Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
FasadmaterialAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043066
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
Dagens användningTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043684
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
AVTRÄDE
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000675814
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BAGARSTUGA
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584946
- Objekttyp
- BUILDING
Bod
FasadmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043686
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
FasadmaterialTakformMansardtak, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029061
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BOSTADSHUS
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578230
- Objekttyp
- BUILDING
BOTILSÄTERS KYRKA
LagskyddHistorikKomplettering vid inventering 2002: Enligt sägnen ska Botilsäters kyrka vara byggd av fru Botila på Herrestad. Fru Botila skulle resa till julottan på Lurö när resesällskapet snöade inne halvvägs till resmålet. Botila lät då bygga en ny kyrka nära sitt hem och kyrkan döptes till Botilsäter efter hennes namn. Denna sägnen gör alltså gällande att Botilsäters kyrka skulle vara den första som uppfördes på Näset. Kyrkan var från början mycket liten, under århundradena har den utökats och tillbyggts i etapper och nått den storlek den har idag. Kyrkans äldsta delar, de tjocka väggarna i väster i anslutning till vapenhuset är 127 cm breda och antas härstamma från 1100-talet. Långhusets östra väggparti har en bredd om 76 cm tillkom troligtvis under 1600-talets slut, då även kyrkorummet fick sitt tresidigt avslutade kor. Korsarm i söder byggdes till vid början av 1700-talet. År 1715 beslöt man bygga torn, som revs 1750, sedan det blivit mycket bristfälligt. 1706 och 1717 lades innertak i kyrkan. 1717 byggdes bänkar. 1737 lades golv i koret. Predikstol och altaruppsats förfärdigades av bildhuggaren Isac Schullström mellan åren 1729 och 1737, och 1769 pryddes taket med målningar av dekormålare Hans Georg Schuffner. Över koret visas en scen med treenigheten, i kormitten Kristus omgiven av änglar och med apostlar på stolar och en domscen. Runt taket finns en fris med medaljonger med bilder ur Kristu liv. När tornet nedtagits byggdes ett litet vapenhus, som revs 1887 och gav plats för det nuvarande. Sakristian byggdes 1854. Vid renovering 1888 fick kyrkan sitt nuvarande vapenhus av trä. Taket av trätunnvalv med målningar från 1769 blev till största delen övermålade med vit oljefärg. Man behöll endast en del medaljonger och i koret en större figurframställning. Nya öppna bänkar tillkom. I samand med dessa arbeten schaktades en stor del av jorden under kyrkan bort. Man blottade bl a en del skelett. Året 1936 påstartades en ny interiör renovering, efter ett äldre program från 1929 av arkitekt Bror Almquist, modifierat av byggmästare C E Andersson från Säffle, konstnär Oscar Jonsson, Karlstad och arkitekt Einar Lundberg, Stockholm. Vid schaktningsarbetena som först måste företagas, påfräffades en rad fynd i grunden under kyrkan, bl a ett hundratal mynt från medeltiden, spikar, skelett och del av en fönsterpost i kalksten. På den norra väggen påträffades ett litet romanskt rundbågefönster, vilket sedan åter överrappades. Av den framgrävda muren kunde tolkas en öppning i söder. Ett nytt golv inlades efter undersökningarna därefter i kyrkan. Bänkarna fick nya gavlar och skärmar. En del fönster ersattes med nya, och innanfönster insattes. Vapenhusets västfasad ändrades och fönster plockades bort, ersattes med ny port och överliggande lunettfönster. Äldre furudörrar ersattes av massiva ekdörrar med smidda järnhandtag. Södra ingången fick innerdörrar, och innerdörren vid sakristian ersattes av en ny. Målningsarbeten invändigt under ledning av arkitekt Einar Lundberg. Dränering av hela kyrkan. Sommaren 1937 kalkades och målades kyrkan sedan utvändigt. Då fick även klockstapeln nytt tak av koppar och ommålning. Malmbergs elektriska installerade 1951 elektrisk värme. Skorsten nedmonterades 1954. 1972 skedde på nytt en interiör upprustning. Innerväggarna putsades med fyra lager gotlandskalk. Konservator Bertil Bengtsson, Linköping renoverade takmålningarna. Nya korfönster insattes. Sakristian gavs en översyn och ett nytt skåp sattes in där. Två år senare restaurerades altaruppsats och predikstol av konservator Juno Kullander. Gamla färglager avlägsnades. Även ursprungsfärgerna skrapades bort efter dokumentation. Sedan åter målning i ursprungskulörer. Orgeln gavs samma år en översyn av Bröderna Moberg, Sandviken.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440426
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BY KYRKA
StommeTakformSadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549176
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041091
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningLikboden är kvadratisk till formen och har troligen en stomme av natursten. Den slätputsade fasaden har vid någon senare renovering försetts med glimmer i putsen. Sockeln är gråmålad. På västra sidan finns en dörr med horisontellt liggande brädor, brunmålad. Gråmålad takfot av trä. Taket har tältform och är klätt med skiffer, längst upp en plåthuv.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029477
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029469
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
FasadmaterialExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029665
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
ByggnadsbeteckningAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043690
- Objekttyp
- BUILDING
Bårhus
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043065
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
ByggnadsdelByggnadsdelKors
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029472
- Objekttyp
- BUILDING
Bårhus
Historiska/ursprungliga kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043075
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
duseudde fyr
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028298
- Objekttyp
- BUILDING
Ekonomibyggnad
Dagens användningTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043685
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ekonomibyggnad
Dagens användningAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041087
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ekonomibyggnad
Historiska/ursprungliga kategorierAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043687
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ekonomibyggnad
FasadmaterialAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029664
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ekonomibyggnad
Dagens användningTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041093
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ekonomibyggnad
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440436
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ekonomibyggnad
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivningÄldre stallbyggnad numera nyttjad som förråd. Regelstomme klädd med rödfärgad stående lockpanel. Sadeltak med skiffertäckning. Vita knutar och svarta portar. Granitstensgrund.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029668
- Objekttyp
- BUILDING
Ekonomibyggnad
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivningEn enkel ekonomibyggnad med regelstomme som vilar på plintar. Faluröd lockpanel och med sadeltak lagt med tvåkupigt tegel. På södra gaveln finns en svartmålad port och ett litet fönster. Fönstret är liksom takfot och knutbrädor vitmålade.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043688
- Objekttyp
- BUILDING
ESKILSÄTERS KYRKA
TaktäckningsmaterialInteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkans långsmala enskeppiga kyrkorum täcks av ett relativt resligt ljusblått trätunnvalv med tandsnittsmönstrad taklist. Koret med tresidig avslutning är förhöjt ett steg från långhuset. Golvet i koret och mittgång är lagt med kalksten medan bänkkvarteren har golv av trä. Väggarna är putsade och avfärgade vita, fönsterbågarna gråvita. Fönstren sitter oregelbundet placerade. Västläktare som bärs upp av kolonner och med barriär figurativt målad av målarmästare Hans Georg Schüffner. Orgeln är byggd 1820 av orgelbyggeridirektören Johan Eberhardt, Stockholm och en av få av dennes produktion bevarade. Den byggdes ursprungligen för Södra Ny kyrka, men där skaffades en annan på 1860-talet, varefter den kom att bli uppsatt i Eskilsäter 1877. Två slutna bänkkvarter med dörrar mot mittgången följer ända fram till västväggen. Altaruppsats och predikstol i koret härstammar från 1683 och är utförda av okänd bildhuggare i för länet tidig barockstil. Altaruppsatsen har en från 1763 tillkommen altartavla målad av Hans Georg Schüffner. Altarringen är tät, kantigt u-formad och tillkom 1952. I korets södra del står dopfunten som är av täljsten på ett upphöjt podium. Funten är möjligtvis huggen i Norge under senare delen av 1200-talet. Spetsflikmönster runt övre kanten tyder på engelskt inflytande. Bredvid dopfunten finns öppning till sakristian med textilförvaring, arbetsbord och den sk Roostavlan från 1700-talet. I tornrummet, som nås via vapenhuset och läktaren, finns sedan år 1952 inrättat ett museirum med äldre föremål från kyrkan. Här kan man se resterna av ett krucifix från 1300-talet, en timvisare från 1700-talet i täljsten, en gammal kyrkport samt åtskilliga begravningsvapen. LÅNGHUSET har ett långsmalt kyrkorum med tresidigt avslutat förhöjt korparti. Fönstren sitter oregelbundet placerade. Bågarna är rundbågiga och målade gråvita. Småspröjsade ytterfönster, moderna innanfönster med helstora rutor. Mittgång och kor har kalkstensgolv medan bänkkvarteren har trägolv. Vita putsade väggar. Tre dragstag. Kyrkorummet täcks av ett relativt resligt ljusblått trätunnvalv med tandsnittsmönstrad taklist. Vid restaureringen 1950-52 var avsikten att framhäva kyrkans äldre stilkaraktär, varför flera tillskott från sent 1800-tal avlägsnades. Den ursprungliga färgsättningen av altaruppsats, predikstol, bänkdörrar och läktarbarriär framtogs. KORET har kalkstensgolv och är förhöjt ett steg från långhuset. Vardera ett rundbågigt fönster i de snedställda väggarna. ALTARUPPSATS i trä med snidade figurer härstammar från 1683 (okänd bildhuggare) och blev 1763 omstofferad av Hans Georg Schüffner. Därefter ommålad 1856 och 1896. Den har nederst en predella med det Silfverswärdska vapnet och bibelspråket Joh 3:16 jämte dateringen 1683 22 aug. Troligen är den skänkt av någon från denna ätt. Uppsatsen är rikt utsmyckad med ornament och skulpturer, bl a en calvariegrupp med Kristus på korset med jungfru Maria till höger och Johannes till vänster. Altaruppsatsens dominerade kulör är blått. ALTARTAVLAN i mitten är målad 1763 av Hans Georg Schüffner. Målningen framtogs och restaurerades 1950. De målningar som togs bort var Oskar Söderberg från 1856 och Fred Högberg från 1896. ALTARBORD av trä med sneddade hörn, refflade hörnpilastrar, triglyfrefflor i fris samt rundbågig fältindelning, vari målade vita schablonblommor i renässansstil, allt från 1896. Textilerna hänger på kardborreband eller i kork. Ypsilonformad intäkt ALTARRING från 1952 med fyllningar målad i grått, grönt, brunt och gult. Knäfall med brunt skinn. PREDIKSTOLEN är ett 1600-talsarbete i barockstil med skulpturer i olika fält mellan marmorerade kolonner. Från vänster syns Johannes, Kristus med jordgloben, Petrus och längst till höger Andreas med det X-formade Andreaskorset. Baldakinen ovan predikstolen har också en rik skulptural utsmyckning med änglamotiv, fruktgehäng och en duva, som utgör symbolen för Den Helige Ande. På trappräcket Maria och Johannes (flyttade från altaruppsats). Stödkolonnen tillkom 1950. Dominerade kulörer på stolen är blått och engelskt rött. DOPFUNT av täljsten, dateras 1200-tal. Fot och skål i två lösa delar vilka förenats genom en nu försvunnen tapp. Skålen rund med nästan raka sidor och flat botten. Upptill pryds kuppan av upphöjd flikbård, nedtill av inskuret zick-zack-band. Funten är av norsk typ men spetsflikmönster runt övre kanten kan tyda på engelskt inflytande. Till funten finns ett lock av trä målat grönt, 1600-tal. Fyra kvartcirkelsegment möts ovanpå locket i en fyrkantig, knopprydd ståndare. Dopfunten vilar på ett uppbyggt halvcirkelformat golv. Textiltavla vid dopfunt från 1985. På kyrkans södra vägg hänger huvudbaneret för överstelöjtnanten Leonard Silfverswärd (1636-1676). Den är målad i blått, rött och guld med underst en silvrig tavla med text i svart. En båt "Stora Karolina" hänger i korets norra del. Tillverkad av Per Kullander. Kormatta från 1953 ritad av Stina Hjortsberg. Ambo från 1996 til
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440424
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FÖRRÅD
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000675816
- Objekttyp
- BUILDING
Församlingshem
Dagens användningHistorikKomplettering vid inventering 2002: Kyrkokomplexet uppfördes 1965 efter ritningar av arkitekt Gunnar Bornö. Denna del av byggnaden innehåller församlingshem, pastorsexpedition och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet mm. Fastigheten är uppförd på grundmurar av betong med väggar av rött tegel från Höganäs. Taket var tidigare täkt med plåt, men är sedan några år lagt med papp. I anslutning till entrén finns en öppen plats som kallas Kyrktorget. I källarplanet finns en lokal som från början var planerad för ungdomsverksamheten, men den fungerar sedan flera år tillbaka som kapell. Under 2002 har man iordningställt lokalen ytterligare genom att bland annat ordna med ventilationen, målat väggarna och lagt nytt golv.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000449118
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Församlingshem
Nuvarande kategorierTakformSadeltak - Valmat
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041083
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Församlingshem
StommeExteriörbeskrivningKvadratisk byggnad i ett plan under skiffertäckt tälttak med mindre huvliknande tälttaksdel över takmitt. Ingång från hörn i nordöst. I väster burspråk under tre välvda takutsprång. Betongsockel, stående faluröd lockpanel med vita fönster och omfattningar. Bred takfot.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041085
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Församlingshem
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000448647
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Garage
Antal våningarAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041089
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GILLBERGA KYRKA
FasadmaterialTakformSadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440425
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HUGGENÄS KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningTimrad 1 ½ plans vinkelbyggnad under tegeltäckt sadeltak. Kyrkdel i väst- östlig sträckning (byggnad 1A) och församlingsutrymmen i vidbyggd norrdel (byggnad 1B). Ytterväggar klädda med falurödfärgad lockpanel. Vita fönsteromfattningar och vindskivor. Vitmålade rektangulära fönsterbågar, i kyrksalen småspröjsade medan övriga rum har tvåluftsfönster med treglasindelning. Byggnaden vilar på en hög slammad naturstenssockel. Huvudentré till kyrksalen sker i väster genom fiskbensmönstrad lackad parport med kraftiga smidesgångjärn. Den omges av en klassicerande omfattning i lackat trä. Ovan entrén sitter ett vitmålat kors. Trappa. Entré till församlingsdelen finns på vidbyggnadens västfasad, gallertrappa. Takkupa i väster och i öster. Regnvattenssystem i svartmålad plåtisol.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440430
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Hösbacksholmens fyrar
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028299
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ingvarsholmens fyr
StommeHistorik1948 tillkom den lilla ledfyren på Stora Ingvarsholmen, till hjälp för fartyg som ville in till ankringsplatsen vid Tvärvärpan. Den mycket enkla fyranläggningen en stolpe med liten plåtkur, lykta och skärmhållare är oförändrad sedan 1948, förutom att gasdriften ersatts med solpanel/batteridrift. Området kring Ingvarsholmarna är inte minst förknippat med den danska skonerten EBBAs förlisning i novemberstormen 1945. På Lurö uppfattade man nöd anropen men det var omöjligt att gå ut med båt till undsättning i ovädersnatten. Luröborna gick och lyste med lampor längs stranden hela natten och det höll modet uppe på den ende överlevande som lyckats ta sig iland på Lilla Ingvarsholmen. För att inte dö av nedkylning sprang han runt hela natten. I gryningen såg man honom från Lurö och kunde undsätta honom. Carl Fries skriver om detta sjödrama i Svensk Natur 1952. KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028306
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KARL XII MAGASINET
Bebyggelse - byggnadHistorikKarl XII-magasinet i Säffle, som ursprungligen tillhörde Säffle herrgård, skall ha använts av armén under Karl XII:s norska fälttåg 1718. Det är en knuttimrad, panelad byggnad under skiffertäckt tak, invändigt uppdelad i fyra bottnar. Magasinet restaurerades 1954. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000675826
- Objekttyp
- BUILDING
KILA KYRKA
Bebyggelse - byggnadAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440428
- Objekttyp
- BUILDING
Klockstapel
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029470
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT