Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
FasadmaterialExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042623
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Exteriörbeskrivning
TakformPulpettak
TakformSadeltak
ExteriörbeskrivningDen vitputsade byggnaden har tälttak klätt med skiffer. Mot sydväst finns en rektangulär dubbelport. Taket kröns av ett kors.
Antal våningar01
TakformTälttak
Exteriörbeskrivning
TakformPulpettak
HistorikKomplettering vid inventering 2002: När den gamla sockenkyrkan byggdes är okänt. Av arkivmaterialet framgår att tornet byggdes 1666. Tidigare fanns en fristående klockstapel. 1668 gjordes vissa reparationer på stolsindelningen (bänkar). 1682 anskaffades en altartavla och 1696 uppsattes en ny predikstol, båda tillverkade av bildhuggaren Nils Falk. Predikstolen stofferades av målarmästare Lars Werling. 1685 inköptes fönster och kort därefter tjärbråddes kyrkan och en läktare uppfördes. Kyrkan hade ständigt bekymmer med utrymme då befolkningen växte och man måste bereda plats för soldater förlagda till Eda skans. 1724 beskrivs kyrkan som "mycket gammal" och skadad, genomskjuten av en "styckekula" från Eda skans. Man ville nu bygga en kyrka av sten och under hösten 1726 påbörjades brytningen av sten som sedan framforslades under vintern. Tomten var utsedd, men arbetet lades ned. Den nya kyrkplatsen ogillades och istället beslutades att reparera den gamla kyrkan. 1763-64 genomfördes omfattande byggarbeten och kyrkan utvidgades och fick korsplan. År 1825 hade Eda församling 2.830 invånare och genom den begynnande industrin var folkmängden i stark tillväxt. När det nya kyrkobygget sattes igång på allvar 1835 räknade Eda socken 3.381 invånare. Ritningar till Eda nya kyrka utfördes av professor Axel Nyström och blev fastställda av Kungl. Maj:t 17/12 1832. Byggmästare var E Sandberg och J Lundborg från Karlstad, församlingen bistod med åtta undermurmästare. Därefter tillkallades även byggmästare Nils Olsson, Västra Ämtervik. Vintern 1837 tillverkade han kyrkans nya predikstol. Kyrkan invigdes den 29 augusti 1841 av biskop C A Agardh. 1843 beslutades om försäljning och rivning av den gamla kyrkan. En del inventarier överfördes till den nya kyrkans vind. Redan år 1845 lades skiffertaket om. En första orgel införskaffades 1867. Den var på tolv stämmor och byggdes av firman Setterkvist i Örebro. Samtidigt ombyggdes delvis läktaren. Under åren 1882-83 genomfördes en renovering då det förelåg behov av uppvärmning av kyrkorummet. En stor kamin utplacerades och kyrkan fick ett nytt golv. Nya bänkar tillkom också, tidigare fanns bänkar från den gamla kyrkan. Dessutom kompletterades med nya nummertavlor och ljuskronor av mässing. Rappning av väggar utfördes in- och utvändigt samt målning och förgyllning. Omkring kyrkan anlades stenmuren och kyrkotomten iordningställdes och planterades. Vid denna renovering flyttade man ut altardekorationen i form av ett kors och ersatte det med den gamla kyrkans altaruppsats, reparerad och ommålad. År 1904 skedde en eldsvåda i kyrkan förorsakad av överhettning av murstocken vid sakristian. Inga direkta uppgifter finns om skadorna. Åren 1921-22 utfördes dräneringsarbeten, man byggde ett nytt pannrum och installerade centraluppvärmning med lågtryckånga. Under tidigt 1930-tal ombyggdes orgelverket medan fasaden kunde bibehållas efter en obetydlig tillbyggnad. I samband med detta ombyggdes orgelläktaren efter ritning av byggmästare D Danielsson, Arvika. Vid början av 1940-talet omlades hela golvet i kyrkan. Samtidigt anskaffades nya bänkar. Dessa gjordes kortare än de gamla för att ge plats åt sidogångar. 1950 återfick kyrkan några gamla kyrkoföremål, bland annat sin medeltida dopfunt. 1955 övergick man till oljeeldning. En utredningskommitté tillsatt 1948 hade uppdragit år kyrkoarkitekt Einar Lundberg, Stockholm att upprätta plan för inre och yttre renovering av kyrkan. 1954 fick man ett förslag på granskning. Senare visade det sig att Einar Lundberg ej hade möjlighet att fullfölja uppdraget, utan det uppdrogs åt slottsarkitekten Ragnar Jonsson, Stockholm att komplettera förslaget med ritningar och arbetsbeskrivningar. Det nya förslaget fastställdes 1957 och innebar att en speciell dopplats anordnades i korets södra del med medeltidsfunten, ett nytt dopaltare och en ny doptextil. Nya dörrar insattes och bänkarna ombyggdes. Kyrkans fasta och lösa inredning konserverades av konservator Sven Dahlén. Återinvigning skedde den 26 okt 1958. Samma år uppfördes även ett nytt bårhus efter ritning av arkitekt W Gjerming. 1967 sker på nytt en fasadrenovering, omläggning av plåttak över absiden och isolering av innertaket. Ansvarig arkitekt var Jerk Alton. En brand drabbar på nytt kyrkan 1979. Den startade i pannrummet och medförde att sakristian blev helt utbränd och att koret med altare blev illa medfaret. Den gamla altartavlan och predikstolen räddades, men polykromin skadades. Ett restaureringsarbete startade på nytt under ledning av arkitekt Jerk Alton. Detta innebar återrenovering av sakristian och ett nytt textilrum och förrådsrum bakom koret. Hela korgolvet gjordes nytt och sänktes. Under läktaren byggdes ett samlingsrum, kapprum, handikapptoalett, förråd och en trappa till läktaren. Därtill kom ett fristående altarbord och en flyttbar öppen altarring. Nya bänkar byggdes samtidigt som de minskades i antal och försågs med elvärme. Vidare skede byte av rötskadade stockar i golvbjälklaget, ventil
TakformPulpettak
TakformSadeltak
TakformPulpettak
Antal våningar01
TakformSadeltak
TakformSadeltak
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv. De putsade väggarna är avfärgade i en gröngrå nyans och golvet är lagt med lackade brädor. I öster finns ett förhöjt kor med fönster i de snedställda väggarna och altartavla och predikstol i provinsiell barock samt en rundad altarring med målad fyllning. Mitt i koret står en blåmålad dopfunt av trä. Mot söderväggen finns en kororgel. Bänkarna bildar två slutna kvarter som ansluter mot ytterväggarna och är mot mittgången försedda med gamla dörrar. Västläktare med rak läktarbarriär och orgelfasad i klassicistisk stil. Läktarunderbyggnader som i norr innehåller rum för el och i söder en brudkammare. Mitt under läktaren bildas ett stort öppet rum med bokbord, ljusbärare och trappa upp till läktaren med svarvade tunna balusterdockor. Vapenhuset i tornet innehåller snickerier i form av trappor, räcken och dörrfoder vilka troligen härrör från 1880-talet.
ExteriörbeskrivningTill kapellet hör en fristående klockstapel. Den nuvarande klockstapeln utgörs av en stolpkonstruktion som bär upp de två klockorna och kröns av ett brant sadeltak med svart trapetskorrugerad plåt. Den nyare klockan som används idag är gjuten av Bergholtz Klockgjuteri i Sigtuna och bär inskriptionen "Så skön en väg ej finns på jord, som när vi med varandra, till samma Herres hus och bord i Andens enhet vandra". Den andra klockan, en vällingklocka, är en gåva från Norge.
HistorikI samband med att småbrukaren Olaf Tollefsböl i Lersjön skulle bygga sig ett nytt bostadshus vid slutet av 1950-talet föddes tanken på att skänka och omvandla den gamla stugan till ett kapell. Tidigare hade andaktsstunder hållits i hemmen. Tillsammans med den dåvarande komministern i Eda församling, Sven Hector var Olaf Tollefsböl den drivande kraften bakom bygget. I Norge engagerades Eidskogs församling för att en gemensam kyrkolokal skulle byggas. Från början var det tänkt att stugan skulle placeras mitt i gränsgatan mellan Sverige och Norge. Något som visade sig vara svårt att genomföras ur fastighetsjuridisk synpunkt. Byggnaden flyttades från gårdsplanen, ett 30-tal meter västerut, för att få sin placering så nära den norska gränsen som möjligt. 1960 invigdes kapellet som gudstjänstlokal och 1963 överlämnades kapellet till Eda församling som hade bekostat den då genomförda renoveringen. 1970 uppfördes den fristående klockstapeln som placerades i gränsgatan mellan Sverige och Norge. Innan den senaste renoveringen mellan åren 1983-85 bestod kapellet enbart av en rektangulär kyrksal och vid den östra gaveln fanns en tillbyggnad (fd köket) som kom att nyttjas som kor. Byggnaden var faluröd liksom idag men försedd med tvåluftsfönster utan spröjs och plåttak. Vid den genomgripande restaureringen på 1980-talet fick byggnaden sin nuvarande utformning. Återigen flyttades byggnaden något för att förbättra grundförhållandena. Vapenhus och kor byggdes till, fönstren byttes ut, takfallen belades med skiffer och kyrkan fick en delvis ny inredning. Både Eidskog församling i Norge och Eda församling i Sverige firar stadigvarande gemensamma gudstjänster i kapellet.
TakformSadeltak, Spira, Sadeltak, Sadeltak - Valmat
TakformSadeltak
TakformSadeltak
ByggnadsdelVeranda
Historiknull, Före 1960-talet var den närmaste kyrkan för de boende i Åmotfors Eda kyrka ca en mil bort. Då samhället tagit form och befolkningsantalet ökat, kom en allt starkare önskan om en egen kyrka. Åmotfors Kyrkoförening bildades 1939 på initiativ av disponent Gösta Schotte. Syftet var att arbeta för uppförandet av en kyrka i samhället. Ett förslag till utformning av Åmotfors kyrka framställdes i mitten av 1940-talet av arkitekt Einar Lundberg. Samme arkitekt ritade också en klockstapel som kom att uppföras 1945. Den placerades på den tänkta kyrkplatsen, i samhällets utkant. Olika problem gjorde dock att kyrkan aldrig kom att uppföras. Från 1955 nyttjades en tillfällig lokal i hemvärnsgården som kyrksal. Där uppehölls en regelbunden gudstjänstordning och en prästtjänst inrättades för stiftelsen. I slutet av 1950-talet kontaktades arkitekten Johannes Olivegren. Han verkade tillsammans med föreningen för att kyrkan skulle uppföras i samhällets centrala del. Enligt hans ritningar började kyrkan att uppföras 1960, samtidigt planerades och utformades också den närliggande bebyggelsen. Invigning av kyrkan skedde andra söndagen i advent 1961 av biskop Gert Borgenstierna. I samband med att kyrkan invigdes avdelades en särskild prästtjänst åt stiftelsen. År 1980 övertogs Åmotfors kyrka av Eda församling. Klockstapeln som uppfördes 1945 låg 700 meter från kyrkplatsen och kom att förfalla allt mer och revs en bit in på 1980-talet. År 1986 uppfördes en klockstapel intill kyrkan. Den ritades av Gunnar Eriksson, vars skiss omarbetades något av Johannes Olivegren. Samma år genomfördes en renovering av kyrkan.
PlaceringSynlig ovan mark
PlaceringSynlig ovan mark
TerrängBlandskogsdunge invid odlad mark.
PlaceringSynlig ovan mark
SkadestatusOkänd
Referens: skriftlig källaEkonomiska kartan.
SkadestatusOkänd
Referens: skriftlig källaLundholm, B.: Säterstudier i V Värmland, 1942.
SkadestatusOkänd
Referens: skriftlig källaByberg, A.T,Sockengränsen I Köla del III, 1961.
PlaceringSynlig ovan mark
Referens: skriftlig källaGamla boplatser i Eda sn I-II. Eda hembygdsförening.
SkadestatusOkänd
UndersökningsstatusOkänd
TerrängMindre bergrygg (N-S). Skogsmark (granskog).
TerrängMot S och sjö sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog).
Referens: skriftlig källaATA dnr 2463/1924.