Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
ByggnadsbeteckningTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043274
- Objekttyp
- BUILDING
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
FasadmaterialHistorikByggdes 1999, yta ca 215 kvm. Rymmer kyrkogårdsexpedition, verkstad, förråd, värmecentral för sockenstuga, garage, tvätthall och handikappsanpassad toalett för kyrkans besökare.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041238
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
TaktäckningsmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440288
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
StommeTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041200
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
Historiska/ursprungliga kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042680
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
ALSTERS HERRGÅRD
HistorikHistorikManbyggnaden på Alsters herrgård, där Gustaf Fröding föddes år 1860, är uppförd i två våningar, panelklädd och vitmålad och under skifferklätt sadeltak. Den uppfördes 1772 och ersatte då ett stenhus från 1600-talet, men ombyggdes senare efter ritningar signerade J F Åbom 1839. Gården är nu inredd till minnesgård över Fröding och de värmländska diktarna med rötter i den gamla brukskulturen. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578223
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
ALSTERS KYRKA
LagskyddInteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Den korsformade kyrkan har ett plant, panelklätt innertak, väggar med slätpanel och ett rakt avslutat, förhöj korparti i öster. Rundbågade kopplade fönster av trä. Västläktare med orgelfasad i nyklassicistisk stil från 1884. I koret finns en rektangulär altarring och altaruppsats i provinsiell barock från 1700-talets början. Predikstolen på korets norrsida härrör från 1600-talets mitt och kom till Alster från Väse kyrka under 1700-talets början. Den öppna bänkinredningen har mittgång och sidogångar i långhuset, medan korsarmarnas bänkar ansluter mot yttervägg. I den södra korsarmen har bänkarna mot öster tagits bort och lösa stolar och en ljusbärare har istället placerats där. Mellan koret och kyrkorummet finns ett korskrank med skuren dekor. Samtliga golv av lackerat trä. KYRKORUMMET är stort och ljust. Golvet är lagt med smala, lackerade golvbrädor och avlutas mot väggen med gråmålad list. I mitt- och korsgång ligger en kantad matta i grå-grönt. Väggar av ljust målad slätpanel. De rundbågade fönstren är kopplade och mot insidan försedda med stora, ospröjsade rutor. Bågar och karmar är målade i gråvitt medan de släta fodren kring fönstren är blåmålade. Ett plant innertak klätt med profilerad lockpanel bärs upp av fyra gråmålade fyrkantspelare i anslutning till korsarmarnas anslutning mot mitten. Blåmålade takrosetter markerar ljuskronornas placeringar. Innerdörrar mot söder och väster består av dubbla dörrar med speglar. KORET är förhöjt två steg och har ett korskrank vars nedre del består av marmorerade fyllningar i grått och den övre delen är genombruten snidad och förgylld. På varje skrank finns en snidad rombisk figur samt en skuren träbyst. Bysterna föreställer Olof Kolthoff (1672-1740) och hans hustru Kristina Kolthoff ?-1724). Dominerande färger är grönt och brunt. Fönster mot söder respektive norr likt övriga fönster i kyrkan. ALTARUPPSATSEN i provinsiell barock dateras till tiden kring 1700. Bildhuggarens namn är okänt, men den stofferades 1721 av mäster Israel Alexander Brun, Kristinehamn. En målarmästare som var verksam i flera kyrkor i de östra delarna av Värmland under denna tid. Uppsatsen är uppbyggd i två våningar med korsfästelsen som centralmotiv med Kristus mot en svart bakgrund flankeras av Maria och Johannes. På var sida finns ett par vridna kolonner samt snidade figurer föreställande Petrus och Paulus. Den övre delen skildrar Kristi uppståndelse med Moses och Johannes Döparen på ömse sidor. Altaruppsatsen kröns av fem snidade figurer föreställande fem dygder: givmildhet, hopp, kärlek, tro och rättvisa. Dominerande färger är grå marmorering, svart, guld och blått. ALTARET är en träkista målad i rosa-brunt och försett med en målad vit duk och enkel frans. ALTARRINGEN är rektangulär med marmorerade fyllningar i grått med brun list, bred öppning mot altaret i norr och söder. Knäfall och överliggare är klädda med brunrött tyg. På korets norra sida finns PREDIKSTOLEN utförd 1662. Den tillverkades till Väse kyrka och bekostades av greve Eric Soop på Hammars gård. Då Väse kyrka 1705 fick ny predikstol överfördes den till Alsters kyrka. Predikstolens dörromfattning med ingång från öster och rak trappa skall enligt uppgift vara ursprunglig från Alsters kyrka. Trappstycket är dekorerat med släta speglar målade i brunt, svart och guld och är försedd med snidade akantusslingor upp- och nertill. Den 8-kantiga korgen pryds av snidade figurer mellan halvkolonner där Kristus står i mitten, omgiven av evangelisterna. Predikstolen stofferades 1732 av målarmästare Nils Mård, Karlstad. Efter övermålning under 1800-talet är den ursprungliga färgsättningen sedan 1976 åter framskrapad. Ett ljudtak med snidade dekorationer. Undertaket är målat i blått och där hänger en snidad duva. I korets södra del står en DOPFUNT i trä från 1965, ritad och tillverkad av Svensk Kyrkoslöjd, Sköldinge. Mot väggen står ett bord med vävd TEXTIL ovanför. Textilen är komponerad av Greta Mörk. Ett golvur i vitt med förgyllning. Här finns också ett processionsskors, från 1976. I korgolvet, intill predikstolen ligger sedan renoveringen 1915, en GRAVHÄLL i kalksten. Den föreställer en man och en kvinna och är gjord för kyrkoherde Benedictus Nicolai Carlstadius (1595-1643). Gravhällen låg ursprungligen i Karlstad, men under 1750-talet transporterades den till Alster och användes där mellan 1804 och 1905 som trappsten. KORMATTA ull i ryateknik är komponerad av Ethel Halvarsson-Andersson och vävd av Värmlands Hemslöjd 1947. Dominerade färger är grått, grönt och blått. En PSALMNUMMERTAVLA med snidat, förgyllt överstycke och svart botten står i koret. En annan psalmnummertavla har svart botten och smal förgylld kant. På var sida om altaret, ett steg ovanför korgolvet, finns en dörr som leder in till den bakomliggande sakristian. SAKRISTIAN har hela korsarmens bredd och utgjorde tidigare koret, men sedan renoveringen 1915 då en brädvägg sattes upp, används det som sakristia. I en garderob på d
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041178
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Arbetarbostaden
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000017956
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Avträde
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningInvändigt finns två rum, ett med mer påkostad bänkinredning och stänkmålade väggar för herrskapet, och ett enklare för tjänstefolket.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000017952
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bagarstugan
StommeTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000017953
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
bastu
StommeTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001746444
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BISKOPSGÅRDEN (HUVUDBYGGNADEN)
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikHuvudbyggnaden började uppföras i slutet av 1770-talet efter ritningar av Hovintendentsämbetet. Årtalet 1778 finns inristat i spiselhällen i köket. Byggnaden har en stomme av timmer i två våningar under skiffertäckt tak med valmat övre fall. Fasaderna har en lockpanel av ålderdomlig typ. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Värmlands län, 2002-03-04, Dnr 432-2187-2002
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357555
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BOSTADSHUS
Bebyggelse - byggnadHistorikDen s.k. gårdsflygeln av timmer i två plan är av äldre datum men flyttades till sin nuvarande plats 1891 då Mariebergsgatan, nuvarande Pihlgrensgatan, utlades i tomtgränsen till den angränsande Flachska gården. Den fick då sin nuvarande karakteristiska, varierande och fantasifulla panel och sirliga snickerier. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585846
- Objekttyp
- BUILDING
Bostadshus
StommeTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043510
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
FasadmaterialByggnadsdelKors
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041240
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
TaktäckningsmaterialAntal våningar01, Källare - Delvis
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041236
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
StommeTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042468
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042471
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DOKTORSGÅRDEN
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikDoktorsgården uppfördes troligen omkring 1820. Bostadshuset vid Älvgatan är byggt i timmer i två våningar med locklistpanel och har brutet tak. Till gården har också hört en uthuslänga, som numera är riven. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584660
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ekonomibyggnad
StommeTakformHuv
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041196
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ekonomibyggnad
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041187
- Objekttyp
- BUILDING
Ekonomibyggnad
Dagens användningTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041199
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
EXPOSITIONSHUSET
ByggnadsbeteckningHistorikKarlstads Samlings- och Expositionslokal är uppförd på initiativ av Värmlands Hushållningssällskap och stod färdig till 1862 års allmänna lantbruksmöte. Ritningarna gjordes av arkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd, som inspirerats av den samtida internationella utställningsarkitektur som fick sitt genombrott i och med utställningen i London 1851. Byggnaden är uppförd i tegel samt putsad och ljust gulfärgad. Taket är täckt med papp. Omsorgsfullt utförda konstruktionsdetaljer och lövsågerier vittnar om Edelsvärds förkärlek för den s.k. schweizerstilen. Efter en längre tids förfall har byggnaden nu restaurerats för kontorsändamål. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584753
- Objekttyp
- BUILDING
Fantviksudde fyr
Nuvarande kategorierHistorikFyrplatsen längst i sydväst på Jäverön inrättades 1934, samtidigt som Jäverö Nedre fyr. Fyren ger en god bild av ett vitmålat torn av AGA-typ i fackverk och plåt. I gamla glaslyktan lyser numera en el-lampa, sedan gasen 1994 ersatts med solpanel/batteridrift. Fantviksudde är en ovanligt enhetlig liten fyrmiljö från 1930-talet med den tidstypiska fyren på den steniga udden vid farleden genom skärgårdslandskapet. KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028400
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FLACHSKA GÅRDEN
ByggnadsbeteckningHistorikGeijerska, f.d. Flachska, gården består av en huvudbyggnad i två våningar med två lägre tillbyggnader och bildar tillsammans med de angränsande Landshövdinge- och Doktorsgårdarna kvarterets fasad mot Klarälven. Huvudbyggnaden är i sitt nuvarande skick från 1800-talets början, uppfört i timmer med lockpanel och skiffertak. Den restaurerades jämte en flygel 1952-53. Till gården har hört en uthuslänga med svalgång, numera riven. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584854
- Objekttyp
- BUILDING
FLYGELBYGGNAD
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676247
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FRIMURARELOGEN
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikFrimurarelogens byggnad vid Stora Torget i Karlstad stod färdig 1869 på platsen för det s.k. assembléhus som förstördes vid den stora stadsbranden 1865. Byggnaden, som präglas av klassicismens formspråk med rusticerad bottenvåning mot en i övrigt slätputsad kolonn- och risalitprydd huvudfasad, allt i mörkgult, är uppförd av tegel i tre våningar efter ritningar av arkitekten J F Åbom under medverkan av stadsbyggmästaren Theodor Högström. Invändigt har loge- eller festsalen med angränsande förmak m.m. antikiserande utsmyckning. Rummen är av speciellt stort kultur- och samhällshistoriskt intresse, dels som den miljö i vilken Gustaf Frödings dikt Balen utspelas, dels som platsen för 1905 års unionsupplösning med norrmännen. Tillsammans med det samtida Tingvallaläroverket, rådhuset och de övriga byggnaderna mot torget i Kv Merkurius bildar frimurarelogen en i stadsbilden omistlig miljö från återuppbyggnadstiden efter branden 1865. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000577965
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Förråd
Historiska/ursprungliga kategorierTakformSadeltak, Pulpettak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043273
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Församlingshem
FasadmaterialAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041186
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Församlingshem
Bebyggelse - byggnadAntal våningarKällare
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000607277
- Objekttyp
- BUILDING
Församlingshem
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000449095
- Objekttyp
- BUILDING
Församlingshem
Bebyggelse - byggnadAntal våningarKällare - Delvis
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041245
- Objekttyp
- BUILDING
GAMLA GYMNASIET (GAMLA LÄROVERKSHUSET)
HistorikHistorikByggnaden uppfördes 1752-59 efter ritningar av Carl Hårleman och C J Cronstedt. Förutom undervisningssalen rymde huset också stiftsbibliotek och skolans kultur- och naturhistoriska samlingar. Det åttakantiga tornet avsågs till astronomiskt observatorium. Då ett nytt läroverk byggts 1870 flyttades all undervisning dit. Museisamlingarna flyttades till Värmlands museum 1929. Sedan biblioteket nu flyttats ut disponeras byggnaden helt av domkapitlet och stiftsnämnden. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Regeringsbeslut nr 35, 1993-03-11
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357539
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GAMLA TINGSHUSET, KARLSTAD
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Det forna tingshuset utgör den södra delen av en L-formad byggnad belägen mitt emot järnvägsstationen i Molkom. Hela byggnaden är uppförd i suterräng i två till tre våningar med entréerna åt Stationsgatan i väster och branten mot öster. Den norra delen är en långsträckt tvåvåningsbyggnad med ett indraget och markerat entréparti med paradbalkong och utskjutande flaggstång. Båda huskropparna har röda tegelfasader och neddraget kopparklätt sadeltak. Tingshusdelen ligger något förskjuten österut i förhållande till den andra huslängan, vilket bildar en liten skyddad plats framför ingången. Huset är uppfört i suterräng i en våning mot gatan i väster och två mot öster. Entrépartiet är uppglasat och tingssalens placering i byggnaden markeras av höga fönster i den östra fasaden. Var de olika verksamheterna höll till framkom inte vid inventeringstillfället. Att döma av den norra längans utformning låg de kommunala verksamheterna huvudsakligen i denna huskropp. Måhända var salen både en tingssal och en sal för kommunala sammanträden. Idag (1998) fungerar tingshusdelen som bibliotek. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-03-10
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696850
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Garage
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042474
- Objekttyp
- BUILDING
Garage
FasadmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041246
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GRAVA KYRKA
Dagens användningTakformMansardtak - Valmat, Sadeltak - Valmat
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440296
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Gravkor / mausoleum
TaktäckningsmaterialTakformHuv
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041184
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Gravkor / mausoleum
TakformTakformTälttak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041241
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GREVGÅRDEN
Bebyggelse - byggnadHistorikByggnaden, ett tvåvånings timmerhus med lockpanel under brutet skiffertak, uppfördes 1782-84 av räntmästare G A Sjöstedt. Den har flera gånger ombyggts, bl.a. 1902, då entrén flyttades från fasaden mot Älvgatan till gårdssidan och försågs med två trapptorn. Sitt nuvarande utseende erhöll byggnaden 1927. Benämningen Grevgården härrör från 1800-talets mitt, då gården ägdes av greve C G Löwenhielm. Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676168
- Objekttyp
- BUILDING