PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Backgårds kvarn

Bebyggelse - byggnad

HistorikVälbevarad kvarnanläggning i vacker kvarnmiljö intill ån Flian. Kvarnhuset uppfördes 1902-1903 efter att den tidigare kvarnen brunnit. Verksamheten var i drift till i slutet av 1990-talet. Kvarnen var vid inventeringstillfället våren 2004 helt intakt med maskinutrustning och dammanläggning. Till kvarnen hör även ett mindre kraftverk placerat på motsatt sida om ån Flian.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000978723
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Bod

Historik

HistorikBOD - En bod, i kyrkans arkiv kallad tyghuset, byggdes 1746. Utmed södra fasaden är en mindre utbyggnad från 1900-talets början.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041902
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Bod

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningREDSKAPSBOD - Redskapsboden från 1800-talets senare del har fasader av rödmålad träpanel och sadeltak täckt med lertegel. Mot norr är två stora pardörrar av svart träpanel och mot öster enkla dörrar. I öster är även ett fönster, spröjsat i fyra rutor. På vardera gavelröste är en svart trälucka. Förutom som förråd fungerade boden tidigare även som bårhus.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041887
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Bostadshus

Stomme

ExteriörbeskrivningBostadshus nummer 2 uppfördes som en timrad parstuga 1873-74. Senast 1877 byggdes kök, köksfarstu och skafferi ut på gårdssidan. Gatufasaden är mer representativt utformad, med profilerad ljus locklistpanel som kröns av en rundbågefris och glasad pardörr med spröjsat överljus. Fönstren är sexdelade i bottenvåningen och fyrdelade på gavlarna och taket är tegeltäckt. Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Västra Götaland, 2024-04-09, dnr 432-19193-2023.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052185
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Bostadshus

Bebyggelse - byggnad

ExteriörbeskrivningHus nummer 3 utgörs av en parstuga och funktionen var ursprungligen smedbostad. Ca 1902-05 tillbyggdes den söderut med ytterligare två rum samt kök och köksfarstu. Fasaderna har ljusmålad profilerad locklistpanel och fönstren är korspostfönster. Vindsfönstren har krysslagda spröjsar. Byggnaden har ett tegeltäckt sadeltak. Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Västra Götaland, 2024-04-09, dnr 432-19193-2023.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052187
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Bostadshus

Stomme

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052186
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Bårhus

Fasadmaterial

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041904
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Bårhus

Stomme

Antal våningar01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041892
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Bösshamns fyr

Stomme

HistorikInne i Ullersund, inte långt från sundets mynning i Kinneviken, inrättades fyrplatsen 1972. Ute på skäret Galteryggen står det låga vita fackverkstornet på en betongsockel. Fyren har fortfarande gasdrift. Bösshamns fyr är av särskilt intresse eftersom AGA-fyren är helt bibehållen. Ägare är SSW (Segelsällskapet Westgötarna). KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028443
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

DASS

Stomme

TakformTälttak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692943
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

DRÄNGSTUGAN

Historiska/ursprungliga kategorier

InteriörbeskrivningDrängstugans har på senare tid återställts till ett tidigare utseende och inretts som bostad för sommargäster. Byggnaden består av en större stuga innanför ytterdörren på sydöstra gavlen och en mindre kammare mot nordvästra gaveln. Mellanväggen av restimmer bryts igenom av en spismur som i stugan har en stor härd för matlagning med murad spiskåpa vars hörn stöttas av en järnstång, i kammaren finns en öppen spis för uppvärmning. Spismuren är rekonstruerad efter nordiska museets uppmätningar på 1930-talet. Stugans väggar är putsade och stänkmålade på vit botten med ett gammalt putsprov som utgångspunkt. Kammarens timmerväggar är målade i en rosa kulör och stänkmålade i vitt. Ytterdörren har tidigare varit placerad mitt på sydvästra långsidan, i stugan strax intill mellanväggen. Bräddörren mellan stugan och kammaren har tidigare suttit på mangårdsbyggnaden. Sverker Larsson Källa: sagesman

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692944
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Ekonomibyggnad

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningEKONOMIBYGGNAD - Ekonomibyggnaden, troligen från 1970-talet, är klädd med ljus locklistpanel och täcks av sadeltak med korrugerad plåt. I norr och i väster är en dörr med slät, ljus fyllning. Söder om ekonomibyggnaden ligger en stegbod med tak av korrugerad plåt.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041906
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Ekonomibyggnad

Fasadmaterial

HistorikEKONOMIBYGGNAD - Ekonomibyggnaden invid Strö kyrka tillkom troligen på 1920- eller 1930-talet.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041901
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Ekonomibyggnad

Bebyggelse - byggnad

ExteriörbeskrivningÄLDRE EKONOMIBYGGNAD- Den lilla byggnaden har kvadratisk plan, är klädd med rödmålad träpanel och har ett tegeltäckt tälttak samt svart, segmentbågad dörr med fiskbensmönstrad fyllning. Möjligen är detta den byggnad som i byggnadshandlingar från 1940 sägs vara vedbod, men tidigare utgjort sakristia.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041889
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Ekonomibyggnad

Dagens användning

Antal våningar01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041893
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Ekonomibyggnad

Byggnadsbeteckning

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443437
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Ekonomibyggnad

Bebyggelse - byggnad

HistorikEKONOMIBYGGNAD - Byggnaden uppfördes 1940 efter ritningar av J.W. Olsson. Den är nyligen restaurerad.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041888
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Ekonomibyggnad

Fasadmaterial

ExteriörbeskrivningEKONOMIBYGGNAD - Ekonomibyggnaden har vit träpanel och sadeltak med tegelimiterande plåttak.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041903
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

ERIKSRO

Takform

TakformSadeltak - Med valmad spets

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000699893
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

FODERLADAN

Nuvarande kategorier

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692561
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

FRIELS KYRKA

Interiörbeskrivning

InteriörbeskrivningFRIELS KYRKA - Kyrkan präglas av 1800-talets och 1900-talets förändringar. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, smalare rakslutet kor i öster, vapenhus i tornets underbyggnad i väster och sakristia i norr. Under kyrkans östra del finns en källare. LÅNGHUS - Det rektangulära låga långhuset är litet, men ändå genom färgsättningen, ljus. Det är indelat genom bred mittgång. Bänkarna når ända intill vapenhusväggen i väster. Över västra partiet är en läktare. GOLV - Golvet utgörs av längsgående, gråmålade bräder. I mittgången ligger en brunröd gångmatta. VÄGG - Väggarna är putsade och målade i gulvitt. Väggarna avslutas upptill av en bred, mörkgrå profilerad trälist. Listen är dekorerad med en geometrisk guldfärgad bård, närmast tandsnitt. Nedtill avslutas väggarna genom en gråmålad, profilerad golvlist. I öster är ytterväggarna på båda sidor avfasade mot det smalare koret. På den norra sidan hänger på den diagonala väggen en texttavla och på den södra en nummertavla. På sydväggen, närmast läktaren, hänger en rullgardin med dekormålning av Regina Kylberg. Målningarna i blått och vitt visar musicerande änglar. INNERDÖRRAR OCH PORTAR -Mot vapenhuset i väster sitter dubbla pardörrar med ett vindfång mellan. Vindfånget har golv av kalksten och tak samt väggar av vit slätputs. Dörrarna målades på 1990-talet i engelskt rött. Varje dörrblad på dörren närmast långhuset har två höga och häremellan en låg rektangulär gulmarmorerad spegel med grå ram. Dörren närmast vapenhuset har liknande utformning, men övre delen består av en glasruta på båda dörrbladen. FÖNSTER - Långhuset har på varje långsida två rundbågiga, gråmålade fönster med fyra öppningsbara lufter. Fönstren är placerade i utåt konande smygar, putsade och målade som väggarna. På fönsterbänkarna står horisontella, vitmålade träbitar. TAK - Taket är ett gulmålat tredingstak av släta, smala bräder. KOR - Det långa och smala koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg, Altaret är placerat invid östväggen. Altarringen når intill syd - respektive nordväggen och är placerad ca två meter öster om altaret. Altaruppsatsen vilar på altaret. Utmed sydväggen är en äldre altaruppsats i form av en fronton samt ett dopaltare. På dopaltaret står en altarprydnad i form av en ca 70 cm hög Kristusskulptur av gips efter förebild av Thorvaldsen. Framför altaret står dopfunten och väster om detta ett orgelharmonium. Ovanpå harmoniet är en medeltida träskulptur. Predikstolen är placerad utmed nordväggen med trappan i öster. Öster om predikstolstrappan finns en dörr till sakristian. GOLV - Korgolvet utgörs av långsgående, gråmålade bräder. Framför koret ligger en rektangulär kormatta, med geometriska bland annat gula, gröna och röda mönster. Yllemattan är vävd vid Agda Österbergs "Ateljé Tre Bäckar". Innanför altaret ligger ännu en rektangulär matta med geometriska mönster i gråtoner. VÄGG Korväggens västra del är en fortsättning på långhusväggen. Väggen har, på alla sidor innanför altarringen, en bröstpanel. Panelen har samma höjd och utseende som altarringen. I östväggen, söder om altaret, finns en kvadratisk stennisch ca 50 cm ovanför golvet. Nischen och ytan närmast nischen saknar väggbeklädnad . DÖRR - Den rektangulära dörren till sakristian är placerad i en grund, rektangulär nisch. Den engelskt röda enkeldörren har två höga och häremellan en låg gulmarmorerad spegel med grå ram. FÖNSTER - Koret har ett fönster i söder. Fönstret har samma form och placering som långhusfönstren. TAK - Kortaket är tunnvälvt, men i samma material och och färger som långhustaket. FAST INREDNING ALTARE - Altaret är troligen från 1938. Det består av ett murat, putsat och vitmålat underrede samt av en slipad kalkstensskiva. Dopaltaret från 1938 har samma utförande, men är betydligt mindre. BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning, troligen från 1904, består av två öppna kvarter. Bänkarna är sedan 1990-talet placerade några cm från ytterväggarna. Bänkarna når ända intill gaveln i väster och intill korgolvet i öster. Varje kvarter innehåller 12 bänkar. De nästan raka ryggarna är gjorda av pärlspont. Bänkarna är målade i engelskt rött. Gavlarna är insvängda och avsmalnande upptill samt marmorerade i engelskt rött. De har nedtill två rundbågiga samt upptill en L.- formad nedsänkt, gulmarmorerad spegel. Bänkarna är försedda med bänkvärmare. PREDIKSTOL - Predikstolen från 1904 pryds av Regina Kylbergs (1843-1913) målningar. Den polygonala predikstolen är gråmålad. En bård med tandsnitt överst och en vulst på den profilerade sargen nedtill är guldfärgade. På varje sida är en nedsänkt, guldfärgad arkadbåge med porträtt av en av evangelisterna med respektive signum. Evangelistens namn står med guldfärgad skrivstil nederst i bågen. Predikstolen är nedåt konande och vilar på en grå, cylindrisk fot. Trappan har raka, gråmålade steg från öster samt ett gråmålat skrank med speglar. Speglarna pryds av grå marmoreringar samt smala, profilerade ramar. ORGEL - Orgeln från Smedmans orgelbygg

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443409
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

friels missionshus

Historik

HistorikFörsamlingen bildades 1915 och missionshuset uppfördes 1917. Kostnaden uppgick till 8067 kronor, varav 3727 kronor lånades upp. Byggnaden hade ursprungligen huvudingången via en glasveranda på sydvästra gaveln. Predikstolen stod vid kyrksalens nordöstra kortvägg. Vid senare ombyggnad flyttades ingången till nordvästra långsidan, och en estrad med predikstol i centrum anordnades på kyrksalens sydvästra kortvägg. En påbyggnad innehållande en bostadslägenhet byggdes ovanpå husets nordöstra del. 1975 byggdes estraden om till det nuvarande utseendet med en öppen trappa i mitten och en sidoställd predikstol. Samtidigt sänktes kyrksalens innertak, nya fönster sattes in, nya kyrkbänkar införskaffades och ett kapprum byggdes till på den nordvästra långsidan. Byggnadsmaterial: Grunden är murad av betongsten i tegelstensformat och husstommen är av timmer. Utvändigt var stommen ursprungligen klädd med liggande och stående panel, som senare bytts ut mot ny stående panel. Taket var ursprungligen belagt med tegelpannor. Dessa har senare bytts ut mot tegelmönstrad plåt. Källor: -Friels Missionsförsamling 75 år av Åke Fridell 1990.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697371
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Frikyrka / bönehus /missionshus

Bebyggelse - byggnad

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697378
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Förråd

Bebyggelse - byggnad

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000698964
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Förråd

Stomme

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041905
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Församlingshem

Historiska/ursprungliga kategorier

ExteriörbeskrivningSANKTA MARIA FÖRSAMLINGSHEM - Församlingshemmet omger Sankta Maria kyrka i väster, norr och söder. Församlingsdelen skiljer sig från kyrkan genom att den är betydligt lägre. Norr om kyrkorummet finns en samlingssal och ett kök bland annat. Väster om kyrkorummet är en centralt placerad, inbyggd atriumgård, kring vilken övriga lokaler grupperar sig. Vapenhuset sammanlänkas med daghemsdelen genom en korridor väster om gården. Häremellan finns även en innerdörr i kyrkorummets sydvägg. FASAD - Byggnadsstommen är av betong liksom den låga cementsocken. Fasaden består av gult fasadtegel. Väggarna täcks över fönsterpartierna av trapetskorrugerad lackplåt. PORT - Kyrkan och församlingslokaler har huvudingång i en vinkel, som bildas genom att nordvästra hörnet av byggnaden är avskuret. Entrén består av en pardörr av brunmålad plåt med fyra glasrutor i vardera dörrblad. Över entrén och fram till norra gaveln är uppsatt välvda takskärmar av järnplåt. Daghemsdelen har även en entré i södra delen av västfasaden. FÖNSTER - Fönsterpartierna har omfattningar av lackerade aluminiumprofiler. TAK - Församlingslokalerna har ett plantak med brunmålad plåt.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041604
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

GAMLA RÅDHUSET

Nuvarande kategorier

Rådhusbyggnaden var en gång Magnus Gabriel de la Gardies jaktslott på Kållandsö, uppfört efter ritning av Matthias Holl. Byggnaden nedtogs 1672 och fraktades till Lidköping, där den återuppfördes på det som skulle bli Nya stadens torg. På en ny bottenvåning av sten uppbyggdes en tvåvånig träbyggnad, täckt av en väldig huv och krönt av ett torn i två avsatser med ekspånsbeklädda tak. Kring bottenvåningen byggdes en krans av salubodar under ett platt tak, senare ersatt av ett högre karnissvängt tak. Rådstugan stod färdigt att tas i bruk 1676 och tjänade samma funktion till 1883, varefter den under olika tider inrymde polisstation, spruthus, provisoriskt museum och slutligen kommersiella lokaler. Huset har genom århundradena genomgått en del förändringar; på 1740-talet panelades väggarna och tillkom en fritrappa till andra våningen, en balkong i tredje våningen och ett tornur. 1960 härjades rådhuset av en våldsam brand, varvid endast bottenvåningen och delar av mellanvåningen blev kvar, men i skadat skick. Byggnaden rekonstruerades under ledning av arkitekten Stig R Hermansson. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en rekonstruktion av Magnus Gabriel de la Gardies 1600-talshus som brann ner 1960 ("Tidernas Lidköping" 1991, s 287-298). Rekonstruktionen utfördes under ledning av arkitekt Stig R Hermansson. Bottenvåningen är delvis ursprunglig eftersom denna är av sten. Rådhuset är en träbyggnad i tre våningar som kröns av ett torn i två avsatser med urverk och en staty som kronan på verket. Statyn föreställer Fru Justitia med ögonbindel, svärd och vågskål. Byggnaden, som står mitt på stadens största torg, är klädd med rödmålad panel och de välvda taken med ekspån. På ena gaveln finns en dubbeltrappa i sten som leder upp till andra våning. Rådhuset präglas av barockens formspråk. Det gamla huset hade flyttats till Lidköping 1672 från Kålland. Ursprungligen var byggnaden Magnus Gabriel De la Gardies jaktslott. När greven anlade Nya staden i Lidköping beslöt han att montera ner jaktslottet och återuppföra det i Lidköping som rådhus. Uppförandet på det stora torget var färdigt 1672. Det hade då fått en ny bottenvåning av sten och runt denna uppfördes bodar, vilka hyrdes ut till köpmän i marknadstider. Det fick då också en entrétrappa till andra våningen, en balkong på tredje våningen och ett tornur med slagverk. I tornet hade tornväktaren sin plats. Väktarsysslan fanns kvar till 1902. Arrestlokaler fanns på andra våningen. Omfattande renoveringar gjordes i slutet av 1950-talet. Huset fungerade som polisstation 1883-1936. Brandstationen, Lidköpings första telestation och Hantverksföreningens museum har också varit inrymda i byggnaden. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-04-28, "Tidernas Lidköping. Staden och bygden. En bok om kulturmiljöer i Lidköpings kommun" Lidköping 1991

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580036
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

GAMLA SVINHUSET

Nuvarande kategorier

HistorikByggnaden uppfördes som svinhus omkring 1915, på 1950-talet började det användas som hönshus. Idag är byggnaden ej i bruk.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692574
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

GILLSTADS 2:A MISSIONSHUS

Bebyggelse - byggnad

HistorikGillstads Missionsförsamling bildades 1871. Ett missionshus uppfördes på Ulfsgården 0,6 km norr om Gillstad kyrka. 1931 flyttades missionshuset till sitt nuvarande läge, som då var befolkningscentrum i Gillstad. Vid återuppförandet av huset flyttades huvudentrén från gaveln till långsidan. Missionshuset innehöll kyrksal, lilla salen, och pastorsbostad i bottenvåningen, samt vaktmästarbostad i övervåningen. 1984 byggdes missionshuset om, varvid bostäderna ändrades till församlingslokaler. 1988 ändrades estraden i kyrksalen till den nuvarande utformningen. Byggnadsmaterial: Grund av sten, stomme av timmer, utvändigt klädd med locklistpanel, taket som ursprungligen var belagt med tegel är numera belagt med korrugerad plåt.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697498
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

GILLSTADS KYRKA

Byggnadsdel

ByggnadsdelKor - Rakt, Kor - Öster, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett, Tupp, Torn - Väster, Sakristia - Norr, Sakristia - Norr, Kors - På kula, Torn - Väster

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443410
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

GREVEHUSET (HUVUDBYGGNADEN)

Taktäckningsmaterial

InteriörbeskrivningHela bottenvåningen utgörs av en bokhandel. Mellanväggar och övriga spår efter ett äldre utseende har avlägsnats. Sverker Larsson 2007-05-21

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000586211
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

GREVEHUSET (KÄLLARLÄNGAN)

Byggnadsbeteckning

Antal våningar02

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000693290
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

GÄRDEVIKENS MISSIONSHUS

Takform

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697376
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

GÖSSLUNDA KYRKA

Interiörbeskrivning

InteriörbeskrivningGÖSSLUNDA KYRKA - Kyrkan består av ett litet långhus med läktare, rakt avslutat, fullbrett kor i öster, sakristia i norr, äldre vapenhus i söder samt ett torn i väster. Tornet har bevarad murtrappa. Interiören omgestaltades dels under 1800-talet och dels 1913-1914. Koret uppfördes efter en brand 1851. Kyrkorummets nuvarande tak tillkom 1913-1914. LÅNGHUS - Det korta och breda långhuset uppdelas genom en mittgång. I väster är en djup läktare. Under läktaren går bänkarna i norr ända intill vapenhusväggen. I söder är en ingång till vapenhuset och framför denna en bred tvärgång under läktaren. På långhusets sydvägg är ett huvudbanér. GOLV - Golvet i mittgången och tvärgången i sydväst utgörs av hyvlade kalkstenar. Under bänkarna är ett förhöjt golv av smala längsgående, obehandlade bräder. I mittgången och tvärgången ligger rödbruna gångmattor. VÄGG - Väggarna putsade och gulmålade. Långsidans väggar avslutas upptill av en bred, vinklad, blåmålad trälist med röd bård i nedre partiet samt av utsågade konsoler. I västgavelns norra sida är en rektangulär nisch. INNERDÖRRAR - Mot vapenhuset i väster är en gråmålad, ny rektangulär pardörr, placerad i en grund, rektangulär nisch. Varje dörrblad pryds av tre kvadratiska beigemålade speglar nedtill samt upptill ett rundbågat fönster med mönstrat glas och fyra spröjsar. Dörren till det södra vapenhuset är enkel, blågråmålad och försedd med åtta beigemålade rektangulära ljusare speglar, placerade parvis. Dörren sitter i en djup, rektangulär nisch, putsad och målad som väggen. Nischens sidor är ålderdomligt ojämna, och i öster är två smidda, ålderdomliga gångjärnskrokar. Det rektangulära överstycket/taket inramas i norr, söder och öster av en oputsad bård med runor! FÖNSTER - Långhus/kor har två större, rundbågiga gråmålade fönster på vardera sida. Innerbågarna, troligen från 1900-talets början, är gråmålade och indelade i vardera fyra lufter, i sin tur spröjsade i smårutor genom grå, profilerade träspröjsar. Över läktaren finns, på sydsidan ett litet, grått halvrunt fönster av samma typ. Fönstren är placerade i rundbågiga, utåt konande fönstersmygar, målade och putsade som väggarna. Fönsterbänkarna pryds av vardera en inpressad vinkel. TAK - Taket från 1913 är tunnvälvt, slätputsat och vitmålat. Under läktaren består taket av gula, smala bräder. KOR - Det fullbreda koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg. I den raka östväggen finns i mitten en hög, segmentbågad, ca 50 cm djup nisch samt vid vardera sida en lägre, rundbågad nisch. I sidonischerna har troligen kaminer varit placerade. I mittnischen är en altaruppsats och större delen av altaret placerade. På varje sida om altaret, i nischen är en gråmålad profilsvarvad träpiedestal med en sjuarmad malmljusstake. Ca en halv meter väster om väggen står altarringen. Innanför denna är golvet ytterligare förhöjt. På vardera sida om altaret, mellan nischerna, är en nummertavla. Vid korets södra sida står en dopfunt och vid dess norra predikstolen. Ovanpå predikstolens krönlist står en madonnaskulptur. På väggen bakom predikstolen är en inmurad, stor gravhäll. Öster om denna är ingången till sakristian och över ingången krönet till ytterligare en altaruppsats. På västgaveln, över nischen, är en skulpterad ängel. GOLV - Korgolvet utgörs av längsgående smala, såpade brädor. Golvet innanför altarringen täcks väster om nischen av en blå heltäckningsmatta. Framför altaret ligger en rektangulär golvmatta med geometriska klara färger, vävd vid Agda Österbergs ateljé Tre Bäckar, Varnhem. Golvet i de två sidonischerna täcks av en kalksten. Framför vardera sidonisch är en rektangulär kalksten infälld i korgolvet. VÄGG - Korväggen är en fortsättning på långhusväggen. I norr är en gravhäll från 1600-talet över Håkan Nilsson. Hällen inramas av växtranka i relief och visar överst vapen, härunder namn och årtal samt underst textband omgivet av fåglar i relief. DÖRR - Den segmentbågiga dörren till sakristian är skodd med järnplåtar, lagda omlott och fästa med järnnitar. Dörren, som möjligen är medeltida, har kraftigt lås, dragring och rombformad nyckelskylt. FÖNSTER - Koret har ett fönster i söder. Se långhus. TAK - Se långhus. FAST INREDNING ALTARE - Altaret, som möjligen är medeltida, är murat av rektangulära naturstenar, troligen sandsten, och täcks av en rektangulär, polerad kalksten. Den har nedtill en finhuggen, skrånande sockel. På altarets framsida är en liten, högt placerad nisch - troligen en relikgömma. BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning består av två helt slutna kvarter. De är placerad intill långväggarna och har ett förhöjt golv. (Se långhus) På nordsidan finns elva bänkar och på sydsidan åtta stycken. Gavlornas utsidor är ådrade i gulbrunt., medan insidorna är ljust gråbruna med list ådrad i gulbrunt överst. Ryggarnas in - och utsidor pryds av små kvadratiska, utsparade speglar och nedsänkta ramar. Utsidan har omväxlande smalare och bredare rektangulära speglar, ådrade i ljust blågrått med röda r

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041886
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

HASSLÖSA KYRKA

Interiörbeskrivning

InteriörbeskrivningHASSLÖSA KYRKA - Kyrkan består av ett mycket högt och brett långhus, i öster fullbrett kor med smalare och lägre absid, vapenhus i tornets bottenvåning samt sakristia söder om koret. Under sakristian är en källare/pannrum med ingång från utsidan. LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom sidogångar, bred mittgång och tvärgång i norr. Förutom dörr i väster finns en dörr /port på norra sidan. Mellan långhus och nordport respektive vapenhus finns vindfång. Över västra delen är en läktare. Bänkar saknas i stort sett under läktaren sedan 1994. På båda sidor om vapenhusdörren är på västväggen en hatthylla med klädstång från 1994. GOLV - Golvet utgörs av längsgående, lackade bräder och i tvärgången av tvärgående bräder. I gångarna ligger ljusbruna gångmattor. VÄGG - Väggarna är putsade i ljust gult. Närmast golvet är en ca 150 cm hög målad ljusbrun bröstning. Bröstningen avslutas upptill av en bård med vertikala band samt en zigzagbård i med franska liljor i mörkare brunt. Utmed långsidorna sitter element. Närmast golvet är en smal, brun golvlist. Överst avslutas väggen genom en bred målad, brunmålad bård med repstavar samt överst franska liljor. Den nygotiska dekoren rekonstruerades vid renoveringen 1994 enligt förlagor från byggnadstiden. INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörrar till vindfången framför nordportalen respektive vapenhusdörren utgörs av ljusbruna, höga, rektangulära pardörrar. Varje dörrblad pryds av två spetsvinklade vertikala speglar överst, två vertikala rektangulära underst samt här emellan en horisontell rektangulär spegel. Varje blad har ett vertikalt mässingshandtag. Dörren till vapenhuset har samma utformning. Vindfångets södra och norra parti är genom vita skärmväggar avdelade till förvaringsutrymmen. Nordsidans port har samma utformning men även de övre speglarna är rektangulära och handtaget horisontellt. FÖNSTER - Långhuset har på sydsidan fyra och på nordsidan tre höga, rundbågiga fönster. Över nordporten sitter ett likadant men lägre fönster, placerat i samma höjd som övriga. De vita träfönstren indelas genom träspröjs i fyra rader med två större rutor. Mellan dessa samt runt kanterna består av hälften så smala rutor. Fönstren har s.k. antikglas med gult i de större rutorna, grönt i mitten och rosa vid sidorna. Fönstren är placerade i rundbågiga utåt konande smygar, putsade och målade som väggarna. I nederkanten av varje fönsterbänk är en smal nisch, försatt med en målad plåtskiva. TAK - Tredingstaket är målat i gulbrunt samt indelat genom rektangulära speglar och synliga tunna bjälkar. De mörkare gulbruna bjälkarna har gråmålade kanter och är försedda med volutformade konsoler vid väggslutet samt geometriska, mörkbruna, målade bårder. Dekoren är en rekonstruktion, gjord 1994. KOR - Koret avgränsas från långhuset genom en två trappsteg högre nivå samt genom en bänkskärm vid varje sida av mittgången. I öster är en smalare, tresidigt avslutad absid. En arkadbåge skiljer kor från absid. Vid korets norra vägg står predikstolen med trappa från öster samt öster om denna en karmstol i nybarock. Framför predikstolen är ett piano. På korväggen, norr om bågöppningen hänger en nummertavla. Altaret är placerat invid absidens östvägg och altaruppsatsen vilar på altarbordet. På varje sida av altaret står en hög smidesljusstake för ett ljus. Den halvrunda altarringen står ca två meter från absidväggen. I sydväggen är en dörr till sakristian och väster härom ett dopaltare från 1994 i form av en kalkstensskiva med kalkstenskonsoler. Framför dopaltaret står dopfunten. Utmed östväggen, söder om arkadbågen står en kororgel med spelbordet mot väster. GOLV - Korgolvet utgörs av tvärgående, smala, lackade bräder. Framför altarringen ligger en stor, rektangulär matta med geometriska mönster i främst blått. I absiden ligger en grön heltäckningsmatta framför altaret. VÄGG Korväggens västra del är en fortsättning på långhusväggen. Absidväggen saknar målade bårder. I samma höjd som takbården är en hålkälad taklist i samma färg som väggen. Över arkadbågen är dock en bred bård med ett ljusbrunt band med mörkare kvadrater samt ett med zigzagbård i mörkare brunt. Närmast bågöppningen står i övre delen en svart målad inskription i form av bibelcitat, en rekonstruktion gjord 1994. DÖRR - Den ljusbruna rektangulära dörren till sakristian från 1994 pryds av tre speglar i gult. FÖNSTER - Absiden har ett fönster i sydöst och ett i nordöst. Fönstren är smalare än långhusfönstren och indelas genom blyspröjs i smårutor med olikfärgat antikglas. Fönstren skall vara tillverkade i Sigge Hassings verkstad, Skara. TAK - Kortakets västra parti är en fortsättning på långhustaket. Det välvda (valmade) absidtaket är putsat och målat som väggarna. FAST INREDNING ALTARE - Altaret från 1937 är byggt av kraftiga, ljust bruna träskivor. BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning består av ett öppet kvarter i söder och två i norr. Det södra kvarteret innehåller 16 bänkar, det nordöstra sex stycken och det nordvästra nio stycken. Bänkarn

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443412
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

HASSLÖSA MISSIONSHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697374
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

HELIGA KORSETS GRAVKAPELL

Lagskydd

HistorikHELIGA KORSETS GRAVKAPELL - Heliga Korsets kyrkogård invigdes 1916. Heliga korsets kapell uppfördes 1938 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. En orgel, byggd av Nordfors och co, Lidköping, inköptes 1939. Orgeln renoverades och utökades av Smedmans orgelbyggeri 1981. 1982 skedde en restaurering. Kapellet målades ut - och invändigt, en ljusramp insattes liksom kapphängare, handikappramp och Carl-Harry Stålhanes altarprydnad. En klockstapel uppfördes 1992. Nytt urnrum byggdes. 1994 restaurerades kapellet åter. Det handikappanpassades ytterligare, försågs med innanfönster, fick ny belysning samt innanfönster. Golvet höjdes, och skärmar för rockhängare uppsattes.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580210
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

Hindens båk

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikAtt besöka Hindens båk är en speciell upplevelse, inte minst genom läget på den märkliga, smala ändmoränen där öppen sjö slår mot båda sidor och en yppig grönska omväxlas med sten block och klapperstenar. Det är flera kilometers fotvandring som gäller för att ta sig ut till båken i den riksintressanta naturmiljön på Hinden. Behovet av en fyr på det fruktade Hindens rev hade påtalats av P. J. Warberg i hans be skrivning av Vänerns sjöfarts förhåll anden i slutet av 1700-talet. Någon fyr kom inte till stånd, där e mot byggdes redan före 1816 en båk på Femte ö, näs tan på spetsen av Hinden. Nuvarande båk på platsen kan härstamma från 1800-talets mitt. År 2000 är båken under återuppbyggnad. Båken stod länge utan användning och var avförd från sjökortet. Stommen var mycket svårt skadad av insektsangrepp och röta och under pågående upprustnings arbeten 1998 knäcktes båken av en kastvind. Nuvaran de ägare, Söne hembygdsförening, återuppbygger bå ken med antikvariskt bistånd. Hindens båk skall återfå det utseende den hade före ombyggnaden 1966. Båken är störst bland Vänerns båkar, över 10 m hög och byggd i slätknutat liggande timmer på syllstenar. Invändigt är den tresidiga stommen förstärkt med sten fyllda fack i hörnen. Senast vid 1900-talets början kläddes timret med brädfodring av stående spontad panel. Interiören är full av inskrifter, den äldsta från 1893. Meningen är att båken efter återställandet skall få tillbaka siktgatan mot sjön och sedan bli återinförd på sjökortet, till vägledning för fritidssjöfarten. Hindens båkplats är den äldsta i Vänern och har en mycket stark förankring i vänersjöfartens historia. Ur kulturhistorisk synpunkt är Hindens båk, liksom Tvärvärpans båk i Luröskärgården, av högsta värde för kulturmiljön i Vänern. KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028444
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

HOVBY KYRKA

Lagskydd

ExteriörbeskrivningHOVBY KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret samt ett lågt smalare torn i väster. Kyrkan är murad av sandstenskvadrar och tuktad sandsten, förutom tornet som är uppfört i trä. Tornet tillkom 1830. Kyrkan har huvudsakligen prägel av 1700-tal, då långhuset ommurades helt med delvis äldre stenmaterial. FASAD - Långhus och sakristia är murade av sandstenskvadrar och tuktad sandsten. Sockel saknas. Långhuset har under takfoten en rödmålad gesims av trä. Tornet är uppfört av trä, klätt med faluröd, ny träpanel. I kyrkans sydöstra del samt i nordfasaden finns ankarslut. I västligaste partiet av långhusets sydfasad finns ett solur. Utmed långhusets västfasad, norr om tornet, står en rest 1700-talsgravsten. Söder om sakristians västport är ett fragment av en 1700-talssten (funnen 1989) rest mot väggen. PORT - Huvudentrén är belägen i tornets västfasad och utgörs av en rektangulär, brunmålad pardörr med fiskbensmönstrad fyllning. Dörren är från 1953. Dörren är placerad i en rektangulär nisch. Framför porten ligger en ny trappa med ett vilplan och ett steg av kalksten. Vid vardera sida är en handledare av järn, fäst i trappan. Över porten finns ett pulpettak. Se tak. I sakristians västfasad är en troligen medeltida rektangulär port. Porten är skodd med järnlameller och har smidd dragring samt ornerad, rektangulär nyckelskylt. Framför porten, som är placerad i en grund nisch, ligger två trappsteg av kalksten. FÖNSTER - Långhuset har i varje långsida tre större, brunmålade spetsvinklade fönster. Fönstren består av fyra lufter och är placerade i mycket grunda, spetsvinklade nischer. De övre, vinklade partierna har omfattningar av sandstenskvadrar. I korets sydöstra fasad samt i sakristians norra och södra fasader finns ett fönster med samma utformning och placering. I västra delen av sydfasaden finns ytterligare ett likadant fönster, men något mindre, och högre placerat. Tornet har i norr, söder och väster en rektangulär ljudglugg med svartmålad trälucka. På nordsidan finns, öster om gluggen, ett smalt, rektangulärt fönster. Det rödmålade fönstret är indelat i tre små lufter. TAK - Långhuset har skiffertäckt sadeltak, valmat över koret. Takvinklarna är skodda med kopparplåt. Korets gavelspets kröns av en flöjel med årtal. Sakristian har skiffertäckt sadeltak. Tornet täcks av ett svängt, lågt torntak med spån. Taket kröns av en förgylld kula med tupp. Över västportalen sitter ett kopparplåtsklätt pulpettak.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443413
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLidköping

HVITA HJORTEN

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikRedan under Magnus Gabriel De la Gardies tid på Läckö uppfördes ett värdshus som kallades Hwita Jorten. Byggnaden revs omkring 1700 och ersattes så småningom av ett nytt värdshus i korsvirke. Båda dessa byggnader låg ungefär vid nuvarande parkering. Det senare värdshuset revs 1908. Namnet lever kvar i en byggnad som ligger söder om slottet vid Stallviken som uppfördes 1934 som pensionat och bostad åt slottets tillsynsman. Byggnaden ritades av Ärland Noréen i en tidstypisk funktionalistisk stil. Pensionatet lades så småningom ned och huset användes fram till 1970-talet för caféverksamhet. Därefter har huset fungerat som privatbostad. Huset har även tjänat som övernattningshus för personal som arbetar med Läckö. KÄLLA: Angående förslag till komplettering av skyddsföreskrifter, Läckö 1:7, Lidköpings kommun, Västra Götalands län, Riksantikvarieämbetet

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357463
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT