PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Axelfors kraftverk

Byggnadsbeteckning

ExteriörbeskrivningKraftstationen är uppförd med en underbyggnad i betong och överbyggnad i tegel, i tidstypisk modernistisk stil. Karaktäristiskt är det flacka sadeltaket, det gula fasadteglet och de långa fönsterbanden. Fönstren är tillverkade av järn. Portar finns mot väster och söder. Inne i maskinhallen är väggarna putsade. Nertill har en ljusblå bröstning målats. Golvet är belagt med gulbruna klinkerplattor. Innertaket utgörs av vitmålad rå betong. Dammen är utförd helt i betong. Intagsöppningen är försedd med en motordriven planlucka av stål liksom ett rensgaller som rensas maskinellt. Luckanordningen är tillverkad 1935 av Karlstads Mekaniska Werkstad. För avbördning vid höga flöden eller när kraftverket inte är i drift finns ytterligare en motordriven planlucka av stål liksom två öppningar som regleras med totalt 14 spettluckor. Därutöver finns två mindre överfallsöppningar. Tuben som för drivvattnet fram till turbinen är utförd i sektioner av sammannitade stålplåtar. Fallhöjden är 11 meter. Nedströms kraftstationen finns en ca 110 meter lång och delvis stensatt utloppskanal. Kraftverkets aggregat utgörs av en kaplanturbin tillverkad vid Karlstads Mekaniska Werkstad, verkstaden i Kristinehamn, år 1935 samt en synkrongenerator tillverkad av Asea, med en effekt på 3000 kVA. Generatorn är förenad med en magnetiseringsmaskin från Asea. Fram till 2021 var den ursprungliga turbinregulatorn fortfarande i drift. Den är numera ersatt av ett motviktsaggregat från Turab. Även kontrollutrustningen är av senare datum. Utanför byggnaden står ett ställverk från 2000-talets början.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042388
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Brandstation

Fasadmaterial

TakformEj utrett

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027737
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Damm

Byggnadsbeteckning

TakformEj utrett

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052149
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Damm

Bebyggelse - byggnad

HistorikDammanläggningen består i princip av två dammluckor med vilka avrinningen från Kalvsjön vid behov kan stoppas. Kalvsjöns dämningsgräns ligger enligt en samtida vattendom på 130,55 meter över havet. Vid inventeringsbesök låg vattennivån ett par decimeter under dämningsgränsen, enligt en pegel på platsen. Luckanordningen i stål vilar på tre stöd av platsgjuten betong. Luckorna, vilka är utformade som förstärkta planluckor, manövreras med hjälp av motordrivna kedjespel. I mittstödet och de båda sidostöden finns spår, gåtar, vilka håller luckorna på plats. Luckorna är omkring en meter höga.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052155
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Frikyrka / bönehus /missionshus

Bebyggelse - byggnad

Historik1982 gick Svenljunga missionsförsamling samman med Svenska Alliansmissionens församling i Svenljunga samt en grupp pingstvänner och bildade Svenljunga Frikyrkoförsamling. Den nya församlingen hade sina samlingar dels i Parkkyrkan vid Boråsvägen, dels i "Lyktan" som varit Allinasförsamlingens kyrka. den låg vid Ullasjövägen i Svenljunga och hade uppförts 1961.år 1990 sålde Frikyrkoförsamlingen Parkkyrkan till kommunen som rev kyrkan för att på samma plats bygga det nya kommunhuset. Församlingen hade därefter sina samlingar i "Lyktan" som nu övertog namnet Parkkyrkan.Kyrkan renoverades för 250.000 och återinvigdes 1991. 2013 såldes Parkkyrkan till Internationella Föreningen i Svenljunga.Byggnaden finns kvar och bär nu namnet Internationella Föreningens hus. Frikyrkoförsamlingen upplöstes 2014.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044885
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Frikyrka / bönehus /missionshus

Exteriörbeskrivning

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044880
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Frikyrka / bönehus /missionshus

Bebyggelse - byggnad

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044884
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

GAMLA MANGÅRDSBYGGNADEN

Bebyggelse - byggnad

21400000580069http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580069Bebyggelse - byggnadSVENLJUNGA KLEVEN 1:72 - husnr 2GAMLA MANGÅRDSBYGGNADENLän: Västra Götaland, Kommun: Svenljunga, Landskap: Västergötland, Socken: Mårdaklev , Stift: Göteborgs stift, Församling: Kindaholms församlingNybyggnadsår: 1750 - 179912.983249374254632,57.25431712288596http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000580069http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000580069http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000580069RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580069
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Gammalsjö kvarn

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikGammalsjö kvarn är en timrad kvarn vid Kvarnatorpsån utmed vägen mellan Tranebäck och Skyarp, i anslutning till Fegens naturreservat. Kvarnen byggdes troligen i mitten av 1850-talet. Vattenhjulet, som förser kvarnverket med kraft är cirka 7,3 meter i diameter. Kvarnen var tullkvarn fram till 1915 och kvarnverksamheten upphörde 1930. Numera förvaltas den av hembygdsföreningen som under 1990-talet genomförde en omfattande upprustning. I augusti 1995 kunde kvarnen återinvigas. Hembygdsföreningen arrangerar också teater vid kvarnen och precis intill har ett slags amfiteater byggts upp, där den sluttande terrängen utnyttjas som läktare.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001025280
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Gälareds kraftverk

Historik

HistorikGälareds kraftverk uppfördes 1906 av Dalsjöfors Väveri AB. Ytterligare historik under anläggningsnivå., Vid 1800-talets slut låg det en såg intill sjön Såken, och några hundra meter nedströms, i närheten av den nuvarande kraftstationen, en kvarn. Sågen hade anor tillbaka till åtminstone 1700-talets mitt. En såg tillhörig säteriet Gälared finns utmärkt på en karta från 1763. Det ska även i senare tid ha funnits en såg i närområdet vilken fick sin el från kraftverket. Gälareds kraftverk uppfördes 1906 av Dalsjöfors Väveri AB. Syftet var att tillgodose de ökade elbehovet för textiltillverkningen i Dalsjöfors, beläget ca en mil norr om Hillared. Kraftverket ska ursprungligen ha varit utrustat med en turbin från Nydqvist och Holm AB i Trollhättan, tillverkad samma år. Kraftverket är upptaget i en förteckning över elektriska anläggningar i Älvsborgs län 1926. Dalsjöfors väveri, som några år tidigare hade sammanslagits med Almedahls fabriker i Göteborg, ombesörjde eldistributionen i närområdet. Dalsjöfors väveri förefaller vid tiden även ha ägt ett kraftverk vid Veka, inte långt från Gälareds kraftverk.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043053
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

GÄSTGIVARBYGGNAD

Byggnadsbeteckning

21400000580900http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580900Bebyggelse - byggnadSVENLJUNGA KLEVEN 1:72 - husnr 1GÄSTGIVARBYGGNADLän: Västra Götaland, Kommun: Svenljunga, Landskap: Västergötland, Socken: Mårdaklev , Stift: Göteborgs stift, Församling: Kindaholms församlingNybyggnadsår: 1800 - 182912.983421037001994,57.25418415338759http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000580900http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000580900http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000580900RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580900
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

HILLAREDS KYRKA

Nuvarande kategorier

InteriörbeskrivningLÅNGHUS GOLV - Omålat brädgolv. Brun matta i mittgången. VÄGG - Putsade väggar avfärgade i grå kulör. PORTAR/ INNERDÖRRAR - Grönmålad speglad pardörr med stickbågigt överstycke åt väster. En kvadratisk, en mindre liggande samt en stående spegelfyllning per dörrblad, målade i beige kulör med gråmålad ramlist. FÖNSTER - Fyra stickbågiga fyrluftsfönster, två åt norr och två åt söder. Vardera luften spröjsad till två rutor. Gråmålade snickerier. TAK - Reveterat trätunnvalv bemålat av konstnären Reinhold Callmander i samband med renoveringen av kyrkan 1902-04. Takmålningen är indelad i olika fält, där det mittersta har ett molnmotiv och de som kantar detta täcks av växtornamentik i främst beige, gröna och rosa kulörer. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Indragen under läktaren i norr och söder. Väggarna klädda med stående panel, laserande mot kyrkorummet och täckmålad mot mittgången. Speglad gråmålad dörr med uppglasat övre dörrblad åt söder. Tre rektangulära stående rutor med antikglas. Dörr med stående panel åt norr. KOR GOLV - Förhöjt korgolv i ett steg. VÄGG - Lika långhuset. PORTAR/INNERDÖRRAR - Speglad grönmålad pardörr med rakt överstycke åt söder. Tre kvadratiska spegelfyllningar marmoreringsmålade i beige och grått. Dörr med rakt överstycke och liggande gråmålad panel åt norr. FÖNSTER - Ett fönster åt norr lika långhuset och två bemålade sådana åt nordöst respektive sydöst samt ett ovanför sydportalen i två lufter, spröjsade till två rutor. De bemålade korfönstren är blyspröjsade till smårutor och motiven är polykroma geometriska mönster främst i kulörerna grönt, rosa, lila, gult och blått. TAK - Kortaket är liksom långhustaket bemålat och markeras med en båge bemålad med bladmotiv och textband, som sträcker sig ned till golvet. Kormålningen utgörs av sex fält i med bladrankor i ockragult, rött och beige. Gudsnamnet på hebreiska i en halvcirkel i mitten. FAST INREDNING ALTARE - Fristående nyare altarbord i trä, som utgörs av en altarskiva på fyra ben. I sin helhet målat i beige kulör. ALTARUPPSATS - Klassicerande altaruppsats placerat på smalt speglat bord. Bordet och uppsatsen är i huvudsak målade i beige kulör. Fem stående blåmålade rektangulära speglar med förgyllda ramlister på bordets framsida och sidostycken. Två marmoreringsmålade kolonner i gulbeige kulör bär upp ett entablement med förgylld äggstavslist. I bågfältet ovanför finns en förgylld stjärna omgiven av strålglans. Ett bemålat änglahuvud med förgyllda vingar kröner altarmålningen. Uppsatsen kröns av ett förgyllt kors som flankeras av trumpetblåsande änglar. ALTARRING - Bågformig altarring målad i grå kulör placerad ett stycke framför det fristående altaret. På sargen finns rektangulära liggande speglar målade i beige kulör med listverk i grått och rödbrunt. Gråmålat armstöd. Stoppat knäfall klätt med gult tyg. BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning i två kvarter fördelade på tio bänkrader i norr och elva i söder. Den näst sista bänkraden i norr är borttagen. Bänkinredningen är utvändigt målad i grön kulör. De främre bänkskärmarna har fyra kvadratiska fält med mångkantiga fyllningar marmorerade i beige och grått. Rektangulära stående spegelfyllningar marmorerade i beige och grå kulör på bänkgavlarna. Gråmålad överliggare. Invändigt är bänkarna målade i rödbrunt med lösa sittdynor stoppade och klädda med blått tyg. KORBÄNKAR - Bänken i koret kallas "Gälaredsbänken" och tillverkades 1649. Den skänktes som gåva till kyrkan av överste Nils Lilliehöök och hans hustru Virginia Hand. Två slutna bänkrader i söder med bänkdörrar åt väster. Grönmålade bänkskärmar med arkadbågemotiv i fem fält samt dito motiv på bänkdörrarna. Fälten är stora kvadratiska varvat med stående rektangulära och bågformerna varierat rundbågiga och lökkupolsliknande. Sidostyckena dekorerade med vapensköldar, de Lilliehöökska och handska vapnen samt givarnas initialer, och andra geometriska och stiliserade ornament. Fälten är i huvudsak bemålade i brunt, mörkt grått, ljusblått och beige kulörer. PREDIKSTOL - Predikstol med ljudtak invid norra korväggen. Den fyrsidiga korgen är blåmålad och har stående rektangulära speglar och marmorerade pilastrar markerar hörnen. Mångkantiga brunmålade fält med förgylld ramlist i speglarna. Profilerade listverk marmoreringsmålade i blågrått. I över- och underkant liggande rektangulära speglar målade i mörkt blå kulör. Rak trappa åt öster. Korgens insida är gråmålad. Brun heltäckningsmatta i trappan. Det sexsidiga ljudtaket är målat i grönt, grått, blått och brunt med förgyllda detaljer. Snidade änglahuvuden markerar hörnen. Blåmålat innertak med förgyllda stjärnor i sex fält. Hängande förgylld snidad duva i mitten. ORGEL - Nedre delen av orgelfasaden är målad i målad i beige och grått. Den övre delen är indelad i tre sektioner med förhöjt mittparti och raka överstycken krönta av förgylld dekor med en lyra i mitten. Färgsättningen är ljust blå, rosa och beige. Spelbordet är utfört i omålat trä. Kontrakt för en orgel till kyrkan skrevs med

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443803
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

HOLSLJUNGA KYRKA

Lagskydd

HistorikHOLSLJUNGA KYRKA i uppfördes i sten 1834-35 på medeltida kyrkplats och ersatte då en äldre kyrka med okänd utformning. För bygget svarade byggmästare Johan Wennberg från den kända byggmästarsläkten i Sandhult. Byggmästaren använde sig av ritningar upprättade av arkitekten Samuel Enander. Kyrkan uppfördes av gråsten och putsades ut- och invändigt. Målningsarbetet utfördes av kyrkomålaren Julius August Löfstedt från Ulricehamn. Kyrkan renoverades första gången 1865. Sättningar i grunden hade uppstått och järnstag uppsattes tvärs igenom kyrkan. Nästa renovering utfördes 1892, då bland annat altaret och predikstolen förgylldes. Kyrkans medeltida dopfunt som stått ute på kyrkogården flyttades in i kyrkan och togs i bruk 1913. Värmeledning installerades i kyrkan 1929. En omfattande renovering genomfördes 1932-33 under ledning av arkitekten Fredrik Wetterqvist i Halmstad. Utvändigt lagades putsen och murytorna vitkalkades. Utvändiga snickerier ommålades. Torntaket och lanterninen nytäcktes med järnplåt. Invändigt ommålades väggar och tak. Den ursprungliga altartavlan ersattes med en ny av konstnären Einar Forseth, som också dekorerade väggarna med målningar. I sakristian finns fortfarande verk av hans hand men i kyrkorummet har hans målningar övermålats i senare tid. Den gamla altartavlan upphängdes på långhusets södra vägg. Altaret breddades och bänkinredningen ombyggdes och i innanfönstren insattes antikglas. Elektrisk belysning installerades i kyrkan 1946. Kyrkans spåntak omtäcktes 1952 och tio år senare lades i stället kopparplåt på taket. Varmvattenvärmeledning installerades 1958. Kyrkan renoverades invändigt 1966 efter förslag av arkitekten Kaj Christensen i Varberg. Större ombyggnader skedde då i kyrkans västparti då bänkarna togs bort för att ge plats åt läktarunderbyggnader. Bänkinredningen ombyggdes med bibehållande av bänkdörrarna. Avståndet mellan bänkarna ökades och två bänkrader borttogs framme vid koret. Korgolvet utvidgades och gavs en rundad form åt väster. I bänkkvarteren inlades golvmattor i plast. Kyrkorummet ommålades med bibehållande av Einar Forseths färgsättning från 1932-33. Kyrkorummet ommålades invändigt 1994-95. Konserveringsarbeten utfördes på Einar Forseths altarmålning från 1932 och på väggmålningarna utförda av samme konstnär samt på tre putti, placerade på predikstolens ljudtak. Den gamla altartavlan konserverades 1997.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443805
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

HUVUDBYGGNAD

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikHuset är uppfört i timmer i två våningar med den östra delen av bottenvåningen av natursten där lager och källare var inrymda. Fasaden mot gatan är strikt utformad medan den mot gården domineras av en veranda i två våningar med lövsågsdekor. Från husets uppförande 1885 och fram till 1897 användes den murade delen av bottenvåningen som lager och källare åt vin och spirituosabutiken. Resterande del av bottenvåningen utgjordes av butikslokalen. Trots att verksamheten upphörde så tidigt är bottenvåningen med butikslokal, lager, källare och kontor näst intill helt intakt bevarade. Andra våningen inrymde bostad för en av delägarna i företaget A. Hedenlund & Co. som både uppförde och ägde fastigheten. Lägenheten om sex rum och kök är idag så gott som oförändrad sedan början av 1900-talet. Källa: Länsstyrelsen Västra Götaland, Byggnadsminnesförklaraing av A. Hedenlund & Co. Vin - och spirituosahandel. 2010-04-30

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001707203
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Ivarsfors damm

Historik

HistorikIvarsfors kraftverk och damm, som enligt domstolshandlingar kallas Överlida kraftverk i Öbransforsen, uppfördes i regi av Ivar Isacsson 1934-35. Vid foten av nuvarande dammvall låg det ett tidigare kraftverk som Ivar Isacsson uppförde 1918. Här finns spår kvar i form av stengrunder samt en betongplatta där del av sugröret till turbinen finns kvar.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052010
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

KINDS HÄRADS TINGSHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Kinds härads forna tingshus är uppfört av trä, sannolikt timrat, i en våning med inredd vind. Fasaden är klädd med gråmålad locklistpanel, sadeltaket täckt med tegel, fönsterbågar och den kraftiga takgesimsen är målade vita. Den östra fasadens mittparti, till vilket huvudentrén är förlagd, kröns av en bred gavellik frontespis. Entrén markeras av en stram portal med släta pilastrar som bär en enkel paradbalkong. En tung, snidad pardörr leder in i huset. Vid Nya lagberedningens inventering på 1880-talet bedömdes tingshuset vara i särdeles gott skick. På nedre botten fanns då förstuga, tingssal och sex rum och på vinden fanns fem rum. Då höll man också uppbördsstämmor och liknande i tingshuset. Idag (1997) finns förstugan med tingssalen innanför kvar, men i övrigt är rumsindelningen förändrad för att tjäna den nya funktionen som bibliotek. I förstugan är väggarna mot tingssalen av råtegel och ovan dörren in till salen har en stenrelief med texten "Jus et veritas" placerats. I salen, som sannolikt bär spår av 1953 års ombyggnad, finns mörka takbjälkar och blyspröjsade höga fönster. Den tunga tingsklockan från 1766 hänger numera i en ställning som har placerats i salen. På byggnadens baksida finns vaktmästarbostaden bevarad liksom en låg uthuslänga som är förbunden med tingshuset via en underjordisk gång. I uthuset, som idag används som utställningslokal, finns (1997) tre celler med tunga järndörrar. På taknocken sitter överbyggnaden till tingshusklockan. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-11-18

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697083
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Kraftstationsbyggnad

Historik

HistorikSom namnet Bergsfors antyder så finns det på platsen en fors, och vid denna förefaller det under lång tid ha funnits en damm. Enligt tidigare ägare ska det ha legat både en såg och en spånhyvel här. En del av fastigheten kallades tidigare Sågebacken. På en karta från 1813 omnämns en ålkista i Bergabäcken. Ålfiske ska ha bedrivits vid Bergsfors långt in på 1900-talet. Marken har historiskt hört till byn Kolarp. I en paragraf i laga skifteshandlingar rörande Kolarp från 1832 kan man läsa att Fisket och kvarnstället förbliver hädanefter gemensamt som det varit förut. I samband med att Bergsfors 1938 styckades av från fastigheten Kolarp 1:3 hänvisar man i handlingarna till denna paragraf och på den tillhörande avstyckningskartan är dammen tydligt utmärkt. På 1800-talet byggdes torpet Bergsfors. Enligt folkräkningen 1890 bodde vid tiden Severin Levin och Josefina Johansdotter här, tillsammans med en dräng och en piga. Severin titulerades arrendator. I en köpehandling från 1905, rörande en annan fastighet i Kolarp, omnämns Severin Levin som sågverksägare. När det minikraftverk som finns vid forsen idag anlades saknas det uppgift om. Vid det senaste ägarbytet i slutet av 1990-talet var anläggningen i tämligen dåligt skick. Den har senare rustats upp.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051994
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Kraftstationsbyggnad

Byggnadsbeteckning

ExteriörbeskrivningKraftverket har genom åren byggts om och moderniserats. Vid sidan om kraftstationen står en avställd turbinregulator från Karlstad Mekaniska Werkstad, Verkstaden i Kristinehamn, tillverkad 1926. Eventuellt kan regulatorn kopplas till en tidigare ombyggnad. Även dammbyggnaden vittnar om förändringar som skett. Dammen är i grunden utförd i kvaderhuggen sten men genom åren har olika betongarbeten utförts, bland annat vid intagen intill kraftstationen. Nedströms kraftstationen rinner vattnet i en längre utloppskanal vilken delvis är betongskodd. Sedan några år pågår en renovering av dammen. Bland annat har de murade pelarna förstärkts med betong på vattensidan. Dammen har två större luckutskov, dels vid naturfåran, dels vid utloppet till sidokanalen. Luckorna manövreras maskinellt. Vid naturfåran finns även tre större överfallsöppningar liksom en mindre öppning vilken stängs med sättar. Intaget utgörs av två luckförsedda öppningar vilka leder drivvattnet in till en bassäng där det samlas innan det rinner vidare till turbinerna. Till varje turbin hör ett rensgaller vilka rensas maskinellt. Huruvida nuvarande kraftstation i två plan är den ursprungliga är inte känt. Byggnaden är till stor del utförd i betong. Av ett äldre foto att döma har den övre våningen varit klädd med sten. Fasaden är idag spritputsad. Det falsade plåttaket har ett bibehållet äldre utförande vilket också gäller de tätspröjsade fönstren. Kända förändringar är att fönstren i underbyggnaden mot utloppskanalen ändrat utseende vid någon tidpunkt liksom att det tidigare funnits en lägre tillbyggnad på långsidan mot dammen. Omkring år 2000 genomfördes en större renovering av kraftverket som i kraftstationen innebar stora förändringar. Generatorerna var tidigare placerade på andra våningen men flyttades i samband med renoveringen till bottenvåningen. Vid tiden demonterades också äldre kontrollutrustning med tillhörande marmortavlor. Kraftverket är idag utrustat med tre maskinaggregat med francisturbiner. Två av turbinerna är enligt uppgift tillverkade vid mitten av 1920-talet på Karlstad Mekaniska Werkstad, Verkstaden i Kristinehamn, och en är tillverkad 1932 i Hällaryd, Vetlanda kommun. Turbinerna driver tre asynkrongeneratorer av senare datum, två direktdrivna och en remdriven. Den sammanlagda effekten är 170 kW.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052147
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Kraftstationsbyggnad

Historik

HistorikSkåpanäs har historiskt ingått i en rad samägda kraftverk i Ätrans vattensystem med koppling till Yngeredsfors Kraft AB, som var ett av de ledande kraftbolagen i och runt Halland under större delen av 1900-talet. Yngeredsfors Kraft bildades i slutet av år 1899. 1905 köptes bolaget upp av Asea och Papyrus och i augusti 1907 stod ett nytt kraftverk vid Yngeredsfors klart. 1922 inköptes Ätrafors kraftverk, uppfört fyra år tidigare, och 193739 byggdes ett nytt kraftverk vid Skogsforsen, med fjärrstyrning från Yngeredsfors som nu tog formen av driftscentral. I början av 1950-talet togs ännu ett fjärrstyrt kraftverk i drift vid Bällforsen och 1957 stod Skåpanäs kraftverk klart att tas i drift. 1960 togs en ny driftcentral för hela Ätran i bruk i Krokslätt utanför Mölndal. Nu byggdes även kraftverken vid Ätrafors och Yngeredsfors om för fjärrdrift. Det senare revs kort därefter och ersattes 1964 av ett nytt kraftverk. Bolaget Yngeredsfors Kraft fortlevde fram till 1982. Beslutet att bygga ett kraftverk vid Skåpanäs fattades på hösten 1954. Det nya kraftverket skulle få en effekt på 8000 kW. Arbetet skulle komma igång vid årsskiftet och förväntades vara klart hösten 1956, en prognos som senare ändrades till hösten 1957 då också invigningen skedde. Det färdigställda kraftverket hade en effekt på 9000 kW. Arkitekt var Hans Westman (19051991) med eget arkitektkontor i Lund. Westman ritade ett antal kraftstationer för Sydkraft och Yngeredsfors Kraft under 1940-, 50- och 60-talet. Kännetecknande är kubiska byggnader med betongfasader målade i bländade vitt. Skåpanäs betraktades i sin samtid som ett föredömligt kraftverksbygge där kraft och skönhet förenades. I samband med bygget av kraftverket ska Samfundet för hembygdsvård ha bistått med experthjälp gällande landskapsvårdande åtgärder. Våren 2010 skedde en återinvigning av kraftverket efter ett större förnyelse- och effektiviseringsarbete. Till de åtgärder som genomfördes ingick bland annat ett nytt löphjul, ny kontrollutrustning, renovering av generatorn samt ytbehandling av vattenvägar. Någon tidigare verksamhet inte känd. Den häradsekonomiska kartan från 1890-talets början visar varken fördämning eller byggnad på platsen.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051999
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Kvarn

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningDammbyggnaden följer det ursprungliga utförandet med en intagsöppning och fem utskov. Det mittersta och minsta utskovet var avsett för den flottning som bedrevs på Assman. Dammbyggnaden är huvudsakligen byggd i betong men dess nedströms belägna stötbotten är belagd med kvaderhuggen natursten. Öppningarna är försedda med fem spettluckor av trä, två spettluckor av stål och tre maskinellt manövrerade luckor av stål. Till de sistnämnda hör en större hydraulmanövrerad planlucka. Naturfåran är delvis stensatt utmed den landremsa som skiljer den från utloppskanalen. Den utgrävda och sänkta utloppskanalen nedanför kraftstationen är över 200 meter lång. I samband med att en ny kraftstation uppfördes under andra hälften av 1980-talet ersattes tidigare francisturbiner av en kaplanturbin. Kraftverket blev nu också fjärrstyrt. 2020 skedde på nytt en större renovering då stora delar av turbinen byttes ut och en ny synkrongenerator installerades med en ökning av kraftverkets effekt som följd. Kraftstationen utgörs av ett sentida maskinhus klätt med rödlackerad plåt. Installerad effekt är 900 kW. Generatorn är en synkrongenerator.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052148
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Kvarn

Takform

TakformMansardtak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052129
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Kvarn

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikMårdaklevs kvarn har enligt uppgift anor tillbaka till 1600-talet. På en karta upprättad 1763 finns två tullkvarnar utmärkta, tillhörande gårdarna Vallen och Klev. Omkring 1870 kom man överens om att gemensamt bygga en ny och större kvarn. Den häradsekonomiska kartan från 1890-talet redovisar en kvarn på platsen för dagens kvarn liksom även symbolen för en såg. För drivvattnet till den nya kvarnen grävdes en kanal från Kvarnån som strax innan kvarnen övergick i en träränna. År 1916 inköptes en turbin och en kraftstation anlades. Kvarnen är upptagen i en förteckning över elektriska anläggningar i Älvsborgs län 1926. Mårdaklevs distributionsområde ansågs vid tiden vara så gott som olektrifierat. Vid slutet av 1920-talet skedde en ombyggnad och modernisering av kvarndriften. Tidigare träränna ersattes av en kanal och turbinsump i betong. År 1936 installerades en ny dubbelturbin med tillhörande regulator. Vilka arbeten det förde med sig i övrigt är oklart, men eventuellt var det vid denna tid kraftstationen fick det utförande den har idag. Vid 1940-talets utgjordes kvarnens maskineri av tre turbiner (en turbin torde uteslutande använts för elproduktion i kraftstationen), två par stenar, dubbel valsstol, spetsmaskin, utsädesrens och havrekross. Byggnaden var försedd med elektrisk belysning. För driften av kvarnen och kraftstationen svarade AB Mårdaklevs kvarn. 1954 såldes verksamheten till kraftbolaget Yngeredsfors Kraft AB som ville komma åt kraftledningsnätet. Kvarnen och mjölnarbostaden avyttrades kort därefter. Köpare var en tidigare anställd i kvarnbolaget. Kvarnen drevs vidare fram till 1970-talets början. Vid uppströms belägna Sågebacken fanns 1730 två kvarnar varav den ena hörde till Övre Vallen och den andra till Bråtås. Här fanns även ett ålfiske. På kartan från 1763 är platsen markerad med en husbehovskvarn tillhörande Bråtås. I slutet av 1800-talet låg det en såg vid Sågebacken, där det nu också fanns ett torp med samma namn. Vid mitten av 1900-talet var sågverket avvecklat.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052000
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Kvarnagården

Nuvarande kategorier

Antal våningar01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001056760
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Kvarnagården

Nuvarande kategorier

ExteriörbeskrivningSågbyggnaden är placerad utmed vattendraget och vars byggnad består av en lång smal kropp och en vid en gaveln tvärställd mindre huskropp. Byggnaden står på en kallmurad grund av natursten och är klädd med obehandlad okantad panel. Båda sadeltaken är belagda med tvåkupigt tegel. Ett tak på trästolpar, fäst i sågbyggnaden skjuter ut över vattendraget och täcker vattenhjulet. Även detta tak är sadeltak med tvåkupigt tegel. Bredvid vattenhjulet finns en träbro över vattendraget och leder in under sågbyggnaden. Sågbyggnaden har på gaveln en stor dubbeldörrad port där trästockarna togs in för uppsågning. Tvålufts-fönster är indelade i sex rutor och målade vita.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001056700
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

ljungafors kraftverk

Historik

HistorikLjungafors kraftverk uppfördes 1963. Se ytterligare historik under anläggningsnivå., Den äldsta kända kartan som visar Ljungafors härrör från 1699. Vid tiden fanns det hela fem kvarnar i området, varav tre var placerade i direkt anslutning till platsen för dagens kraftverk. I slutet av 1800-talet var de senare kvarnarna rivna. På norra sidan av ån låg en såg och på södra sidan ett ullspinneri. Av en brandförsäkringshandling upprättad 1908 framgår att sågen nu var riven och att ett Turbinhus och elektrisk kraftstation hade uppförts vid spinneriet. Verksamheten innefattade även en klädesfabrik. Textilindustrin vid Ljungafors var under det tidiga 1900-talet en ansenlig anläggning och en betydande arbetsplats. Det nuvarande kraftverket byggdes helt nytt av kraftbolaget Yngeredsfors Kraft AB. Fallet köptes in 1958. Arbetena med det nya kraftverket påbörjades på hösten 1962 och i slutet av året därpå var kraftverket färdigt att tas i drift. Befintlig dammbyggnad kunde enligt uppgift delvis återanvändas.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042390
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

MANGÅRDSBYGGNAD

Bebyggelse - byggnad

21400000580978http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580978Bebyggelse - byggnadSVENLJUNGA KLEVEN 1:72 - husnr 4MANGÅRDSBYGGNADLän: Västra Götaland, Kommun: Svenljunga, Landskap: Västergötland, Socken: Mårdaklev , Stift: Göteborgs stift, Församling: Kindaholms församlingNybyggnadsår: 1826 - 182612.983401073384751,57.25448305672321http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000580978http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000580978http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000580978RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580978
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

MÅRDAKLEVS KYRKA

Bebyggelse - byggnad

ByggnadsdelKor - Smalare, Kor - Rakt, Sakristia - Öster, Torn - Västtorn, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Gaveltorn, Vapenhus - Norr, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Kor - Rakt, Vapenhus - Söder

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443807
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Mölneby kraftverk

Stomme

ExteriörbeskrivningDammbyggnaden är en kombinerad damm och gångbro och är ca 60 meter lång. Den har fyra öppningar varav en leder in till en intagskanal. Övriga öppningar utgörs av två sättöppningar och en bottenlucka med spettluckor av trä. Här finns både äldre murverk i sten och senare utförda pågjutningar i betong. Enligt uppgift ska betydande betongarbeten ha utförts i slutet av 1960-talet. Drivvattnet leds fram till kraftstationen via intagskanalen som är utförd i betong. Utmed åsidan finns två öppningar i kanalväggen: dels en sättöppning, dels en bottenlucka med en planlucka i stål vilken manövreras maskinellt. Strax innan kraftstationen sitter ett rensgaller som rensas maskinellt och innanför detta finns sex intagsluckor i form av spettluckor i trä. Turbinerna är placerade i öppna sumpar i kraftstationens underbyggnad. Sedan drivvattnet passerat turbinerna återförs det till ån via en ca 40 meter lång utloppskanal. Utloppskanalen har till stora delar sidor av platsgjuten betong. Kraftstationen är uppförd i tegel på en underbyggnad i både sten och betong. Byggnaden har höga stickbågiga fönster i trä och dess sadeltak är belagt med sinuskorrugerade eternitskivor. Invändigt utgörs byggnaden av en maskinhall med öppna takstolar i trä. Undertaket är klätt med brädor och väggarna är putsade. På murade pelare vilar en traverskran med kranbrygga av trä. Kraftstationen hade till en början bara ett maskinaggregat men rymmer idag två vertikalaxlade aggregat. Den ursprungliga turbinen av francistyp byttes på 1940-talet ut mot en turbin tillverkad i Hällaryd, Vetlanda kommun. Turbinen driver en generator från Asea vilken enligt uppgift är den ursprungliga från 1907. Aggregatet används vid höga vattenflöden. På 1930-talet kompletterades kraftverket med ett andra aggregat som köptes begagnat. Detta ersattes vid 2000-talets början av ett nytt aggregat från Turab i Nässjö med kaplanturbin och generator från Österrikiska Hitzinger. I maskinhallen finns även äldre kontrollutrustning, samlad i fyra plåtskåp. Den samlade effekten är 330 kW och ett normalt år producerar kraftverket ca 1,2 miljoner kWh.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051144
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Mölneby kvarn

Byggnadsbeteckning

HistorikKvarnbyggnad vid Lillån, sydväst om gårdsanläggningen. Kvarnen ligger i bruksmiljö där även ett mejeri ingår. Kvarnen lades ner 1962 och har sedan dess haft funktion som bostad, mekanisk verkstad (flera maskiner finns kvar). Mejeriets byggnadsstomme visar den tidigare funktionen men byggnaden saknar alla installationer. Mjölken köptes in från leverantörer och upphörde under 1950-talet. Mejeriet producerade i huvudsak runmärkt smör i 2000 liters kärnor.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051142
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

REDSLAREDS KYRKA

Takform

TakformSpira, Sadeltak - Valmat, Sadeltak, Lanternin, Torntak, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028684
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

REVESJÖ KYRKA

Nuvarande kategorier

HistorikREVESJÖ KYRKA uppfördes på en medeltida kyrkplats 1846 i nyklassicistisk stil, och invigdes år 1849. Denna vitputsade stenkyrka med långhus och rundat kor i öster, har vidbyggd sakristia i norr och stentorn i väster. Kyrkan uppfördes efter ritningar från Överintendentsämbetet, och byggmästare var Johan Wennberg från kyrkobyggarsläkten i Sandhult. På korfasaden i öst syns årtalet 1915 ristat i putsen, vilket borde tyda på att kyrkan blev omputsad då. Kyrkan renoverades in- och utvändigt 1936. Åtgärderna omfattade inläggning av nytt trägolv, omtäckning av yttertaket med kopparplåt samt insättande av innanfönster med antikglas i de båda korfönsten. Kyrkan renoverades 1946. Omkring år 1947 installerades värme i kyrkan. Tillstånd att tillverka nya innanfönster gavs 1960, men det är osäkert om så skedde. År 1995 installerades en högtalaranläggning i kyrkan. En bänk borttogs på var sida om mittgången längst bak i kyrkorummet omkring år 1996. Kyrkan renoverades utvändigt 1997. Betongteglet på taken ersattes då med lertegelpannor. Cementbunden puts på tornfasaderna och västra långhusfasaden nedtogs och omputsades med kalkputs. Även vid 2004 års utvändiga renovering ersattes gamla cementlagningar med kalkbruk och kyrkan kalkades om. Utöver detta renoverades lanterninens panel och fönster, samtliga snickerier på kyrkan målades utvändigt och korset förgylldes. Trappan vid södra portalen försågs med en ramp åt öster. Invändigt togs det västligaste bänkparet bort och skåp med garderob och förvaring sattes in mot långhusets västra vägg.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443811
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

ROASJÖ KYRKA

Nuvarande kategorier

InteriörbeskrivningROASJÖ KYRKA är en enskeppig salkyrka med kor i öster, sakristia i norr och i väst. Koret är fullbrett och polygonalt avslutat. Interiören har en ålderdomlig prägel med bland annat barockpredikstol och bevarade korbänkar på båda sidor om altaret. LÅNGHUS GOLV - Obehandlat brädgolv med plank i olika bredder. Förhöjt brädgolv under bänkarna. VÄGG - Frilagda timmerväggar avfärgade i en matt, gråbeige kulör med aprikos ton. En stående slät bröstningspanel, laserad i rödbrunt, täcker väggen där bänkinredningen möter ytterväggarna. PORT - Porten till vapenhuset är en pardörr med tre fyllningar, två stående med en smal, liggande i mitten. Fyllningarna är marmorerade i mörkbrunt och grönt mot brun, laserad botten medan ramarna har en ljusare marmorering i grönt mot gröngrå botten med gul ton. Kring speglarna en smal gråbrun laserad list samt ytterligare en röd ram ett stycke in i fyllningarna. Porten är djupt belägen i en nisch. FÖNSTER - Långhuset har fyra fönster på var sida där det östra paret delas med koret. Fönstren är rundbågiga och blyspröjsade med gröntonat glas. Tvär- och mittpost i trä. Fodrens övre, rundbågiga del är dekorerade med en skuren bågformig mångpassliknande bård. Snickerierna är gråmålade. TAK - Ett flackt tunnvalvstak som klätts med slätspånt och som bemålats med moln i vitt och grå kulörer mot gråblå botten. De tre kronfästena i takets mitt har dekorerats på olika sätt i gult med antingen ett kors innesluten i en sol, eller en stjärna. Mellan tak och vägg löper en fris som dekorerats med ljusgrå växtliknande, stiliserade orneringar målade på rödbrun botten. KOR GOLV - Grå heltäckningsmatta innanför altarringen och lika långhusets golv utanför. Golvet är något förhöjt direkt innanför altarringen och är sedan ytterligare ett trappsteg högre ett stycke in från barriären. VÄGG - Lika långhuset. INNERDÖRR - Dörren till sakristian är grågrönt laserad i sin helhet och har tre fyllningar likt vapenhusdörren. FÖNSTER - Ett par delas med långhuset, i övrigt ett fönster i nordöst och ett i sydöst. TAK - Lika långhuset. FAST INREDNING ALTARE - Altaret i trä är sammanbyggt med korbänkar på norra och södra sidorna och målat i en rosabrun kulör, förutom altarskivan som är svart på ovansidan. Sockeln är rosaröd och har enkel profilering upptill. Altarets har på framsidan tre rektangulära, stående fyllningar med rosa och blågrön marmorering mot mörkt brun botten. Fyllningarna omramas av en smal gul list. Det mittersta av de tre fälten är väsentligt mindre till storleken och sitter på en öppningsbar lucka. KORBÄNKAR - Som ovan nämnt är altaret sammanbyggt med korbänkar på båda sidor. Bänkarna är målade i rosabrun kulör med liggande speglar, marmorerade likt altarets fyllningar. Överliggaren är brun medan sockeln är röd. På stycket mellan altaret och bänkdörrarna finns på var sida om altaret dekorationer i form av pilastrar med gulmålade kannelyrer samt en skuren egenartad dekor, som också återfinns på predikstolens trappbarriär. ALTARRING - Rundad altarring som når korbänkarna. Rosalaserade dockor, marmorerade i en mörkare nyans. Överliggare och knäfall klädda i tyg med gulbrun kulör. Sockeln är grönbrun ut mot kyrkorummet och brun på den sida som vetter mot altaret. BÄNKINREDNING - Sluten bänkinredning i två kvarter som går ända till ytterväggarna, där en bröstning med list upptill möter. Bänkinredningen härstammar från 1930 då den befintliga bänkinredningen togs bort och ny insattes med bibehållande av de gamla bänkdörrarna. Under läktaren har en bänk tagits bort på var sida om mittgången. Golvet är förhöjt under bänkraderna. Gavlar, skärmar och dörrar är målade i en grågrön kulör med marmorering i grågrönt och mörkare grönt. På bänkdörrar och bänkskärmar finns mörkt bruna fyllningar med rosa och blågrön marmorering, omramade av infällda lister som målats i en röd kulör. I överkant på dörrar, skärmar och bänkgavlar, en grön laserad överliggare, medan sockeln sockeln är grågrön. Invändigt är bänkarna laserade i en rödbrun kulör, medan ryggstyckenas baksidor liksom fotbrädorna är målade i en brun kulör. Bokbrädorna är gröngrå med marmorering i mörkare grönt. Sittdynor stoppade och klädda med rött tyg. PREDIKSTOL - Predikstol i barockstil från 1691 med rak trappa åt öster. Färgerna är hållna i svart, rött, grönt och guld. De fyra sidorna är vertikalt, tidstypiskt indelade med arkadmotiv ovan skulpturer av evangelisterna. De fyra fälten åtskiljs av svartmålade vridna kolonetter. Kring arkadbågarna finns en förgylld, skuren växtliknande ornamentik. Under figurerna finns ramar med svart botten där evangelisternas namn finns skrivna. Upptill ett kraftigt, brett listverk, huvudsakligen svartmålat. Korgen och foten är enkelt utformade och målade i en grågrön kulör. Det sexsidiga ljudtaket domineras i underkant av ett kraftigt listverk, delvis marmorerat i brunt mot beige botten. Från fyra av hörnen hänger svartmålade pinjekottar. Takets ovansida är målad i en ljusbrun kulör. Mot grågrön botten fi

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028685
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

SEXDREGA KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

Antal våningar04, 01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051514
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

STRÖMSFORS KAPELL

Historiska/ursprungliga kategorier

TakformSadeltak, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443825
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Strömsfors kraftstation

Takform

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042710
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

SVENLJUNGA KYRKA

Nuvarande kategorier

InteriörbeskrivningLÅNGHUS GOLV - Slipat kalkstensgolv. VÄGG - Slätputsade vitmålade väggar som delas in i sektioner av ett pilastersystem. De ljust blå pilastrarna smyckas av längsgående lister i blått och guld samt i mitten en grå inåtgående list. Pilastrarnas kapitäl dekoreras av tre röda rektangulära fält bredvid varandra mot guldfärgad botten. Basen hänger samman med den ljusblå bröstningen som löper längs med långhusväggarna, och pryds av två liggande inåtgående fyllningar, rektangulärt formade och placerade över varandra. Fyllningarna är gråblå och kantas av en röd list. Bröstningen, som pryds av lister i guld och mörkare blått, består av ljusblå fyllningar i två rader, utspringande från gråblå botten, som inramas av ett mörkare blå listverk. De övre fyllningarna är stående och rektangulära medan den undre är mindre till storleken och liggande. PORT - Porten till läktarunderbyggnaden är en ljust blå dubbeldörr vars båda dörrblad pryds av två rektangulära, ljusgrått avfärgade fyllningar som kantas av röda lister. Mellan de båda fyllningarna ett smalare infällt, förgyllt parti. Norra entrén är en pardörr lik den ovan nämnda frånsett att den placerats i ett vindfång i ljusblått som dekorerats med smala, rektangulära och förgyllda fält som fällts in i ramverket. FÖNSTER - Långhuset har sex rundbågiga fönster på var sida, där det östra paret delas med koret. Vid något tillfälle har södra porten ersatts med ett rundbågigt fönster som når ända till golvet. Utöver detta finns även ett mindre rundbågigt fönster över norra entrén. Samtliga fönster är blyinfattade med antikglasrutor och dekorerade upptill med en polykrom åttasidig stjärnform med ett kors inuti. På var sida om stjärnan, som är innesluten i en cirkel, finns blommor och blad, även dessa i olika färger. Det fönster som förut utgjorde sydportalen har även i de nedre partierna färgade glas i bl a orange och blått. TAK - Stickbågigt tak avfärgat i vitt med en svagt blå kulör. Taket möter väggen via ett ljusblått listverk med blå och röda smala lister samt i överkant ett tandsnitt med förgyllda tänder. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnadens vägg mot kyrkorummet är ljusblå med vita infällda rektangulära fyllningar i två rader, där de övre är stående och de undre (täckta av radiatorer) är liggande. Mellan raderna av fyllningar, ett infällt, långsmalt förgyllt fält. Läktarunderbyggnaden är inredd med ett körrum på sydsidan och en brudkammare på norrsidan, i vilket bland annat en äldre, åttkantig dopfunt förvaras. KOR GOLV - Lika långhuset. Där koret smalnar av högs golvet i två trappsteg. VÄGG - Lika långhuset fast utan bröstning i den smalare delen av koret. PORT - Enkeldörr mot sakristian som avfärgats ljust blå. Två över varandra stående fyllningar som kantas av lister avfärgade i blått och rödorange. FÖNSTER - Två fönster lika långhuset åt norr respektive söder. Två rundbågiga fönster åt nordöst respektive sydöst, spröjsade med blyinfattat antikglas som rikt bemålats i många färger. Det nordöstra fönstrets motiv är den nyfödde Jesus i stallet, omgiven av Maria, Josef och de tre vise männen. Målningen är omfattad av en gyllene ram som upptill kantas av en ängel på var sida. Nedtill kan följande text läsas: "Gåfva av Johanna och Christina Klinghjerdt". Målningen på det sydöstra fönstret föreställer den korsfäste Jesus med sörjande vid korsets fot, även här kantas motivet av en ram med änglar på båda sidor. Nedtill syns texten "Gåfva av Lovisa Klinghjerdt född Hedberg." TAK - Lika långhuset. FAST INREDNING ALTARE - Ljust grå altare i trä med guldkantad rektangulär ram på framsidan, innehållande rund ram som omfattar texten IHS skrivet med guldfärg. ALTARUPPSATS - Altartavlan utfördes av Birger Lignell 1860 eller 1861. Den föreställer Kristi förklaring, där Jesus i ett ljussken möter Moses och Elias på ett berg nedanför vilket Petrus, Jakob och Jakobs bror Johannes avtecknar sig. Tavlan är innesluten i en rundbågig, förgylld ram och omramas av en uppsats som kan vara utförd av Johannes Andersson i Mjöbäck. På var sida om målningen står kannelerade kolonner som ådringsmålats i grått. Kolonnerna står på ljust grå socklar som hänger samman med altaret. De korintiska kapitälen såväl som baserna är förgyllda. Rakt korintiskt tandat entablement i ljusgrått med förgyllda lister och tandsnitt. På entablementet finns treenighetssymbolen i mitten omgiven av strålar, flankerad på båda sidor av ett snidat polykromt människohuvud. ALTARRING - Femsidig, genombruten altarring i olika blå toner med enstaka list i guld samt i grönt. Barriären bildas av spjälor vars form kan liknas vid ett kantigt upp-och-ned-på vänt U. Överliggare och knäfall i rosarött skinn. BÄNKINREDNING - Öppna rader i fyra kvarter med gavlar i olika blå kulörer samt med röda inslag. Gavlarnas nedre del är indragen. Över bakre delen av bänkgavlarna, ett något högre parti sammanbyggt med det högre ryggstödet. På detta parti känns dekorationen med röda rektangulära fält mot förgylld botten igen från

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000675991
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Såghus

Byggnadsbeteckning

ExteriörbeskrivningDammens öppningar, utskov, uppfördes från början i huggen sten. I ett senare skede har omfattande pågjutningar i betong utförts. Dammen har fyra öppningar varav två tjänar som intag till de båda kraftstationerna. Mellan dessa finns en öppning som leder till en ränna i betong i vilken huvuddelen av frivattnet rinner förbi de båda kraftstationerna. Dammen har även en öppning som leder till en kanal som går norr om kvarnbyggnaden. Nedströms rännan och kraftstationernas utlopp rinner vattnet tillbaka i ån. Åkanten på södra sidan har delvis förstärkts med en betongmur. Kraftstationen på södra sidan om ån (Drägved 1:8) uppfördes sannolikt för sitt ändamål och utgör en suterrängvåning till det såghus den är sammanbyggt med. Kraftstationens väggar förefaller vara murade av betongsten som putsats både ut- och invändigt. Turbinen var ursprungligen inrymd i en träbyggnad men kom senare att inrymmas i en plåtklädd cylinder. Den nuvarande turbinen är tillverkad i Hällaryd, Vetlanda kommun, och insatt i början av 1950-talet. Den tidigare turbinregulatorn ersattes med nyare teknik omkring 1990 och är borttagen. Den nuvarande generatorn, en asynkrongenerator, är av sentida tillverkning och sattes in i slutet av 1990-talet. Under en period var kraftstationen utrustad med två generatorer. Den äldre av de två brann dock för några år sedan. I maskinrummet finns också den äldsta generatorn kvar, en synkrongenerator från Asea (30 kVA). Den ersattes efter att den brunnit men har senare renoverats. I maskinrummet finns också den ursprungliga kontrolltavlan jämte senare tillkommen utrustning. På andra våningen finns ett snickeri som är utrustat med en rad olika maskiner. Fallhöjden vid Drägveds kvarn är knappt tre meter. Generatorn i kraftstationen i såghuset har en effekt på 33 kW.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052130
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Tocknarås damm

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningDammvall i betong

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052008
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Tocknarås kraftverk

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikPå en karta från 1703 finns det två skvaltkvarnar mittemot varandra. Det är troligt att vattnet leddes via trärännor från dammen till respektive kvarnhjul för att därefter rinna samman i en enkelfåra. Vid en ombyggnation 1859-60 byttes skvalthjulet mot ett vertikalt vattenhjul samtidigt som kvarnen försågs med ytterligare ett stenpar. I kvarnen fanns det sedan länge även en vattensåg för husbehov. På en karta från 1920 finns det en intagkanal från dammen som strax efter utloppet förgrenar sig i två kanaler med byggnad vid varje kanal. Den södra byggnaden är markerad som en hjulkvarn medan det är oklart vad den norra byggnaden inrymmer. I samband med ombyggnationen bytte Ivar Isacssons företag namn från Överlida Kraftstation till AB Iwarsfors och hädanefter ägnade han sig enbart åt sina kraftverk. Dagens damm och kraftverksanläggning byggdes i regi av handelsmannen och textilfabrikören Ivar Isacsson som förvärvade Tocknarås såg och kvarn 1943. Den gamla sågkvarnen och dammen revs ut. Dammvallen ersattes med en ny dammvall i betong. En ny kraftverksbyggnad i betong med pulpettak uppfördes. Stengrunderna m m direkt söder om kraftverket är spår efter de äldre kvarn-, såg- och dammkonstruktionerna och kan vara skyddade som fornlämningar.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052005
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länSvenljunga

Tocknarås transformatorstation

Takform

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052009
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT