Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
TaktäckningsmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043312
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
TakformSadeltak
TakformSadeltak
HistorikDå man flyttade den andra bastun till hembygdsgården på 1960-70-talet byggdes denna om till bakstuga. Föreningen byggde till en sektion i bakre delen samt en svale i den främre.
ExteriörbeskrivningByggnaden står på en grund av så kallade lecasten. Stommen som är låg, är av bilat timmer och knuten en rak över- och underhaksknut. Sadeltaket är ett åstak belagt med tvåkupigt lertegel. Under lerteglet finns ett sticktak. Takfoten är bred och löper ut ännu lite extra över gaveln där entrédörren finns. Entrédörren är gjord av brädor. I västra gaveln finns en öppning för rökutsläpp. Byggnaden är i sin helhet målad med faluröd slamfärg.
TakformSadeltak
InteriörbeskrivningByggnaden består av ett rum. Golvet består av plank och väggarna består av bilat sotsvart timmer. Timret är drevat med mineralull. Innetaket består av sotsvarta slanor. Några slanor har skiftats mot brädor efter att byggnaden tagits ur bruk som bastu, de har den trävita färgen kvar. Taket har isolerats på ovansidan med mineralull. I den bakre väggen finns bastuns lave. Den består av plankor och har fästs mot väggen med hjälp av konsoler.
Exteriörbeskrivning
Antal våningar02
Exteriörbeskrivning
Antal våningarHalvvåning, 01
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformPlantak
Antal våningar01
21000001642325http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001642325Bebyggelse - byggnadHAGFORS UDDEHOLM 18:22 - husnr 6Ej i brukLän: Värmland, Kommun: Hagfors, Landskap: Värmland, Socken: Norra Råda , Stift: Karlstads stift, Församling: Norra Råda-Sunnemo församling13.618067193684814,60.0181803689109http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001642325http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001642325http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001642325RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21000001642323http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001642323Bebyggelse - byggnadHAGFORS UDDEHOLM 18:22 - husnr 5Ej utrettLän: Värmland, Kommun: Hagfors, Landskap: Värmland, Socken: Norra Råda , Stift: Karlstads stift, Församling: Norra Råda-Sunnemo församling13.619780941479808,60.016637887016095http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001642323http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001642323http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001642323RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - En enskeppig salkyrka med förhöjt, tresidigt avslutat korparti i öster som är täckt av ett flackt trätunnvalv. Väggarna är klädda med ljust målad slätpanel och har en bröstpanel med målad blomdekor. Altaruppsats i provinsiellbarock från 1697 och något äldre predikstol finns på korets norra sida. Västläktare från 1764 med orgelfasad från 1865. Öppna bänkar från 1927 fördelade i fyra kvarter bildar mitt-, kors- och sidogångar. Vidbyggd sakristia i norr och vapenhus på södra sidan är ombyggt till textilkammare. KYRKORUMMET har golv av betsade och lackade brädor som är något förhöjt i bänkkvarteren. Blåmelerade mattor av heltäckningstyp ligger i mitt- och korsgångar. Väggarna är klädda med ljust slätpanel målad i gulgråvit nyans. En bröstpanel är målad med bladslingor och blomdekor, dominerande färger är ockragult, rött, grönt och blått. FÖNSTREN är rundbågiga och målade i grått. Innerbågarna av trä är spröjsade av både trä och bly och glasade med färgat antikglas. De gråmålade fodren kring fönstren är sammanbyggda med bröstpanelen som upptill avslutas med en list målad i ockragult och brunt. TAKET är dekormålat 1927 av målarna Erik Sköld och Alfred Nilsson. Som centralmotiv finns en ängel i blå dräkt omgiven av två änglar som tittar fram bakom molntussar. Två av dessa är i helfigur, de blåser i lurar. På var sida därom finns moln och två lurblåsande änglar. De bär språkband mellan sig. På norra sidan står "Gud är kärleken" och på den södra sidan står "Anden är sanningen". Över läktaren finns en ensam lurblåsande ängel. I övergången mellan kor och långhuset finns en målad triumfbåge. Över koret finns två änglar som bär ett språkband med texten: "den som har Sonen han har lifvet". I taket finns fyra dragband av trä, över läktaren finns tvås tycken av järn. BÄNKARNA, 44 till antalet, härrör från 1927 års arbeten efter ritningar av arkitekten Bror Almqvist. De öppna bänkarna har rektangulära gavlar med två speglar. Ramverket är brunt och de två fyllningarna är marmorerade i rött, grönt och brunt. En liten gulmålad platta av plywood med svart dekor är påspikad på den övre spegeln. Bänkarna har fast stoppad rygg och lös sittdyna i turkos. Ryggens baksida, psalmbokshylla och sits är målade i grågrönt. Fotbrädan är betsad som golvet. Elbänkvärme finns under bänkarna. Mässingskronor hänger över respektive bänkkvarter. Mot väster är några bänkar borttagna så att en öppen yta bildas mellan bänkkvarteren och västväggen. Här finns möjlighet till klädavhängning och på södra sidan finns ett ljusträd. Rektangulär dubbeldörr till vapenhuset har fyllningar och är delvis glasad. KORET ligger tre steg ovanför långhusets nivå och skiljs från långhuset av ett långt korskrank i trä. Skranket är försett med gallerverk som hålls av marmorerade "plintar" som också har figurativt måleri i rött och guld. I var ände, ut mot långsidorna står två höga ljusstakar av trä. De är av trä och målade i blått med inslag av brunt, och guld. Golvet är lagt med betsade och lackade brädor och väggarna är klädda med ljust målad slätpanel. ALTARUPPSATS från 1697 är enligt uppgift tillverkad av bildhuggaren Anders Svensson, Ekeberg, Borås. Den tvådelade uppsatsen har som centralmotiv den korsfäste Jesus vilken flankeras av Maria och Johannes. På var sida därom finns evangelisterna Lukas med oxen, Matteus med ängeln, Markus med lejonet och Johannes med örnen. I uppsatsens övre del finns ett uppståndelsemotiv flankerat av änglar med pinoredskapen. Överst finns en basunblåsande ängel med ordet "Gud" på hebreiska under sina fötter. Tavlans övre del omgärdas av förgyllda akantusblad. Dominerande färger är svart, delvis marmorerat, grått, brunt och förgyllningar. Alla klädedräkter är antingen förgyllda eller bronserade. Undantag är änglarna med pinoredskapen som delvis har röda kläder. På var sida om altartavlan hänger två små sköldar som bär givarnas namn: kapten Casper Christoffer von Gersdorf och hans hustru Elsebe Karlström. ALTARET är tillverkat av trä och omålat. Sexkantigt bruten, oval ALTARRING med brunmålat ramverk och brunt marmorerade speglar med svarta lister. Överliggare av trä är brunmålad, knäfallet är stoppat och klätt med blått tyg. Innanför altarringen ligger en brun heltäckningsmatta. DOPFUNT med fot av täljsten som troligen är från 1200-talet. Täljstenen är norsk, men är eventuellt tillverkad i Dalsland. Foten har åttkantig fotplatta med svagt skrånad översida och cylindriskt skaft. Översidan har två koncentriska kretsar veckade bandornament. På foten finns en cuppa av trä från 1600-talet med renässansornament. Ett lock med plattskärning och svarvad stor knopp finns till dopfunten. Dopfunten står på en åttkantig, relativt hög sockel av trä med rödmålade fyllningar. PREDIKSTOL, är enligt inskription från 1662. Den övertogs från den gamla kyrkan nere vid älven. Den 8-kantiga korgen, som står på en svart fot, har raka sidor och är dekorerad med plattskärning i renässansmönster som framträder i nat
TakformSadeltak
TakformMansardtak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
Exteriörbeskrivning
TakformSadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden utgörs av ett rektangulärt långhus med ett lägre och smalare korparti i öster, sidoställt torn i nordväst och vidbyggd sakristia på norra sidan av koret. Det sadelformade taket är lagt med svart skivplåt. Kyrkan är uppförd av resvirke och är klädd med rödmålad, liggande fasspontpanel. Fasadens övre del är klädd med rundad fjällpanel. Vitmålat listverk. Fasaden bryts upp av tre fönsterband på varje långsida. Fönsterbanden består av rundbågeformade, småspröjsade, gråmålade fönster som sitter ihop fyra och fyra med en vitmålad rektangulär omfattning. Ovanför respektive öppning finns takfönster i takfotskanten. Dessa har två rundbågiga fönster med en rektangulär, vitmålad omfattning. Huvudingång finns på västra gaveln via en stentrappa med fyra steg. Trappan har vitmålat räcke och stolpar som bär upp ett sadeltak vilket är täckt med svart skiffer. Dörren består av en lackad, träfärgad dubbelport med svarta smidesgångjärn. Ovanför den rektangulära porten finns överljus bestående av två rundbågeformade fönster inom en rektangulär omfattning. En handikappramp med svar smidesräcke finns mot söder. I gavelns övre del finns tre stycken sexkantiga, vitmålade och spröjsade fönster. Koret i öster är lägre och smalare än långhuset. Det är täckt av ett skifferlagt sadeltak. På östra väggen finns ett förgyllt kors och spår efter ett igensatt fönster. På korets södra sida finns ett fönster med tre stycken rundbågiga öppningar med vitmålad rektangulär omfattning. Mot norr finns en vidbyggd sakristia med plåtklätt pulpettak och rektangulär dörr med stentrappa mot norr. Sockel på hela kyrkan är av huggen natursten. Alla fönster är försedda med klart glas. Fönsterbrädor av koppar medan hängrännor och stuprör utgörs av svart plåt. Takfoten är inklädd och försedd med röda profilerade takfotstassar. Det sidoställda tornet är fyrkantigt och klätt med rödmålad, liggande panel. Ingång finns på tornets norra sida med trappa och sadeltak lagt med skiffer. Tornets övre del, där klockorna hänger, är något utskjutande och försett med vitmålade takfotstassar. Här sitter ljudluckor i form av brunmålade spaljéförsedda, rektangulära öppningar, tre på varje sida. Ovanför detta finns ett "korsformat" sadeltak klätt med koppar. Trekantsgavlarna som bildas här är klädda med rödmålade rundade spånor. Tornet avslutas med en åttkantig, kopparklädd spira, vilken kröns av ett förgyllt kors med kula i mitten.
TakformSadeltak
TakformSadeltak
HistorikByggnaden har fasad av sintersten samt plåttak
21400000440409http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440409Bebyggelse - byggnadHAGFORS UDDEHOLM 18:22 - husnr 1KapellLän: Värmland, Kommun: Hagfors, Landskap: Värmland, Socken: Norra Råda , Stift: Karlstads stift, Församling: Norra Råda-Sunnemo församlingNybyggnadsår: 1643 - 164313.61890239896743,60.0166978111821http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000440409http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000440409http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000440409RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
Antal våningar04
HistorikKråkåssågen förvärvades av Uddeholmsbolaget 1759 och har sedan dess varit i bolagets ägo. Den nuvarande anläggningen uppfördes troligen 1836 - med en såg, inrymd i en träbyggnad på stolpar, en vattenränna samt en brygga för timmeruppfordringen. Driften upphörde 1941 och 1971 restaurerades sågen. Vattenkraften utnyttjas också till att på samma plats driva en spånhyvel, en skvaltkvarn, en liten kraftstation samt en flottningsränna. Själva sågen totalförstördes vid en brand 25 novenber 1978 varför byggnadsminnesförklaringen hävdes den 15 oktober 1986. Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
HistorikDet nuvarande Uddeholm, byggt av timmer i två våningar och med vitmålad panel, är med sin sjutton fönsteraxlar långa fasad Värmlands största herrgårdsbyggnad. Den uppfördes 1814-23 av bergsrådet Jacob Gustaf Geijer, och utgör ett exempel på nyklassicismens enkla byggnadsstil. Byggnaden var redan från början en kombinerad bostads- och kontorsbyggnad med bergsrådet Geijers bostad i bottenvåningens västra del och i övervåningen, samt kontor och tjänsterum för inspektor, läkare m.fl. i östra delen. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
Historiknull
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Ett rektangulärt enskeppigt långhus med tresidgt, förhöjt kor i söder. Rummet täcks av ett flackt brädvalv. Kyrkans interiör är tämligen välbevarad med altaruppsats, predikstol och västläktare i nyklassicistisk stil från byggnadstiden. På väggar och i tak finns dekorativa målningar från 1900-01. Öppna bänkar fördelade i fyra kvarter. En relativt stor läktarunderbyggnad är tillkommen i etapper under 1900-talets andra hälft. KYRKORUMMET har GOLV av lackade brädor. Matta i mittgång vävd av ull i grå toner. VÄGGARNA är putsade i gulvitt och bryts upp av rundbågeformade FÖNSTER av trä. Fönstren är invändigt spröjsade, målade i grått och försedda med antikglas och vanligt glas. Kring fönstren finns en bård målad på putsen och dess underkant utgörs av putsad snedställd muryta. PORT mot öster via rektangulär brunlaserad spegeldörr försedd med smidda gångjärn. INTERIÖRT MÅLERI från 1900-01 finns på väggar och i tak. Mellan fönstren finns målade brunbeiga kannelyrförsedda pilastrar som sammanbinds av en dekormålad taklist. Taklisten är försedd med målad tandsnittslist och har delvis blåa toner. Takets målningar har fyra cirklar som sammanbinds med linjer i mitten. I cirklarna hänger ljuskronor, en stor och tre mindre. Över kvarteren hänger dessutom moderna mässingsarmaturer, fyra stycken på varje sida. Öppna BÄNKAR som är fördelade på fyra kvarter; elva bänkar i vart och ett av de främre kvarteren och fem hela och två kortade bänkar i de bakre kvarteren. De rektangulära bänkgavlarna är försedda med grått ramverk, två marmorerade speglar i grått och listverk i blåa toner och guld. Hela bänken är målad i grått med blå överliggare och försedd med lös blå dyna. Fotbräda saknas. Bänkvärme under varje bänk. Mitt på östra långväggen, i änden av korgången, finns DOPPLATS i nischen som bildats vid den igenmurade östra porten. DOPFUNTEN är av obehandlat trä med åttkantig skål på ett högt skaft med åttkantig fot. Dopskål av mässing. DOPALTARE består av en underdel till en gammal altarprydnad av trä, sk predella, från 1600-talet. Den har på framsidan en bild skuren i relief som visar en scen med Adam och Eva, ett träd och en orm. Ovanför altaret hänger en textil fölreställande de tolv apostlarna. Den är komponerad av Anna_Lisa Odelqvist-Ekström1966 och är gjord hos Libraria. Skurna träfigurer. I västra korsarmen står en LJUSBÄRARE. KORET är förhöjt två steg och har golv av lackat trä. Två korfönster i de snedställda väggarna är försedda med blyspröjs, och glasmålningar. ALTARTAVLA inköptes 1814 och utgörs av en oljemålningen på duk. Målningens om föreställer Marias och Elisabeths möte med Jesusbarnet och Johannes Döparen, är målad av Johan Roselius (senare adlad von Rosenheim, levde 1725-1803). Tavlan omges av en omfattning bestående av kolonner med förgyllda korintiska kapitäl som kröns av en gyllene sol med IHS (Iesus Hominum Salvator). Omfattningen är utformad av Bror Almqvist år 1900. Altaret är av trä och försett med två spegelfyllningar på framsidan. Det är laserat i grårosa. Upphängning av antependiet sker med krokar och ringar. En blå heltäckningsmatta ligger framför altaret. ALTARRING i halvcirkel av svarvade, brunmarmorerade balusterdockor med förgyllningar. Stoppat knäfall och överliggare, klädda med orange tyg. DOPFUNT av kalksten är ritad 1941 av arkitekt Einar Lundberg, Stockholm. Under dopfunten finns en RYAMATTA av ull med dominerande färger i natur och brunt. Det är en "Rya från Dalby", tillverkad av Värmlands Hemslöjd 1941. KORMATTA ull i ryateknik. Domineraden färger är vitt och blått "Gör porten hög" komponerad av Anna Wettergren- Behm och vävd av Hulda Bagge och Lilly Nilsson, Värmlands Hemslöjd, 1939. KYRKVÄRDSBÄNK står mot väster, mellan fönstren. Ovanför bänken hänger en VÄGGBONAD, signerad A-L Kruuse, 1973. En gråmålad AMBO finns i den västra delen av koret. Här finns också en modell av en "Järnbåt" som användes på Rådasjön under 1700- och 1800-talen. Dessa träpråmar var 20-30 meter långa och transporterade tackjärn, stångjärn och andra produkter från Uddeholmsbolagets järnbruk i bygden. Modellen av järn fungerar som ljusbärare och är tillverkad av Bertil Nilsson, Uddeholm. På östra sidan av koret står en liten brun FLYGEL. I koret står också sex stycken karmstolar, tre på var sida. PSALMNUMMERTAVLOR är vita med förgylld ram och skuret överstycke. PREDIKSTOL i nyklassisk stil är från byggnadstiden. En rak trappa med hel sida leder upp till korgen. Den är dekormålad med samma måleri som finns i taket. Dominerande färger är grått, grönt, blått och rött samt förgyllningar. I trappan ligger en gråmelerad vävd matta. En rektangulär baldakin är försedd med målad i gråbeige ton med guldemblem. Under finns en triangel med det allseende ögat och tecknen för alfa och omega. På väggen mellan predikstolen och baldakinen finns en ett förgyllt kors med strålar (försett med ljus bakom) och en förgylld svepning. En äldre SAKRISTIA ligger bakom altaret och nås via en segmen
ByggnadsdelKor - Söder, Kor - Polygonalt, Kors, Kor - Fullbrett
TakformSadeltak
Historiknull
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset i Norra Råda är en stor träbyggnad (dimensionerna talar för en resvirkeskonstruktion snarare än timmer) uppförd i två våningar och klädd med liggande panel. Byggnaden är blåmålad med vita detaljer och har sadeltak belagt med tegel. Den utskjutande takfoten vilar på snidade konsoler. Mellan första och andra våningen finns en bred gesims med vitmålade speglar. Fönsteromfattningarna är vitmålade och markeras genom kraftiga omfattningar. Huvudentrén är centralt placerad och ovanför pardörrarna finns en fronton. Ytterligare en entré är förlagd till den mindre tillbyggnad i en våning som är placerad på baksidan av byggnaden. Idag används bottenvåningen som församlingshem, men detta våningsplan var ursprungligen bostad för fjärdingsmannen. Här fanns också celler. Tingssalen ligger en trappa upp och skjuter ut från baksidans mitt i en kantig risalit. På båda sidor om salen grupperar sig ett flertal rum, i en modifierad version av den sexdelade planen. Den övre trapphallen, med fönster mot framsidan, utgör väntrum för allmänheten. I tingssalen är rättens bord placerat på ett podium och bakom detta finns höga fönster i den utskjutande risaliten. Rätten sitter vid ett svängt bord med parternas bord utställda i sned vinkel framför. Åt var sida finns pardörrar som leder till rummen vid sidan av salen. Åhörarna får sitta på lösa stolar. Väggarna i tingssalen är klädda med bröstpanel i fanér och möblerna är av samma karaktär. Salens inredning tros vara från 1950-talet. Framför tingshuset ligger en mindre villa uppförd i samma stil som huvudbyggnaden. Villan användes som vaktmästarebostad och på taket finns finns en takryttare med tingsklocka under huv. Tingshuset har renoverats åtskilliga gånger, senast hösten 1970 för en kostnad på 350.000 kronor. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-03-12