änglahuvud. Uppsättningen med tavla och ram flankeras av piedestaler som bär snidade urnor med brinnande lågor. På 1920-talet målades ett draperi på östra korväggen, som bakgrund till altaranordningen, rester av denna är bevarade under nuvarande väggfärg. Altarringen med knäfall och brutna sidor är liksom läktarbarriären ombyggd vid 1908-års restaurering och senast på 1950-talet. Knäfallet ligger numera direkt på tegelsockeln som skapades vid korets omgestaltning. Ringen har en enkel utformning med inlagda speglar och marmoreringar. Altarringen har genomgått ett flertal förändringar i samband med kyrkans renoveringar. På ömse sidor om altaret, mot korväggen, står två nummertavlor med förgyllda ramar. Predikstolen har stilmässigt samhörighet med altaranordningen och är sannolikt från tiden kring 1830. Den är uppställd på norra sidan av koret och trappan ansluter till sakristians dörr, den sänktes något 1908. Predikstolen har korg och ljudtak med kvadratisk sektion men med brutna hörn. Korgens underdel är droppformad och avslutas med en förgylld kotte. Ljudtaket kröns av en förgylld urna och det bär i nedkanten en snidad och delvis förgylld bård. Korg och trappräcke har speglar som skiljs åt av vertikala förgyllda girlander. Predikstolen har i övrigt en marmorering i gråskala. Ryggpartiet har en grönmålad panel med spegel som bär en förgylld strålande sol. Korgräcket bär ett förgyllt timglas. Dopfunten av sten är utförd 1954 av skulptören Erik Sand. Den bär en relief med bl.a. korset som genomborrar draken ett motiv som hör samman med träreliefen uppsatt på södra väggen, vilken har som huvudmotiv Maria i gloria och S:t Göran och draken. Ovanför dörren till sakristian sitter ett triumfkrucifix snidat 1954 av konstnären Arvid Backlund. Själva dörren bär en utsmyckning av Erik Sand, ett arbete i metall som symboliserar den fyrahanda sädesåkern. Framför en varmluftsnisch, i norra korsarmens östra vägg, står ett gallerverk i konstsmide. Det utgör en konstnärlig utsmyckning med bibliska motiv på grundtemat ora et labora; ett verk från 1954 av Nils Aron Berge. Även glasmålningen i norra korfönstret är ett samtida verk av samma konstnär, glasmålningen föreställer De heligas gemenskap. Kyrkan hade ursprungligen fasta slutna bänkar. De ombyggdes till nuvarande öppna fasta bänkar i början på 1900-talet i samban
TakformEj utrett
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är beläget i centrala Ludvika, något tillbakadraget bakom en förträdgård som avgränsas mot gatan av ett staket. Det är byggt i två våningar under säteritak som klätts med kopparplåt. Sockeln är av natursten och fasaderna strukna med gul spritputs med inslag av släta band och omfattningar. Entrén utgörs av en centralt placerad pardörr med överljus och dekorativ sandstensomfattning innehållande de tre häradernas vapen. I omfattningen finns dekorativa element med jugendkaraktär föreställande vågskål, svärd och lagerkrans. I senare tid har en handikappramp tillfogats. Det finns även en mindre entré bredvid den stora vilken leder till kanslidelen. På byggnadens baksida skjuter tingssalen ut i en framträdande huskropp. En hög putsad mur förbinder tingshuset med den friliggande häktesbyggnaden. Det finns även ett lågt uthus med garageplats för två bilar. Den ursprungliga tingssalen är något förminskad till förmån för foajén som har gjorts större. Denna ombyggnad skedde 1971 då också taket i tingssalen sänktes och ytskikt och möblemang byttes ut. Arkitekt var Hans Brunnberg. I taket över rätten hänger en stor akustikplatta i linor. Fönstren är placerade bakom och vid sidan av rätten som sitter på ett cirka fem centimeter högt podium. Möblemanget består av täckta bord. Rättens bord är ledat i tre delar. Ytterligare en tingssal har inretts i tidigare kontorsrum. Ursprungligen inreddes tingshuset med bostad för häradshövding och vaktmästare. På vinden finns också en mindre lägenhet för en notarie. I riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns sju exteriörbilder samt en interiörbild arkiverade från inventeringen 1971. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-11-18
TakformEj utrett
ExteriörbeskrivningDen faluröda byggnaden i två våningar har sadeltak täckt med tvåkupigt tegel. På båda våningsplan finns vädringsluckor och på övre våningen sädesbingar.
HistorikMangårdsbyggnaden var ursprungligen två stugor, som uppfördes i slutet av 1600-talet tätt intill varandra, gavel mot gavel. Den östra stugan har flera inredningsdetaljer bevarade från 1600- och 1700-talen. I salen finns restaurerade barockmålningar målade direkt på timmerväggarna. Stugorna byggdes i mitten av 1800-talet ihop under ett gemensamt tak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2007-09-03, Dnr 432-883-97
Antal våningar02
ExteriörbeskrivningMaskinhuset är en nästan kvadratisk byggnad (43 x 40 m) med stor volym. Byggnaden består av en kraftig bas av armerad betong med källar-/suterrängvåning på vilken en överbyggnad med tre rader kraftiga pelare vilar. Överbyggnaden delar in byggnaden i två lika stora skepp. Pelarstommen bär det flacka taket. Fasaderna är uppförda av tegel och lättbetong med ett yttre lager av brädriven slätputs som avfärgats med en gul kulör. Utmärkande är de släta, putsade fasaderna genombrutna av stora ljusinsläpp i form av fönsterband i väster, norr och öster, de stora luftintagen i sockeln samt lanterninerna och ventilationsanordningarna på taket. Fasaden mot söder, som tidigare innehållit ett flertal öppningar för gruvspel mm är numera delvis sluten, med vissa återstående öppningar. Byggnaden projekterades, ritades och uppfördes 1938-1941 av gruvbolagets egen byggnadsavdelning. Maskinhuset rymde ett flertal olika komponenter för gruvans drift såsom världens sannolikt kraftfullaste bergsspel för uppfordring av malmen, omformare för gruvspelens strömförsörjning, kompressorer för tillverkning av tryckluft, brytare för elkraftförsörjningen i gruvan och styrningen av vattenpumparna. Maskinerna var styckeexemplar och specialtillverkade för driften. För viss service på utrustningen användes traverser för att lyfta maskinerna till de järnvägsvagnar som kunde köras in i byggnaden.