PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
ExteriörbeskrivningImponerande byggnad med nedervåning i tegel, övervåning i trä. Bostäder på övervåningen. Två trapphus finns på byggnadens västra långsida. Mejeridrift fram till 1960-tal. Idag bedrivs annan verksamhet i lokalerna. All utrustning saknas.
TakformSadeltak - Valmat, Sadeltak
HistorikUrsprunglig kvarn från 1863 med turbindrift från 1902. Dagens tegelbyggnad, i 2½ plan med en källarvåning av granit, är från ombyggnationen 1929. Kvarnverket från 1929 var el-drivet av en el-motor på 15 hkr och en på 30 hkr. Kvarnbyggnaden är i förhållandevis gott skick, med undantag för källarvåningen där trägolvet delvis har rasat samman på grund av att vatten periodvis har blivit stående under byggnaden. Turbinsumpen underkvarnen är också förfallen, liksom en tillbyggnad i trä norrut.
Exteriörbeskrivning
TakformSadeltak
InteriörbeskrivningNaturstenssockeln är synlig även invändigt i maskinrummet, väggarna är putsade i en vitbeige kulör. Golven är av betong och innertaket i det övre rummet har synlig trätakstol. Fönsterkarmarna är av trä. De ursprungliga spröjsade fönstren har byggts för med skivmaterial.
HistorikEn vattendriven såg, enbladig ramsåg, liksom tillhörande uppfordringsramp fungerar och visas regelbundet för allmänheten. Den yngre är en el-driven ramsåg tillverkad av Töreboda Verkstad. Den är inte i drift, men transmissioner och vissa remmar för remdriften finns kvar.
TakformSadeltak - Valmat, Spira, Sadeltak - Valmat, Spira
Exteriörbeskrivning
Exteriörbeskrivning
HistorikEn av församlingsmedlemmarna änkefru Kristina Ström skänkte en grundplåt på 1000 kronor, och kyrkobyggmästaren Anders Pettersson från Värsås utarbetade ritningar och 1885 kunde kyrkan byggas. Den fick namnet Betelkapellet och innehöll en större sal med 300 platser och en mindre sal samt bostad för vaktmästaren. Byggnadskostnaden uppgick till cirka 10.000 kronor. Kyrkan hade ursprungligen ett torn över gatufasaden men detta revs 1904. Med tiden växte församlingen och kraven på utrymmen ökade. 1918 gjordes därför en tillbyggnad. Kyrksalen förlängdes,fondpartiet förnyades och antalet platser ökades till cirka 500. Kyrkans yttre förändrades dock inte avsevärt. Namnet Betelkapellet ändrades till Missionskyrkan. Kostnaderna för ombyggnaden uppgick till cirka 30.000 kronor. 1923 ordnades en dopgrav under estraden. 1927 gjordes en grundlig renovering av kyrkan både in- och utvändigt. Kyrksalens fond och talarstolen ändrades, huset målades om, yttertakets cementtakpannor ersattes med galvaniserad plåt och centralvärme installerades. 1928 inköptes en pedalorgel med 5 stämmor. 1950 restaurerades kyrksalen för 40.000 kronor. 1956 inköptes en piporgel för 20.000 kronor. 1952 inköpte församlingen grannfastigheten Duvan 2, och en tidigare banklokal inreddes till ungdomshem. 1958 byggdes huset samman med missionskyrkan. På 1980-talet renoverades kyrkan på nytt.
TakformSadeltak
Exteriörbeskrivning
TakformSadeltak
TakformSadeltak
HistorikMed sina branta takfall och enkla gråstensmurar hör Grevbäcks kyrka hemma i gotiken. Byggnadskronologin bestäms av det faktum att det ursprungliga kortakets västra ände är överbyggd av långhustaket. Det gedigna utförandet och patinan talar för att koret uppfördes först och stod i minst hundra år innan det nuvarande långhuset tillkom. Emedan koret torde höra hemma i tidigt 1300-tal så måste det ha byggts intill en föregående stavkyrkas lägre långhus. På nordsidan tycks koret ha haft en sakristia, vilket en igenmurad öppning kantad av storformatstegel visat. Byggnaden uppvisar flera likheter med den gotiska anläggningen i Norra Fågelås, vilket föranledde Bengt G. Söderberg att tala om samme byggmästare. Sannolikt under 1400-talet revs det lilla långhuset av trä och ersattes av ett i sten så att bygget fullbordas. Samtidigt restes ett vapenhus framför sydportalen. Från denna tid härrör det lilla triumfkrucifixet. Kyrkorummet genomgick få förändringar innan 1600-talet då traktens adelsmän satte sin prägel på det. Varje släkt lät mura sig en gravkammare under golvet, över densamma hängdes huvudbaneren. Familjen Jernsköld lät bygga ett gravkor åt sig vid korets norra östsida någon gång under seklets slut. Detta kröntes av ett spåntak med spira. 1683 skänktes predikstolen av Hård på Ekhammar. Den var då placerad på sydsidan. Sannolikt samtidigt skänktes en altaruppsats, som av det bevarade krucifixet att döma tycks ha skurits av Precht. Västra delen av långhuset rymde två läktare. Den på nordsidan uppfördes åt den orgel som godset Ulvhult skänkte. Någon gång under första hälften av 1700-talet uppfördes det Lagerbergska gravkoret söder om det Jernsköldska. 1708 försågs kyrkan med nya "stolabänkar". 1749 synes man efter flera år ha beslutat om borttagandet av triumfbågen emedan den förhindrade förkunnandet från predikstolen. Vidare tycks ett fönster ha tagits upp på nordsidan, samtidigt som korfönstret vidgades. Pastor klagade nämligen att "i mörka dagar wid Höstetiden man med stor möda kan see uti bok". Ingreppet skedde sannolikt 1759 vilket en smidesflöjel i stapeln vittnar om. På 1790-talet genomgick kyrkan en nyklassicistisk renovering. Säkerligen var prästen och linneanen Clas Bjerkander drivande. Mest påfallande var arrangemanget med en predikstol över altaret, vilken nåddes via sakristian (troligen redan vid denna tid inrymd i Jernsköldska gravkoret). Denna skänktes av Posse på Ekhammar. På altaret stod ett typiskt svept kors med förgyllning. Av huvudbaneren tycks bara det Lagerbergska ha fått hänga kvar. Sannolikt revs den gamla sakristian vid detta tillfälle. 1821 reparerades kyrkans spåntak under ledning av byggmästare Lars Nilsson från Kyrkefalla. Någon orgel hade kyrkan inte haft på länge när en ny installerades 1871, tillverkad av Johan Niklas Söderling i Göteborg. Kyrkan var vid denna tid i behov av stora reparationer. Västgavelns vindfång var förfallet, fönster och tak var dåliga. Under vintrarna var kyrkan mycket kylig. Konsul Harald Röhss på Munkeberg förordade en samordning av de olika reparationerna. 1888 åtog sig nämnde Röhss att på egen bekostad göra en invändig renovering av kyrkan. Ritningarna upprättades av den kände göteborgsarkitekten Adrian Crispin Pettersson och utfördes av byggmästare Johannes Karlsson i Djursätra och kyrkmålare Anders Petter Johansson i Värsås. Utvändigt jämnades murarna och försågs med spritputs. Fönster- och dörromfattningana, samt hörnen försågs med slätputsade kedjor. Nya portar insattes och fönstersmygarna höggs upp för att rymma rundbågiga trefönstergrupper. Taket kläddes med diagonalt falsad zinkplåt och smyckades med nygotiska kupor och vindskivor. Vad som dock väckte mest uppmärksamhet var interiören. Den gavs en ovanligt helgjuten eklekticistisk inredning byggd på romanska och gotiska element. Koret försågs med en skärmvägg med vimpergkrönta dubbla bågöppningar och flankerande fialer kring den av C. J. Dyfverman skurna altartavlan. Bakom denna vägg doldes den nya kaminen. En ny predikstol med rundbågsarkader uppsattes, liksom en ny något överdimensionerad läktare och en öppen bänkinredning. I korets östvägg togs ett fyrpassformat fönster upp och alla innanfönster tillverkades med påkostade glasmålningar. Detta i kombination med inredningens bruna inredning gjorde att rummet blev tämligen mörkt, om än färgglatt. Väggarna försågs med paneler i höjd med bänkarna, samt målades i övrigt med friser och fält. Innertaket indelas i mindre fält med listverk. Vidare nygjordes dopfunt, altare och altarring i samma stil. Det enda som bröt den konsekventa inredningen var huvudbaneren som Röhss låtit konservera och uppsätta. Omdömena lät inte vänta på sig och skiftade från "domkyrka" till "vidunder". Helt klart var i alla fall att något helt nytt hade skapats, utan förankring i den gamla interiören. Den påminde mera "om ett kapell från de gamla konstländernas högförnäma borgar än om de vanliga enkla lantkyrkorna i Norden." År 1927 inlades ett nytt golv ovanpå det frå
ExteriörbeskrivningKvarnbyggnaden är uppförd i stolpverk, på en källarvåning av gråsten i bruksmur som invändigt förstärkts med betong. Ovanpå gråstensmuren ligger ett antal skift med tegel vilket sannolikt är resultatet av en större ombyggnad. Stolpverkskonstruktionen är utvändigt klädd med locklistpanel och taket är belagt med skivtäckt, falsad plåt. Fönstren är tätspröjsade och vitmålade. Invändigt speglar de olika våningsplanen en traditionell indelning med en undervåning för transmissioner, en mittenvåning för kvarnmaskiner och en övervåning för kvarnens siktverk. Av kvarnens tidigare maskinella utrustning återstår bland annat ett stenpar och en dubbel valsstol. Kraftverkets maskineri utgörs av ett aggregat. Den horisontalaxlade turbinen av francistyp, härrör från 1950-talets början och är tillverkad av Nydals Gjuteri och Mekaniska Verkstad i Jönköping. Den remdrivna generatorn av det österrikiska märket FFD installerades på 1980-talet. Effekten ligger på ca 16 17 kW. Det uppdämda vattnet i dammen bildar en vattenspegel. Från dammen rinner vattnet in under en betongbro. På andra sidan förs drivvatten fram i en ränna av betong. I anslutning till kvarnbyggnaden sitter ett rensgaller som rensas maskinellt. Under byggnaden finns en välvd utloppstunnel som nedströms övergår i en längre utloppskanal. Frivatten tappas i en lucköppning i betong vid sidan av rännan, med två luckor i trä. Vatten rinner ut i åfåran som löper utmed kvarnbyggnadens södra sida. Fallhöjden är 4,7 meter och utnyttjas delvis genom ett sugrör mellan turbinen och nedre vattennivån.
Antal våningar01, Källare - Delvis
ExteriörbeskrivningHJO FOLKHÖGSKOLAS KAPELL - Kapellet har formen av en oktagon med litet korutsprång i öster. I sydost är en lägre triangulär utbyggnad för orgeln och i sydväst en likadan för sakristia. Alla väggar utom den västra utgör närmast fristående skivor som skjuter upp över takhöjden. I skärningen mellan dessa är fönsterslitsar i hela vägghöjden. Kapellet har en portal i väster. Den trapetsoida förhallen/kyrktorget upptar utrymmet mellan kapellets nordvästra och norra vägg och skolans längor i norr och väster. I sydväst har denna en entré. FASAD - Fasaden är klädd med slammat och vitmålat fasadtegel. Sockeln är gjuten. Över sakristians sydvästra hörn möts tre svartmålade bjälkar som skjuter ut från den västra och östra väggen samt nerifrån sakristians hörn. Dessa bildar ett kors som blir en påtaglig kontrast mot kyrkans ljusa karaktär. Samlingssalen har åt öster en helt glasad vägg med en glasdörr. Åt sydväst är framför entrén ett genombrutet skärmtak på två pelare i svartmålat trä. Ovanför denna är ett fönster för överljus. Mellan entré och kapell är en glasad pardörr. Väggarna är klädda med en diagonal ljusgrå träpanel. PORT - Kapellets västportal utgörs av en rektangulär glasad pardörr med diagonalt korsande trägaller. Galler och ramträ är målade i en ljusgul färg. Entrén till samlingsrummet utgörs av en rektangulär glasad dörr med ett korsande diagonalt ramträ. Dörren är av plåt med en ljusgul bemålning, vilket även gäller den glasade pardörren mellan entré och kapell, samt östväggens glasdörr. FÖNSTER - Fönsterslitsarna sitter i smygar som är klädda med hyvlade gråa kalkstensplattor. Bågarna är av plåt och målade i en ljusblå färg. Fönstren på samlingsrummet har ljusgula bågar. TAK - Kapellet täcks av ett pulpettak som sluttar åt väster. Sakristia och orgelutbyggnad har likaså pulpettak. Det samma gäller för samlingsrummet. Detta har dock två olika takhöjder. Den norra är högre och hänger samman med skolans korridor, samt sluttar åt öster. Det södra takfallet bildar en kil mellan kapellet och ovannämnda med en lutning åt sydväst. Alla tak täcks av ljusgrå plåt. Häng- och stuprännor är av vitmålad plåt.
ExteriörbeskrivningHJO KYRKA - Den gustavianska kyrkan från 1799 är orienterad mot öster. Långhuset har ett rundat kor i öster som svarar mot ett rundat vapenhus i väster. Placeringen av torn i söder och sakristia i norr längs en mittaxel ger kyrkan drag av en korskyrka. Sakristian är lägre än långhuset och har liksom tornet en kvadratisk plan. FASAD - Sockeln är utkragande, spritputsad och tjärad. Väggarna är slätputsade och försedda med en gräddvit kalkfärg. Torn och långhus har mot söder hörnkedjor av kalkstenskvadrar. Tornet avdelas i höjd med långhusets takfot och nock medelst två kraftiga bjälklag täckta av svart plåt. Det övre är något nättare och pryds av ett tandsnitt. Mellan bjälklagen är en inmurad rektangulär röd kalkstensplatta som omnämner att kyrkan helgades Gud år 1799. Strax ovanför det övre bjälklaget smalnar tornet av något. Åt varje väderstreck är en hög rektangulär ljudglugg som kröns av ett litet bjälklag uppburet av kalkstensvoluter. I gluggarna sitter svartmålade träjalusier från 1900. Mellan gluggarna och takfoten är urtavlor. PORTAR - Sydporten utgörs av en rak pardörr från 1900 som sitter i en likadant formad smyg. Porten är klädd med kopparplåt som smyckas av parallellt korsande beslag. Över dörren är ett rundbågigt fönster med fyra lufter som har nio rutor var. Solbänken är av koppartäckt kalksten. Port och fönster sitter i en gemensam rundbågig smyg med omfattning i form av hörnkedjor av kalkstenskvadrar. Västportalen utgörs av en rak pardörr från 1900 i en korgbågig smyg. Port och överstycke är klätt i kopparplåt med samma beslag som sydportens. I sakristians nordvägg är en 1937 upptagen rak port i en likadant formad smyg. Porten är klädd med kopparplåt i samma utförande som övriga portar. Den har överljus från ett liggande fönster med råglas inom samma smyg. På insidan är dörren försedd med fyra speglar som är bemålad i enlighet med övriga enkla dörrar i interiören. FÖNSTER - De rundbågiga fönstren sitter i grunda smygar med samma form. De har korspost och sex lufter med 12 rutor vardera. Lunetterna har fem rutor vardera. Glasen är handblåsta och inramas av rödbrunt målade träspröjs. Solbänkarna är av kalkstenshällar som täckts med kopparplåt. Över syd- och västportal är mindre rundbågiga fönster med fyra lufter med nio rutor i varje. Sakristian har ett rektangulärt fönster i västväggen och ett i östväggen. Ytterfönstren har fyra lufter med sex, respektive fyra handblåsta rutor vardera, innefattade i blyspröjs. TAK - Långhuset täcks av ett flackt sadeltak som är valmat över rundningarna i öst och väst. Takbeklädnaden är falsad kopparplåt med förskjutna falsar. Takfoten är profilerad och slätputsad. Det fyrsidiga torntaket utgörs av en karnisformad huv som bär upp en avsmalnande kompakt lanternin som kröns av en spetsig spira med ett förgyllt strålkors på kula. I huvens och spirans alla sidor är små runda fönsterkupor. Lanterninen har i alla sidor rektangulära pardörrar med glasade överstycken och två diagonalt korsande spröjs. Framför dessa är rundade och bukiga smidesbalkonger. Takbeklädnaden är som långhusets. Takfoten är slätputsad och profilerad med voluter som inramar spetsbågar. Sakristian täcks av ett flackt valmat sadeltak klätt med samma kopparplåt som långhuset. En hög skorsten är likaså klädd med kopparplåt. Häng- och stuprännor är också av kopparplåt.
Exteriörbeskrivning
TakformEj utrett
TakformSadeltak
ExteriörbeskrivningKraftverket är byggt i två våningar en underbyggnad av betong med utrymme för turbinen och en överbyggnad av tegel där maskinhallen inryms. Kisaströms kraftverk har sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel och profilerad takfot. Trots att den är byggd under modernismens epok saknar den modernistiska stildrag. Istället har stationsbyggnaden mer karaktär av klassicerande industriarkitektur. Den västra fasaden har två vita, höga rektangulära träfönster med spröjs och den östra har ett likadant fönster. Den norra gaveln har en stor sidohängd brunmålad träport. Såväl porten som fönstren saknar omfattningar.
TakformSadeltak
Antal våningar02
Antal våningar02
ByggnadsdelKors - På kula
TakformPulpettak
ByggnadsdelFlöjel
TakformSadeltak
Antal våningar02
ExteriörbeskrivningEXPEDITION - Expeditionen är en envånings rektangulär byggnad med ett svagt rundat burspråk åt väster. Fasaden är klädd med en ljust målad locklistpanel. Det flacka sadeltaket täcks av ljust gråmålad plåt.
HistorikÅr 1756 rådde spannmålsbrist och frågan väcktes på sockenstämman om uppförandet av ett spannmålsmagasin där säd kunde uppläggas under goda år för framtida nödår. Först 1764 fattades dock beslut om byggandet av två sockenmagasin, varav det andra vid Södra Fågelås kyrka.
HistorikMAGASINET. F.d. godsmagasin vid ändhållplatsen på den smalspåriga Hjo- Stenstorps Järnväg, som öppnades för trafik 1873. Det knuttimrade magasinet torde vara byggt samtidigt eller snart därefter. Persontrafiken på banan upphörde mellan Stenstorp och Hjo 1961, sträckan lades ned av SJ 1967 och rälsen var uppriven 1968. Under en period skall huset ha varit påbyggt med en tredje våning/botten men har sedermera, enligt uppgift 1978, återfått sina tidigare proportioner. På ett foto från sekelskiftet 1900 hade huset två bottnar, ljusa fasader av locklistpanel och tak av tegelpannor, alltså i huvudsak som idag, 2017. Magasinet används 2017 som butikslokal med konstnärsateljé på övre planet. Antikvariskt värdefulla delar: Exteriörer.
TakformEj utrett
ExteriörbeskrivningMOFALLA GRAVKAPELL - Kapellet är en historiserande skapelse som ansluter till landskapets medeltida stenkyrkor. Det är beläget med koret åt norr och består av ett rektangulärt fönsterlöst långhus med ett smalare kort korutsprång. I väster är ett mycket kort vapenhus markerat. Båda dessa utsprång har lägre tak. FASAD - Fasaden täcks av en brädstruken vitmålad puts. Sockeln är oprofilerad och svartmålad. PORT - Kyrkan har en portal i det lilla vapenhusets sydgavel. Denna är rundbågig och har en pardörr med samma form. Dörren är av kopparplåt och glasad med olikfärgat antikglas inramade spröjs som korsar varandra diagonalt. FÖNSTER - Kapellet har endast två fönster, vilka sitter i korutsprångets smala öst- respektive västväggar. De rektangulära öppningarna har solbänkar täckta med svart plåt. TAK - Alla byggnadskroppar har sadeltak täckt med enkupigt lertegel. Långhuset kröns även av en takryttare med ett kors, klädd med kopparplåt. Vindskivor och takfötter är av trä och tjärade.
TakformSadeltak - Valmat, Sadeltak, Sadeltak - Valmat
ExteriörbeskrivningDammen är utförd i kvaderhuggen sten och är försedd med en överfallsöppning och en lucköppning (flodutskov) med tröskel. Dammen bär tydliga spår efter senare utförda renoveringsarbeten. På vattensidan är dammkroppen förstärkt med betong. Även de båda öppningarna har förstärkts med betong. Lucköppningens lucka är utförd i stål och uppvärmningsbar. Den ersatte en tidigare luckkonstruktion i trä med två spettluckor. Av en tidigare beskrivning framgår att den murade dammkonstruktionen är drygt 15 meter lång. Över dammen har en gång- och cykelbro anlagts. På norra sidan om dammen har en fiskväg anlagts. Fiskvägen utgörs av en kombination av en bassängtrappa i den övre delen och ett omlöp i den nedre delen. Omlöpet mynnar i Hjoån cirka 30 m nedströms dammen. Omlöpet passerar under gångvägen i en betongtrumma. Bassängtrappan består av fyra bassänger. Mellan bassängerna har stålspont slagits ned. I varje spontvägg har både under- och överströmningsöppningar tagits upp. Bassängerna har anlagts som naturliga pooler för att smälta in bättre i miljön och få en naturligare utformning jämfört med en bassängtrappa helt i betong. För att få plats med bassängtrappan har en viss utfyllnad av Mullsjön krävts.
TakformKupol - Lökkupol, Sadeltak - Valmat, Sadeltak, Sadeltak