Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

BOSTADSHUS

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700796

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BOSTADSHUS

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583309

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

D Rv235, Hjulbäck, Nås

MaterialbeskrivningTrä

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/ffcdd09a-b1e3-4ad6-b2b4-c8222f88164c

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HÄRBRE

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700802

Objekttyp

BUILDING

JÄRNA KYRKA

ExteriörbeskrivningKyrkan utgörs av ett rektangulärt långhus med kvadratiskt västtorn, delvis infällt i långhusets gavel, samt av en vidbyggd sakristia i norr. Till sin typ är byggnaden en enskeppig salkyrka med rak korvägg. Huvudingången är förlagd till tornets vapenhus med portal i väster. Ytterligare en ingång finns i södra långväggen, denna saknar dock vapenhus. Byggnadens stomme är uppförd av gråsten och väggarna liksom grunden är putsade. Utvändigt präglas kyrkan av nyklassicismen strama formspråk, med släta väggar och enstaka listverk som utsmyckning. Södra portalen har dock en mer påkostad omfattning. Järna kyrka utmärker sig genom sina väldiga dimensioner och långhusets ovanliga bred. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade i tjocka skikt, släta omfattningar och hörnkedjor. Tornets nedervåning pryds av en rustik. Sockeln är cementputsad och grå. Fönstren är rundbågiga, har gråmålade snickerier med solfjäderavslutning i överdelen. Solbänkarna täcks med kopparplåt, frånsett den sakristians östra som ännu är spåntäckt. Södra portalen, i långväggens mitt, har en rikt utsmyckad omfattning med bl.a. pilastrar samt överstycke med tandsnitt och lister, som avslutas med fönsteröppning i överdel, enligt fasadens övriga fönster. Kyrkans pardörrar är av skiftande typ, sakristian har enklare bräddörrar med liggande panel, västra och södra portalerna flerfyllningsdörrar. Västportalen saknar omfattning men understryks genom tornets gavelfönster och dess breda understycke. Över porten sitter en inmurad skifferplatta med inskriptionen Carl XIV Johan 1822. Tornet har dubbla rundbågiga ljudöppningar med kopparklädda ljudluckor mot norr och söder, endast enkla mot öster och väster. Under luckorna finns dubbla smala rektangulära fönster mot norr och söder. Över klockkammaren bär tornet urtavlor i metall. Samtliga tak är sedan ombyggnaden 1982 täckta med kopparplåt. Långhuset har brutet tak med halv avvalmning i öster. Sakristian har sadeltak, valmat mot gaveln. Den låga och svagt böjda tornhuven kröns av en kvadratisk lanternin täckt med tälttak som kröns av ett förgyllt kors med kula. Lanterninens öppningar är sedan 1864 försedda med spröjsade fönster.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442506

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

KÄLLARSTUGA

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700797

Objekttyp

BUILDING

LADUGÅRD

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700800

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

LOFTBOD

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700795

Objekttyp

BUILDING

LOGE

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700798

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

NÅS KYRKA

InteriörbeskrivningKyrkans ursprungliga nyklassicistiska interiör förvandlades helt i samband med 1910-talets förnyelse. Invändigt ombyggdes kyrkan till en medeltidsbasilika och större delen av inredningen förnyades. Det breda kyrkorummet var ursprungligen övertäckt med ett väldigt tunnvalv av trä. De nya taken isattes under det gamla tunnvalvet som de skymmer helt. De består av brädtak lagda på synliga korsade bjälklag, vilka bärs av de nya långväggarna som delar kyrkorummet i tre skepp. Mittskeppets tak är högre än sidoskeppens tak. Takens bjälkar har målade dekorer. Mittväggarna som skapar skeppsindelning har pelarliknande partier som på de flesta platserna är placerade i höjd med ytterväggarnas fönsteröppningar. På så sätt hindras direkta dagsljusinsläpp i mittskeppet. Mittväggarna har rundbågiga arkader mot sidoskeppen och blindnischer, i grupper om tre, med tegelomfattningar i övre del. De har även flera dörröppningar med stickbågiga överstycken. Kyrkorummets innerväggar är vitputsade och har bröstpanel i nedre del, längs samliga väggpartier. Trägolven i långhuset har tillkommit på 1910-talet, lagda på betongreglar. Sakristian genomgick förändringar i samband med installation på 1910-talet av ett värmesystem. I samband med detta indelades sakristian i flera utrymmen, bl.a. för att skapa plats åt de tekniska installationerna. Nuvarande rumsindelning och inredning är en följd av en ombyggnad i början på 1980-talet. Vapenhuset i tornet har inredda utrymmen längs med mittgången. Därifrån leder även en trappa till läktaren. Inredning och inventarier Större delen av nuvarande inredning tillkom i samband med ombyggnaden på 1910-talet, liksom inredningssnickeriernas bruna, allmogeinfluerade målning (nävamålning). Vissa äldre inredningselement, som predikstolen, återanvändes men anpassades till den nya scenografin. Altartavlan som föreställer nattvarden inköptes 1771. Den inramas av en förgylld ram som kröns med liturgiska symboler. Altartavlan är uppställd mot ett, på korväggen, målat draperi i illusionistisk stil. Altarbordet flyttades från korväggen i samband med en renovering 1994. Till kyrkan hör även del av ett medeltida altarskåp som härstammar från gamla kyrkan. Skåpet är numera uppställt på mittskeppets södra vägg. Altarringen med knäfall, raka sidor och avrundad framsida härstammar från 1977-års renovering. Den ansluter dock i stilen till kyrkans bröstpanel, läktarbarriär och bänkar. Kyrkan har numera två dopfuntar. Den äldsta i huggen massiv granit är från 1926, och placerad söder om koret. Den yngre från 2003 är en tresidig piedestal av trä som placerats framför koret vid mittgången. Resterna av en äldre dopfunt av trä förvaras i tornet. Predikstolen är äldst bland inventarierna. Den är från 1680 och härstammar från gamla kyrkan. I samband med uppförandet av nya kyrkan på 1790-talet placerades predikstolen i något modifierad form över altaret, som altarpredikstol enligt det nyklassicistiska idealet. I samband med ombyggnaden på 1910-talet flyttades dock predikstolen till norra sidan, mot främsta pelaren. Den försågs då med ny underdel och baldakin. Timglaset inköptes 1770 och änglahuvudet i barockstil är en gåva från 1915. Bänkinredningen förnyades på 1910-talet, då slutna bänkar återinsattes. Bänkkvarteren förkortades dock 1977, då två bänkrader avlägsnades mot koret. Tre av kyrkorummets ljuskronor härrör från gamla kyrkan. Den äldsta är daterad 1672 och hänger längs bak över mittgången. De två övriga, varav en längs fram i mittgången och den andra på norra sidan i koret, är skänkta till kyrkan år 1725. Kronan som hänger korets södra del är donerad av Stora Kopparberg 1994. Vägglampetterna är ritade av arkitekt Jerk Alton och tillkom i samband med 1994-års restaurering. Läktaren härrör från ombyggnaden på 1910-talet. Den bärs av två pelare och den böjda läktarbarriären ansluter till kyrkans övriga fasta inredning. Kyrkan fick sin första orgel så sent som 1864. Den ersattes av en ny i samband med den stora omgestaltningen 1915. Nuvarande orgel från 1964 är ett 20-stämmigt verk av Hammarberg, medan orgelfasaden härrör från tidigare orgel. Läktarens nås via en äldre trappa från vapenhuset och en trappa byggd 1994 från kyrkorummet. Storklockan är från 1718 men omgöts 1746. Lillklockan är ursprungligen från 1755 men omgöts 1914, i samband med den stora ombyggnaden av kyrkan. Övriga upplysningar I koret ligger två gravhällar av sten. Den ena från 1657 minner om kyrkoherde Georg Asperus, den andra från 1678 om hans efterträdare Nicolaus Flodaeus. På södra sidan i mittskeppet hänger ett epitafium i barockstil från 1698 över kyrkoherde Isach Brovallius och hans maka.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442502

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

STALL

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700799

Objekttyp

BUILDING

STATIONSHUS

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357642

Objekttyp

BUILDING

Utanheds kvarn och såg

InteriörbeskrivningHela kvarnprocessen med bevarad teknisk utrustning är synnerligen välbevarad. I kvarnbyggnaden finns en välutrustad snickarverkstad inredd och en bergslagskamin installerad som värmekälla i ena hörnet. Här finns också en slaf att vila på medan man väntade på att säden skulle malas klar. Mittemot kvarnarna finns delar av hjulmakeriverkstad, en riktbänk för vagnshjul kvar som vittnar om att annan verksamhet också förekommit här. I själva kvarnlokalen finns också en ramsåg upphängd i taket som kan sänkas ner och användas vid snickeriarbeten.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049264

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

VANSBRO KYRKA

TakformSadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442505

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ÄNGSLADA

21400000700801http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700801Bebyggelse - byggnadVANSBRO MALMSTA 9:1 - husnr 6ÄNGSLADALän: Dalarna, Kommun: Vansbro, Landskap: Dalarna, Socken: Nås , Stift: Västerås stift, Församling: Järna med Nås och Äppelbo församlingNybyggnadsår: 1702 - 170214.468788209307014,60.47400024794329http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000700801http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000700801http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000700801RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700801

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ÄPPELBO KYRKA

HistorikPlatsens första kyrkobyggnad var ett anspråkslöst kapell, uppfört runt mitten av 1500-talet, utvidgat 1664. En karta från 1682 tyder på att det låg på samma plats som nuvarande kyrka. År 1771 ersattes kapellet av nuvarande större, timrade kyrka. Först fanns bara ett långhus, med en oktogonformig grundplan, fasader av rödfärgade spån, små fönster och tjärstruket spåntak. Fram till 1880 fanns en tornlik klockstapel med lökkupol söder om långhuset. Vid en stor om - och tillbyggnad på 1880-talet tillkom tornet, i fantasifull nygotik med rika snickerier målade i vitt och grått, fönster med tresidiga överdelar och stjärnformiga fönster. Tornet kröntes av en pyramidformig, från början spånklädd och rödmålad spira. Långhusets fasader reveterades och utsmyckades med snickarglädje medan fönsteröppningarna förstorades och fick spetsbågiga överdelar. Vid restaureringen 1930, efter förslag av arkitekt Magnus Dahlander, dämpades västtornets nygotiska karaktär. För att få en mer enhetlig exteriör reveterades även tornet, de stjärnformiga fönstren borttogs och de kvarvarande miste sina triangulära överdelar. Nya ljudluckor insattes och ny huv med tornur och kopparklädd spira restes. Även de gotiska inslagen i långhuset dämpades genom att fönstrens spetsiga överdelar borttogs. Huvuddragen i kyrkans interiör är också från denna tid: norrsidans predikstol, altaruppsatsen, bänkinredningen och dopfunten. Karaktären är närmast nyklassicistisk. Vid renovering 1982 återställdes västtornets panelfasader och tornfönstren återfick spetsiga överstycken. Långhusets exteriör behölls däremot oförändrad. Källor och litteratur Otryckta källor Västerås stifts arkiv (VS): E V a; 23, Ämbetsberättelse 1925 E 5a; 24, Ämbetsberättelser 1949-55 och 1955-61 Litteratur Ahlberg, H: Äppelbo kyrka/Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1999/ Nordblad, Elias & Skoglund, Johannes: Två nyrestaurerade Dalatempel/Julbok för Västerås stift, 1933/

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442501

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ametistsjön Ärten

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2002085

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Arvnilstjärns badplats

Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad.

Källa

HAV_BATHING_WATERS

Extern identitet

SE0622021000002825

Objekttyp

Officiell badplats

Avrättningsplats

TraditionPlatsen har enligt tradition varit avrättningsplats (ligger närasockengränsen). Nises Evert Eriksson har hört talas om den genomIngris Kerstin Larsson (död i början av 1960-talet).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6ae2f7cd-4870-4fe4-a374-3ff3ea59032e

Objekttyp

PLACE

Avrättningsplats

Tradition1) Tradition som säger att Nås kyrka ursprungsligen legat här.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/4f24c390-246b-4515-b11c-f358ce1ef6bc

Objekttyp

PLACE

Baggbäcksröset

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d6f36c54-db19-4b0e-afce-566e402ba5a9

Objekttyp

PLACE

Bergshistorisk lämning övrig

Beskrivning1) Skärpning, 5-6 m diam och 2 m dj. I gropkanten och bottenspridda övermossade block.Om SSV om 1 är2) Skrotstenhög, 6-7 m diam och 1 m h. Kraftigt övermossadestörre och mindre stenar samt jord. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/5978a7b2-ed78-4d29-b438-0c7713e9242a

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Birtjärnsberget

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2002072

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Björnstenen

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/c9db1679-7d09-42fd-8bda-0fdba82aae4a

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/b105e35a-e3b6-4160-9654-2a3b7e73abe9

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/393b09fa-4d34-40e4-9370-d4694cb02a19

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

TerrängSvag, mindre förhöjning på slätt SV om älv. Åkermark, silt.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/4a0cfafe-225a-4cbb-91bb-0aed7bc2252e

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/07c474d9-5a03-49f6-9260-58c8de9cfe78

Objekttyp

PLACE

Blästbrukslämning

TerrängMot SSV slut6tande sandmark. Trädgårds- och åkermark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/122b6751-92ba-4d72-bcd4-383fff2129fa

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1c87db58-e820-4930-b942-cebae1c539d4

Objekttyp

PLACE

Blästbrukslämning

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1d9b1412-8797-4c9c-ae31-bc54e6ba89a5

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

BeskrivningJärnframställningsplats, 30x20 m (N-S), bestående av 1slaggförekomst med blästerugnslagg. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/81e36b43-4c92-47f5-888a-960967b1f4be

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/33af6ce8-e7fb-4e46-81fb-f1fefe620fda

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/166f939b-f0ff-4e8c-b987-bcdd0ffb0c38

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

BeskrivningSlaggvarp, närmast runt, ringformigt, 9 m diam och 0.2-0.3 m h.Övertorvat. Insänkning i mitten, 4 m diam och 0.4 m dj. Densynliga slaggen är 0.01-0.04 m st, gråaktig, något blåsig samtganska lätt. Slaggen ligger i sandhaltig fyllning. I SV kantentangeras slaggvarpet av en gångstig (NV-SÖ). Där finns talrikuppsliten skärvsten.Beväxt med fyra tallar, en gran och några enbuskar, fem stubbar.Slagg frmkommer under sand på ca 0.1 m dj. Bitarna ör mestadelsspröda och pipiga, varför det ej är uteslutet att slaggenbildats vid kolning med järnhaltig sand. Stybb kan dock ejpåträffas.Se skiss i inventeringshandlingarna. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/263fb84b-1a51-42aa-bbfe-a4f64c4ff511

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/bc4e6c32-3650-42ac-bfd8-bc57e3e9a6c6

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/8a940f3e-ab92-4597-ad5e-b1aab6bfec38

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/5e92f6cb-b3a6-4b86-86ab-542b4d9cfccc

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6bacf97f-8a8a-42c6-86c0-83a0cb591d94

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/14690f23-49e4-4fc9-8816-4503fbe5cc58

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT