ANDREASKYRKAN
StommeTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697239
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Backstugan Kulla
ByggnadsbeteckningExteriörbeskrivningDen så kallade backstugan Kulla fick sitt utseende i början av 1900-talet men är sannolikt uppförd redan 1860 vilket en dendrokronologisk undersökning visat. Tidigare var huset spånbeklätt och hade utanpåliggande knutskallar vilket fortfarande kan ses i den tillbyggda snickarboden. 1913 styckades Kulla av från Nyckleby Nedergård och fick en egen tomt. Vid detta tillfälle var stugan förmodligen klädd med omålad eller falufärgad spån som nu fick vika för den panel som finns på fasaden. Eventuellt kom även farstun till då? Den vita färgen kom sannolikt först på senare delen av 1940 talet. Vatten, avlopp och el finns inte indragen. Inte heller finns det någon bilväg fram till stugan. Huset består av ett rum med ett mindre kök, förstuga i söder och vidbyggd rödfärgad vedbod på norrsidan. Grunden är i natursten och sadeltaket har tvåkupigt lertegel. Andra mindre upprustningar har gjorts på källarvind, ytterdörr, skorsten och stenmurrar. En mer utförlig beskrivning finns att läsa i Kulturhistorisk utredning: Backstugan Kulla Nyckleby 2:8 Regionmuseet 2009. Källa: Byggnadsminnesförklaring av Backstugan Kulla, fastigheten Nyckleby 2:8, Upphärads socken, Trollhättans kommun, 2010-11-24, Länsstyrelsen Västra Götaland
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013719
- Objekttyp
- BUILDING
BETELHÖJDENS MISSIONSHUS
Nuvarande kategorierHistorikByggnaden uppfördes 1943 på initiativ av Daniel Sjöberg. Byggnaden överlämnades senare som gåva till Lagmansereds missionsförsamling. 1970 gjordes en liten tillbyggnad innehållande kapprum och kök. 19.. förenades Lagmansereds missionsförsamling med Sollebrunns Missionsförsamling, som drev verksamheten vidare till 19.., då byggnaden såldes till en privatperson. Byggnaden byggs nu om till fritidshus. Byggnadsmaterial: Grund av stenmaterial, stomme av trä, fasaderna klädda med stående träpanel. Taket var ursprungligen belagt med skivor av asbestcement, men är nu klätt med trapetskorrugerad, lackerad plåt. Källor: -I gärningar vilka Gud berett, minneskrift utgiven vid Sollebrunns Missionsförsamlings 100-årsjubileum 1975.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697232
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bockkran
Historiska/ursprungliga kategorier21420000050626http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050626Bebyggelse - byggnadTROLLHÄTTAN MALÖGA 8:1 - husnr 9001BockkranLän: Västra Götaland, Kommun: Trollhättan, Landskap: Västergötland, Socken: Trollhättan , Stift: Skara stift, Församling: Trollhättans församling12.272368913502316,58.27397704362198http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050626http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050626http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050626RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050626
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BOD
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000698427
- Objekttyp
- BUILDING
BOKHÅLLARBOSTADEN
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000616660
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
StommeExteriörbeskrivningDen gamla likboden har en omsorgsfull utformning med väl artikulerad fasad och nygotiskt spetsbågig dörr och fönsteröppningar. Åt norr är en centrerad dörr med ett runt fönster över och två igensatta, spetsbågiga fönsteröppningar på var långsida. Åt söder finns en dörr med fönster över och två igensatta, putsade dörröppningar med tegeltrymå, sannolikt till avträden, och i gavelfältet en rund öppning med ventilgaller. Fasaden kragar ut något nedtill och på långsidorna sitter fönstren i försänkta fält vars ramverk utbildar lisener på hörnen och takgesimsen bildar dess kapitäl. Gavlarna har kraftiga avtrappningar längs takfallen. Runt dörrar och fönster formar teglet omfattningar i liv med fasaden. FASAD - Handslaget, hårdbränt brunrött tegel i skiftande nyanser likt kyrkans. FÖNSTER - Igenmurade, spetsbågiga öppningar. Möjligen är det ursprungligt eftersom teglet förefaller vara likadant. Det runda fönstret har en korsspröjs och originalglas i träsnickerier. Överljuset åt söder är liggande rektangulärt. PORT - En tvåbladig liten spetsbågig originaldörr åt norr i likformad grund smyg. Brunmålade blad med profilerad fiskbenspanel och korta bandgångjärn. Syddörren är en nyare, enkel dörr och av trä med frästa spår likt panel. En huggen stenhäll ligger framför porten. TAK - Sadeltak med enkupigt tegel och brunfärgade vindskivor. Hängrännor och stuprör av brunmålad stålplåt.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041947
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
ByggnadsbeteckningHistorikHandlanden August Andersson skänkte 1922 ett kapell till kyrkan, som skulle "komma till stor nytta vid många tillfällen". Eftersom det var en privat donation anmäldes aldrig bygget till myndigheterna. Det placerades i suterräng cirka tio meter väster om tornet och fick en spegelvänd form av kyrkans kor. Utformningen skulle harmoniera med kyrkan och fick fönster och dörr lika kyrkans. Taket belades med galvaniserad plåt likt sakristian. I källaren anordnades en likkällare. I april 1923 stod kapellet klart och rymde ungefär 40 personer. Rummet hade plankgolv, väggar och tak av oljemålad pärlspåntpanel, det senare i stil med kyrkans. I väster var ett altare med ett kors anbragt över mot en mörkare, inramad bakgrund och längs de övriga väggarna stod bänkar samt en katafalk i mitten. När så en myndighetsrepresentant uppmärksammade svartbygget ansåg han det både olyckligt placerat och utformat. Det låg för nära kyrkan och bland för många träd, som han ansåg förtog effekten av byggnaden. De många fönstren gav enligt honom ett irriterande ljusflöde och inte heller inredningen godtogs. Kapellet kunde ha gett kyrkogården ett välbehövligt tillskott i skönhet, men nu hade den berövats det istället, ansåg han och beklagade utebliven, sakkunnig hjälp. En ombyggnad föreslogs och ritningar till en omarbetning utfördes av A. F. Wetterqvist vid Kungl. Byggnadsstyrelsen, som föreslog borttagande av östgavelns tre fönster och igensättning av långsidornas två fönster, sånär som på rundbågens luft, ny port och en stor utvändig takprydnad. Men någon ombyggnad tycks inte ha kommit till stånd utan kapellet är i allt väsentligt intakt.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041951
- Objekttyp
- BUILDING
Båthus
Historiska/ursprungliga kategorierAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041942
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BÅTHUS
FasadmaterialAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001111600
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Dalens kvarn
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikDalens kvarn uppfördes enligt uppgift 1893. Interiört har kvarnen flera halvplan för olika funktioner och här finns även en drängkammare, ett kontor och ett litet utrymme för snickarverkstad. Kvarnen fick i början sin elektricitet från intilliggande Hällstorps kvarn som elektrifierades redan 1918. Men enligt Svenska kvarnar försågs kvarnen 1940 med belysning från ett eget kraftverk. När kvarnen var verksam fanns tre stenpar, som till en början hade vattenhjulsdrift. År 1915 byttes stenparen från Lugnås ut mot konststen från Malmö Kvarnstensfabrik. År 1935 installerades en dubbel valsstol, en plansikt och rensverk. Kvarnen övergick till turbindrift 1939, sedan hjulstocken till vattenhjulet från 1914 hade brutits av. Under 1960-talet lades kvarnverksamheten ner och Dalens kvarn tilläts förfalla. När den 1978 skulle rivas bildades istället Kobergsbygdens intresseförening, som fick överta kvarnen året därpå. Sedan dess har kvarnen renoverats kontinuerligt och föreningen har dessutom renoverat dammanläggningarna uppströms. I Dalens kvarn finns idag inte mycket utrustning bevarad, endast ett stenpar, en stenkran och en turbin som inte är i drift. I huvudsak används kvarnen som museum och som samlingslokal för Kobergsbygdens intresseförening.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001052736
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Dromsereds kvarn och såg
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningKvarnen är byggd i tre våningar varav de två nedre utgörs av putsad betong. Den övre våningen är av trä och har väggar av faluröd locklistpanel. Sadeltaket är klätt med korrugerade skivor av asbestcement. Sågen vilar på en naturstensgrund och är traditionellt uppförd i stolpverk med rotknän och med väggar av öppen panel och korrugerad plåt. Sadeltaket är täckt delvis med plåt och delvis med korrugerade asbestcementskivor. Undersågen ligger i en slänt och är till viss del utgrävd.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051124
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ej utrett
ByggnadsbeteckningTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028057
- Objekttyp
- BUILDING
FD AUTOMOBILSTALL
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694163
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FLUNDREVALLA MISSIONSHUS
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697237
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FORS KYRKA
FasadmaterialInteriörbeskrivningFORS KYRKA är en enskeppig salkyrka med tresidigt kor i öster och orgelläktare i väster. Ingång i väster via vapenhuset. Kyrkan har ett stort, luftigt och långsträckt kyrkorum med ett välvt trätak som bemålats med bland annat änglar, moln och kartuscher år 1746. De vita väggarna genombryts av stora rundbågiga fönster med blyspröjsade, tonade antikglas. Kyrkorummet fick sin nuvarande karaktär 1951-52 då en omfattande renovering genomfördes i syfte att återskapa den barockprägel som fanns i kyrkan före 1900 års kraftigt omdanande renovering. I samband med detta förlängdes långhuset åt väster. Bänkinredningen är från 1951-52 liksom orgeln och fönstren. Altartavlan, predikstolen och läktarbröstets apostlamålningar är från 1700-talets första hälft. Dopfunten i sandsten anses härstamma från 1300-talet. LÅNGHUS GOLV - Lackat trägolv. VÄGG - Vita slätputsade väggar. Grågrön slät bröstning i trä under fönstren i höjd med den övre kanten på bänkarnas ryggstöd. Överliggaren är grågrön. På södra långhusväggen sitter ett epitafium och mittemot på norrsidan sitter ett skåp från 1994 med senmedeltida skulpturer. DÖRRAR - Till vapenhuset leder en dubbeldörr med rakt överstycke och grågrönt ramverk samt tre beigemålade, rektangulära fyllningar. Den mittersta fyllningen är utanpåliggande samt liggande medan de båda övriga är väsentligt större och stående. Runt varje fyllning syns en grå slät list. FÖNSTER - Tre rundbågiga fönster åt norr, tre åt söder och två i koret. Fönstren har åtta lufter och blyspröjsade, tonade antikglas i olika kulörer. Ett fönster med stubbade hörn placerat nära taklisten uppe på läktaren i både norra och södra långhusväggen. Snickerierna är ljust grå. TAK - Det välvda trätaket är bemålat år 1746 av Detleff Ross. Målningarna föreställer huvudsakligen moln och änglar mot en blå himmel. Över koret är bland annat treenigheten och Moses avbildade och rakt över mittgången syns en avbildning av Kristus. Över läktaren en målning av helvetet som flyttades bakåt i samband med att långhuset förlängdes åt väster år 1952. Det mittersta partiet kompletterades då med målerier utförda av konservator Olle Hellström. Längs med taklisten syns illustrationer av skapelsedagarna i rullverkskartuscher mot bakgrund av ett rött ramverk med akantusornamentik i grått. Förgyllda stjärnor i trä är fastsatta mot taket. Taklisten är gråmålad. I höjd med korets början sitter en bjälke som är bemålad med moln och blå himmel. LÄKTARUNDERBYGGNAD - 1994 tillkom toalett, kapprum och samtal/lekrum under läktaren. Dess väggar mot kyrkorummet är vitmålade med en grågrön bröstning i trä nedtill. I den avfasade väggen på läktarunderbyggnadernas hörn sitter högsmala fönster med grå karm. KOR GOLV - Lackat trägolv, förhöjt i ett steg framför den främsta bänkraden. Innanför altarringen är golvet klätt med en ljust gråblå heltäckningsmatta. Även det lilla golvet i två steg framför altaret är klätt med en sådan matta. VÄGG - Vita slätputsade väggar. På östra korväggen bakom altaruppsatsen är en draperimålning i blått och brunt målad på putsen. DÖRRAR - En dörr åt söder, ljust laserad i gråbeige toner med två utanpåliggande kvadratiska fyllningar. Dörren till sakristian på norrsidan är utformad på samma sätt men har ett mörkare grågrönt ramverk. De utanpåliggande fyllningarna tillkom vid 1952 års renovering. FÖNSTER - Ett fönster åt nordöst och ett åt sydöst, utformade på samma sätt som långhusets fönster. TAK - Se beskrivning av långhusets tak. Östra korväggen pryds av en draperimålning i blått och brunt som sträcker sig upp i taket. FAST INREDNING ALTARE - Rektangulärt träaltare troligen från år 1900. Ombyggdes år 1952. Framsidan är grågrön med påmålade mörkare grågröna fyllningar på sidorna mot brun botten. Sidorna är gråblå. ALTARUPPSATS - Altaruppsats i barockstil från 1700-talets första hälft. Den är utförd av en bildhuggare med namnet Johan Mentz Scheffer, som även utfört altaruppsatsen i grannkyrkan i Upphärad. Arkitektoniskt uppbyggd med tre bemålade träreliefer insatta i ett rikt dekorerat ramverk. På den första våningen syns en framställning av nattvarden med snidade figurer insatta mot en målad bakgrund med malmkrona i en åttakantig inramning. Denna ram kantas i sin tur av förgylld akantusornamentik samt en större fyrsidig ram med akantusornament i silver. Framställningen flankeras av blå kolonner med en huggen spiralvriden ranka i silver med druvklasar i rött. På sidorna sitter akantusornament i silver. Den första och andra reliefen skiljs genom ett förkroppat listverk, delvis marmorerat och prytt med änglahuvuden. Två änglar i guld och silver står även på listverket över kolonnerna. På den andra våningen visas korsfästelsen inramat av en hjärtformad blomsterbård med textslinga. Även detta motiv flankeras av akantusornamentik i guld och silver. Överst himmelsfärden i rund relief som kröns av Kristus med segerfana. Altaruppsatsen konserverades senast år 1994. ALTARRING - Den femsidiga altarringen i historiserande st
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549734
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Förråd
FasadmaterialAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041945
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Förråd
StommeTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041948
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Förråd
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029641
- Objekttyp
- BUILDING
Förråd
Dagens användningTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029639
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Förråd
FasadmaterialTakformPulpettak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041647
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GAMLA KANALKONTORET
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000616678
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Garage
TakformTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000699891
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GRÄSVIKENS KAPELL
TaktäckningsmaterialExteriörbeskrivningKapellet är inspirerat av stavkyrkornas skala och utformning med brant sadeltak och väggar klädda med okantade bräder. Ett entréparti sträcker över sydvästfasaden mot sjön och kan öppnas för vidga kyrkorummet till friluftsgudstjänst. Nordöstra gaveln har ett åttakantigt fönster och vid östra hörnet är också ett stort fönster. FASAD - Lockpanel av breda, okantade, ohyvlade bräder som brunfärgats, troligen med tjära. Vid entrén sitter diskret, konformad koppararmatur. På nordvästra väggen är en liten kyrkklocka från 1844 monterad i en smidd ställning. PORT - Tre pardörrar av rödmålat trä med två stora rutor i varje blad och sparkplåtar nedtill. FÖNSTER - Gavelfönstret är åttakantigt i en smal röd båge och indelas i fyra delar med klarglas av ett liksidigt kors av breda plankor som målats röda. Fönstret på nordvästra sidan är ett högt, stående, rektangulärt fönster från sockeln med en skarpt blåmålad båge. Båda fönstren saknar foder och sitter i liv med fasaden. TAK - Brant sadeltak med långa takfall täckta med enkupigt tegel och långa taksprång, klädda undertill med tjärade bräder. Vindskivorna är blåmålade i samma skarpa nyans som runt nordvästfönstret.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580227
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Gullereds fd kraftverk
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningByggnaden är uppförd på en naturstengrund som bitvis är hög och samtidigt utgöt en del av fasaden. Övrig fasad är beklädd med rödmålad locklistpanel. Sadeltaket är belagt med korrugerad plåt. Fönstren är småspröjsade eller 2-lufts med spröjs. En enkel bräddörr med bandgångjärn på enda gaveln är gulockra.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001060638
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Gullereds kvarn
Nuvarande kategorierHistorikEnligt en inventering och KMV-programmet, från 1991, uppfördes den på 1870- talet, men enligt Svenska kvarnar från 1940 skall den dock vara byggd på 1890-talet. På stenar i kvarnens ursprungliga höga naturstensgrund finns årtalet 1892 inristat. Till en början var kvarnen byggd i två våningar på denna höga grund av natursten. Enligt Svenska kvarnar byggdes kvarnen på 1928 och fick då ytterligare en våning. I samband med denna tillbyggnad fick kvarnen det kvarnverk som 1940 drevs av fyra turbiner på sammanlagt 35 hkr. Kvarnverket utgjordes av två stenpar, en dubbel valsstol och ett fullständigt rensverk. El-belysning fick man från ett eget kraftverk. Kvarnen har senare byggts till ytterligare. Bland annat har en större tillbyggnad gjorts åt norr för att inrymma ett nytt rensverk och två stora torkanläggningar. En höjning av kvarnen har skapat ytterligare ett våningsplan och högst upp har ännu en påbyggnad gjorts för att inrymma en ny elevator. Enligt nuvarande ägare upphörde såväl spannmålsrensning som malning för cirka 25 år sedan. Däremot är kvarnen fortfarande i bruk för en relativt omfattande rensning av utsäde. I en tillbyggnad mot Visslaån på kvarnens södra långsida inryms sedan 1997 ett kraftverk med en effekt upp till cirka 75 kW. I kvarnen finns bland annat följande utrustning: en hembyggd elevator i plåt, två torkanläggningar, en betningsmaskin, en tork, olika modeller av rensmaskiner och en dubbel valsstol.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001059740
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Gullereds såg
StommeAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001060631
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GÄRDHEMS KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierAntal våningar04, 01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443678
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GÖTALUNDENS KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierAntal våningar01, 02
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580869
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HALVORSGÅRDEN
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikHalvorsgården invigdes 31 augusti 1974 och ritades av arkitekt Ove Svärd. Altarskåpet fördes över från det gamla församlingshemmet. Ursprungligen fanns en mur runt sydöstra hörnet med en sandlåda innanför vid barntimmarnas lokal, men både mur och sandlåda har avlägsnats vid okänd tidpunkt. Dit ledde en altandörr med stor ruta. Alla utvändiga snickerier var målade i en ljusbrun färg. Längs sydfasadens östra sida, fram till entrén, var ett stort skärmtak på en träställning likt en pergola med cykelställ under. Där blev det emellertid ett "tillhåll" och konstruktionen togs därför bort. Ett förråd byggdes till 1975 mitt på sydfasaden. Dopfunten tillkom 1978 och en altartextil 1979. Dörrarna byttes omkring 1999. En ny altartavla målades och skänktes till kyrkorummet av en församlingsmedlem den 29 augusti 1999. Ritningar på en om- och tillbyggnad åt söder finns för närvarande, men medel saknas.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443676
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HEDEBERGS KAPELL
Nuvarande kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029069
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HOPPETS OCH LJUSETS KAPELL
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivningByggnadskomplexets fasader är inte placerade i raka väderstreck utan som helhet något vridet åt nordöst, men för tydlighetens skull används i det följande raka väderstreck. Byggnadskomplexet har fem byggnadsvolymer: de två parallella kapellen, däremellan en böjd, arkadförsedd suterrängbyggnad med två våningar åt nordöst, varifrån en tvåvånings kontorsbyggnad är tillbyggd åt öster, samt ett krematorium i en lång, låg länga åt norr med hög skorsten. Ljusets kapell står i den nästan vinkelrätt böjda längans västra ända och det ungefär dubbelt så stora Hoppets kapell i den södra. I stort sett skiljer endast storleken de kubiska kapellen åt. Hela anläggningen är enhetligt utformad i en stram, lätt avläsbar, modernistisk arkitektur med stark grafisk verkan med sina vita väggar, mörka tak och fönsteröppningar samt svarta stenklädnader om portar, socklar och kapellens lisener. Ljusets kapell har ingång åt söder och fönster åt väster, medan Hoppets kapell har tvärtom. En plåtklädd gång med kistmottagning under ett långt utskjutande plant skärmtak, med hög plåtklädd sarg på fyra fyrkantiga stolpar, löper mellan suterrängbyggnaden och kyrkogårdsförvaltningens tvåvåningshus i öster. FASAD - Kalkslammade tegelfasader i munkförband med lodräta band som smala lisener av mörk Fjäråsgnejs. Hörnen är fasade och stenklädda. Arkadens pelare är fyrkantiga, klädda med skrovlig Fjäråsgnejs med utkragande hörn. Bjälklaget är likadant. I västra arkadväggen sitter en mönstergjuten vattengivare i form av en fågelhals. Plåtväggen åt nordost är bandtäckt och har ett svagt böjt tak. FÖNSTER - Kapellen har dels ett takhögt fönster från 1990 indelat av tjocka, omålade ekposter i tre fält med nio rutor med en stor kvadrat i mitten, dels två kvadratiska originalfönster indelade av fyra lodräta spröjsar till lika stora rutor. Arkadgångens fönster är stående, rektangulära enluftsfönster i lackade träsnickerier med plåtbleck i två etager. Förbindelsedelen har likadana fönster, fast gråmålade snickerier, symmetriskt placerade åt nordöst. Två fönster på övervåningen och tre under dem på nedervåningen, samt dörrglaset, har likadana blyspröjsade rutor i flera färger. Kontorsbyggnadens fönster är liknande men sitter i par med tegeltrymå i vertikala axlar och vita snickerier. Plåtgångens nedervåning mellan dessa byggnader har stora rutor hela vägen upptill i aluminiumvägg. PORT - Kapellen har en gemensam entré centrerad i förbindelselängan i en liten utbyggd del av brunt aluminium med en tvåbladig, smal dörr från 1980 troligen av glas i aluminiumram med rektangulära trycken. Hoppets kapell har en utbyggd entréomfattning klädd med släta gnejsskivor och plåtklätt sadeltak, en något utstående stenomfattning runt den raka, kvadratiska öppningen och ett inhugget smalt kors däröver. Dörren är ursprunglig och sitter indragen och har två blad klädda med kopparplåt och vertikala handtag. Ljusets kapell har likadan form på utbyggnaden runt porten men den är jämnbred med en profilering och ett vinkelbrutet valv med dito dörr, som i övrigt är likadan som Hoppets. Kontorshuset har en originalport i tuktad stenomfattning av omålat trä med en stor ruta och stående panel nedtill. Ovanför sitter ett skärmtak från väggen av plåt på en träram. Åt öster finns en likadan port med sidoljus. Tre recenta dörrar av grå aluminium finns åt norr i suterrängvåningen. TAK - Kapellens tak har en hög huv med mycket flackt pyramidtak, dolt från marken. Takfoten viks upp till kantiga hängrännor runtom med fyrkantiga stuprör i hörnen. Alla tak är klädda med ärgad skivtäckt kopparplåt i storformat med förskjutna hakfalsar. Förbindelsegångens tak sluttar flackt åt nordöst och har två takfall åt kapellgården med ett brant, lätt sluttande, plåtklätt parti däremellan, med inslag av nyare plåtar. Krematorielängan har sadeltak. Kontorshuset har en låg sarg som döljer takformen. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580973
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HÅJUMS GRAVKAPELL
ByggnadsbeteckningAntal våningar01, Källare
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579991
- Objekttyp
- BUILDING
IMMANUELSKYRKAN
Historiska/ursprungliga kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697256
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
INTAGSBYGGNAD (SÖDRA)
TakformTakformPlantak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697255
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Kalltorps kvarn
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikKalltorp är en mycket stor gårdsdsanläggning med en manbyggnad, som enligt KMV-programmet från 1991 är från 1703, 1900 och 1917. Denna har under årens lopp genomgått ganska omfattande förändringar med bland annat fönsterbyten. Gården har ett stort antal imponerande ekonomibyggnader. Dessa är ovanligt utformade med kraftiga överkragningar, utskjutande tak och småspröjsade fönster. Bland ekonomibyggnaderna kan nämnas stall, ladugård, vagnslider, spannmålsmagasin, torkria och en el-kvarn x-6454563 y-1290227 som idag (2006) helt saknar utrustning och används av nuvarande ägare som festlokal. Gården är delvis mycket förfallen på grund av kraftigt eftersatt underhåll. I gengäld har bristen på underhållsåtgärder inneburit att stor del av gårdens ursprungliga utseende och utformning har bevarats. Länsstyrelsen i Västra Götaland har avsatt pengar för dokumentation av gården, vilket bedöms vara mycket angeläget då anläggningen står inför förändringar.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051169
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KANALMUSEUM
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000616649
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KLOCKSTAPEL
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029070
- Objekttyp
- BUILDING
Klockstapel
Dagens användningExteriörbeskrivningKlockstapeln har ett öppet stativ av fyra, smala, fyrkantiga, brunfärgade stolpar med ett täckande parti av vitmålade skivor på mitten, troligen cementfiberskivor, med tre lika stora kors, bruna eller gråmålade och applicerade på olika höjd på alla sidor utom åt nordöst,. Taket har fyra sidor och lutar inåt upptill, klätt med kopparplåt i skivtäckning, delvis med förskjutna hakfalsar.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041652
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Klockstapel
Nuvarande kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041650
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT