Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
TaktäckningsmaterialAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043306
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Antal våningar01
HistorikHuvudbyggnaden på Apertins herrgård, en timrad, panelklädd och vitmålad tvåvåningsbyggnad under koppartäckt sadeltak, uppfördes sannolikt vid mitten av 1600-talet, men erhöll sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad på 1790-talet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
Historiknull
Beskrivning1) Ödekyrkogård, 85x40 m (V-Ö). Omgärdad av en bogårdsmur,kallmurad, 1.1 m br och 0.8 m h. I Ö delen av den N bogårdsmuren är enmed grind försedd öppning, 3 m br.2) Den gamla kyrkans begränsning, 37x14 m (V-Ö), är markerad medstenplattor i markytan där flacka förhöjningar kan skönjas.I Ö delen inom kyrkans begränsning, framför det av stenplattormarkerade altaret, är 4 gravhällar av kalksten, 1.2-1.8 m br och 1.9-2.3 m l.Vid kyrkans Ö kortsida är ett kvarstående gravkor med åttakantiggrundplan, 2.3-2.6 m sida och med en ingångsbyggnad mot V, 4x2.5 m(N-S). Gravkoret har putsade väggar i vitt och ett spåntak i form avenkupolformad överbyggnad som överst pryds av ett kors i trä. På takåsentill ingångsbyggnaden är en kalkliknande järnskål. På dörren är enskylt i plåt med texten:Broman Löwenhielmsch/Gravkapellet/kapellet och kyrkogården/anbefallesi allmänhetens/wård.Utmed V delen av den S bogårdsmuren är en gravvård med texten:MINNE/AF/MADAMEMOISELLE/MARIE/FAHLBECK/FÖDD. 1790. DÖD. 1811.Ödekyrkogården är beväxt med ett 40-tal lövträd.6 m NNÖ om gravkoret är:3) Minnessten, 1.65 m h och 0.85-0.9 m br (NÖ-SV) och 0.2 m tj. Stenenstår direkt på marken.Skiss i inventeringshandlingarna.På den NV sidan är en bronsplatta, 0.55x0.35 m, med texten:STORA KILS SOCKENS GAMLA KYRKPLATS/INNANFÖR DENNA STENMUR HAR SOCKNENSKYRKA LEGAT SEDAN/ÅRHUNDRADEN TILLBAKA. SISTA KYRKAN REVS 1864, OCHKVAR STÅR ENDAST DET GRAVKOR, SOM VAR TILLBYGGT KYRKAN I ÖSTER./IGRAVKORET VILA MEDLEMMAR AV DE TILL APERTINS GÅRD KNUTNA/SLÄKTERNABROMAN OCH LÖWENHIELM. KALKSTENSHÄLLARNA PÅ/KYRKOGÅRDEN TÄCKAGRAVKAMRAR, DÄR BISKOPAR OCH PRÄSTER/FRÅN DENNA FÖRSAMLING FÅTT SINAVILORUM./UNDER GRÄSMATTAN SOVA SIDA VID SIDA DE MÅNGA OKÄNDA,/SOMENGÅNG BEBODDE DENNA SOCKEN OCH HÄR MÖTTES FÖR ATT/EFTER VARDAGENS MÖDAFIRA GUDSTJÄNST OCH HÖGTID./KYRKORÅDET LÄT RESA DENNA MINNESSTEN ÅR1959. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
Antal våningar01
HistorikKomplettering vid invetering 2004: Den första kyrkan i Boda byggdes år 1616 av trä. Den var snart för liten och man önskade därför uppföra en ny och större kyrka av sten. För att man under byggnadstiden inte skulle behöva vara utan gudstjänstlokal, byggdes den nya kyrkan omkring den gamla. Den nuvarande kyrkans långhus uppfördes mellan åren 1671-74. Den gamla klockstapeln behölls ännu några årtionden. Bänkinredning bestående av elva fasta bänkar på var sida om mittgången tillkom i slutet av 1600-talet. Mellan åren 1732-34 byggdes kyrkan till i väster och tornet av sten uppfördes. Arbetet utfördes av murarmästare Jonas Lind från Karlstad. Den befintliga planformen härrör från 1740 då sakristia med välvd stenkällare under, tillfogades i nordost. Ett nytt golv lades i kyrkorummet 1765 och ny bänkinredning insattes 1770-1775. Det högt slagna innertaket gjordes år 1788. År 1797 ersattes takstickorna av skiffer. Efter livliga diskussioner under 1860-talet om en eventuell nybyggnad beslutades istället att den gamla kyrkan skulle renoveras. Detta skedde mellan åren 1886-98. Bland annat lades nytt trägolv, nya bänkar sattes in och kyrkan fick nya dörrar och ny altarring. Kyrkorummet målades i vitt och guld. Ny värmeugn insattes. En genomgripande restaurering skedde 1936 efter program av arkitekt Paul Boberg, Växjö, samt konservator Sven Dalén, Stockholm. Arbetet syftade till att återställa en mer tidsenlig interiör och innebar bland annat att nytt golv av skiffer inlades i hela kyrkan och att korgolvet höjdes. Nya slutna bänkar av samma utseende som före 1886 sattes och den gamla altarringen återinsattes. De gamla färgerna på altaruppsats, predikstol och läktarbarriär togs fram. Torngrunden förstärktes, vapenhus och sakristia gjordes om, elektriskt ljus installerades och nya dörrar och portar insattes. Återinvigning av biskopen skedde den 13 december 1936. En ny helmekanisk orgel med 14 stämmor insattes 1966 av A Magnussons orgelbyggeri, Göteborg. Orgelfasaden ritades av arkitekt Bertil Palm, Karlstad. År 1990 genomfördes exteriöra arbeten som bland annat innebar omläggning av skiffertak, lagning och avfärgning av fasader, plåtarbeten samt ommålning av fönster, dörrar och luckor.
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
ExteriörbeskrivningKyrkan av sten i klassicerande stil uppförd 1795-99 består av långhus med tresidigt avslutat korparti, torn i väster och en sakristia utbyggd på östra gaveln, bakom koret. Ytterväggarna är av natursten ca 1,2 meter tjocka och vitputsade med spritputs. Väggarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med bågar målade i gråblå kulör. Runt fönstren finns släta band. Utmed takfoten löper en i puts utförd profilerad taklist. I fasaden är ankarslut synliga. Taket över långhuset är brutet, valmat och belagt med rektangulärt skiffer med några dekorband av rundhugget skiffer. Huvudentré sker via tornet i väster. Entrén är tillgänglighetsanpassad med en ramp av sten. Porten är brun i rundbågig portal. Ovan dörren sitter ett litet rektangulärt fönster. Entré finns också mitt på södra långsidan med rundbågiga bruna pardörrar. Ovanför sitter ett stort runt fönster. Dörr finns även mitt på norra fasaden. Tornet är kvadratiskt med lanternin, krönt av en svängd huv avslutad med kors på en glob. Det har rundbågiga fönsteröppningar i norr och söder. Över det södra sitter en minnestavla med följande inskription "År 1796 Konung Gustaf Adolphus regeringstid Då Länets hövding var Nils Nilsson Silverskiöld och Stiftets biskop Doktor Herman Schröderheim Byggdes denna kyrka av Johan Westman." Tornet har ljudluckor i alla väderstreck med rundbågig form och brunmålade luckor av liggande panel. Tornet har tak av skiffer och på den vilar en vitmålad, plåtinklädd lanternin i nyklassicistisk stil med vita rundbågiga fönster. Sakristian i öster har skiffertak samt fönster i norr och söder samt dörr i söder.
HistorikStationshuset byggt i senempire,1851-58, och återställt efter senare ombyggnader 1978. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
TakformSadeltak
Antal våningar01, Souterrängvåning
TakformPulpettak
TakformEj utrett
Historiknull
Historiknull
Antal våningar01, Souterrängvåning
Historiknull
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Det rektangulära kyrkorummet är krönt av ett tälttak. Takkonstruktionen är öppen med synliga, tvärgående limträbalkar. Kyrkorummet har gråslammade väggar och i vardera gaveln sitter stora rosettfönster med färgat glas. Koret är placerat utmed rummets långsida i väster och det något framskjutna altaret är placerat på ett förhöjt podie som kantas av en altarring. Altarväggen pryds av en rumshög TEXTILALTARTAVLA av Ethel Halvarsson, en tredelad triptyk. Altartavlan är utförd i röllakansväv i gråtoner. Det centrala motivet föreställer Jesu instiftan av nattvarden. Övriga scener är hämtade från timmarna i Getsemane örtagård och Jesu bönekamp. Längst upp finns motiv av en kyrktupp, en törnekrona och tre kors på en gravkulle. Kyrkans ALTARE, ALTARRING, AMBO och bänkar är utförda i lackat trä. Genom att altaret är placerat utmed rummets långsida och något framskjutet blir processionsvägen kort och dessutom kan mässan firas versus populum. Runt det fasta podiet som altaret är placerat på finns löstagbara, kopplade knäfallsbänkar som bildar altarring. Knäfallsbänkarna är klädda med brunt skinn. Under altaret ligger en kormatta av röllakan i orange, lila och cerise färgställning, signerad GHV, MA, IS. Till höger om altaret finns ambon i klarlackad fura med kläde i tovat material. På väggen sitter psalmnummersiffror i metall. Kyrkorummet är möblerat med lösa BÄNKAR i lackad fura med lila tygsits. Bänkarnas gavlar tar upp innertakets konkava form. Bänkarna är placerade i två kvarter så att en mittgång framför altaret bildas. Bänkar har även placerats utmed rummets kortväggar. Lampetter i mässing är fästade på kyrkväggarna samt på var sida om de tvärgående limträbalkarna. Mellan mässingsarmaturerna har ljushållare i metall placerats för levande ljus. På väggen bakom varje ljushållare finns ett cirkelformat, slätputsat parti färgat i vitt och orange. Till vänster om altaret står DOPFUNTEN som är uppmurad av klinker. De tunna skivorna bildar ett grafiskt mönster. Cuppan är nedsänkt och har uttömningshål i mitten. Över dopfunten hänger en mässingskrona som är skänkt till församlingen av stationsinspektör CA Lindstedt 1907. I långväggen vid dopfunten finns två stora långsmala fönsteröppningar, som sprider ljus över dopfunten och ger kontakt med miljön utanför. Kyrkorummets GLASMOSAIKFÖNSTER är utformade av konstnär Tomas Nordbäck, Helsingborg. Psalmerna 417 Gud gav i skaporden, dig människa ditt höga kall samt 169 Fädernas kyrka i Sveriges land av biskop J A Eklund, kyrkoherde i Kil 1909-1921, var utgångspunkten för fönstrens motiv. Genomgående tema i fönstren är människan som Guds medarbetare. I rosettfönstret mot norr har en övervägande blå nyans och här finns symboler som triangeln (treenigheten) och törnekronan. I fönstret mot söder syns fabriksskorstenar, atomkärnan, sädesax, kunskapens bok, fiskarna i havet och segersymbolen korset i mitten. ORGELN är placerad vid rummets kortsida mot norr, intill entrén vid vapenhuset. Orgeln har en fasad av lackad fura och har tio stämmor, två manualer och pedal. Den är tillverkad av Hans Heinrich orgelbyggeri, Finland, 1979 och har beteckningen OPUS 114. Intill orgeln står en svart flygel. Kyrkorummets golv är belagt med rödbrun klinker som har lagts i ett rutnät genom ljusare och mörkare nyanser av plattor. De invändiga väggytorna består av gråslammat tegel, där teglets struktur tydligt går igenom. Den östra väggen utgörs delvis av de vita block som kan tas bort mot den anslutande församlingssalen. Kyrksalens tak är klätt med gles, vitmålad granpanel. Innertakets nock är buren av grova limträbalkar i lackad fura som ligger tvärs över rummet med vertikala stag som håller taknocken. Tältet är en symbol hämtad från Gamla Testamentet och dess tältkyrka, Tabernaklet. De långsmala fönstren vid dopfunten har rödmålade fönsterbågar i aluminium. Kyrkorummets dörrar är utförda i lackad fura och har en indelning av speglar som bildar ett rutmönster. Pardörren mot vapenhuset har handtag i mässing med form av franska liljor som omvirats med läderband. I anslutning till kyrkorummet, vid sidan om koret finns en kombinerad SAKRISTIA och bönerum. Ovanför ett mindre altare finns även här ett glasmosaikfönster utfört av Tomas Nordbäck, Helsingborg. Innanför entrén i hörnet av kyrkoanläggningen finns en FOAJÉ. Golvet är belagt med brunröd golvklinker, väggarna vitmålade och taket klätt med gles ljusblålaserad panel. I taket sitter mässingsarmaturer med glasglober och på ena väggen hänger en textil utförd bl a av Ethel Halvarsson 1979. Ytterligare en mindre hall finns innanför foajén i anslutning till pastorsexpeditionen och entrén till församlingssalen. Byggnadens samtliga hallar, gångar och trappor är belagda med samma klinker som i kyrkorummet.
Antal våningar01
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är stort, rymligt och präglas av sin färgsättning med milt tonade väggar, himmelsblått tunnvalv och mättat rött kor. Rummet är enskeppigt och har ett förhöjt avsmalnat kor med rakt avslut och läktare med stor orgel i väster. Golvet är lagt med polerad gråsvart kalksten, förutom i bänkkvarteren där det är av trä. Väggarna genombryts av stora rundbågiga fönsteröppningar med gråmålade bågar och kulörta fönsterglas. Över rummet löper ett treklöverformat valv i rabizputs på trä som ger rymd och resning åt kyrkorummet. Bakom koret har anordnats en från kyrkorummet osynlig koromgång, vilken mynnar ut i två låga och smala rundbågiga öppningar, på var sida om den höga korbågen. I den norra är predikstolen placerad. Innanför den södra har ett dopkapell inrymts. Sakristian är placerad norr om koret med ingång från koromgången. Kyrkorummets BÄNKAR är uppdelade i två kvarter med sidogångar efter ytterväggarna. De är raka och grå med gavlar mot mittgången med spegeldekor i ramverk målat i rött, guld och ljusare grå kulörer. Framåt avslutas bänkkvarteren med ett skrank av smala svarvade dockor och längst bak med skåp. Mot koret har bänkar ersatts av lösa stolar. En LÄKTARE i väster bärs upp av två pelare i marmorstuck med förgyllda kapitäl. Barriären är rak och målad grå med fyllningar. Över mitten hänger en bonad i halvrya på rosengångsbotten med motiv "Bönen", David spelande på sin lyra. Orgeln tar upp största delen av läktaren. Fasaden är ritad av Elis Kjellin och är målad röd med förgylld dekor. Överst i mitten finns en lyra. På läktaren förvaras kyrkans textilier. Interiört märks framför allt ALTARUPPSATSEN och några äldre inventarier, bl a en medeltida madonna. Ett kraftig rikt ornerat ramverk omger en altarmålning utförd av konstnären Thor Fagerkvist 1933. Motiv visar Kristi förklaring, med Moses och Elias på sidorna och de av den himmelska synen förskräckta tre lärjungarna (Petrus, Johannes och Jakob) nedtill i förgrunden. Den tunga jordtonen, i vilket dessa tre lärjungar inkomponerats, lättas upp på ett vackert och symboliskt sätt av ljuset kring de övre figurerna och deras ljusare dräkter. ALTARET är kvadratisk och av kalksten. Uppsatsen flankeras av två sjuarmade golvkandelabrar, ritade av Elis Kjellin. Allt inramas av en femsidigt bruten ALTARRING med knäfall och överliggare klädd med grönt tyg. Den är tätbyggd, gråmålad och med speglar i samma färgställning som kyrkbänkarna. PREDIKSTOLEN är rund med ljudtak och målad i grått, rött, blått samt guld. Den är ritad av Elis Kjellin och senare kompletterad med träskulpturer skurna av Peder Jensen 1940, föreställande profeterna Jesaja, Jeremia, Hesekiel, Daniel samt Johannes Döparen. DOPKAPELLET, "Vår fru kapellet", söder om koret, avskärmas mot kyrkorummet genom ett svart galler med förgylld dekor. DOPFUNTEN av täljsten dateras till 1200-talets mitt. Den är ornerad med endast en flätbård i platteknik upptill runt den stora cuppan. Ovan den finns ett dopfuntstak ritat av Elis Kjellin. Det är utsmyckat med fyra evangelister, skurna av bildhuggaren Olof Ericsson, Arvika. I utrymmet står även en MADONNASKULPTUR av ek. Den är troligtvis tillverkad vid en regional verkstad vid mitten av 1200-talet och saknar helt polykromi. Barnets huvud och högra arm saknas.
Referens: skriftlig källaExtern identitet: Ansvarig organisation: Skogsstyrelsen, Externt register: Skog och Historia, Extern identitet: 3500
SkadestatusOkänd
TerrängKalhygge. Ung blandskog.
SkadestatusEj skadad
BeskrivningAvrättningsplats, uppgift om. Platsen har, enligt uppgift av RuneJohansson, Forsnor, använts som avrättningsplats i äldre tider.Platsen har pekats ut av Rune Johanssons mor, Edith, på 1960-talet.På platsen finns sex stenar, 0.2-0.4 m st, som bildar ett kors, 1.75 ml (N-S). En sten saknas i korsarmen. Stenarna ligger på en kalberghäll.Se skiss i inventariehandlingarna. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
BeskrivningKyrkogård/Kolerakyrkogård, uppgift om. Jordkulle i åker 25 m l (NV-SÖ), 18 m br och intill 1,5 m h. Enligt ortsbefolkningen skall på platsen vara en kyrkogård, möjligen från koleratiden.
Referens: skriftlig källaBlomqvist, R.: Kyrkans inventarieförteckning.
TerrängSankmark mellan höjdryggar. Skogsmark (blandskog).
PlaceringSynlig ovan mark
Referens: kartmaterialJ112-71-6; 1883-95
UndersökningsstatusOkänd
SkadestatusEj skadad
BeskrivningBoplats utan synlig anläggning, uppgift om.Enligt Länsstyrelsen i Värmlands län platsen för en undersökt boplats.Inga närmare uppgifter. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
SkadestatusOkänd
TerrängMot V svagt sluttande avsats. Sandmark (blandskog).
SkadestatusOkänd
UndersökningsstatusOkänd
TerrängGrus- och sandig S sluttning mot myr (fd sjö?). Skogsmark,hyggesplöjt och grustäkt.