Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Boplatsområde

BeskrivningOmråde med stensträngar och husgrunder, ca 100x50 m st (N-S).Inom området finns 3 stensträngar och 3 husgrunder? (se skissmed beskrivning enligt tidigare anteckningar).En av stensträngarna (endast sydligaste delen markerad) är ca 30m l (N-S). En annan stensträng (endast sydligaste delenmarkerad) ca 50 m l (NNÖ-SSV). Båda strängarna består av 0.5-0.8m st stenar.En husgrund är 11x7 m st, fylld, 0.7 m h. Tydlig kant mot N och Sav 0.5-1 m st och 0.4x0.75 m h stenblock. På NÖ hörnet liggerodlingssten. En annan husgrund är 7x6 m st, fylld, 0.3 m h.Kanten markerad av glest placerade 0.5-0.8 m st stenar. Densista husgrunden? är 4x4 m st. I mitten är en grop, 2x2 m st,0.6 m dj. Begränsningen oklar.En tredje stensträng, vinkelböjd, är 2.3 m br, 0.2-0.4 m h av0.4-0.7 m st stenar. I området finns dessutom en markeradstenkant samt fem röjningsrösen 0.3-0.5 m h.Vid revideringen 1981 var stensträngarna möjliga att iaktta,medan husgrunderna ej säkert kan lokaliseras. Det som avsestorde också kunna bedömas som röjningssten. Stensträngarna hardelvis karaktär av stensatta terrasser. Kan ha uppkommit genomodling. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f251ad3d-bbfd-42ed-8f2a-bc1c3a9713ed

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

EKEBY GRAVKAPELL

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000017880

Objekttyp

BUILDING

EKEBY KYRKA

TakformSadeltak - Valmat, Huv, Lanternin, Mansardtak - Valmat

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441672

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HARDEMO KYRKA

ExteriörbeskrivningHardemo kyrka har ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korpari i öster, sakristia i nordost, ett litet vindskydd för porten i söder samt i väster ett medeltida torn med avtrappat murliv. Tak: Långhusets sadeltak är valmat över koret, sakristian och vindskyddet i söder har sadeltak med valmad spets, samtliga är täckta med svartmålad kopparplåt. Långhus och kor har vattplåt av koppar, sakristan och vindskyddet i söder har hängrännor av koppar, samtliga har stuprör av koppar. Kortaket kröns av en vindflöjel från 1766. Tornet har på medeltida sätt en spånklädd pyramidformad huv. Fasader: De av sten murade ytterväggarna, som är spritputsade med släta knutar och fönsteromfattningar, är avfärgade i en bruten vit kulör. Sockeln är slätputsad och avfärgad i grått och täcks till viss del av en vattplåt av koppar. Tornet är ett av Närkes romanska medeltida torn med avtrappat murliv och tudelade ljudöppningar, burna av dekorerade stenkolonetter, ovanför vilka det finns en dekorativ bågfris. Tornet har ingen puts utan murverket av kalksten med rundstruken fog står bart. Avtrappningarna markeras med en gördelgesims vid varje våning. Tornet har en markerad sockel, även den står bar utan puts. Tornportalen i väster är samtida med tornet och utgjorde ursprungligen medeltidskyrkans sydportal. Portalens tympanon har en relief med det s. k livsträdsmotivet ett stiliserat träd, omgivet av två djur. Fönster: Kyrkans fönsteröppningar och fönster är stickbågiga. Fönstren är i fyra luft med båge och spröjs av trä målade i en grå kulör. Solbänkarna är av sedimentär bergart. På långhusets västra fasad i höjd med läktarvåningen finns på var sida om tornet ett runt fönster med båge och spröjs av trä målade lika övriga fönster. Fönstren har antikglas. Sakristian har ett något lägre fönster i östra fasaden, även det med stickbågig fönsteröppning och fönster. Fönstret är i fyra luft med mindre, blyspröjsat antikglas. Fönstret har beslag av 1700-talstyp. Dörr: I tornportalen i väster finns en smidesbeslagen dörr från 1100-talet, som även denna ursprungligen suttit i medeltidskyrkans sydportal. Entrén på långhusets södra sida utgörs av en pardörr av trä med snedställd svagt profilerad panel med dekorativa järnbeslag. Dörren är målad i en beige kulör.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441673

Objekttyp

BUILDING

Huvudkontoret

InteriörbeskrivningInteriören innehåller arbetsrum för direktionen, konferensrum och ett styrelserum. I entréhallen finns ett marmorgolv som utformats av konstnären Bengt Blomqvist (1920-2001). Golvet är lagt i intarsia och innehåller 34 olika sorter av marmor. Interiörerna har en stramt representativ karaktär som präglas av påkostade material som marmor och teak. En särskilt helgjuten interiör är styrelserummet, som har teakklädda paneler, och för rummet särskilt utformad möblering och belysning. Byggnaden är i sin helhet mycket lite förändrad sedan den uppfördes.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050670

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HÄLLABROTTETS KYRKA

TakformTälttak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441677

Objekttyp

BUILDING

KUMLA BISÄTTNINGSRUM

TakformEj utrett

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000017889

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

KUMLA KYRKA

ByggnadsdelVapenhus - Väster, Torn - Indraget, Torn - Väster, Kor - Rundat, Sakristia - Väster, Torn - Gaveltorn, Kor - Öster, Kor - Öster

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549524

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

KUMLA STATIONSHUS

HistorikByggnaden är starkt inspirerad av den amerikanske arkitekten H.H. Richardsons arkitektur. Richardson var en av den moderna amerikanska arkitekturens pionjärer. Hans byggnader karakteriseras av en personlig och uttrycksfull naturstensarkitektur med massiva byggnadsvolymer, fasader av råhuggna stenytor och ett medeltidsinspirerat formspråk. Till fasaderna användes kalksten från orten, Yxhults kalkstensbrott, vid denna tid mycket uppskattat fasadmaterial. Kumla station har bland stationsbyggnaderna i landet en unik arkitektonisk utformning, och är också från arkitekturhistorisk synpunkt ett mycket väsentligt verk i arkitekten Folke Zettervalls rika produktion. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Örebro län, 2005-03-17. Dnr 432-03451-2004

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028958

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Nä 9, Vesta

AnteckningarEndast ett bågböjt runband, inget kors eller annan utsmyckning.

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/e3188f52-0121-4481-a20d-8d1592262769

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Nä NOR1995;18, Ekeby kyrka

OrnamentalRistningen innehåller inga runor, endast ornamentik.

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/af867100-c1f7-4c21-b62d-fc7b196f0e40

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

SankT OLOFS KAPELL

ByggnadsdelSakristia - Norr, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Norr, Vapenhus - Väster, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Vapenhus - Väster, Kor - Fullbrett

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441676

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

SankT OLOFS KLOCKSTAPEL

TakformTälttak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041680

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

STENE KAPELL

TakformEj utrett

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014660

Objekttyp

BUILDING

Stenhyvleriet

HistorikStenhyvleriet uppfördes i samband med att bolaget bildades år 1879, och är den första riktiga fabriksbyggnaden som bolaget byggde. Den har därför ett klart samband med bolagets första storhetsperiod som stenhuggeri. Den period under slutet av 1800-talet, och början av 1900-talet, då Yxhult med sina skickliga stenhuggare, svarade för uppskattningsvis mer än hälften av den skulpturala stenen i huvudstadens/Stockholms nya representativa byggnader.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050672

Objekttyp

BUILDING

Stiglucka

TakformEj utrett

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041679

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Trilobiten

HistorikFramgångarna ledde också till växande behov av lokaler för administration m.fl. funktioner för bolagets verksamhet. Därför uppfördes Trilobiten år 1900, och där fanns bolagets huvudkontor ända fram till att det nya huvudkontoret stod klart år 1957. Från år 1963 användes byggnaden sedan som tjänstemannamäss och brukshotell. Därefter övergick den till att fungera som värdshus och restaurang. I byggnadens östra del fanns ursprungligen också en brukshandel, som år 1913 blev en privat handelsbod. Den var därefter en Konsumbutik fram till år 1940, då Konsum flyttade till nybyggda lokaler alldeles intill Stenhyvleribyggnaden. När Konsum hade flyttat gjordes en ombyggnad av Trilobiten. År 1942 flyttades entrén från västra gaveln till den norra fasaden. Kvar på den västra fasaden finns inskriptionen Kontor i kalkstenen, den visar den ursprungliga entréns placering.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050673

Objekttyp

BUILDING

Övrig byggnad

21420000050674http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050674Bebyggelse - byggnadKUMLA HÄLLABROTTET 2:19 - husnr 2Övrig byggnadLän: Örebro, Kommun: Kumla, Landskap: Närke, Socken: Kumla , Stift: Strängnäs stift, Församling: Kumla församling15.225981911001783,59.11020677262099http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050674http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050674http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050674RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050674

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Övrig byggnad

21420000050671http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050671Bebyggelse - byggnadKUMLA BYSTA 1:5 - husnr 2Övrig byggnadLän: Örebro, Kommun: Kumla, Landskap: Närke, Socken: Kumla , Stift: Strängnäs stift, Församling: Kumla församling15.22392551160337,59.11082339147409http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050671http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050671http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050671RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050671

Objekttyp

BUILDING

Alaborgsjön

SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: alum shale; other hydrocarbon;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa

SGU_MINERAL_RESOURCES

Extern identitet

ORED31904

Objekttyp

Nedlagt stenbrott

Arkadien

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2282e696-f572-45f8-923e-b911e26aab9f

Objekttyp

PLACE

Arnsudden

Referens: skriftlig källaBeskrivning till geologiskakartbladet.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9bdf4cce-491a-4a5c-92ed-25c1d31b6506

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Backatorpet

BeskrivningBebyggelselämning, sentida torpställe, bestående av 2 husgrunder,spridda grundstenar och röjningsrösen. Beväxt med fruktträd,bär- och syrenbuskar. Tät granplantering. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/961f7fff-9384-4b38-bbac-44bb05b3854f

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Balldurskällaren

Referens: skriftlig källaATA dnr 7115/60.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7c846944-710d-49df-a988-e44e5dbcf6ec

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Banansjön

SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: alum shale; other hydrocarbon;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa

SGU_MINERAL_RESOURCES

Extern identitet

ORED31903

Objekttyp

Nedlagt stenbrott

Bergabrottet

SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone; dimension stone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa

SGU_MINERAL_RESOURCES

Extern identitet

ORED17842

Objekttyp

Nedlagt kalkbrott

Björka lertag

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2000249

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Blästbrukslämning

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/43e338a9-8330-4e28-8ee2-ebca3afe045d

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

Referens: skriftlig källaStenström, K. 2017. Huslämningar och järnframställning i Långgälla by. Inför arbetet med ny detaljplan för fastigheterna Långgälla 1:16 ich 1:27, Kumla socken, Kumla kommun, Närke. Arkeologgruppen AB. Rapport 2017:52. (RAÄ dnr 3.4.2-2965-2017)

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f186d64c-ea75-4dc7-b474-4f789f6fe453

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

OrienteringCa 400 m V om bostadshuset Berga 6:1 (Smedgården).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9c516825-788f-4fa6-877c-0234e5091720

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

BeskrivningPlats för järntillverkning, numera helt bortodlad. Vid samtal medbrukaren till gården Rösavi 1:2 berättade han att rikligt medjärnslagg körts bort. I ett odlingsröse 10 m SÖ om platsenpåträffades en slaggbit, 0.1 m st, rödbrun och askgrå, hålig ochgrynig samt järnhaltig. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/bbe77fe0-644b-447e-ae1c-d197b6ccb8c3

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

SkadestatusEj skadad

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e0da8967-c298-4863-b452-894a373afd4c

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

Referens: skriftlig källaATA dnr 11.391-2141-80.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ba206340-550c-4daf-8288-a70f33157d7b

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

Referens: skriftlig källaNilsson, Håkan. 2014. KNATON AB. Arkeologisk utredning etapp 1 inför en planerad kraftledning Lindbacka-Östansjö Hallsberg och Örebro kommuner, Närke, Örebro län

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e07e676a-0988-48c5-a602-31fcd4f1add1

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

Referens: skriftlig källaNilsson, Håkan. 2014. KNATON AB. Arkeologisk utredning etapp 1 inför en planerad kraftledning Lindbacka-Östansjö Hallsberg och Örebro kommuner, Närke, Örebro län (RAÄ dnr. 3.4.2-487-2015)

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f68d7426-ff0b-4e7f-9226-3401dc94af75

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

TerrängKrön och S-sluttning av drumlin (N-S). Åker.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a37fde5c-add2-42c8-a3e8-846b150337f8

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

Referens: skriftlig källaFlorin, Sten. Kumlabygden I. s.373 och 382.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/16c60a5e-12e9-4bfe-9069-047f49bddc30

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f5622119-253a-4825-bb9a-1c536ffc31b7

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/150b37b5-543b-4350-98aa-b64d23bab82d

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

Referens: skriftlig källaRiksantikvarieämbetet, UV Bergslagen, Rapport 2001:11. Dnr 220-8964-99.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/624bc144-b727-43f0-8917-878e3e1be67a

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT