ADVENTSKYRKAN, HALLSBERG
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak, Sadeltak, Spira, Sadeltak - Med valmad spets
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441598
- Objekttyp
- BUILDING
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
TakformSadeltak, Sadeltak, Spira, Sadeltak - Med valmad spets
TakformSadeltak, Sadeltak
TakformSadeltak
Exteriörbeskrivning
ExteriörbeskrivningBo kyrka är en korsformig timmerkyrka med panelklädda fasader och takryttare med öppen lanternin i korsmitten. Koret och sakristian är placerat i den östra korsarmen. TAK - Kyrkan har ett korsformat tak. Takfallen är belagda med enkupigt lertegel med mörka vatt- och nockbrädor. Över korsmitten är taket sedan 1973 täckt med kopparplåt som lagts med förskjutna hakfalsar. I takets korsmitt finns en åttkantig takryttare med öppen åttkantig lanternin, krönt av en kopparspira med kulkors. Det femkantiga trapphuset på östra korsarmen har ett plåtklätt pulpettak. FASAD - Kyrkans fasader är klädda med locklistpanel i fallande bredd som nedåt avslutas med en liggande fotplanka. Timmerstommens knutar är brädfodrade. Korsarmarnas gavelfasader har en plåtklädd list som skiljer gavelröstet från den nedre delen. Gavelröstena i norr, öster och söder har ingen locklist utan endast en slät panel. Samtliga fasader är målade i en vit kulör. Sockeln av natursten är delvis putsad och avfärgad grå. FÖNSTER De södra och östra korsarmarna har tre fönster, ett på varje fasad. De västra och norra korsarmarna har två fönster och på gavlarna varsin dörr. Ovan dörren på norra korsarmen finns ett stickbågigt fönster vars nedre hälft utgörs av blyspröjsat glas med små rutor och vars övre hälft är lika kyrkans övriga fönster. Fönstren är i fyra luft med båge och spröjs av trä, flera av fönstren har till viss del gammalt glas. Bågarna är målade i en dov rödbrun kulör, mittpost, tvärpost och foder är målade i en dov grön kulör. Fönsterbågarna är placerade i liv med locklistpanelen. Fönstrens nederkant är försedd med ett fönsterbleck som målats i samma kulör som bågarna. Sakristian bakom koret i östra korsarmen har ett fönster i östra gavlen lika kyrkorummets. Längst upp till höger om detta finns ett litet rektangulärt fönster, vars fönsterbåge är inmålad i fasaden och indelad i fyra mindre rutor. Ett likadant fönster finns denna korsarms norra fasad, båda fönstren hör till en herrskapsläktare över koret. Trapphuset på östra korsarmen har ett litet fönster åt öster. DÖRRAR På västra korsarmens gavel finns en portal med enkel omfattning med volutformat krön. Porten består av en utåtgående pardörr med fyra fyllningar i vardera dörrbladet och ursprungliga smidesbeslag. Porten med omgivande portal är målad i två grå nyanser. Ovanför porten hänger en ljuslykta i järn. Framför porten finns en låg trappa av kalksten och granit. Brädinklädnaden på timmerknutarna som flankerar portalen har utformats som doriska pilastrar. På norra korsarmens gavel finns en pardörr av stående brädor, inmålad i fasadens kulör. Ovan den ett stickbågigt fönster i fyra luft. De övre lufterna har spröjs av trä och de nedre är indelade i mindre rutor med blyinfattat gammalt glas. Bågar och karm är målade i lika kulör som övriga fönster. Trapphuset på östra korsarmen har en dörr av stående brädor med originalbeslag inmålad i fasadkulören.
HistorikKöpmannen Adolf Bergöö lät 1887-1889 uppföra den tvåvåniga byggnaden efter ritningar av Ferdinand Boberg. Ett tiotal år senare tillkom den jugendinspirerade tillbyggnaden vid västra gaveln. Huset, vars bottenvåning är uppförd av tegel, inrymmer järnhandel och bostad. Frånsett att de ursprungliga smala fönstren i affärsplanet utbyttes mot större skyltfönster 1926, är byggnaden till sin exteriör väl bevarad. Huset dekorerades och inreddes huvudsakligen av Carl Larsson. Skyddsföreskrifterna omfattar byggnadens exteriör samt ett rum med dekormålningar av Carl Larsson en trappa upp. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
TakformEj utrett
TakformLanternin, Sadeltak - Valmat, Sadeltak, Huv, Sadeltak - Valmat
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset invigdes i januari 1909 och de tidigare tingsställena övergavs. Arkitekten, Lars Kellman (1857-1924), har flera tingshus på sin meritlista, Lidköping, Skara, Mellerud, Tranås och Jönköping. Kellman var mycket produktiv och verkade från 1891 i Borås, där han sedermera blev stadsarkitekt. Tingshuset är ett stenhus uppfört i två våningar med spritputsade fasader. Sockeln, som består av grovhuggna, låga kalkstensblock, är högre på byggnadens baksida än dess entrésida till följd av att huset uppförts på en sluttande tomt. På entrésidan skjuter mittpartiet fram en aning framför den rektangulära huskroppen och bryter upp takfoten. Fasaderna med sina slätputsade omfattningar, lisenser och hörn, har en symmetrisk komposition som utgår från rät axel som skär genom mittpartiet, huvudentrén och tingssalen. Axialiteten understryks av att mittpartiets takfotsgesims dragits upp i en segmentbåge ovan entrén. En vapensköld, placerad under denna båge, är omgärdad med girlanger samt festonger. En inskription erinrar om tiden för byggnadens uppförande. Dessa dekorationer, liksom entréns omfattning är utförda i kalksten. Till entrén leder en delvis stenlagd och delvis grusad gång som nås från gatan via en granittrappa. Entrédörren är en pardörr med överljus och skuren dekor. Mittpartiets tak är av säterityp och kröns av en kopparplåtklädd takryttare. Tingshusets tak är ett valmat sadeltak, klätt med gråmålad falsad plåt. I motsvarighet till entrésidans mittparti skjuter salen ut från huskroppen på byggnadens baksidan, vilket möjliggör dagsljus i tingssalen från tre håll. Det finns två stora fönster i väggen bakom rätten och ett i vardera långsida. Byggnaden rymmer två tingssalar och ett överläggningsrum. I den stora tingssalen finns ett podium uppbyggt i två nivåer, rätten sitter på den högsta avsatsen. Ett skrank skiljer parterna från åhörarna. Av utförandet att döma härrör snickerierna från 1950-talet. Rätten sitter vid ett svagt svängt bord med täckt front. Parterna tar plats bakom svängda bord med täckta fronter, som placerats snett framför rättens. Golvet är belagt med stavparkett på podiet och trägolv på menighetens del. I den mindre tingssalen faller ljuset in från sidan. I denna sal finns inget podium ej heller något skrank. Rätten och parterna är placerade vid två motställda halvcirkelformade bord. I huset har arkiv och häkte funnits. I källarplanet har en vaktmästare haft sin bostad. En renovering genomfördes på 1950-talet. Tidigare fanns övernattningsrum för nämndemän och gudstjänstlokal på ovanvåningen. I källarvåningen fanns vaktmästarbostad och häkte. Västernärkes domsagas kansli var förlagt i tingshuset fram till 1929 då det flyttade till Örebro. Fram till tingsrättsreformen 1971 användes tingshuset enbart för själva tingsförhandlingarna. Huset byggdes om 1971 (enligt RAÄ:s inventering) av Jan Helgestrand. Ytterligare en ombyggnad företogs 1988 med anledning av att inskrivningsmyndigheten flyttade från en intilliggande byggnad till tingshuset. En genomgripande renovering gjordes också 1994-1995 med anledning av att byggnaden invändigt utsatts för en omfattande vandalisering. På foton i riksantikvarieämbetets inventering syns den gamla tingssalen med två skrank: ett som avslutar podiet och ett som avgränsar åhörarplatserna. Mitt emellan podierna bildas en tom plats. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-14
Exteriörbeskrivning
HistorikRestaurangbyggnaden, ursprungligen järnvägshotell, uppfördes 1864 och utvidgades vid en ombyggnad 1895. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Örebro län, 2005-03-17, Dnr 432-034 49-2004
21420000014519http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014519Bebyggelse - byggnadHALLSBERG LUNDBY 1:4 - husnr 3NORRA FLYGELNLän: Örebro, Kommun: Hallsberg, Landskap: Närke, Socken: Viby , Stift: Strängnäs stift, Församling: Viby församlingNybyggnadsår: 180014.855709946933718,59.052429100664824http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000014519http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000014519http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000014519RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HäradGrimstens härad
HäradGrimstens härad
TakformSpira
ExteriörbeskrivningKompletterande exteriörbeskrivning - Pålsboda kyrka har ett rektangulärt långhus med smalare, rakt avslutat kor i öster, en mindre kyrksal i vinkel i söder samt i öster ett vidbyggt församlingshem i souterrängplan. TAK- Långhuset har ett brant sadeltak täckt med lertegel, i väster krönt med ett förgyllt korsförsett klot. Kyrksalen i söder täcks av ett flackt sadeltak, även det täckt med lertegel. Det i öster utskjutande koret har ett pulpettak täckt med lertegel. Det vidbyggda församlingshemmets flacka sadeltak med valmad spets täcks av takpannor i rödbrun kulör. Samtliga hängrännor och stuprör är av vitmålad plåt. FASAD - Samtliga fasader är putsade och avfärgade vita. Sockeln är målad svart. Sockeln på kyrksalen i söder har källarfönster målade lika långhusets fönster. FÖNSTER - Långhusets fönster, tre på norra och två på södra sidan, är stickbågiga och uppdelade med en mittpost. På vardera långsidan samt ovanför entréporten i väster finns runda fönster. På korets norra sida finns ett högt, rektangulärt fönster. Den vidbyggda kyrksalen i söder har fönster i två luft med rakt överstycke samt klarglas. Samtliga bågar är målade i kromoxidgrönt. Fönsterblecken är av plåt och är målad lika fönsterbågarna. Byggnaden som förbinder kyrkan med församlingshemmet och församlingshemmet har fönster i olika storlek med bågar och spröjs av trä målade lika kyrkans fönster. DÖRRAR - Kyrkans huvudportal är centrerad på västgaveln. Kring porten finns en huggen omfattning i granit. Porten är en utåtgående pardörr i trä med kopparbeklädnad på utsidan. Plåten är försedd med sju utanpåliggande fyllningar på vardera dörrblad. En trappa med fyra trappsteg i granit och handledare i svartmålat järn leder upp till porten. Ovanför porten finns en ursprunglig armatur i koppar och mjölkvitt glas. På kyrksalens södra gavel återfinns en likadan portal som huvudportalen.
Historiknull
TakformVälvt tak
ExteriörbeskrivningSvennevads kyrka har rektangulärt långhus med rundat fullbrett korparti i öster, smalare, indraget torn i väster, sakristia samt tillbyggda ekonomiutrymmen och dyligt i norr. TAK Långhuset har ett mansardtak med valmad spets klätt med skiffer. På östra nockspetsen finns ett förgyllt kors. Långhusets takfall är försedda med häng- och stuprännor av målad plåt. Sakristian och tillbyggnaden på norra sidan har valmade sadeltak belagda med målad plåt. Tornets kopparklädda huv är försedd med urtavlor i samtliga väderstreck och kröns av ett förgyllt kulkors med hane. FASAD Kyrkans fasader är spritputsade med slätputsade listverk och pilastrar och rusticerade omfattningar. Även sockeln är spritputsad och avfärgad i samma vita kulör som kyrkan i övrigt. På varje långsida finns två slätputsade pilastrar. Längs takfoten på både långhus och torn finns en kraftigt profilerad gesims. Långhusets takgesims fortsätter och övergår till en gördelgesims på den västra fasaden. Fönsternischerna är slätputsade med smal omfattning. Västra och södra portalen har tresprångiga slätputsade stickbågiga nischer med rusticerade portalomfattningar. Ovanför den västra portalen är en kalkstensplatta med förgylld inskription placerad. FÖNSTER Långhuset har fyra stora rundbågiga fönsternischer på södra sidan och tre likadana på norra sidan. Ovanför södra respektive f d norra porten finns två mindre rundbågiga fönsternischer. I korets rundade östvägg finns ytterligare två stora rundbågiga fönsternischer samt en centrerad rund fönsternisch. Runda fönsternischer finns även i södra respektive norra muren till de flankerande utrymmena till tornet, samt i tornets andra våningen på tornets västfasad. Sakristian har ett likadant men mindre rundbågigt fönster i norra muren. Fönsternischerna är slätputsade med en smal omfattning och i nederkant försedda med solbänkar. Bågarna är av gjutjärn och tillverkade vid Brevens bruk. De delas upp med en kraftigare mittspröjs och två likadana tvärspröjs, varje mindre del är sedan uppdelad med tunnare spröjs. I översta delen bildas spetsbågar med en infattad blomma i färgat glas; rött, gult och blått. I tornets klockvåning finns i samtliga fyra väderstreck rundbågiga ljudöppningar med träluckor. DÖRRAR Kyrkan har portar i väster och söder, varav den västra är huvudentré. De har tresprångiga slätputsade nischer med rusticerade omfattningar. I väster är porten en inåtgående pardörr av trä med kopparplåt på utsidan. Södra portalen har en utåtgående pardörr i trä med rektangulära och spetsbågiga fyllningar, den nedersta med flätmönster. Porten har nu en gammelrosa kulör.
ExteriörbeskrivningKvarnbyggnaden är uppförd i två våningar, den har ett tegeltäckt sadeltak och putsade fasader i en ljust grå kulör. Hjulhuset på västra gaveln har en träkonstruktion med rödfärgade fasader av slät träpanel. Byggnaden är uppförd i gjuthusteknik. Det innebär att väggarna byggts av sten och kalkbruk som gjutits i en träform. Kvarnen drevs av ett vattenhjul som finns bevarat. Vattenhjulet är ett överfallshjul, vilket innebär att vattnet föll över hjulet, och på så vis satte det i rörelse. Vattnet fördes fram till hjulet via en tub från kvarndammen. Dammen som försåg vattenhjulet med vatten ligger kvar. Tuben som förde vattnet till vattenhjulet är inte bevarad, med undantag av själva inloppet i kvarnbyggnaden.
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING -Sannolikt byggdes det gamla tingshuset till i samband med flytten från Sörby till Pålsboda. Det är uppfört av timmer och byggt i en våning med inredd vindsvåning. Det finns också en oinredd kallvind. Byggnaden utgörs av två huskroppar ställda i vinkel. Den ena rymmer missionssal och i gaveln till denna del finns en senare tillkommen absid. Taket är ett sadeltak täckt med plåt, men var tidigare tegeltäckt. Fasaden är täckt med en gråmålad locklistpanel. Enligt en lokal, muntlig källa användes byggnaden under beredskapsåren som kvarter för militär. Efter kriget beslutade församlingen om restaurering. Då förändrades fönstersättningen och fönstrens utformning. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-14, Muntliga uppgifter vid inventeringstillfället, Pålsboda missionsförsamling
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört i en våning med inredd vind. Konstruktionen är av trä, sannolikt resvirke, och klätt med liggande och stående panel. Grunden består troligen av granitblock, men sockeln är putsad. Byggnadens mittparti med huvudentrén är svagt framspringande och har en iögonfallande utformning. Entrén flankeras av två tornlika, delvis utanpåliggande trapphus som kröns av plåtklädda kupoltak och smidda spiror. Ovan entrén reser sig en trekantsformig fronton som är klädda med faluröd fjällpanel. Även tornen är delvis klädda med faluröd fjällpanel. Till entrén löper en svängd dubbeltrappa av kalksten som kommer från det närbelägna Hällabrottet. Stenen är delvis eroderad. Räcket är av järnsmide. Entrédörren är en pardörr med glas i överdelen och ovan överliggaren överljus. Dörren var ursprungligen inåtgående men har senare vänts för att tillfredsställa brandkrav. Byggnadens tak är ett oregelbundet valmat sadeltak belagt med svart plåt med stående fals. Huset har målats om och denna, enligt länsstyrelsen är den ursprungliga färgsättningen. Tingssalen är placerad i husets mitt och skjuter ut på trädgårdssidan. Salen markeras av höga korspostfönster. Planlösningen utgår från den centralt placerade tingssalen kring vilken övriga rum ligger grupperade. Tingssalen har ljus från tre håll. I fonden, på kortsidan bakom rätten, fanns ursprungligen tre fönster varav det mittersta numera är igensatt. Ett podium sträcker sig över rummets hela bredd och i senare tid har också ett skrank med klena dimensioner satts in. Ett brandsäkert arkiv finns i byggnadens bottenplan. Vaktmästarebostad och övernattningsrum fanns tidigare på ovanvåningen i huvudbyggnaden. I trädgården finns en stallbyggnad uppförd i trä. Taket är av en ovanlig konstruktion som påminner om en basilika. Ett andra uthus har möjligen använts som häkte. Även detta är uppfört av trä. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-12
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Redan på 1600-talet hölls häradsting i Vretstorp. Det är oklart vilket härad eller tingslag som stod som byggherre vid uppförandet av Vretstorps tingshus. Belagt är att Grimstens, Hardemos och Kumlas härader höll ting i Vretstorp 1872. Tingshuset är en envåningsbyggnad med inredd vind, uppförd i timmerkonstruktion och klädd med liggande panel och locklistpanel. Sockeln är av sten. Taket är ett sadeltak som täcks av tvåkupiga, svarta betongpannor. En stor halvcirkelformad trappa i två steg, huggen av natursten, leder till den centralt placerade entrén. Entrén markeras av två dekorativa konsoler som bär en avvattningsbräda. Interiören har troligen från början varit en salsplan. Planlösningen har till följd av ombyggnad förändrats och tingssalen återstår inte. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-14
Exteriörbeskrivning
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Bakom tingshuset, i de östra och västra hörnen av tomten ligger två uthus som med stor sannolikhet är uppförda samtidigt som tingshuset. Ifrågavarande byggnad ligger i det östra hörnet och är en långsträckt träbyggnad med faluröd panel, en bred dubbeldörr i den norra gaveln och ovan den ett stort, spröjsat fönsterparti. Byggnaden är utformad med lanterninfönster i det höga mittpartiet och fönsterlösa långsidor. Ladugårdar med lanterninfönster var vanliga kring sekelskiftet 1900. Sannolikt har denna byggnad fungerat som vagnsskjul och stall. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-12
ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Öster, Torn - Väster, Vapenhus - Söder, Sakristia - Norr, Sakristia - Norr, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett, Vapenhus - Söder
TakformTälttak
Historiknull
SkadestatusEj skadad
UndersökningsstatusOkänd
TraditionAvrättningsplats
UndersökningsstatusEj undersökt
Referens: kartmaterialJ112-65-17
SkadestatusEj skadad
UndersökningsstatusEj undersökt
BeskrivningGruvhål, ca 4x15 m (SÖ-NV), delvis vattenfyllt, synligt dj ca 3m. Sluttningen N och Ö om gruvan täckt av bortbruten sten.Ca 20 m V om är:Gruvhål, ca 3x20 m (SÖ-NV), 1-1.5 m dj, en liten del vattenfylldoch möjligen något dj. Sluttningen mot N delvis täckt medbortbruten sten. Intill är en uppställd skrotbil (finskXFT.10).Ca 16 m VNV om är:Gruvhål, ca 3-4 x12 m (Ö-V) minst 1.7 m dj. I NV en övertorvadhög lossbruten sten. Gruvhålet fyllt av sopor. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Benkistefältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Benkistefältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.