Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043521
- Objekttyp
- BUILDING
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
TakformSadeltak
TakformSadeltak
ExteriörbeskrivningNyare ekonomibyggnad/garage/hwc, uppförd ca 1985, i en våning. Sadeltak med tegeltäckning, tvåkupigt. Fasad av stående locklist avfärgad faluröd. Vita fönster, omfattningar, knutar och vindskivor. Dörrarna brunsvarta. Vilar på en betongplatta.
TakformSadeltak
HistorikKomplettering vid inetering 2003: Björneborg ligger cirka en mil från Visnums kyrka dit församlingsmedlemmarna hörde. Som på många andra bruk som låg långt bort från moderkyrkan, hölls gudstjänst någon gång om året vid bruket. I slutet av 1800-talet användes en stor lärosal i folkskolan som gudstjänstlokal, men under 1910-talets slut började man på allvar diskutera att uppföra en brukskyrka. En förfrågan om att rita en ny kyrka gick till den i Värmland ofta anlitade arkitekten Bror Almqvist, Stockholm. Ett förslag lades fram, men förslaget kom aldrig längre än till skisstadiet. Den mest drivande kraften för ett kyrkobygge var disponenten för bruket, Ernst Larsson. Efter hans död 1941 bildades stiftelsen Björneborgs kyrka. Björneborgs Jernverks AB donerade mark i samhällets västra del till kyrkobygget. Kyrkogården invigdes den 11 november 1945 och klockstapeln invigdes i maj året därpå. Arkitekten Cyrillus Johansson, Stockholm fick 1951 i uppdrag att rita Björneborgs kyrka. Brukets disponent Nils Åman var ordförande i byggnadskommittén som startade sitt arbete 1953. Till byggnadsentreprenör utsågs Tolls Byggnads AB, Stockholm. Invigning skedde den 27 maj 1956 av biskop Arvid Runestam. Flera av kyrkans inventarier och den fasta inredningen är ritade av arkitekt Cyrillus Johansson. Konstnären Gustaf Ambe samarbetade med Johansson kring detaljer i till exempel altare och dopfunt. Även kormatta av röllakan är komponerad av Cyrillus Johansson. I mattan finns bl a de Nordenfeldska och Jernfeldska vapensköldarna, björneborgsbjörnen och värmlandsörnen.
Antal våningar01
ByggnadsdelFrontespis
TakformSadeltak
TakformSadeltak
ExteriörbeskrivningÖster om kapellet finns en mindre redskapsbod och ett hemlighus. Hemlighuset har en fasad med grön liggande pärlspont och ett tälttak klätt med svartfalsad plåt.
TakformSadeltak
Historiknull
Historiknull
ExteriörbeskrivningÖster om kapellet finns en mindre redskapsbod och ett hemlighus. Redskapsboden är klädd med faluröd lockpanel och taket är belagt med svart trapetskorrugerad plåt. Den svarta dörren är utsmyckad med ett vitmålat reliefmönster i form av små kors.
TakformSadeltak
InteriörbeskrivningGolvet är lagt med rött tegel och väggar och tak är putsade. I mitten finns en åttkantig "brunn" dekorerad av en vapensköld.
TakformSadeltak
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - På baksidan av tingshuset ligger ett uthus uppfört i en våning. Det innehöll tidigare celler och vaktmästarebostad. Byggnaden är vitputsad med rusticerade hörnkedjor under sadeltak belagt med svart plåt. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-13
HistorikKilsudde är en gammal stångmärkesplats utanför Medhamn på Kilslandet. År 1940 inrättades en ledfyr i och med att stångmärket byggdes till och försågs med AGA-ljus. År 1993 ändrades driften till solpanel/batteridrift. Den 8,5 m höga vitmålade anläggningen är originell genom kombinationen av fyrstativ och stångmärke. I och med det exponerade läget på den steniga udden är fyren synlig vida omkring i östra Värmlandssjön. KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.
ExteriörbeskrivningTill kapellet hör en fristående klockstapel som har placerats på en kulle av uppschaktade jordmassor norr om kapellet. Den tjärade klockstapeln, som har ett historiserande formspråk, är spånklädd och bärs upp av strävor som vilar på betongfundament. Klocktornet har två luckor med diagonalställd panel på var sida och kröns av ett brant sadeltak. Klockstapeln är försedd med två klockor, en större och en mindre. Den stora klockan bär inskriptionen: Lyssnen, människor, till mitt ljud! Hälsningar bringar det från Gud. och den lilla klockan: Ingen, ingen dröjer här. Evigheten målet är.
TakformHuv
ExteriörbeskrivningKristinehamns kyrka är uppförd 1847-1858 efter ritningar av professor Carl Georg Brunius, som även formgav hela inredningen. Kyrkan blev nygotikens genombrott i Sverige, såväl stilistiskt som byggnadstekniskt och har efter uppförandet genomgått mycket få förändringar. Kyrkan är byggd med en medeltida katedral som förebild, möjligtvis Sankt Petri kyrka i Malmö uppförd på 1300-talet i franskinspirerad baltisk tegelgotik. Kristinehamns kyrka har ett treskeppigt långhus, med utbyggt tresidigt avslutat kor samt dubbla västtorn. Stommen är uppmurad av tegel. De röda tegelfasaderna har konteforer, skarpt profilerade muröppningar, tegelblinderingar och geometrisk ornamentik i nygotisk stil. Ingång i väster samt på långhusets nord- och sydsida. Särprägel ger extremt höga och smala fönster i tvärskeppsgavlarna. Dessa kombineras av fem lika höga i korutsprånget. Tvärskeppet saknar klerestorieöppningar. Dubbeltornen i väster är rikt artikulerade, med tämligen tryckta proportioner. De är rikt dekorerade och har vardera fyra fönster- och ljudöppningar och sex blinderingar grupperade kring urtavlor i röstena. Portalen sitter centralt placerad och är spetsbågeformad. Ovan den är fasaden mellan tornen dekorerad med långsmala blinderingar och ett stort västfönster. Ovan portalen finns fyra enkla blinderingar, däröver sju dubbla och ovanför dem ytterligare sju dubbla, varefter gaveln kröns av en trappkontur med sju avsatser. Den låga tornhöjden ger exteriört kyrkan i Kristinehamn dess särpräglade utseende. Långsidefasaderna genombryts av tvärskeppen, korsarmarna. Mellan tornen och korsarmarna är taket uppdelat i två sektioner. Tegelfasaden har vid takfoten spetsfliksornamentering. De spetsbågiga fönstren är insänkta i fasaden i trappnischer, spetsbågiga. På korets väggar finns strävpelare, konteforer, i två etapper. Långhustaket är i sadelform med två nivåer täckta av skiffer i kopparplåtsinlägg. Korets utsprång är valmat men korsarmarnas tak är rent sadelformat. Även tornens huvar är täckta med skiffer. De avslutas med smidesdekor i korsform. Regnvattensystemet är av koppar.
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är uppfört i två våningar med inredd vind. Sadeltaket är täckt med skiffer och plåt och fasaderna är putsade, bottenvåningen i putsrustik och andra våningen slätputsad. Våningarna skiljs åt med en gesims. En svagt framträdande mittrisalit markerar byggnadens mittparti mot gatan. Risaliten avslutas uppåt av en fronton som höjer sig över takfoten och på taket finns en takryttare med urtavlor i de fyra väderstrecken. Huvudentrén är centralt placerad i risaliten och porten är en pardörr med överljus. Entréportalen är utförd i natursten. På riksarkivet finns ritningar från 1782 av Joh. G Reinke, 1782 av Adelcrantz samt en osignerad från 1798. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-13
HistorikHuvudbyggnaden och de två flyglarna är byggda av timmer, reveterade och avfärgade i gult med grå pilastrar och fönsteromfattningar samt skiffertäckta tak. C F Hammarhjelm lät 1825-28 uppföra huvudbyggnaden, möjligen efter ritningar av den danske arkitekten H von Linstow. Med sin praktfulla entréportik har byggnaden en för svensk empire ovanlig karaktär. I huvudbyggnadens inre finns bl.a. en liten teatersalong med ridå och kulisser, invigd 1833. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
HistorikPutsat stenhus i två våningar under brutet tak med valmade gavelspetsar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
Historiknull
Historiknull
TakformHuv, Lanternin, Sadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat
TakformSadeltak
TakformSadeltak
HistorikByggnaden, som bär nyklassicismens prägel, är uppförd av tegel i tre våningar under plåttak. Fasaderna är putsade och avfärgade i gult och grått. Interiörerna är väl bevarade sedan byggnadstiden. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
Historiknull
TakformSadeltak
TakformPulpettak
TakformPulpettak
Historiknull
ExteriörbeskrivningTvå stigluckor, samtida med kyrkan. Uppmurade av natursten, putsade och avfärgade rosa lika kyrkan. Avlånga och smala med en rundbågig öppning med smidd grind. Sadeltak med diagonallagt skiffer, skiffernock. Panelade gavelrösten som likt vindskivor och takfot är svarttjärade. Svarta hängrännor i plånyl.
TakformSadeltak - Valmat
ExteriörbeskrivningTvå stigluckor, samtida med kyrkan. Uppmurade av natursten, putsade och avfärgade rosa lika kyrkan. Avlånga och smala med en rundbågig öppning med smidd grind. Sadeltak med diagonallagt skiffer, skiffernock. Panelade gavelrösten som likt vindskivor och takfot är svarttjärade. Svarta hängrännor i plånyl.
TakformLanternin, Sadeltak