Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

ALKVETTERNS HERRGÅRD

HistorikHerrgården, anlagd på terrasser, består av huvudbyggnad och tre flygelpar, varav ett är beläget på huvudbyggnadens baksida. Den nuvarande huvudbyggnaden uppförd åren 1804-09 av Johan Henrik Geijerstam, är en timrad tvåvåningsbyggnad med vitmålad brädpanel och skiffertäckt sadeltak. Den tidigare mangårdsbyggnaden var ett karolinskt envåningshus med säteritak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676196

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BJURTJÄRNS KYRKA

HistorikKomplettering vid inventering 2003: Under Sveriges stormaktstid var järnframställningen av stor betydelse för landets ekonomi. Från 1600-talets början kom järnhanteringen att starkt sätta sin prägel på Värmlands bergslag. Befolkningen ökade och 1630 bildade Bjurtjärn egen församling. Den första kyrkan som stod färdig omkring 1643, var uppförd i timmer och förhållandevis liten. Den bestod av den främre delen av den nuvarande kyrkans långskepp samt av koret och sakristian. 1658 uppges kyrkan vara försedd med torn, förmodligen fristående. Byggmästarna var från bygden och nämnes vid namn Olu från Stackfallet och Simon från Stenvika. Inflyttning va folk till bygden i samband med uppförandet av hyttor och stångjärnshamrar medförde att kyrkan 1670 måste byggas om. Långskeppet utsträcktes mot tornet och fick sitt nuvarande utseende. Men befolkningen fortsatte att öka snabbt. Befolkningsökningen i Bjurtjärn var vid denna tid störst i hela östvärmland. I början av 1700-talet byggs kyrkan ut på nytt, och blev korsformad under ledning av byggmästare Anders Rang. Den första tiden var kyrkan ommålad utvändigt, den rödfärgades första gången i slutet av 1700-talet. Altaruppsatsen är från 1686, en gåva av brukspatronen på Alkvetten, Elias Linroth. Predikstolen skänktes 1725 av majoren Claes Linroth. Båda pjäserna är utförda i barockstil. 1772-74 lades plåt på kyrkans tak och torn, av byggmästare Dahlgren. Tio år senare dekoreras innertaket med en målning föreställande himlahavet, troligtvis av klockaren Wikström. Orgel tillkommer 1830. redan år 1858 överkalkas takets målningar. Detta sker i samband med andra upprustningsarbeten i kyrkan då bla kyrkans stenfot omläggs och trappan till läktare breddas. 1895 erhöll kyrkan nya bänkar och nytt golv inlades. Åren 1934-35 genomförs en genomgripande renovering under ledning av Einar Lundberg. Byggmästare var Sven Andersson, Stömne och för målningen svarade J Nyhlén. Genom denna renovering fick kyrkan helt och hållet nya färger, en varmt grågrön väggfärg. Taket målades i samma färg som väggarna. Panelen längs väggarna målades i grått med gröna listverk och bänkarna fick en rödbrun färgton. För att ge bänkarna en mer sluten karaktär försågs de sista bänkarna i varje kvarter med bakstycken. Södra korsarmens golv omlades och koret fick slutna bänkar, vars bröstningar togs från den gamla panelen. En ny dörr togs upp från sakristian utåt kyrkogården och koret smyckades med ny matta. 1979 avkortades kyrkorummet något under läktaren då två rum tillkom, en "brudkammare" och ett förvaringsrum för textilier mm. Arkitekt var nu Janne Feldt. Sen senaste renoveringen av kyrkan skedde under 1991. Kyrkan ommålades in- och utvändigt, fick ny brädpanel på innerväggarna, nya elinstallationer mm. Sedan dess har lösa inventarier tillkommit som t ex ljudskåp, högtalare, ljusbärare i form av glob med lövrankor av en konstsmed från Östersund, spotlights samt en ny dekormålning på vägg över dörr in till kyrkorummet.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440344

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bod

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041135

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bostadshus

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000561879

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bårhus

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041220

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Församlingshem

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041134

Objekttyp

BUILDING

Församlingshem

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041224

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Garage

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041136

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Garage

TakformTälttak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041217

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Gravkor / mausoleum

TakformKupol - Lökkupol

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041131

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Klockstapel

TakformTälttak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041219

Objekttyp

BUILDING

Kyrka

TakformTälttak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041216

Objekttyp

BUILDING

LUNDSBERGS KYRKA

ByggnadsdelKor - Öster, Trapphus, Kor - Smalare, Sakristia, Kors, Torn - Sidoställt, Torn - Norr, Kor - Rakt

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440324

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

LUNGSUNDS KYRKA

InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Det korsformade kyrkorummet, har ett förhöjt, tresidigt avslutat korparti i öster och läktare med orgel i väster. I norr och söder finns läktare med läktarunderbyggnader. Väggarna är panelklädda och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Golvet är lagt med lackade brädor och rummet täcks av ett kryssvalv med ljusmålad slätpanel. Öppna bänkar med rektangulära gavlar ansluter ej mot ytterväggar. KYRKORUMMET har ett golv lagt med smala olackerade brädor, på detta ligger en blåmelerad matta av heltäckningstyp. En gråmålad golvsockel. Väggarna är klädda med stående vitlaserad panel och bryts upp av rundbågade, kopplade fönster som är målade i gråbeige kulör och försedda med hela rutor invändigt. Mot taket sitter en profilerad, gråmålad taklist. TAKET utgörs av ett tredingstak klätt med vitmålad slätpanel. Ett vitmålat DRAGSTAG av järn finns i norra respektive södra korsarmarna. Rundbågade, okopplade och gråmålade FÖNSTER, två i respektive korsarm? 52 stycken öppna BÄNKAR, som är fördelade på 8 kvarter, har rektangulära gavlar mot mittgång och sidogångar. Bänkarnas sits och rygg är rödbruna, ryggens baksida är klädd med pärlspont och grålaserad. Gavlarna är försedda med speglar med blått ramverk, brunt mittparti och lister i guldgul färg. Överliggare och sockel målade i brunt. Bänkarna byggdes om på 1950-talet, och är försedda med bänkvärmare. I västra korsarmen är en bänk borttagen på respektive sida. Här finns bokbord och ljusbärare i norr och kappavhängning i söder. DÖRRAR till läktarunderbyggnader mot väster, söder och norr utgörs av gråmålade spegeldörrar, upptill försedda med spröjsat glas. Två stycken EPITAFIER över Birgitta och Johan Linroth hänger på norra respektive södra korsarmarnas västra väggar. I den norra korsarmens mittgång står ett LJUSTRÄD. Under läktaren i väster finns små slutna utrymmen för bland annat städutrustning. Innanför södra korsarmens vapenhus finns en liten brudkammare. Det tresidigt avslutade KORET är förhöjt ett steg och förlängt mot väster. Golvet är lagt med smala såpskurade golvplankor. KORFÖNSTER i de snedställda väggarna föreställer evangelisterna, från vänster Matteus, Markus, Lukas och Johannes. De är formgivna av Tor Hörlin och tillverkade av Hugo Shultz, Kristinehamn 1930. I koret finns en ALTARUPPSATS i provinsiell barock stil med ett relativt enkelt utförande. Den är tillverkad av "Mäster Johan B från Kristinehamn" år 1702-03 och målades av Nils Mård, Nora. Dess nuvarande utseende är en rekonstruktion från 1943 av konservator Sven Dalén, Stockholm. Då tillverkades bland annat altartavlans bakgrund. Uppsatsen har en vertikal treindelning med skulpterade figurer där mittpartiet upptas av Kristus på korset omgiven av Maria och Maria Magdalena. Dessa inramas av listverk krönt av två putti. Förkroppade släta kolonner omger sidostyckenas skulpterade gestalter vilka föreställer till vänster Petrus med nycklar, och till höger Johannes med kalken. Ytterst finns förgyllda akantus slingor samt basunblåsande änglar. Uppsatsens överstycke utgörs av en bruten trekantsgavel som flankerad av två änglar. ALTARE från 1954 av trä och skivmaterial står två på en tvåstegsförhöjning. På var sida därom står en pidestal med en kandelaber av smide. Framför finns en tresidig bruten hel ALTARRING med fyllningar målade i gråvitt och blått ramverk med lister i guld. Överliggare och stoppat knäfall är klädda med brungrått tyg. En PREDIKSTOL på korets norra del är från 1685 då den skänktes till kyrkan av Johan Linroth och hans maka Birgitta Rokes. Den har en sexkantig korg med spiralvridna kolonner i hörnen samt bilder i plattskärningsteknik föreställande sex apostlar; från vänster till höger: Judas Taddeus med hillebard, Mattias med yxa, Johannes med kalk, Matteus med kors, Petrus med nycklar och Paulus med svärd och bok. Dominerade färger är blått, rött och förgyllningar. En rak trappa med speglar och marmorerade handledare leder upp till predikstolen. Den åttkantiga BALDAKINEN är en rekonstruktion från 1954 och kröns av änglahuvuden. Under hänger en förgylld duva. I koret står en KYRKVÄRDSBÄNK under det sydvästra fönstret. På norra sidan finns två gyllenläderstolar. En piano står nedanför predikstolen. DOPFUNT av trä står mitt i koret. Den är tillverkad efter ritning av Tor Engloo 1943. Den har en fot målad i brunrött, en rund cuppa i grågrönt är försedd med förgyllda eldsflammor som stiger uppåt från skålen nedre, röda del. ORGELLÄKTARE i väster bärs upp av fyra fyrkantspelare i kyrkorummet och har ett i kyrkorummet rundat, utskjutande mittparti. Den låga, vitbeiga barriären är försedd med fyllningar dekorerade med bland annat listverk och fyrpass. Läktaren är bakåt delvis inbyggd i tornet. Golvet är lagt med trä och på mitten täckt av en röd heltäckningsmatta. Här finns några lösa stolar finns här. Bakom orgelfasaden finns trappa upp till tornet. Här finns en stor tredelad ORGELFASAD i provinsiell barock från 1660-talet. Den är hitflyttad från

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041145

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

NORDVÄSTRA FLYGELN

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676200

Objekttyp

BUILDING

NORDÖSTRA FLYGELN

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676204

Objekttyp

BUILDING

Sockenstuga

ExteriörbeskrivningDen gamla timrade sockenstugan har på den norra långsidan tillbyggts med en skifferklädd del med sutterängvåning.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041212

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Sockenstuga

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041133

Objekttyp

BUILDING

STORFORS KYRKA

ByggnadsdelSakristia - Norr, Kor - Smalare, Kor - Öster, Kor - Polygonalt, Vidbyggnad, Kor - Öster, Kor - Smalare, Kor - Rakt, Portal

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440343

Objekttyp

BUILDING

SYDVÄSTRA FLYGELN

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676194

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

SYDÖSTRA FLYGELN

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676459

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

VÄSTRA MELLANFLYGELN

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676201

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ÖSTRA MELLANFLYGELN

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676197

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041223

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Anders Bengtsas

BeskrivningTorplämning, 60 m diam. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/51007889-c977-4393-b5a1-93c114be9075

Objekttyp

PLACE

Anderstorp

BeskrivningTorplämning, bestående av 1 husgrund med spismursröse och 1källargrund. Husgrunden är beväxt med höga granar.Källargrunden och är beväxt med höga granar och björkar. Odlingsytornaär beväxta med gräs och granar. Stora röjningsrösen. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d478bf69-395b-4122-afc2-28680b79d08c

Objekttyp

PLACE

Badsta

Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad.

Källa

HAV_BATHING_WATERS

Extern identitet

SE0611760000002394

Objekttyp

Officiell badplats

Baksjön

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2002155

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Berget

Referens: skriftlig källaExtern identitet: Ansvarig organisation: Skogsstyrelsen, Externt register: Skog och Historia, Extern identitet: ST10507

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/57db9f5b-51b9-4c73-b6b2-71639a887d94

Objekttyp

PLACE

Bergtorpet

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/b179273f-4b3a-4593-babc-ea2008d114a5

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bergängen

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/018f74ce-3731-4f2d-8ef7-7d5b4e51d727

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bjäfsen

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/af62ce3b-4199-4842-bc97-47f8c94a4c82

Objekttyp

PLACE

Björklund

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/c193ec24-2690-4fd7-b456-efe1ab0d1419

Objekttyp

PLACE

Björnåsen

BeskrivningTorplämning, 100 m diam. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/94a21c3f-92bf-4bd6-9f3a-57ed6d1fbfd3

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bo

BeskrivningTorplämning, 100x40 m (N-S). Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/41dc72c3-6421-46fe-a96a-e98de6c68f06

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

TerrängAvsats i SÖ-sluttande moränmark. Strandbrink, skogsmark(blandskog).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/b2f1e0eb-9103-4e05-8acf-046a811950de

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

TerrängMindre rygg av morän och lera (N-S). Skogsmark (blandskog).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6f62bb21-ca67-4a76-b38d-ec5e4fcdb14b

Objekttyp

PLACE

Boplats

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7c62ed8b-35ee-49d1-a32b-d62d161a78ab

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

Referens: skriftlig källaKlotz, Eva. 2006. Rapportsammanställning över tillvarataget material från fornminnesinventeringen 1987 i Bjurtjärn socken, Värmland. RAÄ. RAÄ Dnr 321-1990-2006.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/c5b6b6cc-be51-491f-80df-aea54b97092f

Objekttyp

PLACE

Boplats

TerrängMindre moränförhöjning i lermark. Hagmark med litet blandskog.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7c709559-9780-4e46-bb4d-5582d9c6550c

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT