Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
Historiska/ursprungliga kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042636
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
TakformSadeltak
TakformSadeltak
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en röd tegelbyggnad uppförd i två våningar med koppartäckt plantak. Det består av två sammanfogade byggnadskroppar varav den ena rymmer kansli och den andra tingssalarna. Huvudentrén ligger förskjuten till ena sidan av byggnaden och nås via en arkad med fyrkantiga pelare som täcks av naturstensplattor. Entrén leder in i den kvadratiska byggnad som innehåller tingssalar och på andra våningen sällskapsrum samt inskrivningsmyndighet. Den större tingssalen markeras i fasaden av höga fönster. På fasaden som vetter ner mot staden syns också ett konstverk av smide. I vinkel, på baksidan, ligger kanslidelen, som också är uppförd i två våningar. Ursprungligen inrymdes inskrivningen i denna byggnadskropp, vars övervåning bestod av bostäder för häradshövdingen och tingshusvaktmästaren. Vid tingsrättsreformen 1971 flyttades inskrivningsmyndigheten till den andra huskroppen och bostadslägenheterna gjordes delvis om till kontorsrum och lunchrum. Halva övervåningen rymmer numera kontorsrum, nämndemannarum och lunchrum medan den andra halvan rymmer en lägenhet. Till byggnadsdelen finns tre ingångar varav en leder till kansliet. Denna entré omges av mindre svarta mosaikplattor och vid sidan syns en smidd skylt: "TINGSRÄTT". I vinkel mellan huskropparna gjordes en tillbyggnad 1996 i form av en utanpålig-gande glaskorridor vilken möjliggjorde ytterligare förbindelse mellan kanslidelen och tingssalarna. Det finns två tingssalar och ett överläggningsrum. Den mindre salen tillkom 1996 då ett överläggningsrum byggdes om. Då byttes också armaturen i den stora salen, podiet minskades något och en rad åhörarstolar togs bort. Båda salarna är möblerade med parternas bord ställda snett framför rätten. Den stora tingssalen har en inredning av fanér och rätten sitter på ett högt podium. Ljuset kommer in genom stora fönster på sidan samt genom ett vackert åttkantigt fönster, placerat på andra sidan högt ovan rätten. På utsidan täcks detta fönster av ett dekorativt smidesgaller. Fönstret är placerat så att den åtalade kan se himlens skiftningar utanför tingssalen. I Riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns ett vykort arkiverat från inventeringen 1971. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-03-12
TakformSadeltak
Antal våningar01
Antal våningar01
ExteriörbeskrivningBastun har en stomme av bilat timmer som står på hörnstenar. I östra gaveln är långsidornas stockar förlängda till en svale. En panel av okantade brädor täcker in gavelns knutar och svalen. Mot norr sitter brädor och bakar av olika form. Okantade brädor täcker även knutarna mot väster. I svalen ligger ett brädgolv av senare datum. Utrymmet under nock är öppet mot öster, men är mot väster täckt av en panel. Taket är belagt med pannplåt, men stickor ligger fortfarande kvar därunder. Vid ingången finns en bräddörr med en stänganordning som sitter ovanligt långt ner. I norra och södra långväggen finns gluggar för rökutsläpp.
Antal våningar01
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
Antal våningar01
TakformSadeltak
TakformSadeltak
HistorikKomplettering vid inventering 2003: Bogens träkyrka uppfördes 1849-51 på initiativ av brukspatron John Mithander. Kyrkan timrades upp under åren 1850-51 men invigdes först den 10 juni 1853. Den timrade kyrkan som då uppfördes fick en rektangulär byggnadskropp som i öster avdelats till smalare kor flankerat av två mindre rum, däribland sakristia, och har ett resligt västtorn. Ingång i väster via tornets bottenvåning. Arkitekt J F Åbom (1817-1900) svarade för ritningarna, som dock på flera punkter förändrades. Exteriören fick en något mer robust karaktär än vad Åbom tänkt sig medan interiören, med ett smalare kor som flankeras av två mindre rum, i stort överensstämmer med hans intentioner. Åboms ursprungsritning visade dessutom en tornlös kyrka. År 1855 täcks taket med Glavaskiffer och 1872-73 brädfodras och rödfärgas kyrkan utvändigt. Invändigt kläs de tidigare ommålade bilade timmerväggarna 1911 med pärlspontpanel. Mäster Karl Gramén från Charlottenberg målar panel, predikstol och bänkar. År 1862 byggs läktare och samma år inköps ett första orgelverk. På 1890-talet förstärks tornet med järnkrampor och bjälklag samt förses med nytt tak, ny brädfodring och målning utvändigt. 1930 inköps en ny kyrkorgel, en kapellorgel med 13 stämmor från Nyströms Orgel- och Pianofabrik, Karlstad. Tor Hörlin målar korfönster 1932. De skildrar uppståndelsen och himmelsfärden. Under 1950-talet sker en renovering under ledning av arkitekt Einar Lundberg, Stockholm. Då läggs ett nytt innergolv, innerväggarnas pärlspont övertäcks med träfiberplattor och hela kyrkorummet ommålas enligt ny färgsättning, tornrummet infodrads och en ny kyrkotrappa anläggs. En omfattande inre renovering sker 1979 under ledning av arkitekt Jerk Alton. Innertak och innerväggar täckts nu med bred lockpanel. En ny färgsättning sker och ett nytt altare tillkommer uppställt något fristående i koret liksom en ny altarring och dopfunt. Dessa arbeten hade ambitionen att till större delen återställa de förändringar i Åboms interiör, som genomförts under tidens lopp. Renovering omfattade hela kyrkans interiör inklusive sakristian, textilkammaren, vapenhuset samt tornkammaren. År 1996 uppsätts i koret två fält med ikoner utförda av ikonmålerskan Kjellaug Nordsjö, tidigare prästfru i Bogen. Under år 1999 genomgick Bogens kyrka en större exteriör fasadrenovering där panel byttes och färgades med faluröd slamfärg. Väggarna byggdes på för att ge plats för ett isolerande skikt. Sommaren 2003 omläggs skiffertaket.
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
Antal våningar01
Antal våningarHalvvåning, 01
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
Antal våningarHalvvåning, 02
Antal våningar02
Antal våningar02, Halvvåning
HistorikKomplettering vid inventering 2003: I äldre handlingar framgår att Brunskogs förste kyrkoherde tillträdde 1621 och att det då uppförts en träkyrka. På 1690-talet ansågs denna kyrka alltför liten och bristfällig, varför man 1704-07 uppförde den andra kyrkan på platsen. Denna kyrka var murad av sten, kalkad och på taket låg spån. Predikstolen, som var färdigställd 1722, var enligt uppgift tillverkad av I Schullström?. Ett torn uppfördes 1749, och år 1754 försågs kyrkan med läktare. Ett trävalv slogs 1757. Detta innertak, liksom läktarens bröstning, försågs 1766 med målningar av mäster Eric Jonaeus från Karlstad. Altartavlan kompletterades 1769 med en underdel tillverkad av bildhuggare Eric Grund. Motivet på denna var en nattvardsframställning. Ett nytt altare tillkom 1787. Kring 1800 försågs kyrkan med ett nytt torn. En ninnestavla av trä med inskriptionen: Under kyrkioherdens Joh. Bomhard ungeri ämbetstid är kyrkans hwalf och läktan mållade år 1766 av Er Joneus des altaretafla med predikstol uphögde och förbättrade samt nummerhållare ånyio upsate år 1769 av Bh Eric Grund". År 1801 togs sakristian på norrväggen bort och istället inreddes ett åttkantigt gravkor från 1700-talet som sakristia. I mitten av 1800-talet var kyrkan för liten, och i för dåligt skick att bygga till. Det beslutades då om ett nytt kyrkobygge, på en kulle sydväst om den gamla. Den tredje kyrkan på platsen uppfördes mellan 1875-78 efter ritningar av arkitekten J Larsson. Kyrkan invigdes av biskop Rundgren 1880. År 1929 genomfördes en invändig ombyggnad efter ritning av arkitekten Bror Almqvist vilket innebar att orgeln sänktes från orgelläktaren, som revs, till en därunder belägen läktare efter ritning av Almqvist. Fönster och dörr till korpartiet igensattes, sakristia och förrådsrum tillkom. Altartavla och predikstol från den gamla kyrkan flyttades i kyrkan. Invändig omputsning och ommålning genomfördes efter färgsättning av konstnären Tor Hörlin. Framskarpning av ursprunglig färgsättning av altartavla och predikstol, av T Hörlin. Elvärme installerades. Ny orgel tillverkad av Waldemar Åhlén installerades i början av 1950-talet. År 1959 genomfördes invändiga renoveringar efter ritningar av arkitekten KE Hjalmarsson vilket innebar åtgärder i sakristian och att fönster ändrades. 1971 genomfördes utvändiga arbeten vilket innebar putslagningar av fasaden samt omputsning av tornets övre delar samt avfärgning av fasaden. Takets svartplåt ersattes av kopparplåt. All plåtbeslagning i form av fönsterbleck, stuprör mm byttes från plåt till koppar: Den 29 juni 1972 brann Brunskogs kyrka till följd av ett blixtnedslag. Vid branden förstördes all inredning och endast bärande väggar återstod. Efter en utredning av den brandskadade kyrkan, beslutade RAÄ år 1973 att inget beslut behövdes för att återuppbygga kyrkan efter branden. Orsaken var att exteriören skulle bli som innan branden och att inget finns kvar av interiören. Kyrkan återuppbyggdes mellan åren 1973-75 efter ritningar av arkitekt Jerk Alton, Örebro. Återinvigning av biskop Gert Borgenstierna.
TakformSadeltak
TakformTälttak
Antal våningar01
TakformHuv
ExteriörbeskrivningDen kvadratiska byggnaden vilar på en grund som är klädd med skifferhällar. Byggnaden, som saknar fönster, har fasader med spritputs, avfärgade i vitt. En rundad dubbelport, klädd med brunmålad panel, finns i norr. Tälttaket är lagt med rektangulärt småskiffer, vitmålad träinklädd takfot. Rännor och stuprör av koppar. Överst på taket finns ett kors på kula, av koppar.
TakformHuv
ExteriörbeskrivningPrecis norr om kyrkogårdsmuren ligger det lilla rektangulära bårhuset. Det har entré mot väster, vitputsad fasad under ett rektangulärt skiffertäckt sadeltak. Socken är täckt med skiffer, takfoten är av trä och brunmålad. Indragen portal med entrédörrar intäckta av koppar. Ovan dörrarna sitter ett litet smalt fönster.
TakformSadeltak
TakformPulpettak
TakformSadeltak
TakformSadeltak