ADJUTANTSTALLET
ByggnadsbeteckningAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694193
- Objekttyp
- BUILDING
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Antal våningar01
ExteriörbeskrivningHolländsk typ sedan länge nedlagd. Lätt förfall. Renoverad år 2000 med bidrag från länsstyrelsen bland annat för omläggning av spåntak och byte av väggpanel. Ursprungligen hade kvarnen tre stenpar, men idag återstår endast två. Dessa finns på andra våning och drivs via två kugghjul från kvarnhjulet i bottenvåningen. Kvarnhjulets kuggar av trä är nyligen (2005) utbytta. Övrig utrustning är utsädesrens av ålderdomlig typ. Rensmaskinen är handdriven med en vev kopplad till ett kugghjul och benämns fläktvanna av ägaren. Säcklyft samt stenkran med tillhörande sax finns kvar.
BROBY KAPELL - Broby kapell föregicks av en tidigmedeltida kyrka på samma plats. 1759 beordrades i ett brev från Adolf Fredrik att den då nyrenoverade kyrkan skulle rivas, men rivningen kom aldrig till stånd. Kyrkan restaurerades 1819, men då den var nästan färdig slog åskan ned och brand utbröt. Av ekonomiska skäl beslöts om sammanslagning med Källby pastorat, men Broby kyrkogård skulle vårdas även fortsättningsvis. Inventarier överflyttades till Källby kyrka. Vapenhuset påbyggdes med klockstapel och bevarades som gravkapell, medan resten av kyrkan revs. De båda kyrkklockorna, från 1687 respektive 1751, är ännu bevarade. 1876 ombyggdes gravkapellet till skola, varvid en förstuga byggdes till i väster. 1916 byggdes dock en ny skola intill kyrkogården, varpå den gamla skolan/klockstapeln åter började användas som gravkapell. 1930 skedde en omfattande renovering. Arkitekt var F Nordin. Ett fönster i öster igenmurades och takteglet utbyttes. Golvet reparerades. Kapellet fick långa furubänkar med ryggbricka, nummertavlor, altare målat i ekimitation samt fernissat mm. I sydöstra hörnet placerades en kamin. Pärlspånten som tidigare satt på väggarna byttes mot puts som vitmålades. En låg bröstpanel i mörkare färg var troligen målad. 1955 genomfördes en renovering genom byggmästare Helge Gustavsson, Götene. Kyrkan målades in- och utvändigt. Tornets spåntak sågs över. Invändigt installerades elektrisk värme, enligt förslag av S Lidén, Skara. Elektrisk klockringning installerades 1962. 1968 markerades genom landsantikvarie Sven-Axel Hallbäck, Skara, medeltidskyrkans plan på kyrkogården. Kapellet isolerades 1972. Tornet brädfordrades, ny plåt lades på förstugan/vapenhuset, nya dörrar insattes och ytterdörren kompletterades. Nya, kopplade fönster insattes och förstugan/vapenhuset inreddes med kapphylla. Arkitekt Adolf Niklasson förestod renoveringen. 1978 hittades vid dräneringsarbeten på kyrkogården en dubbel gravkista.
TakformSadeltak
HistorikEn nyare kvarn norr om Mariedalsån. Enligt uppgift upphörde kvarndriften 1959-1960. Kvarnen är timrad i ett och ett halvt plan på en källare av sten. Av kvarnverket återstår endast två stenpar.
TakformSadeltak
TakformPulpettak
HistorikKinne-Vedums missionsförening bildades vid ett möte i en flygelbyggnad på Byslåtternas gård. 1891 eller 1892 uppfördes ett litet missionshus i Byslåtterna. Redan 1897 gjordes en tillbyggnad, och sedan har huset byggts till i flera etapper. Församlingen har numera gått samman med Götene Missionsförsamling. Missionshuset är fortfarande i funktion. Källor: -Om den andliga verksamheten i Kinnekulletrakten -Minnesskrift över Kinnekulle Kristna Kretsförenings verksamhet 1895-1920
Antal våningar01
HistorikFarleden in mot Årnäs säteri och den medeltida borgen Aranäs har gamla anor. Båkplatsen på Dagskär tillkom dock först efter att inseglingen till Årnäs hamn och glasbruk moderniserats omkring 1900. Tidigare stod ett stort stångmärke på skäret. Nuvarande fyrsidiga, ca 10 m höga båk blev nybyggd, troligen på 1960-talet. Dag skärsbåken har ett stort upplevelsevärde, med sitt läge bland kala skär, fågelberg och revliknande hällgrund i det ensliga vattenlandskapet. KÄLLA: Vänerns fyrar - lysande kulturhistoria. Erik Holmström, 2000.
ExteriörbeskrivningByggnaden är uppförd av regelverk i två och ett halvt plan på källare av natursten. Sadeltaket är klätt med tvåkupigt lertegel. På södra långsidan finns en tillbyggnad med sadeltak belagt med korrugerad plåt en inbyggd lastbrygga med en relativt modern skjutdörr. Den norra långsidan utgörs av ett delvis nybyggd turbinhus under ett pulpettak klätt med korrugerad plåt. Även västra sidan av byggnaden har en tillbyggnad med pulpettak men med okänd funktion. Hela byggnaden är klädd med Faluröd locklistpanel. De flesta fönstren är 2-lufts och indelade i smårutor med spröjs. Fönster, fönsterfoder och dörrfoder är vitmålade medan dörrar är målade i brunt. Vattnet leds in via en brant sluttande trätub och fallhöjden är ca 9,5 meter. Ett relativt nyinstallerat vattenkraftverk med två turbiner finns också i byggnaden. Kvarnen är eldriven.
TakformEj utrett
Antal våningar03, 01
TakformSadeltak
TakformSadeltak
Antal våningar01
TakformSadeltak
ExteriörbeskrivningDen gamla stenhuggeribyggnaden består av maskinhallen som är den äldsta delen, med tillbyggnad i vinkel mot nordost. Tillbyggnaden närmast maskinhallen är en smalare del som övergår i "Busalat", ett större utrymme i nordost. Byggnaderna består av en stolpkonstruktion som står på en sockel av kalksten, denna syns idag knappt pga. hög marknivå. Gaveln mot sjön består av en putsad tegelvägg, i denna del av byggnaden stod ångmaskinen. Tegelväggen är putsad med "Tomorex", ett putsbruk som innehåller bränd alunskiffer vilket ger den en rödaktig ton. Övriga väggar är klädda med rödfärgad lockpanel. Sadeltaken är täckta med tvåkupigt tegel utom en utbyggnad mot SO, vars pulpettak är pappklätt. Denna del som inrymmer kontor är rekonstruerad. Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-02-06
ExteriörbeskrivningGÖTENE KYRKA - Kyrkan består av ett högt, rektangulärt långhus, smalare och lägre rakt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret samt ett vapenhus av trä i söder. Förutom vapenhus och sakristia, som uppfördes på 1960-talet, är kyrkans medeltida planform bevarad. FASAD -Kyrkans långhus och kor är murade av tuktad sandsten. De ojämna murarna är här putsade, borstade och vitkalkade. De har en låg "sockel" av oputsad sandsten. Sakristian är putsad, vitmålad och har en putsad, gråmålad sockel. Vapenhuset är klätt med bruntjärad lockpanel. I sydfasaden kan iakttagas en högt placerad rundbågig, äldre omfattning. Utmed korets östfasad är rest en eroderad liljesten, utmed sakristians västfasad en liljesten och på långhusets nordfasad en dubbel liljesten. PORT - Södra vapenhusporten från 1966 utgörs av en brunmålad enkeldörr med fyllning av diagonalt placerade bräder samt nederst metallskoning. Porten har en brun träomfattning och framför ligger en kalksten. Västporten från 1966 är en svartmålad glasdörr med tvärpost. Varje luft indelas genom spröjsar i vardera tre avlånga rutor med upptill insvängda sidor. Nederst är en skoning av kopparplåt och framför ligger en kalksten. Runt övre partiet är en inpressad omfattning. Sakristians östport utgörs av en brun dörr med rombmönster. Framför porten ligger en granitsten. FÖNSTER - Långhuset har i söder respektive norr ett svartmålat, segmentbågat fönster i liv med fasaden. Fönstren har korspost samt fönsterbleck. Varje luft indelas genom blyspröjs i fyra rutor. Ett korfönster i söder är rektangulärt, svart och genom blyspröjs indelat i åtta rutor. Det är placerat i en rundbågig nisch med fönsterbleck av kopparplåt. I väster finns i läktarhöjd ett svart spetsbågigt fönster i en rundbågig nisch. Fönstret har tvärpost. Varje luft indelas i sex rutor genom blyspröjs. Det har fönsterbleck av kopparplåt. Runt övre partiet är en inpressad omfattning. Vapenhuset har i öster ett svart fönster i liv med fasaden, indelat i fyra rutor genom träspröjs. Sakristian har mot norr ett svart rektangulärt fönster med mittpost. Varje luft indelas genom blyspröjs i fyra rutor. Fönstret har bleck av kopparplåt. TAK - Långhus, kor och vapenhus har spånklädda sadeltak. Stuprör och hängrännor är av kopparplåt. Långhusets östra gavelspets kröns av ett kors, troligen koppar.
HistorikGötene Missionsförening bildades 1906. Samma år bildades också en baptistförsamling i Götene. Båda församlingarna saknade predikolokaler och hyrde därför ordenshuset för sina sammankomster. På hösten 1907 invigde baptistförsamlingen ett nybyggt kapell, och där fick även missionsförsamlingen hyra in sig. 1910 beslutade missionsförsamlingen att bygga ett eget missionshus, men av någon anledning fullföljdes inte beslutet. 1912 togs frågan upp på nytt, och ritningar anskaffades, gjorda av disponent J A Karlsson. Nu kom bygget igång, och huset stod färdigt 1913. Byggkostnaden uppgick till cirka 3000 kronor. Missionshuset bestod ursprungligen av en enda sal, men 1931 byggdes den till med en mindre sal, kök och vaktmästarbostad. Samtidigt flyttades huset en huslängd mot Kinnegatan. Projekteringen gjordes av Helge Gustavsson, Götene. 1940 renoverades missionshuset grundligt och började nu kallas missionskyrka. 1959 byggdes ungdomslokaler, och 1963 revs den äldsta delen av kyrkan, d v s kyrksalen, och ersattes med en ny kyrksal med stomme av limträ. 1981 renoverades kyrkan på nytt, och en ny församlingssal byggdes. Den fogades samman med grannhuset som inköptes samtidigt. Källor: -Om den andliga verksamheten i Kinnekulletrakten -Minnesskrift över Kinnekulle Kristna Kretsförenings verksamhet 1895-1920 -Kristus bygger sin församling, Götene Missionsförsamlings 50-årsskrift, 1956 -Götene Missionsförsamling 80 år, Minnesskrift
TakformHuv, Sadeltak, Sadeltak, Lanternin
Antal våningar03
ExteriörbeskrivningHUSABY KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, smalare och lägre kor, lägre och smalare rundad absid samt västtorn. Västtornet är ett fyrsidigt centraltorn , något smalare än långhuset, samt mitt på dess södra respektive norra sida av ett smalt, runt trapptorn. Tornet är något äldre än resten av den ovanligt stora romanska kyrkan. Kyrkan är ett välbevarat byggnadstverk från tidig medeltid. FASAD - Kyrkans torn är murade av oputsad, tuktad sandsten. Långhus, kor och absid består av finhuggna sandstenskvadrar. Även den skråhuggna sockeln i två låga avsatser är murad av sandstenskvadrar. Dörrar och portar har omfattningar av kantställda sandstensflisor. Söder om västporten sitter på fasaden ett solur liksom ett på absidens östra sida. På korets sydsida, under en trefönstergrupp, utgörs muren av betydligt större kvadrar i avvikande, mörkare färg. Det södra sidotornets fasader täcks nästan helt av murgröna. Under det västligaste fönstret på långhusets nordfasad är spår av en igenmurad port. Över sydportalen är en igenmurad liten kvadratisk öppning. PORT - Huvudingången är belägen i tornets västfasad. Den består av en rektangulär pardörr, klädd med brun, vertikal pärlspont. Dörren har runda smidesbeslag med växtornamentik. Den är placerad i en rektangulär nisch. Över nischen är ett skulpterat överstycke av sandsten. På korets nordsida finns en port i form av en rektangulär, brun enkeldörr. Dörren är klädd med vertikal pärlspont och har växtformade smidesbeslag, troligen 1902. Dörren är placerad i en djup, rundbågig nisch. Tympanonfältet pryds av ett utsågat trepass i sandstenen. Runt nischens övre del finns en omfattning i form av kantställda sandstenar. I nischen är en stentröskel, och framför dörren har placerats en stor kalksten. I östra delen av långhusets sydfasad finns en port i form av en brun, rundbågig pardörr. Dörren är klädd med brun, vertikal pärlspont och försedd med runda, växtornamenterade smidesbeslag. Dörren är placerad i en rundbågig, perspektivisk nisch med två språng. Nischens övre del har omfattning i form av profilhuggna sandstenar. Två trappsteg av kalksten leder upp till porten och framför den ligger en kalksten. Framför västra långhusfönstret är en källare med synligt, svart, brädklätt sadeltak med dörr i det västra takfallet. Mot norr är en låg gavelvägg av trä med två källarfönster. FÖNSTER - Långhuset har mot norr två lågt sittande rundbågiga fönster, placerade i grunda rundbågiga nischer. Fönstren indelas genom plattjärn i mittpost med sex rutor på vardera sida. Varje ruta indelas i sin tur genom blyspröjs i nio mindre. Ovanför norrfönstren, något förskjutna mot mitten, finns två små rundbågiga fönster i konande, rundbågiga nischer. De har mittpost av plattjärn och varje luft indelas genom blyspröjs i nio smårutor. Samtliga fönster har runt övre delen omfattning av kantställda sandstenar. På långhusets sydsida finns, i östra delen, ett lågt sittande mycket litet, lågt placerat fönster i en djup, konande nisch. Väster om detta finns ett större och tre små fönster av samma typer som på långshusets nordsida. Korets södra sida har en trefönstergrupp av spetsbågiga, smala fönster. Fönstren är placerade i grunda nischer och indelade i rutor genom horisontella bandjärn. De vertikala stenpelarna som avskiljer fönstren har rundad profil. Mittfönstret är något högre än övriga och rutorna är i sin tur indelade i smårutor genom blyspröjs. Öster om trefönstergruppen är ett mycket litet, lågt placerat svart järnfönster i en djup, konande nisch. I nischen, under fönstret, finns två "stentrappsteg". Över nordportalen finns ett högt sittande rundbågigt fönster av samma typ som i långhuset. På absidens östfasad finns ett litet och smalt fönster med mittpost samt blyspröjs. Fönstret är placerat i en djup, konande och perspektivisk nisch. I en nisch med sandstensomfattning på absidens sydsida finns ett annat litet och smalt fönster. Det är genom blyspröjs indelat i sex kvadratiska rutor. Över västporten finns ett brett och lågt spetsbågigt fönster. Blyspröjs indelar fönstret i diagonalt placerade små rutor. Fönstret har omfattning av kantställda sandstenar. I väster har centraltornet på läktarvåningen ett rundbågigt större fönster, på andra våningen ett litet rektangulärt och på tredje våningen två små rundbågiga fönster med blyspröjsar. Mot söder har centraltornet, öster om trapptornet, ett rektangulärt fönster på våning tre och ett på ett på våning fyra. Båda indelas i mindre rutor genom blyspröjs. Väster om trapptornet har centraltornet mot söder ett lunettfönster på tredje våningen. Mot norr har centraltornet, väster om trapptornet, ett runt fönster med korspost på våning två, ett rundbågat i våning tre och ett smalt rektangulärt i våning fyra. Mot öster har centraltornets tredje våning, söder om långhusets taknock, ett litet rundbågigt fönster. På fjärde tornvåningen finns i öster och väster en dubbelvälvd rundbågig glugg vars mittkolonnett har tärningskapitäl. I södra
ExteriörbeskrivningMangårdsbyggnad i två våningar med källarvåning. Bottenvåningen är av sten med slätputsade fasader, uppförd 1737-38. Övervåningen av timmer med locklistpaneler tillkom ca 1800. Fasadkulören är ljus, bottenvåningen gulvit och övervåningen närmast vit. KÄLLA:beslut byggnadsminne
TakformMansardtak - Med valmad spets
ByggnadsdelKor, Kors - På kula, Takryttare, Torn, Kor - Öster, Kor - Smalare, Takryttare, Sakristia - Öster, Vapenhus - Väster
TakformSadeltak
TakformSadeltak
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - På 1680-talet började Kinne härad hålla ting i gästgiveriet som var beläget bredvid kyrkan i Holmestad, men ganska snart uppfördes det första tingshuset. I mitten av 1700-talet var detta så förfallet att tingshusbyggnadsskyldige bestämde sig för att uppföra ett nytt hus vilket togs i bruk 1750. Fyrtio år senare, 1794, ödelades huset av blixten och återuppbyggnaden tog två år att genomföra. Sedan 1796 har dock huset genomgått få exteriöra förändringar och trots vissa invändiga omändringar är den ursprungliga rumsdispositionen fortfarande lätt att avläsa. I huset finns mycket av inredningen från 1900-talets början bevarad. Efter att häradsrätten hade lämnat huset fungerade det som bostad och i samband med dess nya funktion tillkom flera reversibla väggar som idag delar tingssalen. Tingshuset är placerat vid en öppen plats med vackra trädplanteringar och grusgångar. Tre mangårdsbyggnader omsluter tillsammans med tingshuset platsen, en av dem fungerade tidigare som gästgivari. Tingshuset är uppfört av tegel med släta vitputsade fasader och en slätputsad naturstenssockel. Sadeltaket med valmad spets är täckt av tegel och de smala skorstenarna inklädda med naturstensplattor. Liksom Kållängens tingshus, som i många avseende liknar Enebacken, är exteriören symmetriskt komponerad. Entrén vetter mot den öppna platsen och är placerad mitt på fasaden i en portal av röd släthuggen sandsten med enkel slutsten. Framför den släta pardörren ligger en fotsten. Fönstren saknar omfattningar och förutom portalen och ett stramt listverk som avslutar fasaderna under taksprånget, saknar byggnaden dekorativa element. Det är proportionerna och enkelheten som gör bygganden vacker. Planen var ursprungligen sexdelad men har sedan det användes som tingshus haft många olika funktioner och smärre omändringar. Två kammare finns på vinden och intressant är också att ett murat rum placerats bakom trappan. Möjligen kan detta utrymme vara det häkte som omtalas i 1840 års syneprotokoll, eller ett brandsäkert arkiv tillkommet vid senare tillfälle. Enligt syneprotokollet var tingshuset indelat i förstuga, tingssal, två rum till domhavande, kronofogdens kammare samt länskammare. Tingssalen var försedd med skrank och därtill hörande bänkar omkring domarskranket. Golvet var upphöjt inom skranket och "av bräder, samt utanför detta av stenhallar". Eldstaden bestod av en öppen spis med huggna stenhällar på framsidan. Taket var av bräder och vitmålat. Taken i de övriga rummen var spända med väv och vitmålade även de. Eldstäderna bestod av kakelugnar, dels av glaserat tegel, dels oglaserade vitlimmade. Byggnaden var kalkrappad utvändigt och yttertaket klätt med tegel. Det fanns två skorstenar. Häkte fanns i huset och på vinden fanns två inredda rum med kakelugnar. Reparationen eller återuppbyggnaden 1794 utfördes av Jonas Sundbäck, murmästare i Lidköping som också uppförde Kållängens tingshus några år tidigare. Som redan nämnts visar husen stora likheter såväl vad gäller uttryck som proportioner. I Nya Lagberedningens betänkande från 1884 kommenterades tingshuset på följande vis: Tingshuset besvärades av fukt men ansågs trots detta vara i gott skick. Byggnaden innehöll sal, fem rum, brandfritt arkiv och häkte. Förutom som tingshus nyttjades byggnaden också till uppbördsstämmor och exekutiva auktioner. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-04-28
HistorikKINNE-KLEVA KYRKA - Kinne-Kleva kyrka byggdes 1870 som ersättning för två äldre kyrkor i Sil respektive Kinne-Kleva. Kyrkan är ritad av arkitekt Johan Fredrik Åbom. Byggmästare var Andersson och Larsson, Varola och målningsarbetena förestods av målarmästare Lugner, Hangelösa. Från den gamla kyrkan är bevarat en medeltida dopfunt med minuskelinskrift och en madonnaskulptur från 1100-talet, troligen tillverkad i England. Madonnaskulpturen omdanades på 1400-talet till en Anna själv tredjeskulptur. Från 1500-talet är en pietàskulptur av trä. Det finns även en 1700-talskista och en järnbeslagen dörr samt ett antal träskulpturer och begravningsvapen från sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal. I övrigt är en stor del av inredningen bevarad från 1870, däribland altare, altarring, altaruppsats, altartavla, predikstol och läktare. En orgel inköptes 1893 från Johannes Magnusson, Göteborg. Kyrkogårdsgrinden uppsattes troligen 1916. 1937 genomfördes en renovering, enligt förslag av Axel Forssén. Ett vindfång uppsattes i söder, och sidobänkar och tre bänkar på vardera sida i väster borttogs. Dopfunten fick ny fot av sandsten. Lågtrycksånga installerades. Ett pannrum grävdes under sakristian. Kyrkorummets tak, väggar, fönster, bänkar mm ommålades under ledning av KJR Johansson. I renoveringsarbetena deltog också Götene svets- och rörledningsverkstad, byggmästare Helge Gustafsson, Götene och snickare John Lindkvist, Husaby. 1973 gjordes kyrkogårdens terrasser / slänter i söder och öster. 1977 målades kyrkorum och bänkar, enligt ett förslag av konservator Alf Hedman. Predikstolen konserverades. Över taket isolerades med rockwool. Även golvet i långhuset isolerades och nya golv inlades. Läktarunderbyggnader med bland annat toalett, ritade av Helge Gustafsson byggnads AB, tillkom nu. 1978 vitmålades kyrkan utvändigt. Dessförinnan hade fasaderna varit grå. 1981 utbyttes kopparplåten på tornhuven. Orgelverket utbyttes 1980 genom Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. 1986 lagades och omtäcktes yttertaket. Entreprenör var Vincent Pettersson, Stockholm. 1998-1999 renoverades bland annat sakristian under ledning av byggmästare Jan Zälle och målarmästare Stellan Lindholm. Nytt trägolv inlades, och tak och väggar ommålades. Den tidigare vattenburna uppvärmningen utbyttes mot nytt elvärmesystem med värmefolier i bänkarna. Förslaget var gjort av Grydbecks ingenjörsbyrå AB. 2001 konserverades kyrkans 16 träskulpturer och tre vapensköldar vid Darwalls konservatorsateljé.
HistorikMissionshuset uppfördes 1915. Verksamheten bedrevs med växlande framgång, och 1927 såldes missionshuset till Götene Baptistförsamling. Verksamheten är numera nedlagd, och huset ombyggt till privatbostad. Källor: -Om den andliga verksamheten i Kinnekulletrakten -Minnesskrift över Kinnekulle Kristna Kretsförenings verksamhet 1895-1920
ExteriörbeskrivningKINNE-VEDUMS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, lägre och smalare kor med rundad absid i öster, ett lågt vapenhus i söder, sakristia norr om koret samt ett något smalare, kraftigt västtorn. Under sakristian är en källare. Kyrkan har till stor del behållit sin medeltida prägel. FASAD - Kyrkan är byggd av oputsade finhuggna sandstenskvadrar, medan tornets kvadrar är ojämnare. Vapenhuset har en grå ojämn puts. Kyrkan har hammarband av ek. Långhus, kor och absid har långhus oputsad, skråkantad sockel i två avsatser. Sakristian har hög oputsad, eventuellt nyare sockel. Utmed vapenhusets västfasad står en liljesten, ett fragment av en dubbel liljesten två fragment av enkla liljestenar samt ytterligare några stenfragment. PORT - Sydporten i vapenhuset utgörs av en rektangulär, svart fiskbensmönstrad enkeldörr. Den har omfattning av mycket jämna, nyare sandstenskvadrar. Framför porten ligger två kalkstenshällar. Västporten i tornet är en smal, brun fiskbensmönstrad pardörr med ljusinsläpp - se fönster. Porten sitter i liv med fasaden. Framför finns en stentrappa med tre steg samt handledare på båda sidor. Porten upptogs 1816. Väster om sakristian är på marken en källarnedgång från 1931 av grå träpanel med stenram. FÖNSTER - I långhusets sydfasad är ett större, rundbågigt fönster öster om vapenhuset. Det blåmålade fönstret i liv med fasaden har tvärpost samt fönsterbleck. Varje luft indelas genom sex kvadratiska rutor. Fönstret har övre omfattning i form av kantställda sandstenskvadrar. Långhusets nordfasad har två och korets sydfasad ett likadant fönster. Fönstren förstorades 1817, men förminskades åter 1964. Över västporten är ett ljusinsläpp i form av ett blåmålat halvrunt fönster, indelat i sex rutor. I öster har sakristian ett rundbågigt, blåmålat fönster. Fönstret är genom träspröjs indelat i sex rutor. Det är placerat i en grund nisch med solbänk av kalksten. Mot norr är ett rektangulärt, nyare fönster. Dessutom har sakristian mot norr källargluggfönster. Absiden har ett mycket litet östfönster i en djup, konande nisch. Fönstret indelas i sex rutor genom blyspröjs. Tornets andra våning har mot söder ett litet blåmålat, rektangulärt fönster i en grund nisch. Fönstret är spröjsat i fyra rutor. I tornets tredje våning finns mot väster en smal, rektangulär glugg med nät. Ljudgluggen mot väster är dubbelvälvd med fint huggen mittkolonnett. I söder och norr är en djup, rundbågad ljusglugg och i öster en rektangulär. TAK - Långhuset, sakristian och koret har skiffertäckt sadeltak och bruna vindskivor. Långhusets östra gavelspets och sakristians norra gavelspets kröns av ett träkors. Sakristian har på västra takfallet en skorsten. Den runda absiden har skiffertäckt, kupolformat tak med en kort takås. Vapenhuset täcks av valmat sadeltak med skiffer. Tornet har ett rakt torntak med spån och kröns av ett ringkors med armarna avslutade genom kopparkulor. Stuprör och hängrännor är av kopparplåt.
ByggnadsdelFlöjel
TakformHuv
ExteriörbeskrivningKLOCKSTAPEL - Klockstapeln från 1961 är öppen och av bockkonstruktion. Den stöttas i öster och väster av fyra stöttor och i norr och söder av en stötta. Den täcks av ett spåntäckt, valmat sadeltak, i mitten uppdragen till rund spira. Spiran kröns av en flöjel med årtalet 1961. Även två av klockorna inköptes 1961. Storklockan, gjuten 1817, kommer från den 1800-talsstapel som revs 1961.
InteriörbeskrivningPlanen är sexdelad med förstuga och en större tingssal i mitten samt två mindre rum på vardera sidan. Vinden har en inredd kammare mot väster. Källaren består av fyra rektangulära utrymmen, placerade två och två parallellt vid gavlarna. Valv saknas, taket utgörs av golvbjälkar och trossbottnens undersida, i nordvästra källaren är taket inklätt med kalkstenshällar, i båda de västra utrymmena är också väggar och golv täckta av hällar medan väggarna i de östra utrymmena har nakna murar av grovhuggen kalksten. Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-02-05 KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
TakformSadeltak
ByggnadsdelTorn - Västtorn, Kor - Öster, Kor - Smalare, Torn - Västtorn, Sakristia - Öster, Kor - Rundat, Kor - Smalare, Kors - På kula, Sakristia - Öster, Kor - Rundat korutsprång, Torn - Väster, Kor - Öster
Till anläggningen hör en fd köksflygel, uppförd 1820. Den är byggd av timmer, locklistpanelad och rödfärgad samt har tegeltäckt sadeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
TakformHuv, Sadeltak - Valmat, Sadeltak