PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
HistorikAdministrationsbyggnaden uppfördes på övningsplatsen Rommehed som musikkasern 1889. Den flyttades 1907 till etablissemanget i Falun. KÄLLA: Beslut om byggnadsminnesförklaring och fastställande av skyddsföreskrifter, Regeringsbeslut 35, 2000-12-21
Historiknull
Historiknull
Historiknull
HistorikADOLF FREDRIKS LAVE. Uppförd vid 1800-talets mitt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se
HistorikANFARTEN. Uppfördes 1812 över det schakt, anlagt 1810-12, som på den tiden var den viktigaste nedfarten för gruvarbetarna. Tillbyggdes 1845 med två flyglar för klädförvaring. Flyttades 1965-66 och står nu över den hiss som går ner till Besöksgruvan. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se
Historiknull
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden är till sin grundplan nästan kvadratisk, med östra sidan något snedställd, uppförd 1962-63 där förut varit en timrad 1600-talskyrka. Den något skeva planen sägs symbolisera Kristi kropp i dödsögonblicket. På grunden av armerad betong står fyra hörnpelare av betong, vilka bär upp takstolarna till ett koppartäckt, valmat tak, med hörnspiror och en större takryttare i mitten. Väggarna består av dubbla murar hårdbränt tegel, mönstermurat i fasaderna. Nederst sitter en sockel av röd Älvdalssandsten. De kvadratiska fönstren är förhållandevis små, spröjsade och delvis försedda med glasmålningar. För dagsljuset svarar snarare bandet av fönster längre upp, invid takfoten. I en västlig utbyggnad finns sakristian och det västra av vapenhusen inrymda. Mot norr finns en utbyggnad med gapskulle för kyrkokören. Södra sidans vapenhus avviker, byggt av rödfärgat timmer från den tidigare kyrkans sakristia. Inträde sker vanligen genom något av vapenhusen. Södra sidans timrade vapenhus har sin timmerstomme synlig på insidan, vitlimmad.
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
HistorikBERGMÄSTARGÅRDEN. Uppförd 1698-99 som bostad för bergmästaren. Denne var underställd Bergskollegium men tillsattes av regeringen och fungerade som statens representant i regionen, Gården flyttades 1965-66. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se
Historiknull
ExteriörbeskrivningEn mindre enrummig byggnad av gruvarbetarstugetyp som är sammanbyggd med den större byggnaden.
ExteriörbeskrivningBoningshuset har en l-formad plan och är uppfört av timmer med brädpanel. Det består ursprungligen av två byggnader som byggts samman. Den större byggnaden med gavelfasad åt Engelbrektsgatan är en parstuga.
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
21420000047698http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047698Bebyggelse - byggnadFALUN KOPPARBERGS-HEDEN 16:1 - husnr 9002Brygg- och bagarstugaLän: Dalarna, Kommun: Falun, Landskap: Dalarna, Socken: Stora Kopparberg , Stift: Västerås stift, Församling: Stora Kopparbergs församling15.600735310759255,60.66521454502415http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047698http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047698http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047698RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HistorikPå mangårdsbyggnadens södra sida ligger brygghuset av rödfärgat timmer med en äldre, för Falubygden typisk rutverksdörr. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2005-02-14, Dnr 432-11003-92.
21000001204520http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001204520Bebyggelse - byggnadFALUN GRUVDRÄNGEN 1 - husnr 3BULT KARL-ERIKS STUGALän: Dalarna, Kommun: Falun, Landskap: Dalarna, Socken: Falun , Stift: Västerås stift, Församling: Falu Kristine församlingNybyggnadsår: 1600 - 169915.622305129184376,60.601138641823525http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001204520http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001204520http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001204520RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HistorikLilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden. År 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. 1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören. År 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. Vid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum. 1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 & Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004
HistorikCREUTZ KONSTHJULHUS. Uppfördes 1845 och ombyggdes senare år 1882. Konsthjulhuset är byggt av liggande rödfärgat timmer på en kallmurad grund. Konsthjulhusets sadeltak har liksom laven taktäckning av plank. Det dubbelverkande vattenhjulet är nära 15 m i diameter. Drivkraften från hjulet överfördes via en konstgång till pumparna i Creutz schakt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se
HistorikCreutz lave är byggd i trä 11 m lång och 11 m bred i tre över varandra placerade avsatser med rundbågade öppningar. Laven är rödfärgad med svarta luckor. Taket är av plank. Den är uppförd efter C G Husbergs ritningar år 1852. Schaktet öppnades år 1662 och fick sitt namn efter friherre Lorentz Creutz, dåvarande landshövding i Kopparbergs län. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se
HistorikCREUTZ SPELHUS. Inrymde gruvspelet (uppfordringsanordningarna). Under taket fanns en liten kammare, där spelstyraren höll till. Uppfördes 1855 av konstmästaren H Steffansson som även var lärare i Falu Bergsskola . Spelhuset ombyggdes år 1875 och användes senast 1916. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se
Historiknull
21420000047702http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047702Bebyggelse - byggnadFALUN KOPPARBERGS-HEDEN 16:1 - husnr 9006DassLän: Dalarna, Kommun: Falun, Landskap: Dalarna, Socken: Stora Kopparberg , Stift: Västerås stift, Församling: Stora Kopparbergs församling15.60135740625022,60.66533633151794http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047702http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047702http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047702RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000047696http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047696Bebyggelse - byggnadFALUN KOPPARBERGS-HEDEN 16:1 - husnr 10DrängstugaLän: Dalarna, Kommun: Falun, Landskap: Dalarna, Socken: Stora Kopparberg , Stift: Västerås stift, Församling: Stora Kopparbergs församling15.600766674175523,60.66526276315775http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047696http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047696http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047696RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
Historiknull
HistorikI anslutning till extraktionsverket står en stor skorsten av gjutna kopparslaggblock. Den uppfördes 1878-79 och gjordes mycket hög, ca 60 meter, för att föra bort svaveldioxidröken från det intilliggande Extraktionsverket. Skorstenen började dock luta och vittra varför den 1924 kortades av till nuvarande höjd, 25 meter. KÄLLA:Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2008-06-30, Dnr 432-3547-07
Historiknull
Historiknull
TakformSadeltak - Valmat, Sadeltak
TakformEj utrett