Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Bårhus

Antal våningar01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000017932

Objekttyp

BUILDING

DIANAS TEMPEL (K0163.304)

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694173

Objekttyp

BUILDING

FÖRRÅD (K0163.010)

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694159

Objekttyp

BUILDING

FÖRRÅD (K0163.312)

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694160

Objekttyp

BUILDING

GRANBERGSDALS HYTTA

HistorikGranbergsdals hytta anlades 1642, ursprungligen som en mulltimmerhytta. Ända in på 1860-talet var hyttan brukad av bergsmän, varefter den successivt övergick i bolagsägo. Anläggningen var i drift fram till 1925. Hyttkomplexet genomgick en större ombyggnad 1878 och fick sitt nuvarande utseende efter en brand 1907, men äldre delar ingår. De sammanbyggda huskropparna är i huvudsak uppförda i slaggsten, tegel och rödfärgat trä. Större restaureringar har utförts 1939-1942 och under 1980-talet. KÄLLOR: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-10-26. Beteckning 5591/92 Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Örebro län, 2004-06-15. Dnr 432-05728-2004

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000693810

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

GRANBERGSDALS KAPELL

Antal våningar01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441671

Objekttyp

BUILDING

HERRGÅRDEN (K0163.009)

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000426411

Objekttyp

BUILDING

KAPELLKREMATORIET PÅ ÖSTRA KYRKOGÅRDEN

TakformTälttak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549519

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

KARLSBERGSKYRKAN

ExteriörbeskrivningKarlbergskyrkan inryms i ett trevånings flerfamiljshus från 1950-talet. Byggnaden är, liksom de kringliggande bostadshusen, tilläggsisolerad med en grön korrugerad plåt och försedd med inglasade balkonger. Kyrkorummet har placerats i en lägre, delvis fristående byggnad. Byggnadens karaktäristiska form bl a med vågformigt tak är tidstypisk för 1950-talets butiks- och garagebyggnader i anslutning till bostadsbebyggelse. Taket är belagt med bandtäckt svart plåt. De fd skyltfönstren mot Ferlinsvägen har ersatts med en vit plåt i den nedre delen och ett räfflat glas i den övre. Kyrkans port på bostadshusets gavel har ett skärmtak, en omfattning i kalkstensimiterande betong och en brun trädörr.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000622470

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

KARLSDALS KAPELL

HistorikKomplettering inventering 2008 Karlsdals kapell byggdes i nygotisk stil 1842 och utgör en av de allra tidigaste exemplen på nygotik i Sverige. Byggnaden uppfördes efter ritningar av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander, som senare blev en av landets främste arkitekter med flera kända byggnadsverk. Vid tidpunkten för kapellets uppförande levde och arbetade han i Paris och i Italien. År 1872 renoverades kyrkorummet och en kopia av Thorvaldsens Kristusbild tillkom. Denna inköptes av brukspatron Carl Danielsson. Vid en renovering 1954 fick kyrkorummet sitt nuvarande utseende. Arbetet som genomfördes under ledning av arkitekt Karl Norberg, innebar bland annat att en del av den äldre inredningen togs bort. Till exempel ersattes bänkar och altartavla av de nuvarande. Predikstolen, som tidigare suttit ovanför altaret, flyttades till korets norra del.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441652

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Karlskoga Stadshus

ExteriörbeskrivningUtvändigt får byggnaden sin karaktär av de röda tegelfasaderna och sidofasadernas strikta fönsterband. Tegelfasaderna förmedlar en monumentalitet som återkommer invändigt i de båda, sinsemellan olika, trapphusen som ursprungligen ledde till den kommunala förvaltningsdelen respektive hotellrummen. På gårdsfasaderna möts det moderna och det traditionella i en effektfull kombination. De modernistiska fönsterbanden och vit puts ställs mot fasadytor klädda av tjärad spån, något av det mest traditionella vi kan finna i den svenska byggnadskulturen.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000045545

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

KARLSKOGA TINGSRÄTT

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset består av två sammanfogade huskroppar: kontorsdelen uppförd i två våningar och salsdelen uppförd i en våning. Fasadmaterialet i hela byggnaden är tegel med dekorativa inslag av grönt klinker och slätputsad cement. Sadeltaket är belagt med svart plåt. Den stora tingssalens placering markeras utvändigt genom sin utskjutande avfasade form. Huvudentrén är belägen under ett utskjutande plåttak i kontorsdelen. Ett stråk av buskar och träd är planterade mellan trottoar och byggnadskropp och på husets baksida finns en liten gräsplan med trädgårdsmöbler för personalen. Byggnaden inrymmer två tingssalar. De har en oregelbunden form och den mindre salen förses med dagsljus via fönster som vetter mot en ljusgård. Den stora salen har fönster mot trädgården. Salarna är klädda med ljusgröna akustikplattor och i övrigt är väggarna vitmenade. Innertaken följer yttertakets sadeltaksform. Belysning sker genom lysrörsarmaturer. Podium finns men inte skrank och golven är belagda med almparkett. Det trivsamma väntrummet utanför salarna har fönsterförsedda burspråk åt gatan och är inredd med sittgrupper och växter. Inskrivningsmyndigheten ligger i bottenvåningen. I samband med uppförandet av tingsrättens byggnad intervjuades en av Byggnadsstyrelsens representanter, Reidar Johansson. Han påpekade att Karlskoga tingsrätt är en av de få domstolar som ensam kan husera i en av Byggnadsstyrelsen nybyggd lokal. Det vanliga vid denna tid var att låta flera olika verksamheter dela på en byggnad. Så är till exempel fallet med tingsstället i Filipstad, byggt 1985, där domstolen delar lokaler med polis, arbetsförmedling och post. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-13

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696876

Objekttyp

BUILDING

klockstapel

ExteriörbeskrivningNorr om kyrkobyggnaden finns en fristående klockstapel. Stapeln har ett fundament av betong och en stomme av rödfärgade limträbalkar. Det brutna taket är belagt med grå, bandtäkt plåt. Kring klockan finns ett gallerverk i trä med aprikos kulör.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041678

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Klockstapel

Exteriörbeskrivning

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041676

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

klockstapel

TakformEj utrett

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041677

Objekttyp

BUILDING

Klockstapel

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051525

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Klockstapel

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028836

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

LUNEDSKYRKAN

ExteriörbeskrivningKyrkan är uppbyggd av prefabricerade element i trä som vilar på en grund av gjutna betongplintar. Grunden har delvis klätts in med omålade brädor. Fasaderna är klädda med vitmålad, ohyvlad lockpanel. Kyrkorummets mitt markeras i exteriören med ett brant sadeltak. Runtom sadeltaket, utmed entréfasaden och långsidorna, breder en låg, närmast barackliknande, byggnad ut sig. Korväggen i söder består till sin nedre del av ett glasat parti. Även överdelen i den norra gaveln är glasad. Under takfoten på det branta sadeltaket löper smala, horisontella fönsterband. Partierna över och under fönstren på kyrkans långsidor har klätts med blåmålad plywood. På korväggens mitt finns kraftiga konsoller i metall som bär upp tre metallbjälkar. Gallerverket skall förmodligen ge en intressant skuggverkan i koret. Sadeltaket är belagt med svart shingel (papp) och på den lägre omkringliggande byggnadskroppen med flackt tak ligger vanlig papp. Sadeltakets nock är plåtklädd. Kyrkans regnvattensystem utgörs av fotrännor och svarta stuprör. Kyrkans utomhusbelysning består av väggfasta armaturer.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441655

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

SÖDERKYRKAN

InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkans planlösning utgår från det femsidiga kyrkorummet. Koret är diagonalt placerat mot ytterväggen i öster. Korpartiet är inte förhöjt utan har samma golvnivå som övriga delar av rummet. Korväggen är vinklad. Rummet har en hög och oregelbunden takform där mittaxeln markerats med ett förhöjt parti, en lanternin. Lanterninen fortsätter ut genom kyrktorgets tak och avslutas i var ände av åttkantiga fönster med spröjs. Kyrkorummets golv är belagt med gul klinker, väggarna är klädda med slammat fasadtegel respektive fanerade väggskivor och innertaket är panelklätt. Ljusinsläpp till kyrkorummet sker främst genom taklanterninens åttkantiga fönster samt fönster och glasade dörrar i väggarna på var sida om koret. De enkelt utformade inventarierna, altarbord, predikstol, dopfunt, knäfall/altarring, psalmboksförvaring och armaturer är alla utformade av kyrkans arkitekt Janne Feldt. Formspråket med avfasade hörn går igen såväl exteriört som interiört i byggnaden, i byggnadsdetaljer och i utformningen av inventarierna. Kyrkan har en originell planlösning, där kyrktorget strax innanför huvudentrén utgör byggnadens geometriska centrum. Här öppnar sig perspektiven tre håll, rakt fram kyrkorummet och kyrkans kor, mot norr församlingssalarna och i söder barn- och studielokalerna. Även sakristian kan nås direkt från kyrkotorget. Genom vikväggar kan de två församlingssalarna bli en del av kyrkorummet, utan att ögonkontakten med altaret och predikstolen bryts. Kyrktorget har liknats vid en välkomnande famn med två armar för församlingsändamål. Kyrkorummets korvägg och väggen mot kyrktorget är uppbyggd av vitslammat tegel. I övrigt är kyrkorummets väggar klädda med vitlaserade och fanerade träskivor, som indelats i fält för att bryta upp de stora ytorna. Innertaket är panelklätt i en ljusblå kulör. Golvet är belagt med kvadratiska gula klinker. En grå nålfiltsmatta markerar mittgången. Kyrkans fönster har vita bågar utförda i trä och aluminium. Det mest påtagliga är de åttkantiga fönstren i taklanterninen som förmedlar kyrkorummets huvudsakliga dagsljus. Väggarna på var sida om koret har försetts med tre fönster med avfasade överkanter. Kyrkorummets nödutgångar har glasade dörrar med spröjs. Mot kyrktorget omgärdas den laminatbeklädda dörren av ett större spröjsat glasparti. Laminatdörrar har använts genomgående i kyrkobyggnaden och entrépartier har utförts i lackad metall. Färgsättningen med pastellfärger, företrädesvis aprikos och ljusblått, är genomgående i hela kyrkans interiör. Vid valet av textilier mm medverkade kyrkoarkitektens fru, Kerstin Feldt. KORET domineras av altarprydnaden, en triptyk med målade och snidade träreliefer föreställande Jesus i Getsemane, Uppenbarelsen och Missionsbefallningen. ALTARPRYDNADEN är utförd av Harry W. Svensson i Fägre utanför Töreboda, liksom de anslutande psalmnummertavlorna. Kyrkorummets inventarier, ALTARBORD, PREDIKSTOL, DOPFUNT, KNÄFALL/ALTARRING och PSALMBOKSFÖRVARING är ritade av arkitekt Janne Feldt. Ljus bok har använts som material, utformningen är enkel och sparsmakad och samtliga möbler är flyttbara. Dopfuntens cuppa är av mässing. ORGELN med sex stämmor är byggd 1990 av Walter Thür Orgelbyggeri AB i Torshälla och orgelfasaden är ritad av Janne Feldt. Orgeln har ett helmekaniskt system med 17 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgeln är utförd i fura som laserats i vitt och aprikos. Partierna ovanför piporna pryds av vita liljor. I kyrkorummet finns också en cembalo och ett piano. Den femsidiga rumsformen är akustiskt fördelaktigt. Kyrkorummets mässingsarmaturer, som dels hänger ner från innertaket och som dels sitter fästade som vägglampetter vid fönstren har ritats av Janne Feldt. Kyrkorummet är möblerat med lösa kopplade STOLAR utförda i ljust bokträ med tygklädd sits. Stolarna har placerats i två kvarter så att en mittgång bildas. Till kyrkorummets senare tillskott bland inventarierna hör ett ljudmanöverbord. SAKRISTIAN kan nås dels från kyrkorummet dels direkt från kyrktorget. Här har ett rödlaserat altarbord placerats nedanför ett åttkantigt fönster. Rummet innehåller även blå möbelgrupp med avfasade hörn, textilförvaring i form av aprikosfärgad skåpinredning och ett äldre processionskors från vandringskyrkan. KYRKTORGETS golv är belagt med diagonallagd gul klinker och har väggmaterial och tak i samma utförande som i kyrkorummet. De fanerade dörrarna har en spegelindelning med avskurna hörn. Här finns kappavhängning, bokhyllor och stolar i bok med sadelgjord. På väggarna finns armaturer i form av vita porslinskupor med väggfäste i mässing. Kyrktorget får sitt huvudsakliga ljusinsläpp från ett karaktäristiskt fönster med avskurna hörn ovanför vindfånget vid entrén. FÖRSAMLINGSSALARNAS golv är belagda med bokparkett, väggarna försedda med en bröstningspanel samt väv och taken är klädda med akustikplattor. I anslutning till kyrktorg och församlingssalar ligger ÖVRIGA FÖRSAMLINGSLOKALER med olika funktioner bl a c

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000616808

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

TAVLANS KAPELL

ExteriörbeskrivningKapellet är uppfört av timmer i en nyklassicistisk stil. Byggnadskroppen är rektangulär och klädd med liggande vitmålad panel. Kapellet vilar på en gråmålad, putsad sockel, delvis i souterräng och täcks av ett sadeltak. Byggnaden är orienterad i nord-sydlig riktning och kyrksalen markeras i den södra delen av rektangulära, höga fönster försedda med tvärpost, lösa spröjs och vita foder. Ett vindfång är vidbyggt på den nordvästra sidan. Den har väster och vägen en rektangulär, brunmålad dubbelport av trä, försedd med rombmönster. Mot söder respektive norr finns ett fönster med en sexuddig stjärna. Sadeltaket är lagt med tvåkupigt tegel och takfoten försedd med takfotstassar. Vindskivor är brunmålade medan övriga snickerier och vattenavrinning är målade likt fasaden. På gaveln mot söder finns ett brunmålat kors.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441653

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

TINGSHUSET, KARLSKOGA

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört i tre våningar med ljust spritputsade fasader och ett utskjutande takfall. I bottenvåningen är butikslokaler med skyltfönster inredda. I våningen en trappa upp markeras tingssalens läge med större fönster mot torget. I samma våning, mot Katrinedalsgatan, öppnar sig fyra franska balkonger. Byggnaden uppfördes ursprungligen för Karlskogas (Karlshalls) bergslag, men med avsikten att domsagan skulle komma att utökas och kräva större utrymme eller att lokalerna skulle kunna användas för andra ändamål i framtiden. Huset kallades Karlskoga Polishus och byggdes gemensamt för polisen och häradsrätten. De två hade även delat lokaler sedan tidigare i tingshuset Karlshall. Huset uppfördes som två sammanhängande byggnadskroppar med tingssalen i delen mot Stora torget och häradsrättens kontorslokaler i huvudsak i delen som sträcker sig utmed Katrinedalsgatan. Denna del var annars till stor del avsedd för polismyndigheten. Varje byggnadskropp hade egen entré och allmänheten hänvisades till entrén som vetter mot Stora torget. Den senare byggnadskroppen fick fasader i ljus spritputs och sockel i svart västkustgranit. I bottenvåningen byggdes affärslokaler, eftersom torget skulle stå öde på kvällar och helger med enbart kontorslokaler. Tingssalen placerades på andra våningen, ovanför butikslokalerna och fick löpa genom två våningar. Det voluminösa rummet förbereddes dock för en framtida ombyggnad och förminskning genom extra bjälklag. Sessionssalen byggdes med podium och plats för ungefär 100 åhörare. Från bottenvåningens celler fanns en trappa direkt upp i tingssalen. I tingssalen utfördes en målning i al secco-teknik av konstnären Christian Lundstedt, Göteborg. För information om tidigare, nu rivna, tingshus se under Dokument. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-13

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696884

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ÖSTERLEDSKYRKAN

ExteriörbeskrivningKyrkoanläggningen klädd i tegel består av en oregelbundet rektangulär souterrängbyggnad, vars ena hörnparti upptas av kyrkorummet. Fasaderna vid kyrkorummet utgörs av slutna murytor. Kyrkorummet är markerat i exteriören främst genom de vågformade plåttäckta takfallen i två nivåer med mellanliggande fönsterband, som ger ljus åt kyrkorummet. Koret har markerats med ett kors vid den östra gaveln. Till anläggningen hör en klockstapel som placerats i anslutning till kyrkans huvudentré. Kyrkan är sammanbyggd med samlingslokaler och andra utrymmen för den kyrkliga verksamheten, som delvis är förlagda till underliggande souterrängvåning. Kyrkan vilar på en betonggrund och väggarna är klädda med ljust brunrött tegel som arkitekten beskrivit som "läderfärgat med trådstruken yta". Teglet är lagt i löpförband med en ½-stens förskjutning. Kyrkan har ett inklätt takutsprång med ohyvlad beigemålad panel, som ger takfoten en svängd form. Taket är belagt med bandtäckt plåt i en beigeorange kulör. Regnvattensystemet består av bruna hängrännor och stuprör. Fönster och dörrar är utförda i trä och aluminium med mörkbrun kulör. Anläggningen kan nås dels genom kyrkans huvudentré mot väster och dels genom entrén till barnverksamheten i souterrängvåningen vid byggnadens södra gavel. Båda entréerna har skärmtak. Skärmtaket utanför huvudentrén är sammanbyggt med klockstapeln av betong. Vid den södra entrén har skärmtaket en infälld belysning och själva dörrpartiet har en grön kulör.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000616809

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

*Malmhöjdengruvan*

SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa

SGU_MINERAL_RESOURCES

Extern identitet

ORED07147

Objekttyp

Gruvfält

Abrahamstorpet

TerrängKrön av moränrygg. Hagmark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/4b8b096b-f72d-4b8d-9ddc-682c6a322dc5

Objekttyp

PLACE

Alkvettern, Lunnedet

Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad.

Källa

HAV_BATHING_WATERS

Extern identitet

SE0241883000002575

Objekttyp

Officiell badplats

Angsjön

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2013475

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Avrättningsplats

BeskrivningPlats med tradition, avrättningsplats, enligt ungefärligt läge.Lekebergs härads avrättningsplats. Några synliga lämningar påplatsen finns inte. Platsen angiven av Gustav Eriksson, Källtorp. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6edbdb8e-2b98-4424-b1da-742c897df956

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Berga

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/5163cd42-5138-433b-a508-4916694a8a6a

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bergströmstorpet

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9b2fca10-039c-442b-bb5c-a61227ab524a

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bergtorpet

BeskrivningLämning efter backstuga, inom ett område av 55x20-35 m (NV-SÖ), bestående av 1 källargrund, 1 uthusgrund, samt 1 brunn. Källargrund, belägen i S delen av området, rektangulär, kallmurad, 4,5x4 m (Ö-V), delvis ingrävd och 1 m dj. Ingång i V. 35 m NNV om källargrunden är uthusgrund 4,5x1,5 m och 0,5 m h. 35 m NNÖ om källargrunden och 15 m Ö om uthusgrunden är brunn, rund, ca 1,5 m diam och 1 m dj. Brunnen är stenskodd av 0,3-0,8 m st stenar. Från V leder en väg fram till och förbi källargrunden. På häradsekonomiska kartan 1864-67 finns ingen byggnad på platsen för lämningen. Ekonomiska kartan visar ingen byggnad på platsen för lämningen. På platsen finns en skylt uppsatt med texten: Här låg torpet / Bergtorpet / Närmare information i / Hembygdsföreningens / arkiv under kod G 150.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3bb61ff1-4a93-4ebf-a4f8-dfc4044a61bf

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Beväringstorpet

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/dbe403fd-4592-48a0-85a5-4ecb9c5481a2

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Björnstenen

TraditionHistorien om sista björnen vid Björnliden är allmänt känd blandfolk i bygden.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/dbcf0879-6ee2-48c3-b46c-0e1bd6efba25

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blankgruvan

BeskrivningGruvhål, 6x2.5 m st (NV-SÖ), vattenfyllt med 0.3 m ner tillvattnet. Omedelbart NO om gruvhålet är ett skrotstensvarp, 8x4 mst (NV-SÖ) och intill 1.5 m h.I ett ca 100x50 m st område (NV-SÖ) SÖ om gruvhålet är åtskilligtmed spridd skrotsten. Begränsning och kvantitet är svår attavgöra pga kraftig övertorvning. På skrotstenen växer granskog.Blankgruvan anges som igenlagd på häradskartan från 1867. Frångruvan togs bl a malm till Knappforshyttan.Ev kan under den övertorvade skrotstenen Sö om gruvhålet finnasigenlagda gruvhål. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/56e6d268-3ab2-4cc0-a543-30397e80d762

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blankgruvan

SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa

SGU_MINERAL_RESOURCES

Extern identitet

ORED10949

Objekttyp

Nedlagd gruva

Blomsterhult

TerrängAvsats och S-sluttning av moränhöjd (N-S). Skogsmark (blandskog).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/88685234-762c-470c-a470-831b4ae527ed

Objekttyp

PLACE

Blästbrukslämning

Orientering48 m Ö om gammal väg och 33 m Ö om SÖ hörnet av jordkällare.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/78b79324-8963-44a0-ace3-9f1999fd1ebc

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/74da8f3e-ae53-43a7-a2ab-f6b3fa80c36d

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

TerrängSvag S-SSV-sluttning ner mot sjön Möckeln, av moränmark intill en rullstensås. Tomtmark (strandområde).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7c2d056b-32fb-4777-94ca-99adf3e00864

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

TerrängNV sluttning av moränhöjd. Stenbunden sandstrand. Skogsmark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e048875e-25f6-4f2c-b0a2-6d72eae77e16

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

TerrängSandstrand.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7a6c5507-46d8-4679-97b2-e28dde471427

Objekttyp

PLACE