Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
Antal våningarAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041656
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
AVTRÄDE
HistorikHistorikTill stationsmiljön hör även det välbevarade avträdet. Det har ett likartat utseende som, och troligen är samtida med, stationshuset. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Vedums stationshus, 2005-03-10
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000693214
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BENGTSSONSKA MAGASINET, YNGRE DEL
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningDen yngre magasinsbyggnadens tre våningar består i huvudsak av öppna rumsytor med plankgolv, där mellanbjälklagen vilar på bärlinor som bärs upp av stolpar. Andra våningen har längs östra långsidan avskärmats med brädväggar till ett långsträckt rum. Rummet har sannolikt använts som kontor då det har fönster mot östra långsidan. Tredje våningen eller vindsvåningen är likaså ett öppet utrymme med synliga takstolar och förbindelse till den äldre magasinsbyggnaden. Längs långsidornas ytterväggar sitter mellan golvet och takfoten en rad av sex vädringsluckor av trä. Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2007-06-25
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000693861
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BENGTSSONSKA MAGASINET, ÄLDRE DEL
Dagens användningTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692562
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BITTERNA KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningBITTERNA KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus från 1807 med medeltida murverk i söder och väster. I öster är ett tresidigt avslutat kor från samma år. Norr om detta är en sakristia från 1840. I väster är ett torn från 1857, vars ena mur rider på långhusgaveln. FASAD - Långhus och kor har putsad och omålad sockel. Tornets låga granitsockel är något utkragande. Sakristian har en hög sockel av huggen granit i tre skift, sannolikt tillkommen i samband med byggande av pannrum i sluttningen år 1936. Kyrkans väggar är spritputsade och vitkalkade, omfattningarna är slätputsade. Tornets bjälklag är förankrade med ankarjärn. Över västporten är en rektangulär inmurad kalkstenshäll som med förgylld inskription minner om byggnadsåren 1807 och 1857. I varje sida av tornet är en stickbågad ljudglugg med likadant formade parluckor med stående grå panel, sannolikt från 1936. I långhusets södra långsida har den medeltida rundbågade sydportalen markerats, liksom långhusets tidigare utsträckning. Även två äldre rundbågade fönstersmygar av ansenlig storlek är markerade, den ena inom det medeltida murverket och den andra inom nuvarande kor. På tornets nordvägg är en gravhäll från 1715 fastgjord med järnklamrar. Den har en avtäckning med kopparplåt. FÖNSTER - Alla ytterfönster är - om inget annat anges - från 1963 och har foder och bågar av gråmålat trä och solbänkar av slipad kalksten av samma ålder. Långhus, kor och tornets bottenvåning har rektangulära fönster med tresidiga krön och korspost med fyra lufter. Dessa sitter i korgbågade smygar. I tornets mellanvåning är åt väster ett ursprungligt rosettfönster med bågar och spröjs av gjutjärn. Glasen är blåsta och de mellersta är även mörktonade. Fönsterblecket är av plåt. Sakristifönstret är kvadratiskt och sitter i en korgbågad smyg. PORT - Västporten är en ursprunglig stickbågad pardörr klädd med kopparplåt från 1963. Porten har en enkel dörring och en nyckel som fungerar som handtag. Smygen är stickbågad. Framför porten är en låg trappa av slipad kalksten med ramp åt norr och smidesräcke i väggen. Denna härrör från 1963. Den stickbågade korporten är likaså klädd med kopparplåt och av okänd ålder. Smygen följer portens form och framför denna är en granithäll. Invändigt är porten igensatt. Sakristiporten är en rak dörr med diagonalt ställd gråmålad panel och rak smyg. Den härrör sannolikt från 1913. Framför porten är en kalkstenstrappa från 1963 med smidesräcke. TAK - Långhuset har ett sadeltak som är valmat över koravslutningen. Sakristian har ett sadeltak. Båda täcks av enkupiga lertegel och har gråmålade vindskivor av trä. Torntaket utgörs av en flack fyrsidig huv som bär en öppen åttasidig lanternin med rundbågade öppningar i varje sida. Fyra av dem kröns av spetsgavlar med klot. Den smäckra spiran avslutas med ett kors på kula av koppar. Hela torntaket täcks av kopparplåt med förskjutna hakfals. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt. Takfötterna är av trä och enkelt formade med grå bemålning.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029489
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BJERTORPS SLOTT
ByggnadsbeteckningExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningen hämtad från "Bjertorps slott" Byggnadsminnen i Skaraborg nr 1. "Slottsbyggnaden är uppförd i tre våningar med bottenvåningen högre än de övriga. Planen är rektangulär med framspringande flyglar i huvudfasaden och en mindre utbyggnad (del av köksavdelningen)vid sydvästgaveln. Utbyggnaden är lägre än slottet. Murarna är uppförda av kalksten i mindre rustikhuggen kvader med tunna fogar på en utskjutande, större kvader huggen sockel av granit. Övergången mellan sockel och fasadmur markeras av en släthuggen skråkantslist i granit. Likaledes markeras övergången mellan de två nedersta våningarna av ett våningsband klätt med kopparplåt. Kalkstensmaterialet lär vara hämtat från Falköpingstrakten. Yttertaken är valmade av säteritakstyp med ett smalt vertikalt band i själva brytningen, klätt med koppar och försett med små ventilationsöppningar. Taken är belagda med enkupigt tegel. Alla plåtskoningar är utförda i koppar liksom även hängrännor och stuprör. De nedre takfallen är svängda och försedda med fönsterkupor. Huvudfasaden är markerad med ett framspringande mittparti, uppåt avslutad i en tryckt båge. Framför detta står en portik i släthuggen granit. Breda rundbågiga öppningar leder in från tre sidor. Invändigt är portiken välvd. De rundade formerna upprepas i bottenvåningens stora fönster som flankerar portiken, i den stora öppningen i mittpartiet med fönster och glasförsedda dörrar till balkongen ovanpå portiken samt i ingångsportalen En mjukt svängd omfattning med släthuggna stenar framhäver den rikt dekorerade porten. Dörrbladen är prydda med profilerade kassetter och spiralornament. Fältet ovanför dessa är fyllt av blomster- och fruktmotiv samt en medaljong med byggherrens namnchiffer, krönt av ett änglahuvud i mitten. Under fältet står att läsa: "Knut Henrik Littorin i Moskva lät under åren 191l-14 uppföra denna byggnad efter ritningar af arkitekten Ferdinand Boberg för att yttermera stadfästa minnet af sina kära föräldrar Bernhardine och Sven Henrik Littorin och deras välsignelserika verksamhet." Den skulpturala utsmyckningen är utförd i förhållandevis hög relief och tramaterialet är ek. Parkfasaden Terrassmurarna mot parksidan är uppförda i samma slags stenmaterial som i byggnadens sockelparti, rustikhuggen granitkvader. Kanter och trappomfattningar är dock släthuggna. Altanen och de översta trapporna är belagda med granitplattor, den nedersta trappan täcks med kalkstensplattor. Byggnadsvolymens slutenhet är mindre betonad i parkfasaden. Bottenvåningens större höjd med höga fönsteröppningar anger tydligt huvudvåningen. Breda trekopplade rundbågsöppningar accentuerar byggnadens mittaxel, som fortsätter i terrassanläggningens trappor och spegeldammen. Fönstrens storlek avtar uppåt för varje våning och deras placering i fasaden anger de innanför liggande rummens storlek, något som särskilt framträder i sällskapsvåningen. Fasadens mittparti framhävs i första våningen två balkonger på kraftiga konsoler och med räcken i form av balusterdockor, allt hugget i natursten. Mellan konsolerna är kalkstensreliefer med motiv ur jordbruksmiljö insatta. Även arkivolternas (valvbågar) pelarstöd i bottenvåningen är prydda med reliefer -här i granit och med motiv hämtade ur svensk fauna och flora. I anslutning till sydvästgaveln finns en muromsluten gård med ingång till grovkök och ekonomiavdelning. Sammanbyggd med muren ligger en mindre stenbyggnad med väggar i kvaderrustik. Den inrymmer bland annat slottets uppvärmningsläggning. KÄLLA: Text av gerd Edgren och Maria Löfgren ur "Bjertorps slott" Byggnadsminnen i Skaraborg nr 1, Länsstyrelsen & Länsmuseet i Skaraborgs län, Nossebro 1984. ISBN 91-85884-23-5.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580957
- Objekttyp
- BUILDING
Bod
Antal våningarAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029508
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bod
TaktäckningsmaterialAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029500
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bod
TaktäckningsmaterialAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029117
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Brokvarn
TaktäckningsmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001077420
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Brotorps kvarn
Nuvarande kategorierHistorikBrotorps kvarn uppfördes 1902 och platsen har under lång tid utgjort plats för vattenanknuten verksamhet. Se ytterligare historik under Anläggningsnivå.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042490
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
StommeTakformPlantak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029494
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029498
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
EDSVÄRA KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningEDSVÄRA KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan från 1859 består av ett långhus med fullbrett rakt kor i öster. Bakom detta är en smalare och lägre sakristia, likaså rak. I väster är ett torn som rider på långhusgaveln. FASAD - Kyrkan vilar på en något utkragande sockel av granit och gnejs med inslag av huggen sand- och kalksten från den gamla kyrkan. I väster syns delvis grundstenarna. Fasaden har något ojämna murytor, vilka bär en borstad puts med vitkalkning. Läktaren är förankrad med ankarjärn. Kring mittportalen är en utkragning med vimperg. I denna är en enkel korsblindering över porten. Över västporten är en rektangulär kalkstensplatta med årtalet 1859 i förgyllning. Tornens bjälklag är förankrade med ankarjärn. De rundbågade ljudgluggarna sitter om par och har rundbågade ursprungliga parluckor med stående brun panel. FÖNSTER - Alla fönster är sannolikt ursprungliga. De är rundbågade och har foder, bågar och spröjs av gråmålat trä. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar med koppartäckning. Långhusfönstren har korspost och fem lufter. Varje luft har sex rutor, lunetten har tolv. I östgavelns fronton är ett runt fönster med enkel luft, i vilket sitter åtta rutor av antikglas från 1953. Sakristifönstren sitter i par och har enkel luft med tio rutor. I tornets bottenvåning är två fönster med två lufter, varav den ena utgörs av lunetten med två rutor. Den andra luften har tio rutor. I tornets mellanvåning är två små fönster med enkla lufter och fyra rutor. Portarnas överljus utgörs av lunetter med enkel luft och tolv rutor. PORT - Alla portar är ursprungliga med samtida handtag. Västporten har en rak pardörr med kopparklädsel och fyllningar. Porten sitter i en rundbågad smyg med överljus. Framför porten är en kalkstenstrappa. Mittporten är en rak pardörr med kopparklädnad. Porten sitter i en rundbågad smyg med överljus. Framför porten är en kalkstenstrappa med järnräcken. Sakristians port är rak och har två utanpåliggande kvadratiska fyllningar med diagonalt korsande ornering. Handtaget sitter på bladformade plattor, varav den övre har låsvred. Porten är brunmålad och sitter i en stickbågad smyg. Framför porten är en kalkstenstrappa med järnräcken. TAK - Långhuset har ett flackt sadeltak och sakristian ett valmat. Båda täcks av ursprungliga sexsidiga skifferplattor. Detta gäller även mittportens vimperg. Torntaket utgörs av en fyrsidig hög huv med spetsiga kupor på alla sidor. Dessa kröns av förgyllda kulor. Huven bär en öppen åttasidig lanternin med rundbågade öppningar. Kring denna är en påtagligt utkragande balkong med smidesräcken. Denna vilar i hörnen på konsoler. Ovanpå lanterninen är en spira med ett förgyllt kors på kula i toppen. Huven täcks av skiffer medan lanternin och spira täcks av kopparplåt. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt. Takfötterna är utformade som hålkäl och är av gråmålat trä.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029072
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ekonomibyggnad
Antal våningarAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029073
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ekonomibyggnad
ByggnadsbeteckningExteriörbeskrivningUTHUS - Uthuset vilar på en betongsockel. Fasaden är klädd med en vitmålad lockpanel. Det flacka sadeltaket täcks av tvåkupiga cementpannor. Byggnaden rymmer garage, toalett och vaktmästeri.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029506
- Objekttyp
- BUILDING
ELINGS KYRKA
FasadmaterialHistorikEnligt sägnen skall Elings kyrka ha uppförts av en kvinna vid namn Eli på den närbelägna herrgården Bol. Nuvarande kyrka torde med tanke på sin karaktär och dopfuntens ålder ha uppförts under början av 1200-talet. Långhuset restes av gråsten med hörn- och portomfattningar av sandstenskvadrar. I öster hade kyrkan ett smalare kor. Under 1500-talet var kyrkan i mycket dåligt skick och saknade tak "påå thenn ena sidhann". Sannolikt under 1600-talets andra hälft tillkom en läktare. 1722 målades interiören. 1762-63 utvidgades kyrkan med ett fullbrett och tresidigt avslutat kor. Samtidigt reparerades södra långväggen och fick sina fönster förstorade. Fasaden omputsades och målades. I början av 1780-talet befanns såväl klockstapel som kyrka vara i ett dåligt skick. Ett klocktorn av trä restes vid kyrkans västgavel år 1783, men detta vacklade vid ringning och storm. 1833 beslutade sockenstämman om en genomgripande reparation av kyrkan, varvid trätornet skulle ersättas av ett stentorn. Så skedde också. Man satte även igen sydporten och tog upp en ny i väster, genom tornet. Sydporten ersattes av ett fönster som fick ett motsvarande i norr. Takets spåntäckning byttes ut mot lertegel. Invändigt insattes nytt golv och tak. 1841 inköptes en Söderlingorgel från Agnetorps kyrka. 1862 reparerades taket. 1881 uppfördes sakristia och tornet byggdes på med en ny klockkammare av trä. 1889 fick kyrkan nytt altare, altarprydnad i form av ett förgyllt hjulkors, altarring och predikstol samt ommålades invändigt. Arkitekt var Fredrik Liljekvist, Stockholm och utförandet präglades av tidens nystilar. Den gamla predikstolen var placerad över altaret. 1894 insattes färgat glas i fönstret över altaret. 1896 slog åskan ned i tornet som fick repareras. 1901 försågs innerväggarna med schablonmålningar och korväggen målades med rundbåge, drapering och palmettornament. 1909 inköptes en ny Söderlingorgel som stått i Tidaholm. Den ombyggdes av C A Härngren, Lidköping. 1914 kläddes torntaket med kopparplåt. 1926 företogs en renovering efter ritningar av arkitekt Anders Roland, Stockholm. Nytt golv inlades och en öppen bänkinredning tillverkades. Innertaket kläddes med slätspont, altarväggens lunett igensattes och interiören ommålades. 1932 installerades elektricitet för belysning. 1934 fick västporten en ny trappa istället för de gravhällar som till dess brukats. 1947 fick kyrkan elektrisk uppvärmning och 1951 elektrisk klockringning. 1952 ommålades interiör och exteriör. Vid detta tillfälle övermålades väggarnas schablonmåleri. Den nya färgsättningen dominerades av vitt och pasteller. Läktarens järnstöttor från det sena 1800-talet ersattes med träpelare och bröstet konserverades. 1889 års hjulkors ersattes 1958 av en altartavla, utförd av Viking Lanje, Laholm. Detta skedde på tillskyndan av syföreningen som vid en resa hade beundrat hans altartavla i Böne kyrka. 1973 installerades ny orgel, byggd av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Samma år insattes råglas i korfönstrens ytterlufter och en insats gjordes mot härjande träskadeinsekter. 1976 renoverades den slitna fasaden som på några ställen uppvisade bomputs. Sockel och fasad omputsades samt kalkades och taket rengjordes. Arkitekt var ingenjör Ernst Lefvander, Skara. 1981 företogs den senaste stora renoveringen. Väggarna hade blivit ordentligt nedsmutsade sedan 1952. Den nya färgsättningen anknöt till bevarad äldre inredning. Tre bänkrader under läktaren borttogs för att få plats med kapphängare, textilskåp och bokbord m.m. Golven fernissades och läktarbröstet konserverades. 1996 omputsades fasaden emedan den gamla putsen var cementhaltig. Sockeln befriades från sin täta puts och fick nya ventiler. De gamla rötskadade fönsterkarmarna ersattes. Exteriören ommålades.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443475
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FLYGELBYGGNAD
ByggnadsbeteckningHistorikFlygelbyggnaden, en fd köksflygel och brygghus, är möjligen uppförd under 1600-talets slut. Den byggdes om till brygghus 1737. Används f n som verkstad och förråd. Den är byggd av timmer med gulmålad lockpanel, under tegeltäckt valmtak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 1995-02-21, Dnr 221-765-95
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692563
- Objekttyp
- BUILDING
Frikyrka / bönehus /missionshus
FasadmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042479
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikHistorikDe första nyevangeliska sammankomsterna i Tumleberg hölls 1885 hos plåtslagare Modig i Lunnagården. Evangeliska samlingar och söndagsskola hölls senare i många olika hem och en församling bildades, men årtalet för detta är obekant. 1924-25 byggdes ett missionshus och verksamheten kunde samlas där. Församlingen var verksam till mitten av 1940-talet då evangelisten Ida Andersson började planera för ett eget kapellbygge i Tumleberg. Församlingen som då bestod av endast ca 5 medlemmar, beslöt då att hyra ut sitt missionshus till den baptistiska rörelsen. Efter drygt tio år tog baptistförsamlingen helt över missionshuset och missionsförsamlingen upplöstes. Missionshuset har numera namnet Betania.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042480
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Frikyrka / bönehus /missionshus
ByggnadsbeteckningTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042478
- Objekttyp
- BUILDING
Frikyrka / bönehus /missionshus
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042477
- Objekttyp
- BUILDING
Frikyrka / bönehus /missionshus
FasadmaterialExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042470
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Frikyrka / bönehus /missionshus
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042472
- Objekttyp
- BUILDING
FYRUNGA KYRKA
Nuvarande kategorierByggnadsdelSakristia - Väster, Kor - Väster, Korsarm, Korsarm, Kor - Fullbrett, Torn - Centraltorn, Kor - Rakt, Takryttare, Kor - Väster, Sakristia - Väster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443477
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Garage
StommeTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692571
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Garage
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692572
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Gravkor / mausoleum
LagskyddHistorikDen fristående överbyggda tumban tillkom sannolikt 1644. De ursprungliga kalkstenspelarna byttes ut mot nya gjutna vid reparationen 1972. Från detta tillfälle härrör flera av sidohällarna och den skråkantade kalkstenssockeln. Mellan pelarna har man - sannolikt i samband med nämnda reparation - insatt glasrutor. 1980 konserverades tumban.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029492
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HOPPETS KAPELL
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivningHOPPETS KAPELL - Det modernistiska kapellet från 1973 består av en ceremonisal vänd åt norr med utbyggnad i vinkel åt väster, vilken rymmer sakristia, svepningsrum och kylrum. Utbyggets väst- och östväggar fortsätter utanför huskroppen så att ett överhäng bildas över portarna på nordsidan. FASAD - Betongsockeln uppbär väggar som är klädda med vitt fasadtegel. Väster om den asymmetriskt placerade porten i sydgaveln är en korsblindering och på sidorna enkla glasarmaturer. FÖNSTER - Ceremonisalens sydgavel upptas till den övre tredjedelen av en glasad yta med åtta rätvinkliga kopparbågar. I det västra takfallets norra del är två rektangulära fönster med enkel luft. I utbyggnadens sydvägg är mot ceremonisalen ett fönster med sju stående rutor i fernissade träbågar. Detta går från sockel till takfot, med undantag av ett svartmålat överstycke. PORT - Porten till ceremonisalen är en bred och rak pardörr klädd med kopparplåt. Framför denna ligger en kalkstenshäll. Till utbyggnaden för två raka portar med stående fernissad träpanel och sparkskydd av koppar. Den östra är en bred pardörr. TAK - Ceremonisalen har ett karaktäristiskt brant sadeltak med vindskivor av svart plåt. Utbyggnaden har ett flackt valmat sadeltak. Båda är täckta med tjärpapp i fjällform och har hängrännor och stuprör av svart plåt.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029493
- Objekttyp
- BUILDING
Huttla kvarn och såg
StommeExteriörbeskrivningHuttla kvarn och såg är sammanbyggda och uppförda i trä, kvarnen i liggtimmer och sågen i stolpkonstruktion. Kvarnen är byggd i ett plan på en källargrund av natursten. Också sågen är i ett plan med delvis urgrävd undersåg för axlar och hjul till kraftöverföringen från vattenhjulet som är placerat utanför byggnaden. Väggarna är täckta med stående okantad och omålad lockpanel förutom en del av sågens ena långsida och ena gavel vilka är öppna. Båda huskropparna har spånklätt sadeltak. Dörrar är enkla bräddrörrar och byggnaden har några få fönster varav två är tvålufts med mittenpost och indelade med tre rutor i varje luft. På kvarnens långsida, mot vattendraget, är turbinsuparna placerade under ett pulpettak. Även detta tak är belagt med spån.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001055744
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HUVUDBYGGNAD
Bebyggelse - byggnadTakformMansardtak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580881
- Objekttyp
- BUILDING
HÄLLUMS KYRKA
StommeTakformSadeltak, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443491
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
JAKTSTUGAN
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580126
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
jordkällare
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692570
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Klockstapel
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivningKLOCKSTAPEL - Den tjärade öppna klockstapeln består av tre hjärtstockar med strävor. Dessa vilar på en svartmålad betonggrund och är infodrade. Stapeln har ett korstak med en liten smäcker spira som bär en smidd flöjel med årtalet 1937. Taket och röstena täcks av kluvna och tjärade spån. Lillklockan omgöts 1867 av C A Norling i Jönköping och 1937 av M & E Ohlssons klockgjuteri i Ystad. Storklockan göts på samma gjuteri och år som lillklockan fick sin sista omgjutning.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029491
- Objekttyp
- BUILDING
Klockstapel
HistorikHistorikKlockstapeln är samtida med kyrkan.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029496
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Klockstapel
FasadmaterialExteriörbeskrivningKLOCKSTAPEL - Stapeln är en öppen konstruktion bestående av åtta tjärade trästrävor fastgjutna i marken. Dessa bär upp en klocka och ett brant valmat sadeltak, täckt med tjärpapp.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041655
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Klockstapel
ByggnadsdelByggnadsdelFlöjel
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029497
- Objekttyp
- BUILDING
Klockstapel
TaktäckningsmaterialExteriörbeskrivningKLOCKSTAPEL - Den tjärade öppna klockstapeln består av tre hjärtstockar med strävor, vilka är brädfodrade. Den karnisformade huven avslutas av en smidesspira och är täckt med svartmålad plåt. I stapeln hänger två klockor. Storklockan av okänd ålder omgöts 1789 av Nils Billsten i Skara. Lillklockan inköptes från Broddetorp 1823 och är enligt sin latinska inskription gjuten 1582.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029501
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Klockstapel
HistorikHistorikKlockstapeln uppfördes 1804 och reparerades samt tjärades 1880. År 1902 rödfärgades den.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029499
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT