Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Armeneby kraftverk
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningKraftverksbyggnadens utformning är modernistisk den är mycket tidstypisk, enkel och funktionell. Kraftverket har en underbyggnad av formgjuten betong med en överbyggnad av vitputsat tegel. Det flackt lutande pulpettaket är klätt med trapetskorrugerad plåt. Dubbelport av grönmålad karosseripanel. Tre mindre enluftsfönster finns på byggnaden Taket är ett sluttande pulpettak klätt med svart tjärpapp. Takfoten är utskjutande och täckt med plåt.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042402
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
BEATEBERGS KYRKA
ByggnadsdelByggnadsdelKors - På kula, Torn - Centraltorn, Trapphus, Turell, Fronton, Kor - Öster, Korsarm
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051428
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Bod
TaktäckningsmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029633
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Bårhus
Historiska/ursprungliga kategorierTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041952
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Bårhus
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivningBÅRHUS - Bårhuset är till hälften nedgrävt i östsluttningen och insprängt i östra kyrkogårdsmuren. Dess ingång vetter mot öster och utgörs av en pardörr av plåt. Fasaden i öster utgörs av kalkstenskvadrar. På det plana taket är ett järnstaket.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041954
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Bårhus
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029632
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
BÄCKS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningBÄCKS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt, mörkt långhus, i öster ett tresidigt avslutat men i övrigt fullbrett kor, sakristia i nordöst och vapenhus i tornets bottenvåning. LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång. Över västra delen av kyrkorummet är en djup läktare. Bortsett från en väggbänk vid varje sida saknas bänkinredning under läktaren. Under läktaren finns bland annat en fristående kapphängare och ett bord och vid norra sidan bland annat ett litet bokbord. I långhusets nordöstra hörn är en predikstol med trappa från koret. Två bänkar är avkortade i höjd med predikstolen. GOLV - Mittgången utgörs av ett grått cementgolv och under bänkarna och läktaren tvärgående, smala möjligen fernissade bräder. I mittgången och under läktaren ligger även grå gångmattor. VÄGG -Väggarna är slätputsade och vitmålade. De avslutas upptill av en smal taklist med grisaillemålad äggstavsbård målad i trompe d´oeil . På varje långsida är två polykroma minnestavlor av plåt som en gång suttit på likkistor. Tre av dessa innehåller bibelcitat och den fjärde har en inskription över Lars Christoffer Geier, död 1822. På ytterväggarna är en bröstpanel i form av en träskärm utmed bänkarna. Bröstpanelen är ådringsmålad i grågrönt och med blå och röda överliggare. INNERDÖRRAR- Dörren mot vapenhuset är en smal, rektangulär, blåmålad pardörr med mässingshandtag, , troligen tidigt 1880-tal. Varje dörrblad pryds av en rektangulär spegel i mitten samt över respektive under denna av en kvadratisk spegel. Speglarna är ljust gröna med marmoreringar i grått och omges av blå och röda marmorerade ramar. FÖNSTER - Långhuset har på varje sida två höga, rundbågiga fönster i rundbågiga putsade smygar. De gråmålade innerbågarna från 1900-talets mitt är genom blyspröjs med s.k. antikglas indelade i kvadratiska smårutor och överst i närmast spetsbågiga och rombiska smårutor. I fönstren finns horisontella träplattor för ljusstakar. TAK - Taket är ett vitmålat tredingstak av pärlspont, genom profilerade breda lister indelat i kassetter. Över mittgången hänger två elektrifierade mässingskronor med glasprismor, troligen 1800-tal. Under läktaren utgörs taket av vit pärlspont. KOR - Det tresidigt avslutade koret avgränsas från långhuset genom ett trappstegs högre nivå och genom bänkskärmar. Altaret är placerat intill östra korväggen och på altaret står den rumshöga altaruppsatsen. Den halvrunda altarringen är placerad ca en meter från korväggen. I sydväggen finns en koringång och framför denna står en dopfunt samt en fristående nummertavla. I nordväggen är en dörr till sakristian och väster om denna mynnar trappan till predikstolen. Öster om kordörren finns en madonnaskulptur - se nedan. Framför norra bänkskärmen står ett elpiano. GOLV - Golvet utgörs av smala, röda, rektangulära, hyvlade kalkstenar, inlagda 1999. Framför altarringen är ett mindre, ytterligare upphöjt golv med orange heltäckningsmatta. VÄGG - Korväggarna är slätputsade och vitmålade med dekormålad taklist - se långhus. DÖRR - Dörren mot sakristian och porten i söder har samma utformning som vapenhusdörren, men speglarna har en mörkare grön marmorering. FÖNSTER - Koret har i nordöst respektive sydöst ett fönster med samma form som långhusfönstren. Fönstren indelas i rutor genom blyspröjs och är försedda med rutmönstrad glasmålning i gult. Målningarna, ritade av Yngve Lundström, Stockholm, visar bland annat två kolonner och överst en kalk (sö) respektive bokrulle (nö). TAK - Kortaket är en fortsättning på långhustaket, men är här valmat. I kortaket hänger en nyare malmkrona av barockmodell (1978). FAST INREDNING ALTARE - Det enkla träaltaret är ådrat i gulbrunt. BÄNKINREDNING - Bänkinredningen, möjligen från 1925, består av två kvarter, öppna mot mittgången men mot ytterväggarna slutna genom en bröstpanel - se ovan. Varje kvarter innehåller 13 bänkar. Mot koret finns bänkskärmar, ådrade i gröngrått och med blå och röda överliggare. Skärmarna pryds av nästan kvadratiska, nedsänkta speglar i samma färg och med marmoreringar i blått. De rektangulära bänkgavlarna är ådrade i grågrönt och varje gavel pryds av en rombisk, utsparad spegel med blå marmoreringar och röd ram. Sitsarna, bokbrädena och ryggarnas insidor är målade på liknande vis, medan ryggarnas utsidor är grå. På sitsarna ligger lösa, grå stoppade dynor och under finns äldre bänkvärmare. PREDIKSTOL - Den polygonala, blågröna predikstolen från 1750 indelas i fält. Varje fält pryds av en ljust grönådrad rektangulär spegel med guldram, i sin tur försedd med rombisk mittspegel . Den övre sargen är profilerad. Predikstolen är nedåt avsmalnande och vilar på en grå, 8-kantig fot. Den raka trappan har inbyggda, omålade steg och mot söder en handledare samt en blågrön skärm med nedsänkta speglar, ådrade i ljusgrönt och med guldramar. ORGEL - Den rektangulära orgelfasaden består av ett större pipfält, på varje sida omgivet av en blågrön, marmorerad kolonn. Ovanpå det raka överstycket är vid varje sida en snidad stjärn
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443605
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
BÄLLEFORS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningBÄLLEFORS KYRKA - Kyrkan består av ett mycket brett långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster och sakristia norr om koret. Västra delen av långhuset är avskärmad till vapenhus. LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en bred mittgång och i söder en tvärgång. Över västra delen av långhuset är en djup läktare. Under västra delen av läktaren finns sedan 1974 en jalusiliknande vägg av breda furuplankor på båda sidor av mittgången. I utrymmena här bakom finns bland annat bokbord, en stor, järnbeslagen kista och rumshöga, i söder nya förvaringsutrymmen. Utrymmena är gjorda av samma släta furupanel som väggen i väster och försedda med infällda dörrar. I södra långhusväggen är en port med innerdörr. Mellan sydväggens båda fönster är ett huvudbaner och på nordväggen två huvudbanér. GOLV - Golvet utgörs av längsgående, lackade, smala bräder från 1951. I gångarna ligger gångmattor i bruna, svarta och röda mönster. VÄGG -De något buktiga väggarna är slätputsade och vitkalkade. Väggarna avslutas upptill av en profilerad trälist, marmorerad i svart och vitt på mörkt rosa botten. Utmed västra gavelväggen, norr om mittgången, är en bräda med klädkrokar. Väggen i väster utgörs av slät, obehandlad furupanel. Utmed bänkkvarteren är en vit bröstpanel av slätspacklade bräder och med överliggare marmorerad i grårönt. Sydväggens huvudbanér avbildar en skulpterad, bevingad grip, omgiven av akantus samt överst en hjälm med visir (släkten Gyllengrip). Det västra av nordväggens huvudbanér avbildar en liknande grip medan det östra har två korslagda spadar som huvudmotiv (Otto von Rolshausen). Under läktaren är en mässingslampett på varje sida. INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren i väster och innerdörren i söder utgörs av en nyare, rektangulär pardörr, ådringsmålad i två olika grågröna toner. Varje dörrblad pryds av två höga rektangulära speglar och i mitten en smal, horisontell spegel. Båda dörrarna är placerade i liv med väggen.Innerdörren i söder omges av en segmentbågad, vit träomfattning och i tympanonfältet är en grön skylt om nödutgång. Porten är en segmentbågad 1800-talsdörr med stocklås, smidda beslag och senare ådring i grågrönt. Mellan inner- och ytterdörr är ett smalt vindfång. FÖNSTER - Långhuset har tre högt och parvis placerade rundbågiga, gråmålade fönster på varje långsida. Innanfönstren från 1900-talets mitt har korspost med fyra rektangulära lufter nedtill och två halvcirkelformade lufter upptill. De rektangulära rutorna är spröjsade i vardera fyra rutor. Fönstren indelas slutligen genom blyspröjs i smårutor med färgat antikglas. De är placerade i rundbågiga, utåt konande smygar, putsade och vitmålade. I väster, över läktaren, är ett kvadratiskt, gråmålat fönster med mittpost, placerat i en kvadratisk putsad smyg. Varje luft indelas i sex rutor. Dessa är i sin tur genom blyspröjs indelade i smårutor med färgat antikglas. TAK - Kyrkorummet täcks sedan 1951 av ett flackt tunnvalv med stora, kvadratiska plywoodskivor, målade i svagt rosa. Över västra delen av läktaren, är ett plant innertak av omålad plywood. Under läktaren utgörs taket av vita byggskivor, uppsatta 1951. Över mittgången hänger två mässingsljuskronor i två våningar och av barockmodell. KOR - Koret avskärmas från långhuset genom ett trappsteg samt genom bänkskärmar på båda sidor av mittgången. Altaret är placerat invid östväggen och den rundade, breda och djupa altarringen är placerad ca en meter från väggen. Den höga altaruppsatsen vilar på altaret. Norr om altaret hänger en nummertavla, ca 30 cm från väggen. Predikstolen är placerad umted sydväggen med trappa från öster och på den sydöstra väggen hänger två vapensköldar. Vid korets norra sida står, närmast långhuset, en dopfunt. Öster om denna finns dörren till sakristian. I nordväggen är ett litet dopaltare i form av en smal trähylla. GOLV - Golvet utgörs av längsgående, släta bräder målade i stora kvadrater i två olika två nyanser. Framför altarringen ligger en mycket stor, rektangulär blå matta. Innanför altarringen är golvet ytterligare ett trappsteg upphöjt och utgörs av längsgående, grå bräder. Ovanpå golvet ligger en grå yllematta. Koret är möjligen förlängt mot väster ca 70 cm då bräderna här är tvärgående. VÄGG - Se långhus. Över dörren till predikstolen hänger ett prästporträtt i olja. I nordväggen, öster om dörren, är inmurat en stor gravhäll med reliefer och inskriptioner. Gravhällen är tillägnad kyrkoherde Jonas Haqvin Undenius, död 1673. De två vapensköldarna i sydöst består av vardera ett stort anvapen och härunder åtta mindre. Underst är en snidad banderoll med "Fäderne" respektive "Möderne", inramat av snidad akantus. På varje sida av altaruppsatsen är en mässingsljusplåt/lampett. DÖRR - Den rektangulära dörren till sakristian är beslagen med stora järnbleck och placerad i en rektangulär, putsad nisch, troligen från 1700-talet. FÖNSTER - Koret har i en oval smyg öster om predikstolen, i söder ett ovalt, gråmålat fönster med hjulformad spröjsning. Rutorna i är i sin
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443606
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Bönhus
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043086
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
EKESKOGS KYRKA
ByggnadsdelByggnadsdelFlöjel, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Fullbrett, Sakristia - Norr, Kor - Polygonalt, Kor - Polygonalt, Kor - Öster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443607
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
FLYGELBYGGNAD
Nuvarande kategorierAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579856
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
FREDSBERGS KYRKA
Nuvarande kategorierByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Rakt, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Kor - Öster, Kor - Fullbrett, Sakristia - Norr
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443608
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Frikyrka / bönehus /missionshus
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042652
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Frikyrka / bönehus /missionshus
Bebyggelse - byggnadHistorikPredikanten A G Fredén bosatte sig 1878 i Töreboda, och hans hem på Kungsgatan 28 blev ett centrum för den fria andliga verksamheten i Töreboda. 1880 byggde Fredén ett hus på Järnvägsgatan, och i en uthuslänga nära huset inredde han en samlingslokal för 60 personer där de troende kunde samlas. Verksamheten ökade i omfattning och snart krävdes rymligare lokaler. 1897 byggde församlingen ett missionshus vid Östra Torggatan för sin verksamhet. Detta fick tjäna församlingen till år 1923 då det åter igen var dags att skaffa rymligare lokaler och den nuvarande missionskyrkan byggdes. Den gamla missionshusbyggnaden står ännu kvar och används som butik och bostad.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042651
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Frikyrka / bönehus /missionshus
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042692
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Frikyrka / bönehus /missionshus
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042654
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikHistorik1953 flyttade församlingen ett timmerhus från Slätte till Gastorp och ställde det i ordning till sommarhem för församlingen.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042653
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
FÄGRE KYRKA
Antal våningarAntal våningarKrypta, 04, 01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443610
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Hajstorps smedja
Nuvarande kategorierHistorikSmedjan är byggd under kanalens tillkomsttid i början av 1800-talet och under 1930-talet byggdes den ut med en maskinverkstad. Idag drivs den ideellt, av Fredsbergs pastorats hembygdsförening, men användes ursprungligen av Göta Kanalbolaget. Dess verksamhet har hela tiden haft inriktning att sörja för Göta Kanalbolagets behov av smide och underhållsarbeten. Den är inte således inte en före detta agrar smedja.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051167
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
HALNA KYRKA
ByggnadsbeteckningHistorikHALNA KYRKA - Halna kyrka byggdes 1895 (enligt en intskription i kyrkan är den uppförd 1894-1896) efter ritningar av arkitekt Folke Zetterwall. Den föregicks av en 1896 riven medeltidskyrka av liggande timmer, belägen ca 500 meter väster om den nuvarande (vid gården Stommen). Från denna har bevarats en medeltida dörr (nu i vapenhuset), en medeltida dopfunt, en predikstol från 1666, altarupptavla från ca 1700, kyrkstöt samt begravningsvapen över Gustav Ekegren från 1697. Den första orgeln var byggd 1896 av CA Härngren. En säregen ljuskrona skall vara skänkt av en rysk korpral, tillfångatagen och förd till Sverige vid kriget 1808-1809, men senare frigiven. Långhuset hade ursprungligen ett öppet innertak av pärlspont och synliga bjälkar. Väggarna var grågula med kvaderstensimitation. En invändig renovering ägde rum 1927-1928. Taket isolerades och långhusets tunnvälvda nuvarande innertak av spontad panel tillkom. Den gamla altartavlan försågs med ny ram/altaruppsats av Allan Berglund och återinsattes. Den gamla predikstolen uppsattes i kyrkan efter att ha renoverats av CO Svensson (tidigare placerad i tornet). Kyrkan målades invändigt. Korfönstren försågs med glasmålningar, ritade av Folke Zetterwall och tillverkade av Neuman o Vogel . Ny uppvärmning installerades istället för de tidigare kaminerna. Begravningsplatsen uppordnades troligen 1929 och nya grindar och grindstolpar uppsattes. 1931 målades yttertaket av galvad plåt. Vid nästa renovering 1948-1950 installerades elektrisk belysning och uppvärmning enligt S. Lidéns förslag. Nya bänkar och innerbågar till fönstren insattes. KJR Johanssons medverkade vid renoveringen och ligger troligen bakom den nuvarande dekoren, bland annat akantus, på vägglister, i fönstersmygar och på läktarbröst. Nuvarande orgel är byggd 1951 av Liareds orgelbyggeri, Liared. 1988 ansöktes om tillstånd för en renovering. I denna ingick läktarunderbyggnad med ny läktartrappa, toalett och ev textilförvaring. Ritningarna var gjorda av arkitekt Inga Karlsson och byggnadsingenjör Stig Karlsson, Mariestad. 5 bänkar vid varje sida borttogs under läktaren. Tillstånd för utvändig renovering enligt förslag från Zälles och från Holmgrens Bygg o Plåt AB erhölls 1996 lades ny zinkplåt på taket och fasadrenovering inklusive putslagning och avfärgning genomfördes. 2002 erhölls tillstånd att isolerades under taket, och innertakets väv avlägsnades.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443611
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
HJÄLSTADS KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierByggnadsdelKor - Polygonalt, Torn - Västtorn, Kors, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Polygonalt, Gravkor, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Kor - Bredare, Sakristia - Norr, Kor - Bredare, Kor - Öster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443612
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Holmens såg
ByggnadsbeteckningExteriörbeskrivningDen resliga byggnaden har en intressant konstruktion och utformning, med en blandning av modernt och ålderdomligt. Byggnaden är två våningar hög där stommen och takstolarna utgörs av limträbalkar. Dessa kom från Töreboda limträfabrik, där Gustaf Fimmerstad var delägare. Limträbalkarna vilar på betongplintar och bottenvåningens golv består av en betongplatta. Väggarna är klädda med rödmålad locklistpanel och taket är täckt med korrugerad plåt och korrugerad eternit. Sågbyggnaden har fönsterband målade i brunt och fönsterrutor av armerat råglas. Dörrarna utgörs av enkla bräddörrar bemålade bruna. En lägre byggnad är sammanbygd med sågbyggnaden och utgör virkesförråd. Denna byggnad vars långfasader bestående av stora skjutportar är klädd med panelbrädor och rödmålad. Sadeltaket är belagt med korrugerad plåt.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001057625
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
HUVUDBYGGNAD
TakformTakformMansardtak - Valmat
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580609
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Industribyggnad
ByggnadsbeteckningTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028166
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Klockstapel
Dagens användningAntal våningar02
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029631
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Klockstapel
Dagens användningTakformTälttak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029630
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Kontor
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028165
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
KYRKETORPS KAPELL
Nuvarande kategorierByggnadsdelVapenhus - Väster, Kor - Polygonalt, Sakristia - Norr
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443609
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Magasin
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikSOCKENMAGASIN - Sockenmagasinet är uppfört på 1700-talet som kyrkhärbärge, men har senare använts som bårhus och redskapsbod. Nuvarande tak med profilerade taksparrar och enkupigt lertegel tillkom 1890.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041953
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
Magasin
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041955
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
MANBYGGNAD
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694657
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
MANGELBOD
Historiska/ursprungliga kategorierAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692452
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
MEJERIET
Nuvarande kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692451
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
NORRA FLYGELN
FasadmaterialHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581070
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
STALL
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692450
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
SVENEBY KYRKA
FasadmaterialTakformSadeltak - Valmat, Ej utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443614
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
TINGSHUSET, MOHOLM
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört i två våningar med frontespis åt både fram- och baksida och ett sadeltak med kraftigt takskägg som bärs upp av kurviga konsoler. Huset är klätt med gulmålad liggande och stående panel och står på en sockel av natursten. De två entréerna i frontfasaden flankerar frontespisen. Tingssalens placering i huset markeras av tre höga fönster i frontespisen på framsidan och två höga fönster i frontespisen på baksidan. Fasaderna är omsorgsfullt utformade med profilerade fönsteromfattningar och hörnpilastrar målade i avvikande färg. I frontespisens övre parti finns ett runt fönster som omges av en utsnidad trärelief. Under taknocken hänger en tingsklocka som döljs av snickarglädje. Tingssalen är placerad mitt i huset. Den nås från båda entréerna vilkas utformning inte särskiljer sig. Två identiska stentrappor leder upp till två identiska pardörrar med fönsterglas i de övre speglarna. Salen har fyra ingångar och sträcker sig, med dubbel takhöjd, genom hela huset. Det forna domarbordet finns kvar och två pampiga kakelugnar pryder salen vars välbevarade träpaneler är målade i jordfärger och blått. En invändig renovering gjordes på 1950-talet. Tingssalen renoverades då av kyrkomålaren Oscarsson från Lugnås. Samtidigt togs flertalet snickerier loss och hela renoveringen utfördes i enlighet med originalutförandet på 1890-talet. Byggnaden inrymde från början rum för domare, åklagare, advokater och vittnen, två rum för poliskontor samt arrestlokaler, matsal och kök för häradsrätten, fem övernattningsrum samt vaktmästarbostad (Wilhelmsson, 1990, s 215). Cellerna som ligger på bottenvåningen mot byggnadens frontfasad är välbevarade med dörrar och träbritsar. De används idag (1998) som förråd. Tingshusbibliotek och arkiv byggdes om till restaurangkök på 1960-talet. I Riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns två bilder av exteriör och två av interiör arkiverade från inventeringen 1971. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-04-07, Wilhelmsson, Märta "Minns du Gamla Moholm?" Moholms Hembygdsförening : Nossebro 1990.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697206
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
TRÄSTENA KYRKA
HistorikHistorikTRÄSTENA KYRKA - Trästena kyrka föregicks av en medeltida stenkyrka strax norr om den nuvarande. Denna kyrka revs 1853. Två stenfragment av en medeltida dopfunt stammar troligen från medeltidskyrkan. Från 1700-talet är en träskulptur. Nuvarande kyrka uppfördes 1854 efter ritningar av FW Scholander. Kyrkan hade ursprungligen altarpredikstol. Kyrkan renoverades 1908. Då anskaffades nuvarande dopfunt, altare och altarring, nya bänkar, nya nummertavlor, nytt trägolv, nya portar, nytt vindfång i norr (enligt Axel Lindegrens ritningar) samt nya läktarstolpar lika de gamla. Samtidigt uppsattes hovbildhuggare Östmarks predikstol, tillverkad 1822 för Funbo kyrka i Uppland. Predikstolen skänktes till Trästena 1896 och målades vid förvärvandet i vitt och guld. 1908 års lagades och kalkades även den utvändiga putsen. Innertaket omputsades och fönster och dörrar reparerades. Läktartrappa och läktarbröst "inbrädades". Kyrkorummet ommålades genom målaren Vetterberg, Skövde. 1927 målades kyrkan ut- och invändigt genom målarmästare Gustavsson, Skövde. 1944 tillverkades nuvarande orgel av Nordfors och co, Lidköping. 1952 installerades elektrisk belysning och värme. En renovering ägde rum 1954, enligt Axel Forsséns förslag. Entrepenör var Bröderna Asp, Töreboda och även konservator Olle Hellström och byggmästare J Aronsson, Säckestad medverkade. Altarringen sänktes 85 cm. Kaminen avlägsnades och interiören ommålades. En korbänk insattes. Predikstolen med ljudtak konserverades av Olle Hellström. Bänkinredningen förändrades genom nya gavlar. (Även ett krucifix renoverades och placerades i sakristian?). Yttertaket omlades partiellt och fasaden kalkades. Interiören ommålades. 1971 installerades elektrisk klockringning av Bergholz. 1978 önskade pastoratet måla om interiören, då den vid förutvarande renovering målats med plastfärg. 1986 ansökte man om att ta bort tre bänkar i sydväst, vilket godkändes. Skiffertaket omlades troligen 1993.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443615
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
TÖREBODA KYRKA
HistorikHistorikTÖREBODA/BJÖRKÄNGS KYRKA - Kyrkan uppfördes 1868-1870 på den så kallade Börstorps backe. Anledning till kyrkans nord-sydliga orientering sägs vara dåliga grundförhållanden. Arkitekt var Albert Törnqvist. Denne tycks även ha ritat predikstol och en ännu bevarad orgelfasad. Gustaf Andersson och Johan Larsson, Varola, var byggmästare. Skiffertaket lades på 1893. Kyrkan föregicks av Björkängs medeltidskyrka på annan kyrkplats. Denna avlöstets av en ny kyrka på 1600-talet. Från föregångaren har bevarats en medeltida dopfunt, storklockan, en altaruppsats från 1738 (målad1766) med skulpturer från 1400-talet (nu placerad på östra långhusväggen), en 1700-talsmålning av den första nattvarden (nu placerad utmed sydväggen), en tidigmedeltida madonna (i läktarunderbyggnad) och ett tidigmedeltida krucifix (på vinden). På vinden finns även viss ursprunglig inredning som utbyttes på 1950-talet, bland annat altaruppsats och altarring och dessutom nummertavlor, en flöjel från 1770 och ljuskronor av plåt. Från byggnadstiden har även nuvarande predikstol, orgelfasad och läktare bevarats. En mindre eldsvåda 1911 lyckades man släcka i tid. Kyrkan renoverades 1912. Ommålning, kalkning, utvidgning av läktarbröst, restaurering av dopfunt och altartavla genomfördes. 1923 invigdes en ny kyrkklocka och ett tornur. Samma år installerades ny värmelanläggning enligt ingenjör Nils V Erlandssons förslag. 1925 godkändes ett förslag till utvidgning av kyrkogården och rivning av en mur. 1938 beslutades om utvidgning av kyrkogården i väster samt uppförande av det bårhus som 1928 ritats av Gotthard E Gustafsson. 1932 gjorde Axel Forssén ett renoveringsförslag som innebar bottagning av kaminer och av bänkarna närmast koret samt utvidgning av korgolvet mot norr. Troligen konserverade man samtidigt den gamla altaruppsatsen som tidigare förvvarats i tornet. 1936 uppsattes ett väggur från Westerstrands ur i Töreboda på norra korväggen. Nuvarande orgelverk inköptes 1944 från Nordfors och co, Lidköping. Intendent Einar Lundbergs renovering, belsutad redan 1945 och genomförd 1951, gav kyrkan nuvarande utseende. Entrepenör var Tore Andersson i Töreboda och murarmästare var Edvin Karlsson. KJR Johansson ledde målningsarbetena. Ny fotplatta till dopfunten rekonstruerades av Töreboda Stenhuggeri. Renoveringen innefattade ny sakristia i öster, avlägsnande av ett altarskrank, (tidigare hade sakristian varit placerad bakom detta ) nya bänkar (tilverkade av Älgarås Byggnadssnickeri), nytt altare, ny altarring, nytt korgolv, nytt dopaltare, nytt trägolv under bänkarna, ny färgsättning (bibelcitat över triumfbågen övermålades), borttagning av en läktartrappa, invändigt igenmurande av ett korfönster, ny altartavla av Torsten Nordberg med motiv ur Bergspredikan, målning mm. Portarna fick ny ekpanel. Renoveringen innefattade även nytt elvärmesystem. 1954 insattes glasmålningar avTorsten Nordberg i ett korfönster. Kyrkogården tycks ha utvidgats i väster 1951. Nya grindar ritades av Axel Forssén. 1973 utvidgades kyrkogården mot norr, enligt förslag av SD Kaldén, Karlstad. Ekonomibyggnader och nytt bårhus på platsen för det gamla uppfördes enligt ritningar av Lars Rune Bengtsson, K-konsult. En ut- och invändig renovering under ledning av Jerk Alton ägde rum 1981. Ett triumfkrucifix, tillverkat av Eva Spångberg, och en kororgel inköptes. Bland annat slipades och lackades golven, kyrkan målades, koret utvidgades föra att ge plats åt en kororgel, gångmattor inlades, ramp i kortrappan uppsattes och läktarunderbyggnaden kom till. Under denna inreddes med garderober och handikapptoalett, andaktsrum mm, och en glasdörr uppsattes mellan kyrka och läktarunderbyggnad. Läktarbröstet höjdes. Handikappingång ordnades och elsystemet förnyades. I sakristian uppsattes nya skåp och piscina. Tak, tornspira, plåtarbeten, fasader, dörrar, fönster mm genomgicks. Sakristians takmåningar, altaruppsatsen, korets väggmålningar, predikstol, orgelfasad och läktarbröst konserverades troligen. Kate All inlämnade förslag till dopbonad. 1994 utfördes tornarbeten med omtäckning av spiran (galvad plåt i skivtäckning), utbyte av rötskadat virke och av beslagsplåtar.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443603
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länTöreboda
TÖREBODA STATION
StommeExteriörbeskrivningByggnaden står på en låg sockel av finhuggen kalksten med vertikalt räfflad yta. Entrétrappan på östra sidan är av granit. Stationshuset är byggt i rött tegel, sk. "rohbau", dvs teglet är inte överputsat. Olika tekniker och materialval har använts för att skapa en vacker tegelfasad. Väggarna är murade med kryssförband och tegel med varierande kulör (olika hårt bränt) vilket bidragit till en livlig fasad. I tak- och mellangesimser samt i nedervåningens fönsterbröstningar har teglet lagts i sned vinkel mot vägglivet för en dekorativ effekt. Byggnaden är helt symmetrisk med ett högre mittparti med valmat tak flankerat av tvåvånings sadeltakstäckta sidopartier samt två små envånings sidoflyglar på gavlarna. Mittdelen framhävs även genom stickbågiga dörrpartier i bottenvåningen mot kanalen, höga rundbågade fönster i den övre våningen och ett torn av trä med en flaggstång. Det ursprungliga tornet från 1859 revs sedermera, men återställdes vid en omfattande renovering av byggnaden 1996-97. Vid denna renovering återställdes även hela takfoten, vissa dörr- och fönsterpartier. Entrédörrarna på södra långsidan består av tre pardörrar, glasade med en dekorativ diagonal spröjsning. På mittpartiets övervåning är äldre fönsterbågar bevarade, övriga är utbytta men spröjsade i äldre stil. Fönstren är målade ljust grå, dörrarna mörkbruna. Sverker Larsson 2007-05-24 KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2003-12-16, Dnr 432-21138-2003.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357456
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT