PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

bertilhults kraftverk och såg

Stomme

ExteriörbeskrivningByggnaden är uppförd 1894 i en enkel stolpverkskonstruktion med två våningar med plats för en undersåg och en sågvind. Sockeln är i kallmurad natursten och anmärkningsvärt hög, fasader med stående, omålad och okantad lockpanel med ljusinsläpp och en öppen långsida i marknivå. Taket är ett sadeltak klätt med korrugerad plåt. Ursprunglig takbeläggning har troligtvis varit spån. Sågdammen är gjuten i betong med en reglerbar, enkel trälucka med rensgaller. Från dammluckan går en ståltub till turbinen som drev kraftverket och sågen.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051294
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

Bod

Historiska/ursprungliga kategorier

Antal våningar01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041559
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

BORGSTENA KYRKA

Interiörbeskrivning

InteriörbeskrivningBorgstena kyrka är en liten salkyrka med karakteristisk långsmal form för medeltida kyrkor som byggdes till under 1700-talet, med kor i öster, sakristia i norr och litet vapenhus i väster. Kyrkorummet har en rikt utsmyckad, bemålad interiör, huvudsakligen från 16- och 1700-talen. LÅNGHUS - Predikstolen är placerad vid norrväggen intill sakristians dörr. Utmed västväggen finns en äldre läktare med en äldre trätrappa i det sydvästra hörnet av långhuset. Trappstegen är mattklädda och har recenta, enkla trappräcken i trä utmed väggen. Dopfunten är placerad i sydöst. I nordvästhörnan finns kappupphängning, informationsbord samt manöverpulpet för ljus och ljud. Golvet täcks där av heltäckningsmatta. GOLV - Träplankor, relativt breda. Sannolikt oljat eller såpskurat. VÄGG - Slätputsade väggar med traditionell, slevdragen teknik som ger skiftningar, en levande yta, och är vitkalkatde, idag något nedsotade. Den norra långhusväggen, som innehåller medeltida murverk, är smalare upptill vid taket än nedtill vilket gör att den sluttar något invändigt. Mellan predikstolens tak och korg finns sedan 1956 en framtagen väggmålning med akantusbladverk i grått och rött, sannolikt från 1760-talet. PORT - Pardörr till vapenhuset med rakt överstycke som är sentida repliker av de äldre ytterdörrarna. Troligen är de från 1950-talet med mässingstrycke i äldre stil. INNERDÖRRAR - Dörren till sakristian är en äldre, inåtgående, målad dörr med rakt överstycke och tre fyllningar. FÖNSTER - Tre rundbågade fönster på var långsida i djupa, vitputsade fönstersmygar med fönsterbänk, målad med lackfärg (sprucken). Fönstren, sannolikt insatta 1916-1920, har vitmålade inner- och ytterbågar med korspost. Innerbågen är från 1928 med klarglas medan ytterbågen är blyspröjsad med flerfärgat antikglas. TAK - Spegelvalvstak från 1753 utan välvning åt väster, dekormålat av boråsmålaren Detleff Ross tio år senare. De välvda partierna är bemålade med akantusslingor i rött och grått, kartuscher med bildscener och texter inramade med broskornament. Det platta mittpartiet har en barockinspirerad plafondmålning med bland annat Nådastolen, Kristus samt änglar med skrifttavlor avbildade mot en molnbeströdd himmel. Taket möter väggen med en profilerad taklist. Taklisten är målad med gråvit marmorering på röd bakgrund. KOR - Koret definieras här såsom ytan öster om långhusbänkarna. Koret har ett fönsteromgärdat altare och intill det står två äldre nummertavlor på fot. Framför sakristiedörren finns en äldre, oregelbunden trappa av gråsten med tre trappsteg. GOLV - Såpskurat trägolv med smalare plank än i långhuset. Golvet ligger i liv med trägolvet under bänkarna men några centimeter högre än mittgångens golv. Golvet innanför altarringen, som är belagt med recenta, smala golvplankor, är upphöjt ett steg. VÄGG - Likt långhus. PORT - Korportal åt söder med en smal gammal pardörr, troligen från 1863, halvvägs indragen i murlivet i en rundbågig dörrnisch. Tröskel, i liv med korgolvet, gjuten i betong. Dörrbladen, med raka överstycken, har tre fyllningar, täckmålad och med kammarlås med äggformat vred. FÖNSTER - Ett fönster åt nordöst och ett åt sydöst, lika långhusets. TAK - Likt långhus, taket välvs längs östväggen. FAST INREDNING ALTARE - Sentida träaltare med front, sidor och altarskiva av liggande, vitmålad panel. Innanför detta kan det finnas ett murat altare intill korväggen. ALTARUPPSATS - Stor altaruppsats i provinsiell barock från 1764 med arkitektonisk utformning. Det höga mittpartiet består av en stor oljemålning med en kalvariegrupp som lär ha utförts av Detleff Ross i samband med övriga målningsuppdrag i kyrkan 1762-63. Tavlan omges av en marmorerad, profilerad ram med akantusblad i hörnen. På ömse sidor om mittavlan finns två snidade, polykroma änglafigurer. Mittdelen omges av sidostycken i form av ett snidat akantusbladverk som slingrar sig runt voluter. Mittpartiet kröns av ett entablement vilket upptill är försett med ett överstycke i form av snidat akantusbladverk som omger en snidad bild av den härskande Frälsaren. Överstycket flankeras av två änglar i helfigur som bär varsin lagerkvist. I predellans mittdel finns en rektangulär tavla som anger att altaruppsatsen är skänkt till kyrkan av kommendören och riddaren Joh. Gripenstedt med fru Inga Cath, samt att kyrkan bekostade målning och smidesverk år 1764. Denna predella flankeras av två snidade vapensköldar, sannolikt makarna Gripenstedts. ALTARRING - Tresidig altarring, med avfasade hörn, som inte ansluter till östväggen. Ursprungligen är altarringen sannolikt från 1700-talet men togs bort vid renoveringen på slutet av 1910-talet. Vid renoveringen på 1950-talet kompletterades och bemålades altarringen och återinsattes i kyrkorummet. Den låga barriären är försedd med en rad av kvadratiska fyllningar som är försedda med naturalistiska målningar av blomsterbuketter, på vit botten. Röd fyllningslist och blågrön kulör på ramstyckena. Armstöd i form av en brunmålad, utkragande och prof

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443710
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

BORÅS STATIONSHUS

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580483
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

BORÅS TINGSRÄTT

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Den monumentala tingsrättsbyggnaden, fd rådhuset, är uppfört i suterräng i två våningar med fasader av handslaget Börringetegel på en hög sockel av Bohusgranit. Det branta valmade sadeltaket är täckt med tegel. Rådhusets planform utgörs av en huvudbyggnad som vetter mot torget och två bakåt riktade flyglar vilka omsluter en öppen gård. Huvudentrén vetter mot torget och nås via en mäktig dubbeltrappa av natursten. I portalen syns stadens vapen vilket vaktas av två lejon och som en fortsättning av portalpartiet skjuter ett burspråk ut från andra våningen. Mittenpartiet accentueras ytterligare av ett mindre gavelparti som höjer sig ovan takgesimsen. I gavelfältet har ett urverk infogats. Byggnadens monumentala uttryck förstärks av två torn som reser sig vid byggnadens gavlar och sammanbinds via den uppdragna hjärtmuren som löper längs med taknocken. Den forna stadsfullmäktigesalen liksom rådhussalen har höga rundbågiga fönster i stenomfattning, vilka indikerar salarnas placering i byggnaden. De ligger båda på andra våningen och har fått en likvärdig position i huset på var sin sida om entrépartiet. En mur skärmar av bakgården från gatan. I gårdsfasaden finns en entré genom vilken de häktade förs in i byggnaden. Här finns också handikappsanpassning. På gården finns en mindre fontän med en fin hundskulptur. Interiörerna har till stora delar bevarats i sitt ursprungliga skick med kalkstensgolv, vägg- och takmålningar med deviser, smidesarbeten, valv och stendekor. Byggnaden visar många exempel på arkitekternas, konstnärernas och hantverkarnas leklust och yrkesskicklighet. Ett av de otaliga exemplen är entréhallen på tredje våningen där väggarna har dekorerats med medeltidinspirerade målningar som skildrar stadens historia. De dekorativa kalkfärgsmålningarna är utförda av Filip Månsson och Bror Blüchert. På ett något undanskymt väggparti i hallen finns målat på väggen en lista över de "män och ynglingar, som med lust och ifver och efter bästa förmåga med slingor och blader pyntat detta i byggnaden så sköna hus". Tidstypiskt är hur personerna karaktäriseras: "Filip Månsson [Måsse] vestgöte" eller "Gösta Dahlström [kaffehandlarn] öländing". Den nationalromantiska andan favoriserade inte bara det svenska men också det regionala. På bottenvåningen finns idag inskrivningsmyndighet, bouppteckningar, expedition och ett förberedelserum. I källarplanet finns en restaurang. Tingsrätten har fem salar och fyra förberedelserum. Stadsfullmäktiges sal och rådhusrättens sal utgör de största. De ligger på andra våningen men löper även genom tredje våningen genom sin takhöjd. I båda salarna fanns ursprungligen åhörarläktare vilka kunde nås från tredje våningen. Ovan dörren till rådhusrättens sal har ett svärd och en bibel målats. Stadsfullmäktigesalens tak är rikt ornamenterad och de höga fönstren målade. Rätten är placerad vid den ena kortsidan, på ett podium vid ett svängt täckt bord. Ljus faller således in från sidan. I salen finns ordförandeporträtten fortfarande infällda i väggpanelerna. Den forna magistratssalen tjänar idag bland annat som vigselrum. Den är utformad som ett sammanträdesrum med möbler som tycks härröra från 1940-talet. Väggarna är täckta med tapeter av linnedamast som vävts i ett jugendinspirerat mönster. Damastens mönster är det ursprungliga men nya tapeter vävdes i samband med renoveringen 1995-96. Likadan linnedamast finns även i drätselkammarens forna sal, där kassettaket fått en guldfärg. Vid invigningen 1910 beskrevs huset i Borås kommunalblad. I denna text framhålls att arkitekterna eftersträvade att bevara huvudfasaden så hel och sammanhållen som möjligt och det sägs också att tornen tillkom för att öka intrycket av byggnadsmassan. Det påpekas dessutom att uteslutande svenska material kommit till användning i bygget. Till och med i tillverkningen av möbler och annan lös inredning försökte man använda endast inhemska material och som exempel tar man möbeltyger. Den nationalromantiska andan genomsyrade hela rådhusbygget. Lars Kellman, en av Västsveriges flitigaste arkitekter inte minst vad gäller tingshusbyggen, var kontrollant på rådhusbygget. Byggnaden värmdes upp med lågtrycksånga och hade redan från början elektriskt ljus. Förutom domstolsverksamhet, magistrat och stadsfullmäktige med förvaltning, fanns från början även polis och sju arrester, restaurang, fattigvårdsstyrelsens lokaler, förste stadsläkarens rum, stadsfogdeexpedition, byggnadsnämndens verksamhet och två vaktmästarlägenheter. Dessutom fanns i källarvåningen ett antal lokaler som skall ha hyrts ut som butiker. På Riksarkivet finns en ritning från 1824 på design till ny rådhusbyggnad av Enander. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-05-11

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697292
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

Bostadshus

Bebyggelse - byggnad

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027850
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

Bostadshus

Stomme

TakformEj utrett

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028053
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

BREDAREDS KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

InteriörbeskrivningBredareds kyrka är en enskeppig salkyrka med jämnbrett, något förhöjt kor med rak östvägg, orgelläktare och torn med vapenhus i väster och sakristia i nordöst. Interiören präglas av den ursprungliga, nyklassicistiska utformningen av dekorer, fast inredning och färgsättning i vitt och blått. LÅNGHUS - Kyrkan har ett högt, ljust och brett långhus. Under orgelläktaren finns läktarunderbyggnader. I sydvästra hörnet går en sentida trappa upp till läktaren. Predikstolen är fästad vid den norra väggen. Invid västväggens norra del står en äldre offerkista i trä med smidda beslag och vid den södra delen är en ljuskorona i smide placerad. Långhuset lyses upp av två malmkronor över nedre bänkkvarteren och två kristallkronor över mittgången. GOLV - Trägolv med smala plankor, lutade och lackade från 1952-53. I bänkkvarteren är trägolvet målat ljusgrått. VÄGG - Slätputsade och vitmålade väggar. Läktarunderbyggnadernas väggar, av stående, vitlaserad träpanel, är skråställda mot långhusväggarna med enkla, "dolda" fönsteröppningar åt söder respektive norr. PORT - Västra ingången har en pardörr insatt i det nya vindfånget till läktarunderbyggnaderna med rakt överstycke och svängdörrar som är målade. Varje dörrblad har tre jämnstora, halvfranska fyllningar och är sannolikt från 1923. Sydporten, med en utskjutande omfattning med krönlist, är likadan som västporten. Draghandtag i metall. På krönets kant sitter en snidad ängel. Ovan portiken finns ett lunettfönster i en djup nisch, likt de övriga fönstrens rundbågiga luft. FÖNSTER - Kyrkans fönster sitter indragna i djupa, rundbågiga smygar. Långhuset har tre rundbågade fönsteröppningar åt söder och fyra åt norr. Fönsterbänken är täckmålad med en glansig färg. Fönstren har en innerbåge från 1952-53 och en äldre, sannolikt ursprunglig, ytterbåge. Båda har fem lufter med korspost och en tvärpost överst. Ytterbågen har träspröjsade klarglasrutor och innerbågen har varje luft blyspröjsad till nio mindre rutor med polykromt antikglas. Bågarna och karmarna är målade i en ljust grå kulör. TAK - Flackt, tunnvälvt tak med träpanel som målats vit. Smal, målad, profilerad taklist. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Underbyggnaderna är från 1988-1989. Mellan vapenhus och långhus bildas en förhall med ett rum på var sida. Åt norr finns ett dörrlöst kapprum med heltäckningsmatta och vitlaserad fotlist, väggar med vitmålad glasfiberväv och putsad vägg i väster. En toalett är inredd i nordväst. Fönster in till långhuset i nordöst likt dem i hallen. Vitmålat slätt tak av skivor. Åt söder finns ett väntrum likadant inrett och med fönster som i norra rummet, möblerat med sittmöbler. Dörren till hallen är lik panelen med två fyllningar av stående panel och profilerat ramverk. Hallen har ett laserat och lackat trägolv i gul ton, väggar med stående spåntad, vitlaserad panel och sidofönster i två lufter vid dörren mot långhuset. Putsad vapenhusvägg i väster med två halvpelare, med fasade hörn och stiliserat kapitäl samt hög bas. Ovanpå dessa stöder takbjälkar med svagt profilerad underkant, målade i samma kulör. Porten åt vapenhuset är en äldre, tvåbladig plankdörr med fiskbenspanel, smitt handtag och låskista, allt gråmålat. Smidet är av 1700-talskaraktär. Dörrstängare är monterad på ena bladet. Entrédörren och sakristiedörren är liknande, eventuellt ursprungliga eller möjligen återanvända från den gamla kyrkan. KOR - Koret definieras utifrån det förhöjda korgolvet i linje med predikstolen. Ett fönster finns på var sida om altaret samt ett i korets södra vägg. Öster om predikstolens trappa finns dörren till sakristian. Altaret flankeras av två fönster. Kormattan med geometriska mönster är vävd av Agda Österberg. I korets östra hörn finns bevarade korbänkar i vinkel, med samma utformning som övrig bänkinredning. Vid den norra står en gammal svarvad kyrkstöt. Ovanför bänkarna hänger psalmnummertavlor. I södra delen av koret finns en dopfunt, en diskret kororgel utan synliga pipor och ett äldre golvur med nyklassicistisk utformning. I norr finns en flygel och en enkel tramporgel. Koret lyses upp av två malmkronor. GOLV - Korgolvet är något förhöjt och belagt med en stavparkett i ek från 1952-53. Innanför altarringen är golvet likadant men förhöjt ytterligare ett steg. Mitt framför altaret finns ytterligare en förhöjning. VÄGG - Likt långhuset PORT - Saknas INNERDÖRR - Dörren till sakristan saknar omfattning, se vidare under sakristia. FÖNSTER - Utformningen liknar långhusets fönster men med den skillnaden att de två östfönstren har bränt antikglas i gröna och gula toner från 1950-talet och ytterbågarna antikglas från 1923. TAK - Likt långhuset FAST INREDNING ALTARE - Sannolikt ursprungligt altare av trä med front och sidor med stående, vitmålad panel. Mitt på fronten finns ett förgyllt ornament i relief. Altarskivan i trä med profilerade kanter, kragar ut något utanför front och sidor. ALTARRING - Sannolikt ursprunglig altarring i halvcirkelform som ansluter ända in till östväggen. Barriären består

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443713
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

bredareds missionskyrka

Nuvarande kategorier

HistorikDen frikyrkliga verksamheten i Bredared startade på 1930-talet, då Adolf Johansson inredde en enkel missionslokal i ett uthus på sin gård i Ingelstorp. Här anordnades söndagsskola, och senare även juniorverksamhet. Ungdomar från Borås ställde upp som ledare. Från början av 1940-talet kom Bredared att utgöra en krets av Borås Missionsförening. Man började nu att fundera över möjligheten att bygga ett eget missionshus. En syförening bildades och samlade ihop en grundplåt till huset. Man försökte först köpa en lämplig tomt på pastoratets mark, men lyckades inte. Tomtfrågan löstes dock, när en församlingsmedlem köpte en gård i Bredared och skänkte en lämplig tomt. Två militärbaracker inköptes från Bohus-Björkö och iordningställdes till Bredareds Missionskyrka. Den stod färdig sommaren 1952. Gudstjänster hölls på söndagseftermiddagarna, när det var gudstjänst i Bredareds kyrka. Barn- och ungdomsverksamheten ökade, och 1987 gjordes en omfattande ombyggnad av kyrkan genom att den ursprungligen outnyttjade källaren iordningsställdes för barn- och ungdomsverksamheten. Huset fick tilläggsisolering och ny brädklädsel, några av fönstren byttes, elvärme installerades och interiören renoverades. Arbetena genomfördes med en stor frivillig arbetsinsats, där förre riksdagsmannen Axel Gustavsson var en av eldsjälarna. En annan eldsjäl i verksamheten ända sedan starten har Folke Nilsson varit. Så aktiv har han varit, att kyrkan i folkmun har kallats "Folkes Hus". Kyrkan fungerar fortfarande som en utpost till Immanuelskyrkans Missionsförsamling i Borås. Byggnadsmaterial: Grund av betonghålsten, stomme av trä utvändigt klädd med stående träpanel. Tak av papp. Källor: -Immanuelskyrkans Församlingsblad nr 7 1986 och nr 2 1992 -Skrivelse från Tore Hägg dat 5 juni 2002

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697290
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

BRÄMHULTS KYRKA

Antal våningar

Antal våningar02, 01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443714
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

BRÄMHULTS MISSIONSHUS OCH MYRÅS MISSIONSHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikBrämhults Missionsförening (senare ändrades namnet till församling) bildades 1883. Fram till 1913 höll församlingen sina möten i hemmen, därefter hyrde man godtemplarhuset, IOGT:s lokal i Brämhult, för sina sammankomster. 1917 beslöt man dock att bygga ett eget missionshus, och en tomt inköptes för 400 kronor av Hjalmar Svensson på Brämhult Lilla. Församlingen hade en byggnadsfond på 1.400 kronor. Grundläggningsarbetet gjordes i stor utsträckning av församlingsmedlemmarna själva. Byggnadsarbetet utfördes av Thor Svensson och missionshuset stod klart 1918. På 1930-talet bebyggdes Myrås och Källbäcksryd med bostäder, och församlingen beslutade då att bygga ett mindre missionshus där med tanke på söndagsskolarbetet men även för gudstjänstbruk. En tomt inköptes av syskonen Johansson i Myrås och ett missionshus uppfördes. Församlingens verksamhet kom nu att i stor utsträckning förläggas till det nya missionshuset, och det gamla i Brämhult såldes i början av 1940-talet. Missionshuset i Myrås visade sig snart vara för litet och motsvarade inte de krav som ställdes på ändamålsenliga lokaler för ungdomsarbetet. Församlingen övervägde att göra en tillbyggnad till missionshuset, men de förslag som prövades var inte godtagbara, och istället beslöt församlingen at uppföra en ny och ändamålsenlig kyrka. 1955 stod den nya Myråskyrkan klar, och församlingens verksamhet flyttades dit.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697282
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

BYTTORPKYRKANS KLOCKSTAPEL

Byggnadsbeteckning

ExteriörbeskrivningDen höga och i plan kvadratiska klockstapeln är gjuten av betong med synlig brädform. Fasaden är ofärgad och indelad i fyra sektioner samt sockel, markerade av indragna fogar. Andra och tredje sektionen har små inmurade fönster åt väster och öster och den andra sektionen ett horisontalt slätt band på mitten, vilket troligen indikerar två våningar. Översta sektionen hyser två kyrkklockor med öppningar åt öster och väster, med endast smala fasadpartier i hörnen som smalnar av uppåt och underkanten är rundad. Detta är en stilisering av bedjande händer. Över klockorna sitter ett motfallstak ungefär mitt på sektionens höjd. Taket är brädklätt undertill likt församlingshemmets skärmtak.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028647
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

BYTTORPS FÖRSAMLINGSHEM

Nuvarande kategorier

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443774
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

BYTTORPS KYRKA

Nuvarande kategorier

InteriörbeskrivningSom helhet har kyrkan en plan i form av en ängel. Kroppen är ett konformat kyrkorum med en rundad absid i ängelns bröst i öster och en port som dess fötter i väster. Huvudet är ett bönerum öster om absiden och vingarna formas av en grund korsarm och två rum på var sida om bönerummet. Arkitektens intention var att alla linjer i kyrkan skall gå samman i absiden med altaret som mittpunkt, så alla linjer är vidare isär i väster och förs samman åt öster. I nordväst är en entrébyggnad med väntrum och toaletter, vapenhus. LÅNGHUS - Interiören med latinsk korsplan har ett enskeppigt långhus vars korabsid har en pendang i den svagt svängda, och i rummet indragna västväggen, som döljer förråd åt norr och söder. Sammanhängande med kor och långhus finns två breda och grunda tvärskepp, med snedställda västväggar. Inredningen präglas av tegel och furu. Golvet har samma nivå i samtliga utrymmen och taket är också sammanhängande. Taket lutar uppåt mot öster och nedåt i de bägge tvärskeppen. I övergången mellan långhus och tvärskepp finns bärande pelare i form av stålrör som är omslutna av omålade träreliefer i furu, föreställande de fyra evangelisterna i helfigur, två och två ovanpå varandra. Konstnären är Allan Runefeldt. I det norra tvärskeppets västra del finns kyrkans orgel placerad direkt på golvet. Orgelns utrymme avgränsas mot långhuset genom en låg tegelmur som upptill är klädd med lackade furubrädor. I det södra tvärskeppet finns rader med fristående stolar av lackat furu med flätad repsits. Runt västväggen finns fönsterpartier. All ursprunglig inredning är kvar. GOLV - Rött, lackat tegelgolv lagt i rutmönster med försänkta fogar av brun serponitputs. VÄGG - Rött tegel i polskt förband med försänkta fogar av brun serponitputs. På västväggen finns en rad med enkla väggarmaturer i form av en kvadratisk "furubricka" med ett glasklot på. PORT - Centrerat i västväggen finns en enkel port som sitter i en djup dörrnisch. Porten är en pardörr med utåtgående dörrblad av lackad ek. INNERDÖRRAR - Dörr med rakt överstycke, enkelt dörrblad i ek, samt enkelt profilerat dörrfoder av ek. En dörr finns i norra långhusets västra del till vapenhuset. FÖNSTER - Kyrkorummets tvåglasfönster sitter i vitmålade träkarmar av trä, med en mellanliggande metallist, och är inte öppningsbara. En sammanhängande, horisontell fönsterrad med tio rektangulära fönsterlufter av klarglas bryter upp västväggen strax under taket. Ett vertikalt fönsterband med fyra lufter löper längs väst- respektive östväggens ytterkanter och ansluter till det horisontella fönsterbandet. Strax under taket, i de två tvärskeppens västra väggar finns två fönsterlufter. I tvärskeppens östra respektive västra vägg, i höjd med koret, finns ett vertikalt fönsterband med tre lufter som ansluter nästan ända från taket till cirka en meter från golvet. Framför dessa två fönsterband finns reversibla fönsterarrangemang, à 16 rutor på var sida, som är gjorda av konstnären Folke Heybroek, symboliserande "växande" i gröna och röda toner och "levande vatten" i blåtonade vågformer. Dessa rektangulära fönsterrutor sitter i två rader på ömse sidor av en rund "mittpost" av vitmålad metall. Kyrkorummets tvåglasfönster sitter i vitmålade träkarmar av trä, med en mellanliggande metallist, och är inte öppningsbara. TAK - Taket stiger från väster mot öster och är högst över altaret. Över tvärskeppen sluttar innertaket mot norr respektive söder. Taket består av stora, rektangulära skivor av spån, sannolikt treetex, mellan dem finns mörkare fogar. Skivorna är sannolikt lackade. Ovan långhusets sidomurar, intill taket, finns en bred och tjock balk av limmad furu som i öster ansluter till absidmuren. Denna balk avskiljer långhusets takfall från de sluttande taken över sidoskeppen. Över bänkkvarteren och fram mot koret finns två rader med armatur i form av en rektangulär "bricka" av furu på vilken fyra upplysta glasklot vilar. KOR - Kyrkorummets kor utgörs av korabsiden tillsammans med främre delen av tvärskeppen och långhuset i linje med tvärskeppsfönstren. Korabsidens flackt rundade tegelvägg sträcker sig ända upp till det platta taket. Fritt på korabsidens golv står kyrkans altare. Framför absiden finns en altarring som inte ansluter till absidväggen. Altarringens norra del ansluter till predikstolen. I det södra tvärskeppets östra del står dopfunten fritt placerad direkt på golvet. I östväggens raka vägg finns, på ömse sidor om absiden, dörrar in till den bakomliggande sakristian. GOLV - Som långhus. VÄGG - Som långhus. PORT - Saknas INNERDÖRRAR - Två dörrar med rakt överstycke med enkla dörrblad samt karm och enkelt profilerade dörrfoder av lackad ek. FÖNSTER - Koret saknar fönster, med undantag av de fönsterrader som finns i tvärskeppens norra respektive södra vägg. TAK - Som långhus. FAST INREDNING ALTARE - Altaret är Borås första fristående altare, som används för mässa "versus populum", en sed från fornkyrklig tradition och som Luther förespråkade. Altaret ritades av konst

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443773
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

Bårhus

Takform

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043432
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

CAROLI KYRKA

Historik

HistorikTorpa kyrkby runt nuvarande Caroli kyrka blev 1621 Borås stad. Första kyrkan på platsen antas ha varit en stavkyrka, vilken ersattes med en romansk stenkyrka kring 1200-talets början. Detta antagande bygger på fynd i Caroli kyrka av en dopfunt av sandsten, utförd med största sannolikhet av mäster Anders/Andreas, verksam vid denna tid. En grov dörrpost (anslagssten) i sandsten, ett hugget överstycke till ett litet romanskt fönster, samt grundmurar och en väggmur i Caroli kyrkas södra vägg är andra fynd som styrker dateringen. Storlek och plan är känd. Marken runt kyrkan var begravningsplats och på gravarna lades stenhällar för Borås kyrkas uppförande. Kyrkan stod klar utan torn 1675 som treskeppig kyrka med basilikakaraktär (murarna var klara 1666, taket 1668, klockstapeln 1663, vars klockor flyttades in i kyrkan 1674). Det påstås att man sålde gravplatser inne för att få pengar till inredningen (efter 1804 har ingen begravts inne i kyrkan). Kyrkan fick namnet Caroli efter kung Karl XI. Caroli kyrka brann 1681, varefter strävpelare gjordes och ett torn uppfördes 1689 med sju våningar. En framstående kyrkomålare, Erik Eriksson Grijs dekorerade valven. En orgel stod klar 1694 av Magnus Årman. Lidköping. Ett kopparstick från omkring 1700 visar ett långhus med två takfall likt en basilika, och mycket höga fönster mellan strävpelare. Taket nådde till tornets sjunde våning. Tornet hade en åttonde våning och ett pyramidtak. 1719 beskrevs Caroli kyrka som lik Gustavi Domkyrka i Göteborg med torn, tre klockor och urverk som slog och visade timmar. Hantverkarna var också hämtade från denna stad och byggmästaren lär ha varit densamme för båda kyrkorna. Såväl kyrka som kyrkomur var kalkslagna och vitmenade. Yttertaket hade ekspån och innertaket välvda, målade bräder. Altare från golv till tak med silver och färger, kor avskiljt genom bildhuggareverk och ny orgel fanns. En sakristia byggdes till i öster 1739 efter nästa brand, 1727. Johan Niclas Cahman byggde en ny orgel 1736. Den flitigt anlitade kyrkomålaren Detleff Ross målade valven. Efter den tredje branden, 1822, kvarstod sakristian liksom 1600-talsmurarna och de 13 grova, åttakantiga pelarna. Även denna gång bevarades Caroli kyrkas exteriöra karaktär i huvudsak.Takformen hade varit ett slags säteritak, men omdanades nu till ett lägre sadeltak och en öppning till vinden sattes igen i tornets östra fasad. Interiört slogs ett nytt elliptiskt tunnvalv med pärlspåntade bräder i mittskeppet, obetydligt högre än de två sidoskeppens plana tak. Därmed fick kyrkan mer karaktären av en hallkyrka. Interiören benämns som karolinsk barock. 1824 byggdes nuvarande orgel i nyantik stil. Tre nya kyrkklockor göts. Altartavlan i nyklassisk stil tillkom 1839. Tornet höjdes åtta meter 1856 och huven med lanternin uppfördes då enligt ritningar från 1791. 1889 besiktigades kyrkan och då konstaterades att hela planen var så skev, pelarparen stod ej mitt för varandra exempelvis och lutande, murarna så undermåliga och buktande samt i avsaknad av ordentlig stenfot, att kyrkan var "anlagd utan sakkunskap" och inget av den inre stommen borde behållas. Tornet hade byggts bättre. Vid påföljande restaurering/ombyggnad revs sakristian och koret fick fönster. Sidoläktare byggdes. 1902 fick tornet ett kors i stället för vindflöjel efter en infekterad diskussion i över ett decennium. 1912-14 planerades och utfördes en större ombyggnad under ledning av arkitekt Karl Berlin. Kyrkan var därför stängd mellan februari och november 1914. Gamla tamburer och murade portalpartier från 1836 med bred, grund hålkäl i empirstil ersattes med nya klassiserande vapenhus i norr och söder. Nya entrédörrar med utgångspunkt i tornets befintliga och kopparklädda port gjordes. Den vita interiören med rundbågad dekor och "bondgranna röda och gröna rosetter över fönstren" dekorerades i taken och fönsternischerna, på läktarpelare och predikstol. Måleriet var ornamentrikt, ej utpräglat sakralt och nationalromantiskt. Altartavlans mörka nisch målades ljusare. Bänkkvarteren ordnades från 18 kvarter i "villervalla" till fyra och bänkarna byttes mot öppna, mörkbrunt målade. Golvvärmen med galler var hälsofarlig och byttes mot dolda radiatorer bakom nya väggpaneler. De "oharmoniska" färgerna i fönstrens rosverk togs bort i det inre och ersattes med så kallade katedralglas. Korskrank av järn tillkom för att markera koret mer. Predikstolen gjordes "fylligare" och målades, men beskylldes ändå för att vara "tarvlig, rankig och skrankig". Medel till en ny skänktes 1916 och till en dopfunt 1920. Arkitekt till båda var Sigfrid Ericsson, densamme som även ritat Masthuggskyrkan i Göteborg. De ritades i matchande, sirlig och rikligt dekorerad stil. Den gamla dopfunten ansågs sakna "allt konstnärligt och kulturhistoriskt värde." Dekorationsmåleriet gillades i pressen, men den antikvariske inspektören arkitekt Axel Lindgren tvivlade på "berättigandet av att utstyra renässanskyrkor med ornamental färgskrud av hypermodern karaktär som h

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443715
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

Dalsjöfors missionshus

Takform

TakformSadeltak - Med valmad spets

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697298
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

DAMMSVEDJANS FÖRSAMLINGSHEM

Byggnadsdel

ByggnadsdelSkärmtak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443778
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

DAMMSVEDJANS KLOCKSTAPEL

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikKlockstapeln är planlagd samtidigt som kyrkan, 1962-1965 och uppförd 1968-1969.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443780
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

DAMMSVEDJANS KYRKA

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningDammsvedjans kyrka är en vitkalkad, senfunktionalistisk byggnad uppförd i suterräng, som består av två kubiska byggnadsvolymer med plana tak. En lägre byggnadsdel famnar det högre kyrkorummet åt syd- och nordost. Sydsidan innehåller bland annat böne- och vigselrum och nordsidan den bakre delen av kyrkorummet. Där en slags modern karnap sitter på nordsidan var det ursprungliga dopaltaret. Under denna del finns en källare. Den dominerande byggnadsvolymen har små fönster i rader upptill och inrymmer kyrkorummet i hela sin höjd. Torn, gesims, sockel, hängrännor och stuprör saknas. FASAD - Kyrkobyggnadens fasader består av betongelement med ballast, marmor eller kvarts, som är kalkade vita. Fasaderna ger ett spritputsat intryck. I den lägre byggnadsdelen åt nordost finns en modern karnap med rakt, kopparplåtstäckt tak, alltså en sluten utskjutande byggnadsvolym som hänger på fasaden. En liknande, fast smalare, finns i samma byggnadsdel på den sydöstra fasaden. Cirka en halv meter under taket finns på alla fasader en rad med små, runda hål för ventilation. FÖNSTER - I byggnadsdelen som innesluter kyrksalen finns åt nordost en högt belägen rad med sju kvadratiska, fasta fönster och åt sydost en rad med åtta likadana fönster som ger ljus till långhuset. I den nordvästra fasaden finns två högt belägna, rektangulära fönsteröppningar. De sitter indragna i putsade nischer som vidgar sig åt alla håll. Den sydvästra fasaden är utan öppningar. I den sydöstra fasaden finns ett stort, rektangulärt fönster som ger dolt ljus in till koret. Något öster om detta finns ett mindre, rektangulärt fönster med glasmosaik. I den lägre delen åt sydost finns fem rektangulära treglasfönster som sitter något indragna i fasaden i putsade smygar. Fönsterbågarna är av trä och målade i en dalablå kulör. I den låga byggnadsdelens nordöstra fasad finns två rektangulära fönster samt ett liggande, rektangulärt glasmosaikfönster i karnapen. PORT - Kyrkans huvudport är belägen i ett från fasaden utskjutande entréparti med täckta sidor av stående panel och plant tak klätt med kopparplåt. Det innefattar delvis ett vindfång innanför porten. Entréporten är något indragen och består av en utåtgående pardörr vars dörrblad är beklädda med bred, stående, spontad panel som är täckmålad i en dalablå kulör. Bägge dörrbladen har breda, liggande "dörrtryck" av trä samt sparkplåt av kopparplåt nedtill. I den utskjutande delen åt sydöst finns en dörr, utan handtag, åt söder. Dörrbladet är beklätt med stående, bred och spontad panel som målats dalablå. Utanför finns ett trapplan gjutet i betong. I samma byggnadsdel, åt sydöst, finns en trappa ned till källaren med likadan dörr. TAK - Kyrkan har plana tak med invändig avrinning som är belagda med kopparplåt som inte är ärgad.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443779
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

DANNIKE KYRKA

Fasadmaterial

InteriörbeskrivningDANNIKE KYRKA är en stenkyrka med rektangulärt långhus och halvrunt kor i öster. Ingångar genom vapenhuset i väster och sakristians. Korgolvet är förhöjt och markeras av en välvd triumfbåge. En orgelläktare finns i väster. Långhuset har fasta vägganslutna bänkkvarter. LÅNGHUS GOLV - Kyrkans plankgolv är gråmålat och täcks i mittgången och framme vid koret av heltäckningsmatta i mörkt rosa kulör. VÄGG - Slätputsade väggar avfärgade vita. Nere vid golvet löper en blåmålad golvlist. Under den blåmålade taklisten löper en bård marmoreringsmålad i blå kulörer. Taklisten är rödmålad närmast taket. PORTAR/INNERDÖRRAR - Speglad pardörr i väster målad i gråblå kulör. Tre spegelfyllningar på vardera dörrblad marmorerade i ljust gråblå kulör. Platta runda trycken i vit metall. Gråmålad trädörr i norr till sakristian med tre spegelfyllningar marmorerade i beige kulör. Handtag i smide. FÖNSTER - Två rundbågiga fönster i norr och tre i söder. Innanfönster i tre lufter spröjsade till tre rutor per luft. Gråmålade fönstersnickerier. Fönstersmygarna mycket djupa och vidgar sig utåt mot kyrkorummet. Radiatorer placerade i fönstrens nederkant. TAK - Vitmålat tunnvalvstak. KOR GOLV - Förhöjt gråmålat korgolv. VÄGG - Slätputsade väggar avfärgade vita. Blåmålad golvlist. Triumfbågen har en dekormålat i grå, beige och blå kulörer. I ett marmorerat fält finns inom tre cirklar en kalk, en duva och en triangel. FÖNSTER - Två rundbågiga fönster åt nordöst samt sydöst med bemålat glas. Korfönstren utfördes 1951 av konstnären Erik Abrahamsson. Det ena fönstret framställer skapelsen, det andra har motiv från tredje trosartikeln. Varje fönsterluft är spröjsad till nio rutor. Fönstersnickerier utförda i mörkt trä. TAK - Vitmålat takvalv. FAST INREDNING ALTARE - Altare av trä invid östväggen målat i grå kulör. Pilastermotiv i hörnen med kannelyrer bemålade i orange och guld. Två små knäfall täckmålade grå, stoppade och klädda med grått tyg. ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen dateras till 1656 och har tidigare stått i Länghems gamla kyrka. Den inköptes 1835 från Länghems församling och motivet är Kristus på korset omgiven av Maria och Johannes. Altaruppsatsen är helt utförd i snidat trä i klassicerande stil. Korsfästelsescenen inramas av fyra vitmålade kolonetter. Bakom detta tre spegelfyllningar marmorerade i grå, blå och rosa kulör. Fåglar i relief vid kanterna. En tandsnittslist i grått och guld kantar undersidan av krönande tympanon. Under tympanon finns ankaret och korset i guld mot grå fond med rödmålade voluter i kanterna. ALTARRING - Altarringen är femkantig och målad i grått och brunt. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med grått tyg. Balusterdockor marmorerade i beige med inslag av blått. BÄNKINREDNING - Öppna bänkkvarter på förhöjt golvparti målat i beige kulör. Två öppna bänkkvarter varav det södra utgörs av 15 bänkrader och det norra av 13. Speglade sidostycken målade i blå kulör med brunmålad sockel och överliggare. De rektangulära spegelfyllningarna är marmorerade i beige och blå kulörer inramade av en orange list. Speglade invändigt och målade i rödbrun kulör. Psalmboksstöd i grönt och fotstöd i beige kulör. Sittytor klädda med tyg i rosa kulör. Radiatorer under bänkarna. LÄKTARBÄNKAR i form av fem rader i norr och två i söder, utformade lika övrig bänkinredning. PREDIKSTOL - Predikstolen härrör från senare delen av 1600-talet och är placerad invid norra långhusväggen. Trappan är rak och målad i beige och grått. Dess speglade utsida är brunlaserad. Korgens motiv föreställer de fyra evangelisterna. Under dessa finns smala spegelfyllningar i brunt med listverk i blått, orange och beige. Utkragande överstycke målat i blått, brunt, grönt och orange. Ljudtaket har sexkantig form och är fästat i taket via ett gråmålat järnstag. Ljudtaket har samma färgsättning som korgen. Undertaket är marmoreringsmålat och i dess mitt hänger en duva målad i vitt och orange. ORGEL - Orgelfasaden är gråmålad med speglade luckor. Fasaden har ett förhöjt mittparti och orgelpipor i vit metall. Den undre speglade delen är marmoreringsmålad i grå kulörer. Sidopartierna kröns av en stjärna. Spelbordet är placerat intill läktarbarriären och målat i grå kulör. Kyrkans första orgelverk inköptes 1857. En ny orgel invigdes 1926 byggd av Liareds orgelbyggeri med fasad efter omarbetat förslag av arkitekten vid Kungliga Byggnadsstyrelsen E Lundberg. Ett nytt orgelverk byggdes 1957 av Tostareds Kyrkorgelfabrik. LÄKTARE - Fyra runda läktarpelare målade marmoreringsmålade i gråblå kulör bär upp läktaren. Läktargolvet utgörs av beigemålade gradänger. Golvet i söder täcks av heltäckningsmatta i gråbeige kulör. Insidan av läktarbröstningen är speglad och gråmålad. LÄKTARBRÖSTNINGEN är speglad med rektangulära smala stående fyllningar i tre större sektioner. Bröstningen är beige- och grönmålad med fyllningar marmorerade i samma kulörer. Skyddsräcke i gul metall som på mitten bryts av med en stor bågformig gråmålad ljushållare i trä. SPECIFIKA INVE

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443716
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

DEN HELIGE MIKAELS KAPELL (MIKAELSKAPELLET)

Fasadmaterial

ExteriörbeskrivningEtt litet rektangulärt, diskret utformat kapell med nord-sydlinjen diagonalt genom rummet. En trappförsedd huvudentré vetter åt nordöst med hall/vapenhus innanför. Ytterligare en entré finns i en grund utbyggnad med sadeltak vid västra hörnan på norra sidan, vari en trappa leder ned till likkällaren. FASAD - Stänkputsad, vit med glimmer i. På sydvästfasaden har den tunna putsytan lossnat i stora sjok från det slätputsade underliggande skiktet. FÖNSTER - Tre rundbågade fönster med två lufter på var långsida. Fönstren har blyspröjsade rutor av antikglas i gul ton i vita snickerier och med vitmålade fönsterbleck. I sydvästra gavelröstet och över portalen i nordöst finns vardera ett runt fönster med lod- och vågräta spröjsar. Det norra har djupare smyg. Källaren har kopplade små kvadratiska fönster i vitmålade snickerier. Ett sådant sitter också på vardera långsidan i vapenhusdelen. PORT - En ursprunglig pardörr sitter centrerad på nordöstgaveln i en rak nisch omgiven av en portal av huggen sten. Överstycket är högt och har växtornament och ett liksidigt kors hugget i relief. Dörrbladen är av mörkbrunt betsat trä och de har ett prismatiskt mönster av stora romber i relief. En huggen stentrappa leder upp med uppgång från tre sidor och svarta små smideshandledare är fästa i väggen på båda sidor. Vid västra hörnet på den nordvästra långsidan finns en gråfärgad pardörr i en grund utbyggnad med nedgång till likkällaren. TAK - Sadeltak belagt med rundad skiffersten.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041566
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

Ekonomibyggnad

Stomme

ExteriörbeskrivningFASAD - Faluröd locklistpanel. Låg betongsockel. PORT - Två höga, vita garagerullportar åt väster . En personentré med en enkel, vit dörr med fyllningar åt söder. FÖNSTER - Små fönster åt nordväst. TAK - Sadeltak med röda takpannor, troligen lertegel.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041561
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

Ekonomibyggnad

Bebyggelse - byggnad

Antal våningar01, 02

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549602
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

Forsa kvarn

Takform

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052002
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

Frikyrka / bönehus /missionshus

Nuvarande kategorier

HistorikFolkskolläraren Johan Anders Svensson kom till Vänga 1859. Han undervisade barnen i skolan på vardagarna, och på söndagarna höll han söndagsskola i skolhuset, dit inte bara barnen utan även många vuxna sökte sig. På så vis kom han att lägga grunden till en väckelse bland Vängaborna. En församling bildades 1874. Det första missionshuset uppfördes 1874-75 på ofri grund på gården Långgärdet. När marken bytte ägare fick inte missionshuset ligga kvar utan flyttades till Bergsgården, cirka 300 m nordväst om nuvarande missionskyrkan. Här avstyckades en tomt för missionshuset. Tomten fick namnet Fridenshöjd. Nyårsaftonen 1939 brann missionshuset ner. I avvaktan på nya lokaler iordningställdes brygghuset på Vänga Västergården 5:2, som tillfällig lokal för församlingen. 1941 uppfördes den nuvarande missionskyrkan på en tomt, som skänkts av en församlingsmedlem. Kyrkan rymde en kyrksal och en lilla sal med kök i bottenvåningen samt bostad för vaktmästaren i övervåningen. Verksamheten krävde efter hand ökade lokaler, och 1972 byggdes kyrkan till genom att hela trädelen av byggnaden lyftes upp, och de befintliga grundmurarna murades på med två varv av betonghålsten, så att en källarvåning kunde iordningställas med lokaler för församlingens verksamhet. Vidare gjordes en tillbyggnad mot väster, och en ny entré anordnades. Under 1980-talet installerades jordvärme i kyrkan. Källor: -Några minnen från Vänga åren 1859-1862 samlade af Folkskolläraren J.A. Svensson. J.E. Göranssons Förlag, Vängdala. Tryckt på Fristads tryckeri.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697286
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

Frikyrka / bönehus /missionshus

Fasadmaterial

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697299
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

Frikyrka / bönehus /missionshus

Historik

HistorikVid mitten av 1950-talet inköptes en tomt vid sjön Säven, nedanför Säveholm. Sommarhemmet uppfördes 1963 och renoverades 1973. Källor: Arkivförteckning för Vängdala missionsförsamling, Folkrörelsearkivet i Borås

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697269
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

Frikyrka / bönehus /missionshus

Fasadmaterial

HistorikVarnums och Tärby Missionsförening bildades 1894. Till att börja med hölls sammankomsterna i hemmen. 1897 hyrdes en lokal i Segertorp för sammankomster och söndagsskola. 1900 beslöt man att uppföra ett eget missionshus och köpte in manbyggnaden och ladugården vid Gärde soldattorp. Det är oklart om soldattorpet byggdes till för att tjäna som missionshus eller om ett helt nytt hus uppfördes. 1901 invigdes missionshuset. Tomten arrenderades på 49 år för en årlig avgift av en krona. 1909 -10 byggdes huset till med ett rum och kök. Tanken var att få en hyresgäst som kunde svara för uppvärmning och städning av huset. 1936 beslutade församlingen om reparation och ombyggnad av huset. Möjligen flyttades entrén då. Troligen fick estraden sin nuvarande utformning vid detta tillfälle. 1945 brädfordrades tillbyggnaden, och entrén försågs med ett skärmtak. 1948 målades byggnaden invändigt, och genom en donation från Borås missionsförsamling fick man överta bänkarna från den gamla Immanuelskyrkan i Borås. 1981 fick byggnaden ett nytt yttertak av plåt. Verksamheten i byggnaden lades ner på 1980-talet och byggnaden förföll. I början av 1990-talet återbildades Tärby Missionsförening, som beslutade att donera byggnaden till De Sju Häradernas Kulturhistoriska Förening. Denna planerar nu att flytta huset till Borås Museum, Ramnaparken i Borås.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001579400
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

Frikyrka / bönehus /missionshus

Fasadmaterial

HistorikByggnaden uppfördes 1908 som en ersättning för det gamla missionshuset på Espekullen. Johan Eriksson i Gärdstorp var den drivande kraften när det gällde att skaffa en välbelägen tomt och att ordna en insamling till byggkostnaderna. Församlingsmedlemmarna gjorde en omfattande arbetsinsats vid byggandet av kyrkan. 1965 gjordes en omfattande om- och tillbyggnad av kyrkan. Byggnadskostnaden uppgick till 270.000 kronor, varav 130.000 hade insamlats i form av löftesoffer. Församlingsmedlemmarna bidrog även med mer än 3.500 timmar i frivilliga arbetsinsatser. Sven Wallqvist i Göteborg svarade för projekteringen. Byggnadsmaterial: Grund av natursten, stomme av trä, utvändigt var byggnaden ursprungligen klädd med stående träpanel, som senare putsades (reveterades). I samband med om- och tillbyggnaden 1965 kläddes fasaden med kalksandsten, medan tillbyggnadsdelen fick en tegelfasad. Källor: Genom Guds nåd, minnesskrift vid 100-årsjubileet 1984 av Lars-Olof Gunnardo

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697270
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

Frikyrka / bönehus /missionshus

Takform

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697296
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

Frikyrka / bönehus /missionshus

Stomme

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697306
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

Frikyrka / bönehus /missionshus

Stomme

HistorikUngdomsgården uppfördes 1964-65 som en ersättning för Dalsjöfors Missionshus, som efter 40 år inte längre motsvarade församlingens behov. Tomten skänktes av Almedahlsfabriken. Arkitekt Janne Feldt, Karlstad gjorde ritningarna. Planer fanns att senare uppföra både en kyrka och en vaktmästarbostad på tomten. Detta är dock inte aktuellt längre. Kostnaden uppgick till 235.000 kronor inklusive inredning. Bidrag erhölls från allmänna arvsfonden på 35.000 kronor. Genom samgående 1978 mellan Dalsjöfors, Målsryds och Gånghesters missionsförsamlingar bildades Toarps Missionsförsamling, som nu är ägare till ungdomsgården. Källor: Frikyrklig verksamhet i Dalsjöfors 1921-1999

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697265
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

FRISTADS KYRKA

Lagskydd

Antal våningar01, 04

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443717
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

FRISTADS MISSIONSKYRKA

Nuvarande kategorier

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697281
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

FRUFÄLLANS FÖRSAMLINGSHEM

Stomme

ByggnadsdelFarstukvist, Kor - Rakt

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580627
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

Församlingshem

Interiörbeskrivning

InteriörbeskrivningKyrkorummet utgör byggnadens östra del och har ett lutande tak nedåt norr. Enligt uppgift är inget i stort förändrat sedan uppförandet. Ett altare står i väster på ett upphöjt korgolv i två steg. I höjd med koret har södra väggen vikdörrar av trä in till en kyrksal. I norra hörnet har rummet två förråd med dörrar från koret. Ett piano är placerat framför förrådsväggen i nordvästra hörnet. LÅNGHUS - GOLV - Heltäckningsmatta av olivgrön nålfilt. VÄGG - Milt gröna tapeter. PORT - I väster är en pardörr av ljust laserat trä med fyllningar som täcker i det närmaste hela dörrbladet med liggande tunna träskivor. Runt dörren är en lackad, smal, slät träomfattning. Avvikande gulmetallvred anspelande på växtformer. INNERDÖRRAR - Vikdörrar i sydväst av ofärgat trä med synliga gulmetallgångjärn. FÖNSTER - Norrsidan är i det närmaste helt glasad och åt söder är ett smalare parti med samma utformning. Det är rektangulära tvåglasrutor i nischer med trymåer av lackat mörkpigmenterat trä. Varannan luft är smalare och öppningsbar med vitmetallvred. Skjutventiler sitter i överkarmen. TAK - Pulpettaket lutar kraftigt nedåt norr med limmade bjälkar som stöder mot norrväggen. Mellan dem sitter spontad träpanel, något vitlaserad. Armaturen är av mässing med gultonade glaskupor. KOR - Koret är upphöjt två steg och har uppgång även från söder. Vid västväggen står det ursprungliga altaret, som numera tjänar vid mässor som kredensbord (uppställningsbord för nattvardskärlen). På väggen sitter ett mindre krucifix med korpus av metall och kors av trä. På väggen mellan altare och ambo hänger en bildvävnad från Ateljé Tre Bäckar av Kerstin Persson. Ett fristående altare, placerat framme vid kanten, har tillkommit på senare tid. En ambo står i söder. I korets nordvägg finns två dörrar intill varann till förråd. Skrudar förvaras i västra förrådet. Nedanför södra korkanten står en elorgel vid västra väggen. GOLV - Som långhuset, även trappsteg. VÄGG - Som långhuset. PORT - Saknas INNERDÖRRAR - Till förråden i norr är två smala, enkla trädörrar lika långhusporten. FÖNSTER - Saknas TAK - Delas med långhuset men med tio rektangulära lampor i trähölje. FAST INREDNING ALTARE - Smalt, kort originalaltare av trä med två breda ben ofärgat. Det nya altaret är liknande men större. BÄNKINREDNING - Två kvarter med lösa stolar ställda i en diffus v-form. De är av bok i enkel utformning med roströd klädsel. PREDIKSTOL - Predikstol saknas. Ambon har tre släta sidor av ofärgat trä och dold bokbräda. ORGEL - Låg liten elorgel står i sydvästra hörnet, Yamaha, med jalusi över och pedaler. LÄKTARE - Saknas SPECIFIKA INVENTARIER ALTARRING - Saknas DOPFUNT - En dopfuntsfot står i det ena förrådet. Den är av furu i form av ett liksidigt kors med kantiga utfyllnader upp- och nedtill i vinklarna. Översidan är slät med rutlagt mönster av trä varpå en dopskål anbringas. NUMMERTAVLOR - Saknas VAPENHUS - I öster är en stor entréhall med vindfång längs hela byggnadens bredd. Kapphängarställningar av trä och metall står vid västra väggen och toaletter, telefonrum och brandförråd finns längs östra sidan. Dörren till kyrkorummet är centrerad i västra väggen och den flankeras på norra sidan av en kort spjälvägg. I norr vidgas rummet till ett väntrum med sittmöblemang. Över soffan hänger en liggande, rektangulär tavla med ett Kristusmotiv i en gammal ram. Vid nordväggen en skänk med ljusstakar, ett metallkrucifix och tre tavlor med tryckta religiösa motiv. GOLV - I södra delen täcks golvet av en brun linoleummatta med medaljongmönster. I norra delen är det en olivgrön heltäckningsmatta av nålfilt som i kyrkorummet. VÄGGAR - Grågrönvit glasfiberväv med olivgrön fondvägg i norr. FÖNSTER - I väntrummet upptas nästan hela östväggen av ett fönsterparti åt öster med sju fasta lufter av tvåglas i mörkpigmenterade träsnickerier med ventiler i överkarmen. PORT - Vindfångets inre dörr är av trä med liggande träskivor liksom till kyrkorummet, fyrkantigt trätrycke och enkel med stående sidoljus med två rutor på båda sidor. Ytterdörren är av mörkbrunt aluminium, enkel med sidoljus och fyrkantigt svart, matt plasttrycke. INNERDÖRRAR - Alla dörrarna är likadana: enkla med liggande träskivor likt övriga med enkla gulmetallvred i mörkfärgade omfattningar. Telefonrummets dörr har en stående smal glasruta. TAK - Vitmålad glasfiberväv. Södra delen har lysrörsarmatur med gulmetallgaller och norra delen har tidstypiska tygklädda ståltrådsbollar. Över fönstren sitter tre cylindriska, vita spotlights. SAKRISTIA - Saknas TORN - Saknas FÖRSAMLINGSHEM - Linoleummattor täcker golven överallt och väggarna har målad glasfiberväv i gulvitt. Entrén är i sydöst med hall och korridor åt väster till den nyare delen med ett stort hobbyrum. Toaletter och förråd finns i korridoren. Kyrkans barntimmar har ett rum längs norrväggen med öppen spis klädd med röda kakelplattor i väster. Detta och hobbyrummet har stående, omålad furupanel på väggarna och tvåluftsfönster med högt placerad tvärpost. Ett

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580046
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

GUSTAV ADOLFS KYRKA

Byggnadsdel

ByggnadsdelTrapphus, Portal, Kor - Korutsprång, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Kor - Rakt, Torn - Väster, Kor - Öster, Torn - Gaveltorn, Korsarm, Torn - Väster, Flöjel, Vidbyggnad, Kor - Rakt, Korsarm, Kor - Smalare, Kor - Smalare, Sakristia - Norr

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443718
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

GÅNGHESTERS KYRKA

Stomme

ExteriörbeskrivningGånghesters kyrka är uppförd med en kyrkodel i öst-västlig riktning, som i sydöst är sammanbyggd med en b-formad församlingshemsdel. Hela byggnaden är uppförd på en hög källarvåning. Kyrkodelen har ett smalare, rakt avslutat kor i öster och ett smalare vapenhus med huvudingång åt väster. Båda är lägre än långhuset. Ingången till församlingshemsdelen finns i söder. Ingångar till källarvåningen finns dels under vapenhuset i sydväst och dels invid koret åt öster. Båda har recenta skärmtak, det östra fäster på korets södra fasad och är av omålade plank täckta av korrugerad plast. Mellan koret och församlingshemsdelens utskjutande del åt öster bildas ett indraget parti, där källarnedgången är åt norr och intill denna, åt söder, en cirka 40 centimeter hög betongsockel. Sockeln är sannolikt ett plant tak för ett underliggande pannrum eller dylikt och den har betongglasfönster åt öster. FASAD - Sockeln är slätputsad, hög, svartmålad och ligger i liv med tegelfasaden. På grund av markens lutning är sockeln högre åt söder. I sockeln sitter källarvåningens fönster. Kyrkans fasader består av gulrött fasadtegel, lagt i horisontalt sicksackmönster. Tegelstenarna är artikulerade med vertikala ristningar. I församlingshemsdelens sydfasad finns en från vägglivet utskjutande skorsten i tegel som sticker upp cirka två meter ovan takfoten. FÖNSTER - Bågarna och karmarna är målade vita på kyrkans alla fönster. På kyrkorummets fasader finns ett band med stående skift i fönstrens överkant. Kyrkorummet har åt norr fyra och åt söder två rektangulära fönstersmygar med grunda fönsterbänkar av naturstensskivor (kalksten?). Fönsterbågarna sitter något indragna i fasaden och har en tvärpost på mitten. I norr sitter rakt under dem i källaren hälften så höga, kvadratiska tvåluftsfönster med mittpost. Åt söder finns två källarfönster. Koret har ett smalt, stående rektangulärt fönster med blyspröjsat glas åt norr respektive söder. Vapenhuset har åt dessa väderstreck vardera ett kvadratiskt fönster placerat högt på fasaden. Åt öster har församlingshemsdelen fem fönster, lägre än i dem i kyrkorummet; två tvåluftsfönster med mittpost och tre små, kvadratiska fönster i den utskjutande delen. Tre källarfönster finns åt öster, varav ett enlufts. På västra sidan sitter tre tvåluftsfönster till församlingshemsdelen och två till dess källare. Dess södra fasad har ett källarfönster. PORT - Kyrkans huvudingång sitter centrerad i vapenhusets västra fasad. Runt porten finns en bred omfattning av lågerhuggen, räfflad, kalk- eller sandsten. Porten består av en utåtgående pardörr vars dörrblad har skivtäckning av kopparplåt i fem skift, samt sparkplåt nedtill. Dörrbladen har var sitt vertikalt, rörformat handtag av metall. Framför västporten finns en trappa åt väster med åtta trappsteg, där det tredje nedifrån utgör ett vilplan. Planstegen är av huggen natursten och det översta har ett infällt skrapgaller. Från porten leder åt norr en lång, asfalterad och vinklad handikappgång. Gången och trappan har enkla räcken av svartmålat smide. Dörren till församlingshemsdelen i söder har ett dörrblad med rakt överstycke, klätt med stående, omålad träpanel. I den övre delen finns ett rektangulärt fönster med räfflat glas, nedtill finns en brun sparkplåt. En gjuten trappa med fem steg leder från väster. Tidstypiskt räcke i svartmålat smide med sicksackmönster, matchande fasaden. En trappa leder ned till den östra källardörren, som sannolikt är ursprunglig, med rakt överstycke och en rödmålad, mycket smal panel. Den övre delen av dörren har en glasruta. I norra väggen av källarnedgången finns en dörr som är klädd med rödmålad plåt. Dörren i källarvåningen på södra sidan av vapenhuset är ej undersökt. TAK - Alla kyrkobyggnadens delar har branta, valmade sadeltak som täcks av kvadratiska skifferplattor. Hängrännor och stuprör är av koppar, nockskivor av svartmålad plåt. Taksprånget är undertill täckt av omålade cementfiberskivor. Mitt på kyrkorummets tak finns en liten takryttare med kvadratisk underdel krönt av en spira med klot på tälttak. Allt är klätt med kopparplåt. Taket över kyrkorummet är högre än övriga.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580121
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länBorås

HEDAREDS KLOCKSTAPEL

Nuvarande kategorier

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041563
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT