PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

AALTOHUSET

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikIngenjören, byggmästaren och den lokale affärsmannen Ernst Sundh lät 1957-61 uppföra det kombinerade affärs-, kontors- och bostadshuset Sundhcenter. Byggnaden ritades av den finländske arkitekten Alvar Aalto som genom sin svenske kollega Albin Stark kommit att engageras för uppdrag i södra Dalarna. Sedan Avesta 1919 fått stadsrättigheter och senare under krigsåren tagit del av Avesta Jernverks ekonomiska framgångar, ansåg styrande politiker att staden var i behov av ett stadscentrum. 1944 lämnade således Alvar Aalto och Albin Stark på uppdrag av Avestas stadsstyrelse ett förslag till ett nytt centrum - Akropolis. Ernst Sundh var en av dem som kämpade för Akropolis men förslaget kom dock aldrig att genomföras då skapelsen bl.a. ansågs alltför främmande för stadens karaktär. Sundh kom sedermera att bli delägare och huvudfinansiär i möbelföretaget Svenska Artek (1945-1957) som på fabriken i Hedemora producerade Aaltos möbler.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001782340
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

AVESTA KYRKA

Takform

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442295
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

Avesta-Krylbo stationshus

Bebyggelse - byggnad

ExteriörbeskrivningDet nya stationshusets fasad är asymmetriskt komponerad. Det domineras av ett kraftigt entréparti krön av ett lanterninförsett tak. Mittpartiet flankeras av olika långa längor avslutade med risaliter. Åt banan har ett skärmtak dragits ut över perrongen längs hela fasaden. Trapptornet har sedan det första egna stationshuset i Umeå varit något av Zettervalls signum. I Krylbo är tornet placerat för att bilda motvikt till den kraftiga risaliten i husets motsatta ände. Samtidigt med Krylbo byggdes nya stationshus utmed hela bansträckan Krylbo-Frövi. Med utgångspunkt från Krylbo erhöll de ett gemensamt formspråk med rött tegel upp till de rundbågade fönstrens anfang. Ovanför dessa, stora, ljusa spritputsade ytor dekorerade med friser, listverk och stickbågar i rött tegel. Taken täcktes av skiffer från Grythyttan med orneringar i ljusare skiffer från Glava. Snickerierna var målade i grönt med detaljer i ljust gult. Samtliga stationshus hade en centralt placerad vestibul med expeditionslokaler på ena sidan och väntsalar på den andra. Interiört var de publika utrymmena särskilt påkostade med bl.a. oljelaserade snickerier och paneler, samt golvklinkers. Detta märks särskilt i Krylbos vestibul som dessutom får överljus, eller takdager som Zettervall kallade det, genom den stora lanterninen. Krylbo station byggdes med bottenbjälklag delvis i betong och med centralvärme. Exteriört är byggnaden mycket välbevarad och detsamma gäller delar av interiören. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 2001

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357634
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

BY KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikBygden kring By kyrka koloniserades tidigt, vilket styrks av talrika fynd och lämningar från stenåldern. Länge utgjorde åsen en viktig förbindelse mellan Mälardalen och Dalarna. Kring åsen och sjösystemet utbreder sig ett bördigt odlingslandskap men i bygdens utveckling har också järnhanteringen spelat en betydande roll. Bys nuvarande kyrka är troligen den fjärde på platsen. Det strategiska läget vid den uråldriga och viktiga vägförbindelse som utnyttjade Badelundaåsen skapade tidigt förutsättningar för fast bebyggelse. Det spekuleras kring förekomsten av ett träkapell redan på 1100-talet (Lannergård, 1967). Denna första kyrkobyggnad skulle ha stått i närheten av nuvarande, på den s.k. Kapelltomten (Ahlberg, 1996). Nästa kyrka, en stenbyggnad, anses ha efterträtt träkapellet redan på 1200-talet. Grunden till denna byggnad, 15 x 8,5 m, uppmättes 1869. Bergshanteringen främjade vidare områdets utveckling och kring 1400-talets mitt uppfördes en större stenkyrka av gråsten på åsen, på nuvarande plats. Känt är bl.a. att denna kyrka var 54 x 23 alnar, välvd och tillbyggd i norr med ett sidokapell som senare omvandlades till gravkor. Byggnaden drabbas dock av bränder och blixtnedslag redan på 1500-talet, men i synnerhet 1715 med som följd bestående skador på östra gaveln. Byggnadstekniska problem och bristen på plats för den växande församlingen medförde att man slutligen, 1788, beslöt att uppföra en ny byggnad. Arbetet påbörjades 1791, gamla kyrkan revs men del av dess norra mur återanvändes i den nya kyrkobyggnaden. Kyrkobygget genomfördes under ledning, och enligt ett förslag, av den flitigt anlitade byggmästaren Eric Sjöström (se t.ex. Garpenberg, Grytnäs, Folkärna, Hedemora). Arkitekt Thure Wennbergs förslag som antagits av Överintendentsämbetet hade förkastats av församlingen. Den nya kyrkan uppfördes, i sin helhet, i en utpräglad nyklassicistisk stil som var representativ för perioden. Men kyrkan, i synnerhet tornet, har ett påtagligt släktskap med andra av Sjöströms samtida kyrkoprojekt. Kyrkan är i sin helhet uppförd under 1790-talet och utgör ett representativt exempel på stilkonsekventa nyklassicistiska kyrkobyggnader. Invändigt tillfördes dock kyrkan senare, vid flera tillfällen under 1800-talet, dekorativa element samt inredningar i samma stil. Det är till stor del den omfattande restaureringen från 1890-talet som präglar kyrkans nuvarande interiör, med undantag av färgsättningen. Syftet med restaureringen var att förbättra, komplettera och fullborda kyrkans inredning med utgångspunkt från dess nyklassicistiskt ut-präglade karaktär. Valvet fick stuckdekor, kyrkorummets väggar smyckades med pilastrar, listverk, överstycken m.m., tegelgolvet ersattes med brädgolv medan bl.a. bänkinredningen och nummertavlorna förnyades. Under slutet av 1950-talet genomfördes begränsade ändringar vid sidan om vård och under-håll. Utrymmen under läktaren inreddes till olika ändamål. Golvet sänktes i vapenhuset, gång-ar och samlingsytor återfick tegelgolv medan korpartiet förhöjdes. Sakristian fick en yttre ingång och nedre delen av tornhuven täcktes med kopparplåt. Framför allt var det då som kyrkorummet och inredningen fick sin nuvarande färgsättning, i vitt med förgyllda detaljer. I nya kyrkan återanvändes även delar av de anrika inventarier och inredningar som brukats i tidigare kyrkor; bl.a. det flamländska altarskåpet, dopfunten, triumfkrucifixet, inledningsvis även predikstolen och naturligtvis ljuskronorna. I övrigt tillfördes kyrkan också en del nya inredningar, dels i samband med uppförandet men också vid senare tillfällen. Nuvarande predikstol exempelvis anskaffades 1852, orgelfasaden är från 1861, tornet fick sitt tornur 1913 och nuvarande korfönstren med glasmålningar härstammar från 1938. Källor och litteratur Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild. Berggren, Hugo. 1934. Sveriges kyrkobyggnader. Västerås stift. Lannergård, Sven. 1967. By kyrka. Larsson, Carl. 1943. När By kyrka byggdes. Larsson, K. Sune. 1999. Bergsmansgravarvårdar på By kyrkogård Ett tidsdokument. Risberg, S.B: 1981. Ett nytt Jerusalem (i Folkarebygden. Årg 7; ss 44-47) Sjögren, Josef. 1952. Orgelverken i Västerås stift Östlund, J. Edvard. 1934. Bys kyrka. I Hedemora kontrakt - En hembygdsbok

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442296
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

BÖÖSGÅRDEN, BOD

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049120
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

BÖÖSGÅRDEN, BRYGGHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049117
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

BÖÖSGÅRDEN, HANDELSMAGASIN

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049119
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

BÖÖSGÅRDEN, MANGÅRDSBYGGNAD

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikHuvudbyggnaden är uppförd av timmer i två våningar med tegeltäckt sadeltak. Den östra fasaden mot Kyrkogatan är klädd med slät, ljusgul panel liksom den norra gaveln. I övrigt är byggnadens timmerfasader rödfärgade med vitmålade detaljer. En egendomlig detalj är det stenvalv som bär upp byggnadens nordöstra hörn över den kanal som delvis flyter fram under huset. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1993-03-18, Dnr 221-12436-94. & Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, http://www.w.lst.se

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583260
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

BÖÖSGÅRDEN, STALL

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028964
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

BÖÖSGÅRDEN, VISTHUSBOD

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049118
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

D Fv1993;174

Översättning P

MaterialbeskrivningSten

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/5532999c-ad90-4a26-b2af-71756434920a
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

FOLKÄRNA KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

ByggnadsdelVapenhus - Väster, Kor - Smalare, Torn - Väster, Kor - Rundat, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Kor - Öster, Sidokapell

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442507
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

GRYTNÄS KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikTalrika fornlämningar från stenåldern och järnåldern vittnar om bygdens betydelse redan under förhistorisk tid. Senare kom järnhanteringen att gynna utvecklingen i denna del av Berg-slagen, men det bördiga landskapet kring Dalälven bidrog också tidigt till byarnas välstånd. Grytnäs vidsträckta socken bildades redan under medeltiden. Kring kyrkan med sitt strategiska läge, intill Grytnäsån där flera vägar möts, växte en betydande kyrkby fram. Grytnäs nuvarande kyrka har tillkommit i flera etapper och genomgått ett flertal förvandlingar under århundraden. Ett inhugget årtal som ännu på 1700-talet var synligt på kyrkans gamla västport (VP 1764) avslöjar möjligtvis att kyrkans äldsta del invigdes 1309. Första stenkyrkan var uppförd av oputsad gråsten med inslag av tegelornamentik och murarna täcktes av ett hög-rest spånklätt sadeltak. Långhusets plan var rektangulär och kyrkan var tillbyggd med sakristia i norr och vapenhus av brädor i söder. Kyrkorummet hade ursprungligen endast ett brädfodrat platt innertak som under slutet av 1400-talet kom att ersättas med två stjärnvalv av putsat tegel. Valv och väggar dekorerades sedan på 1500-talet med rik målad ornamentik. Ännu på 1600-talet hade kyrkan blygsamma dimensioner, och bestod endast av två travéer. Den saknade fortfarande torn men en äldre klockstapel ersattes då med en ny. Befolkningstill-växten i bygden tvingade dock fram en utvidgning av byggnaden; och år 1730 skapades ett nytt kor genom att tillföra en ny travé till långhuset. Samtidigt, i tidens anda, överkalkades kyrkorummets medeltida målningar medan en ny bänkinredning infördes. Drygt 15 år senare utvidgades sakristian till sin nuvarande storlek. Trots sina medeltida anor präglas kyrkan utvändigt av nyklassicismens formspråk. Orsaken är framför allt 1790-talets om- och tillbyggnad. Det var då som tornet med sina märkliga proportioner tillkom medan det högt resta sadeltaket över långhuset ersattes med nuvarande lägre brutna tak. Förvandlingen var ett verk av byggmästare Eric Sjöström, som svarade för ett stort antal kyrkoombyggnader av samma karaktär under perioden. På 1800-talet drabbades kyrkan av en rad moderniseringar. Vapenhuset i söder revs, liksom altarbord och gravhällar i kyrkorummet. De gamla blyspröjsade fönstren ersattes med nuva-rande modell, predikstolen från 1600-talen gav plats för en ny, de slutna bänkarna fick ge plats för ekmålade soffor, dörröppningen mot sakristian förstorades och tillfördes en ny dörr och den grönmarmorerade altaruppsatsen övermålades i vitt och guld. En betydande del av inventarierna och inredningen avyttrades på auktion. Bland övriga nyheter var installationen av värmekaminer och av kyrkans första orgelverk. På 1930-talet genomfördes en omfattande restaurering under ledning av arkitekt G. Holmdahl. Åtgärderna som vidtogs inriktades huvudsakligen på att försöka återställa så mycket som möjligt av kyrkans medeltida karaktär och tidigare inredning och utsmyckning. Det är i detta sammanhang som de överkalkade medeltida målningarna frilades. De numera synliga blinderingarna i långhusets fasader och i östra gaveln var under en period igensatta, men frilades i samband med renoveringen på 1960-talet. Vid samma tillfälle ersattes takens ursprungliga järnplåt med nuvarande kopparplåt. Källor och litteratur Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild. Berggren, Hugo. 1934. Sveriges kyrkobyggnader. Västerås stift. Ericstam, A. 1934. Grytnäs kyrka. I Hedemora kontrakt. En Hembygdsbok. Karlén, Arild. 1939. Grytnäs kyrkas restaurering. Julbok för Västerås stift. Kortfattad beskrivning av Grytnäs kyrka.1982 Orgel i Grytnäs kyrka. 1983 Risberg, Sten-Bertil. 1981. Ett nytt Jerusalem-Om Grytnäs kyrkas restaurering 1980-81. Östlund, Lars. Guide till Grytnäs kyrka. Östlund, Lars. 2002. Grytnäs kyrka. Ågren, E.T: Teckningar; rekonstruktion av kyrkans utseende 1309-1730 1730-1794

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442301
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

Gångbro

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikGångbron av järn över spårområdet byggdes 1920 för att underlätta gångtrafiken vid stationen.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001633140
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

HORNDALS KYRKA

Nuvarande kategorier

TakformEj utrett

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442297
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

JAN-ERSGÅRDEN, BASTU

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700737
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

JAN-ERSGÅRDEN, DRÄNGSTUGA

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700437
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

JAN-ERSGÅRDEN, KÄLLARE

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700440
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

JAN-ERSGÅRDEN, LADA

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700441
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

JAN-ERSGÅRDEN, MANGÅRDSBYGGNAD

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583268
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

JAN-ERSGÅRDEN, SMÅFÄHUS

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700438
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

JAN-ERSGÅRDEN, STALL

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585747
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

JAN-ERSGÅRDEN, VISTHUSBOD

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700439
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

KLOSTERSKOLAN I AVESTA

Interiörbeskrivning

InteriörbeskrivningI klosterskolan inrymdes förutom skolsalar för småskola, flickskola och gosskola också bostad för en gift lärare och rum för två ogifta lärare. Varje skolsal är försedd med separat entré, avklädningsrum och materialrum. Skolsalarna har stora fönster vilka sörjde för gott ljusinsläpp.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001789229
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

Krylbo kyrka

Historiska/ursprungliga kategorier

TakformTakryttare, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041838
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

KRYLBO KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548915
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

KRYLBO TINGSHUS

Historik

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är byggt av ljusputsat tegel i två våningar med högt valmat sadeltak som täcks av galvad plåt. Sockeln är av natursten och fönsterbågarna är engelskt röda. Entréfasaden präglas av två halvrunda trapptorn med torntak. Mellan tornen löper en slät fris med texten "Folkare härads ting" och under frisen ligger huvudentrén med sitt segmentbågiga överstycke. Hela entrépartiet är uppglasat och pardörren som leder in till förstugan omges av två röda sandstenskolonner. Sandstenen, som för övrigt härrör från Orsa, återkommer i den vapensköld som pryder frontonen på tingshusets tak. Frontonen har rundade konturer och ett mindre torn som kröns av en vindflöjel med bokstäverna FH och en vågskål. Under vapenskölden syns siffrorna 1903 av smide. Fasaden mot älven markeras av en svagt utskjutande mittrisalit med tre höga småspröjsade fönster vilka indikerar tingssalens placering i byggnaden. Ytterligare entréer finns i denna fasad liksom i gavelfasaderna. Tingssalen ligger mitt i huset och nås från tre håll. Allmänheten leddes tidigare in i salen via huvudentrén och den mindre förstugan mot gatan. Salen har dubbel takhöjd och en imponerande rymd. Den mäter hela är 9 x 13 meter. Möbleringen från tingstiden är ännu välbevarade liksom de två dekorativa eldstäder som placerats på var sin långsida. I eldstädernas kåpor finns smidesdekor i form av en vågskål som omslingras av växter. Väggarna är ljusputsade förutom nedre delen som täcks av bröstningspanel vilken laserats i valnötskulör (Zettervall, 1904). Det ljusputsade taket har tunnvalvsform och stuckatur av gips med bland annat vågskålsmotiv i takrosetten. Allmänhetens entré är en pardörr som har fått en monumental utformning med överljus, skulpterade korintiskt inspirerade pilastrar och ett tungt snidat överstycke. Devisen "Land skall med lag byggas" står skrivet i dörrens överstycke och snidat i trät är guds allseende öga inom strålglans. Det finns ytterligare fyra pardörrar som leder in till salen från de omkringliggande rummen. Rätten satt tidigare på ett podium med de tre höga fönstren i ryggen. Podiet finns bevarat liksom det ovanliga domarbordet samt nämndens och parternas svängda bord. Allmänhetens bänkar med tygklädda sitsar och ryggstöd finns också kvar. Hela möblemanget har bytts vid något tillfälle på 1960- eller -70-talet. Av möblerna tycks endast den vackra takkronan och de väggfasta åhörarbänkarna längst ner i salen härröra från sekelskiftet. Golvet täcks av en brun heltäckningsmatta som sannolikt tillkom vid samma tidpunkt som den nya möbleringen. På bottenvåningen fanns ursprungligen förutom tingssalen en entréhall, tjänste- och sovrum för domhavanden samt rum för domhavandens biträde, åklagaren, vittnen och nämndemän Telhammer, 1982, s 44ff.). På övre våningen fanns vaktmästarbostad om ett rum och kök samt några rum för överläggning och övernattning. Celler fanns i ett hus på gården. Något kansli har aldrig funnits i byggnaden. I riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns fem exteriörbilder samt fem interiörbilder arkiverade från inventeringen 1971. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-11-19, Zettervall, Folke, "Folkare härads tingshus" I: Arkitektur och dekorativ konst, 1904, Telhammer, Ingrid, "Folke Zettervalls tingshus", I: Arkitekturmuseet: årsbok, 1982 , Tingshuset i Krylbo uppfördes 1903 efter ritningar av arkitekt Folke Zettervall. Byggnaden, som är tvåvånig, har gråvitfärgad puts på fasaderna och ärggrönmålad plåt på det valmade taket. Entrépartiet flankeras av två halvrunda, framspringande trapphus. Dalarnas vapen är utfört i röd sandsten på mittpartiet liksom kolonnerna på ömse sidor om porten. Taket var ursprungligen svart och putsen vitkalkad. Tingssalen har en välbevarad fornnordisk prägel. KÄLLOR: Föreslagen byggnadsminnesförklaring, Riksantikvarieämbetet, 1993 Regeringsbeslut nr 10, 1993-03-18

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583624
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

Perrongtak

Stomme

HistorikPerrongtaken av lamellträ uppfördes troligtvis under 1950-talet.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001633120
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

TOLVMANSGÅRDEN I KARLBO, KÄLLARE

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700445
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

TOLVMANSGÅRDEN I KARLBO, LADA

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049116
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

TOLVMANSGÅRDEN I KARLBO, MANGÅRDSBYGGNAD

Byggnadsbeteckning

HistorikHuvudbyggnaden från 1700-talets slut är två våningar hög, locklistpanelad och gråvitmålad samt har tegeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583413
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta

TOLVMANSGÅRDEN I KARLBO, MANGÅRDSBYGGNAD

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583483
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostDalarnas länAvesta

Bäsinge koppargruva

Cu; Co;

SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Cu; Co;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED07325
Objekttyp: Gruvfält

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostDalarnas länAvesta

Knutsbofältet

Fe;

SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED07202
Objekttyp: Gruvfält

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostDalarnas länAvesta

Askgruvan

Fe; Fe-sulphides;

SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Fe-sulphides;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED10556
Objekttyp: Nedlagd gruva

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostDalarnas länAvesta

Askö gamla tomt

Referens: skriftlig källa

Referens: skriftlig källaGeneralstabskartan nr 90, Hedemora, 1894.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9847fd3a-be2b-44ab-8f7f-75e40771608f
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostDalarnas länAvesta

Bengtsbo

quartz;

SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: quartz;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED23590
Objekttyp: Nedlagt stenbrott

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostDalarnas länAvesta

Bensåsgruvan 7

Fe; Fe-sulphides;

SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Fe-sulphides;. Gruvfält eller fältangivelse: Bensåsgruvorna. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED10551
Objekttyp: Nedlagd gruva

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostDalarnas länAvesta

Bergs gamla tomt

Referens: skriftlig källa

Referens: skriftlig källaLMV-akt nr 6, 1716.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a54914a6-1948-44ba-b588-5b5de827ef3b
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostDalarnas länAvesta

Bergshistorisk lämning övrig

Beskrivning

BeskrivningFörsvar, runt, 0,8 m diam och 0,4 m h, av 0,2-0,4 m st stenar. (RAÄ dnr 3.4.2-756-2014)

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/78ed2cce-5408-4c9e-b07f-3a4dd0f106b2
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Sök regionalt i Sveriges arv.Utan tunn sidproduktion.

AALTOHUSET

AVESTA KYRKA

Avesta-Krylbo stationshus

BY KYRKA

BÖÖSGÅRDEN, BOD

BÖÖSGÅRDEN, BRYGGHUS

BÖÖSGÅRDEN, HANDELSMAGASIN

BÖÖSGÅRDEN, MANGÅRDSBYGGNAD

BÖÖSGÅRDEN, STALL

BÖÖSGÅRDEN, VISTHUSBOD

D Fv1993;174

FOLKÄRNA KYRKA

GRYTNÄS KYRKA

Gångbro

HORNDALS KYRKA

JAN-ERSGÅRDEN, BASTU

JAN-ERSGÅRDEN, DRÄNGSTUGA

JAN-ERSGÅRDEN, KÄLLARE

JAN-ERSGÅRDEN, LADA

JAN-ERSGÅRDEN, MANGÅRDSBYGGNAD

JAN-ERSGÅRDEN, SMÅFÄHUS

JAN-ERSGÅRDEN, STALL

JAN-ERSGÅRDEN, VISTHUSBOD

KLOSTERSKOLAN I AVESTA

Krylbo kyrka

KRYLBO KYRKA

KRYLBO TINGSHUS

Perrongtak

TOLVMANSGÅRDEN I KARLBO, KÄLLARE

TOLVMANSGÅRDEN I KARLBO, LADA

TOLVMANSGÅRDEN I KARLBO, MANGÅRDSBYGGNAD

TOLVMANSGÅRDEN I KARLBO, MANGÅRDSBYGGNAD

*Bäsinge koppargruva*

*Knutsbofältet*

Askgruvan

Askö gamla tomt

Bengtsbo

Bensåsgruvan 7

Bergs gamla tomt

Bergshistorisk lämning övrig

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Bäsinge koppargruva

Knutsbofältet