Affär och butik
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044260
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Exteriörbeskrivning
HistorikByggnaden som kallas Villan i Istorp är en före detta lanthandel, delvis uppförd år 1898, delvis på 1920-talet. Den består av två byggnadskroppar, där den del som är belägen mot vägen i norr är den äldsta. De två byggnadskropparna har olika karaktär, där den äldsta delen är en timrad villa typisk för sekelskiftets villaarkitektur. Denna del har dock moderniserats någon gång i mitten av 1900-talet med bland annat tvåluftsfönster istället för de ursprungliga fyrdelade fönstren. Villan har sockel i murad natursten. Huvudentrén består av en mycket intrikat utformad glasveranda med krysspröjsade glasrutor. Ingången består av en pardörr med samma typ av glasrutor. Ovanför ingången finns en fronton med dekorationsmåleri i sirliga former. Fasaden har över lag ett mycket markerat mittparti med en frontespis som höjer sig över takfoten. Frontespisens sadeltak har brädfodring med profilerade taktassar. Den senare tillbyggda byggnadskroppen har en påtaglig 1920-talskaraktär, om än att denna omgestaltats till viss del under årens lopp. Byggnadsdelen är bred med ett relativt flackt mansardtak. På bottenvåningen finns fyr- och niodelade fönster. Två altandörrar har senare upptagits i fasaden, en mot en vinkelbyggd altan och en på gaveln till en balkong på träpelare. Fasadbeklädnad är en gräddvit locklistpanel. Inventerare (original)
TakformSadeltak
TakformMansardtak
Exteriörbeskrivning
HistorikDet så kallade Fotohuset byggdes på 1930-talet av en Gustav Olson, mitt emot kyrkan och bredvid Kronogärdet. Olson var son till den Algot Ohlsson som år 1903 låtit uppföra en specerihandel på den närliggande fastigheten Altorp. Gustav Olson använde mellan år 1931-35 en lägenhet i Altorpshuset som fotoaffär. Huset har tidigare inrymt fotoaffär och andra verksamheter, bland annat ett modemagasin, Märta. Huset har ursprungligen varit rött, men är idag vitputsat med asbestcementplattor på gaveln mot kyrkan. Tacket är ett flackt sadeltak. Fönstren är assymmetriskt placerade och skiftande i form, i enlighet med de funktionalistiska stilideal som dominerar byggnadens utformning. På ovanvåningen finns ett fyrluftsfönster, ett enlufts- och tre tvåluftsfönster, på undervåningen två bredare enluftsfönster och ett smalare rektangulärt samt tre- och tvåluftsfönster. På ovanvåningen har tidigare funnits en balkong, men denna har tagits bort.
HistorikHuvudbyggnaden på Fridensberg är idag bostadshus. Byggnadens norra fasad ligger i liv med gatan, och bär tydlig karaktär av affärslokal. Den är belägen i en sluttning som ger villan en nedre suterrängvåning. Den är mycket ombyggd, men exempelvis den västra fasaden har vissa ursprungliga karaktärsdrag kvar, exempelvis glasverandan. Byggnaden har en sockel av murad natursten, som följs av en vitmålad list och en liggande kälspontpanel. I övrigt är fasaden klädd i en gulmålad locklistpanel med vita knutar med utanpåliggande stuprör. Den har en högre byggnadsdel med tälttak, och en tvärgavel med en form av snickarglädje på norrsidan. Fönstren har troligtvis från början varit fyr- eller sexdelade, men på norrfasaden finns idag istället sju enluftsfönster, varav två har karaktären av skyltfönster. På sydfasaden finns ett trelufts- och fem tvåluftsfönster. Strax öster om den stora villan på Fridensberg ligger en liten ekonomibyggnad i sluttningen, även denna i någon form av suterrängplan. Byggnaden har karaktär av fähus och/eller vagnslider och skulle kunna vara byggd ungefär samtidigt som bostadshuset, runt förra sekelskiftet. Byggnaden är rektangulär med sadeltak, idag täckt av korrugerad plåt. På norra gaveln finns ett par bredare dörrar, något som tyder på att det funnits ett behov av att forsla in vagnar eller djur från gatan. På västra långsidan finns fyra dörrar, samtliga brunmålade. Dörren närmast gatan har en diagonal profil, till skillnad ifrån övriga som är enkla bräddörrar med bandgångjärn. Fönstren är sexdelade, förutom på sydgaveln där det sitter två små tvåluftsfönster.
TakformSadeltak - Valmat, Sadeltak - Med valmad spets, Huv, Lanternin, Sadeltak - Valmat
TakformSadeltak
TakformSadeltak
ExteriörbeskrivningKraftstationen är uppförd 1960 i modernistisk stil med en överbyggnad av rött tegel på en stenklädd betonggrund. Taket är ett flackt pulpettak och entréfasaden är symmetriskt utformad med en centrerad port som tyvärr bytts ut under senare år utan kulturhistorisk hänsyn. Den ursprungliga tredelade stålporten med stora ljusinsläpp har ersatts med en tvådelad asymmetrisk säkerhetsdörr som är grönmålad och har ett mindre fönster i ena delen. Porten har en omfattning av ljusa stenplattor och en utsmyckning ovanför med en inskription med kraftverkets namn och invigningsdatum. Dammen är en överfallsdamm av betong. Dammens utskovströskel är cirka 85 meter lång. Dammens vattenspegel uppströms är marginellt bredare än åns naturliga bredd. Den yta som kan uppfattas som en vattenspegel är endast cirka 2 000 kvadratmeter. Vattnet leds via en cirka 20 meter lång tilloppskanal av betong fram till kraftverket. Intagsluckan är en planlucka av stål. Vid extra höga flöden kan avbördningen öka med hjälp av en renslucka i tilloppskanalen, precis till höger om grovgallret och intagsluckan. Genom denna lucka kan även de större grenar, trädstammar och skräp som fastnat i grovgallret fösas bort. Utöver dessa båda luckor finns även ett bottenutskov en spettlucka. Samtliga luckor och manövreras med handkraft. Fallhöjden utnyttjas genom ett vertikalt inloppsschakt som leder ner till turbinen, som är placerad cirka 16 meter under stationsbyggnadens markplan. Utloppet från turbinen sker via en cirka 450 meter lång utloppstunnel som mynnar ut i en cirka 300 meter utloppskanal som mynnar ut i Storåns huvudfåra en knapp kilometer nedströms kraftverket.
Exteriörbeskrivning
TakformSäteritak
HistorikI egnahemsområdet Svalan i södra Rydal ligger denna villa i funktionalistisk stil, uppskattningsvis uppförd någon gång under 1930-1940-tal. Till skillnad ifrån flertalet villor i området har villan på fastigheten 19:9 fått behålla stora delar av sin ursprungliga utformning, avseende dörrar, fönster och ljust slätputsad fasad. Taket är ett mycket flackt sadeltak, enligt vid tiden för uppförandet rådande stilideal. Gavlarna på huset utmärks av den uppdelade takfoten, som närmast påminner om 1920-talsklassicismen. Fönstersättningen är asymmetrisk, med större trelufts- och långsmala enluftsfönster. Det finns tre dörrar, huvudentrédörren, en tidigare balkongdörr och en altandörr, samtliga i trä med glasruta
HistorikEn stor villa ligger mitt emellan Marks Pelle Vävares stora fabriksområde och direktörsvillan högst upp på höjden. Villan är byggd någon gång på 1910- eller 1920-talet
Exteriörbeskrivning
Exteriörbeskrivning
Exteriörbeskrivning
TakformSadeltak
TakformSadeltak
Exteriörbeskrivning
Exteriörbeskrivning
HistorikDet finns sju stycken längor med arbetarbostäder ifrån sent 1800-tal och tidigt 1900-tal på vänster sida om bruksgatan i Rydal. Från början fick arbetarna på Rydals fabrik bygga sina egna bostäder av emballagelådor. Ganska snabbt insåg man från bolagets sida att detta var ohållbart, och lät uppföra åtminstone en byggnad. De arbetarlängor vi ser idag är efterträdare till de första mer permanenta bostadshus som uppfördes kring 1870-tal. Sannolikt har flera av dagens byggnader uppförts under 1910-tal. Byggnaderna ägs av det kommunala bostadsbolaget och fungerar även idag som flerbostadshus.Arbetarbostäderna är idag i princip samtliga mycket ombyggda, med bland annat utbytta fasadpaneler och fönster. Den arbetarbostad som syns på bilden är den med flest originalelement kvar. Det är en byggnad i två och ett halvt plan i trä, med sadeltak täckt av tegelpannor. Fasaden täcks av en vitmålad locklistpanel, fönstren är tvåluftsfönster i vita träbågar. Byggnaden har bevarade halvvåningsfönster med spetsbågiga krön på vindsvåningens gavlar. Takfoten är bärdfodrad med profilerade taktassar. Byggnaden har två skorstenar inklädda med rödmålad, falsad plåt.
Exteriörbeskrivning
Exteriörbeskrivning
TakformSadeltak
HistorikMangårdsbyggnaden på Bosgården är den äldsta byggnaden på gården. Det är en salsbyggnad i två plan med en låg sten sockel och sadeltak. Takfoten är brädfodrad med profilerade taktassar. Byggnadens fasad är putsad i en ljus beige spritputs. Mellan våningsplanen går en profilerad gesims, särskilt kraftigt profilerad mellan takfallen på gavlarna. Fönstren har ursprungligen haft tvåluftsfönster på bottenvåningen och fyrdelade på övervåningen med fönsterbågar av trä, troligtvis målade i en mörkare kulör. Idag är de målade i vitt och utbytta, så att även bottenvåningens fönster fått ett fyrdelat utseende med lösspröjs. Byggnaden är i allmänhet mycket förändrad till sin karaktär, bland annat har den någon gång efter 1979 fått en terrass med balustradräcke och klinkerplattor. Även entrépartiet är kraftigt omgjort. Källarvinden ligger strax öster om mangårdsbyggnaden, delvis nedgrävd i marken. Byggnaden har sadeltak klätt i enkupigt lertegel. Sockeln är hög och putsad med vit kalkputs. På gavelröstena sitter en locklistpanel målad i en ljus beige kulör. Ingången är belägen på södra sidan och markeras av en rundavslutad dörr med bandgångjärn, inklädd i en mörkt betsad fiskbenspanel. Ladugårdsbyggnad ifrån 1800- tidigt 1900-tal, med timrad stomme. Fasadbeklädnad av locklistpanel målad i röd slamfärg. Fönstrens utseende varierar, på västra gaveln finns ett tvåluftsfönster och ett litet snedställt spröjsat fönster, på östra gaveln är två mindre spröjsade fönster och resterna av ett likadant snedställt som på motsatt gavel. Ett bostadshus finns på tomten, troligtvis även detta ifrån slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. Detta har dock genomgått förändringar som förvanskat dess kulturhistoriska värde.
Exteriörbeskrivning
Exteriörbeskrivning
HistorikEn liten kvadratisk stuga är belägen i det band av fritidshus som ligger längs Öresjöns strand. Stugan har sadeltak, idag täckt med plåttegelpannor, med vitmålade vindskivor. Stugan står på betongplintar för att kompensera för markens lutning. Fasaden är klädd i en vitmålad, stående slätpanel. Även gavelröstena är klädda i en slätpanel med sågtandsavslut, målade i mörkt blå kulör. Fönstren utgörs av kvadratiska enluftsfönster av varierande storlek med fönsterbågar i trä. Dessa är målade i samma mörkblå kulör som gavelröstena. Över grundplintarna har satts ett galler av trä.
Exteriörbeskrivning
HistorikPå fastigheten ligger ett bostadshus från 1936 samt en backstuga från början eller mitten på 1800-talet.Bostadshuset som byggdes 1936 av barnen till Anders Olof Blank är ett bostadshus i 1 1/2 plan på en kraftig stenmur. Den har en traditionell utformning med faluröd locklistpanel, sexdelade fönster och taket klätt med lertegel samt en glasveranda å framsidan. Bostadshuset beboddes permanent till 1974 då nuvarande ägare köpte den och använde som fritidshus. På fastigheten finns också ett uthus från 1900-talets början.
Historik1898 byggdes huvudbyggnaden tillsammans med en tvättstuga och eventuellt en till ekonomibyggnad på fastigheten av Oskar Scholl, som var verksam som urmakare. Han drev sin verksamhet i byggnaden, som moderniserades med bland annat WC på 1920-talet. Byggnaden har också använts som lokalkontor av Göteborgs handelsbank under en kort period i början av 1900-talet. Efter detta har det bland annat funnits en manufakturaffär i huset, liksom många andra affärslokaler kring Thorsons backe. Bostadshuset är en träbyggnad i två plan, uppförd i en tidstypisk klassicerande panelarkitektur med sadeltak. Fasadutformningen är relativt välbevarad, en ljus locklistpanel med listverk mellan våningsplanen och pardörr med speglar och spröjsade fönster, omgiven av pilastrar med profilerad gesims. Några av fönsterbågarna i trä är dock utbytta mot aluminiumbågar, främst i de två översta fönsterlufterna. Entrépartiet utgörs av en pardörr med spröjsade glasrutor och fyllningar. Dörrarna omgärdas av två pilastrar med profilerad kornisch som bärs upp av konsoler. Byggnaden uppfördes troligtvis som någon form av kombinerad förvaringsbyggnad, eventuellt med dass som kan ha delats av flera boende på gården. Antagligen byggdes den ungefär samtidigt som bostadshuset. Den består av en längre rektangulär byggnadskropp som gränsar till intilliggande fastighet, i vinkel med bostadshuset. Liksom bostadshuset har den sadeltak och är klädd i en ljus locklistpanel. Byggnaden har åtta dörrar. Det tredje huset på Godthem är en före detta syfabrik, som startades av Harald Håkansson under 1950-talet. Verksamheten var då inriktad på gardiner, men detta varade bara i några år, varpå byggnaden stod tom. Den övertogs av H Källqvist, ett företag som startade på 1940-talet i Sätila. Av någon anledning ville man ha en filial och ansåg den lilla byggnaden i Fritsla lämplig. Verksamheten kom att bedrivas i lite mer än tio år. Byggnaden uppfördes ca 1950 och är i ett plan med halvvåning och mansardtak. Liksom övriga byggnader på fastigheten är den klädd i en vit locklistpanel. Byggnaden har tre tvåglasfönster på var sida, de yttre rutorna tycks vara ursprungliga som förstärkts med innerglas. På vardera gavel finns även ett litet fyrdelat fönster på vindsvåningen. Entrén ligger uppför en liten trappa i betong, och utgörs av en pardörr av trä med fyllningar, målad i vitt.
TakformSadeltak
TakformSadeltak
Exteriörbeskrivning
HistorikPå andra sidan Klockedalsvägen finns en liten stuga som tros vara byggd på 1850-talet, ombyggd år 1947. Den är i ett plan med ett rum, takformen är sadeltak. Stugans fasad är klädd i locklistpanel målad med faluröd slamfärg. Dörr- och fönsterfoder, knutbrädor samt fönsterbågar är målade vita. Ovanför dörren finns en liten vattbräda. Fönstren är tvåluftsfönster med vitmålade kittade träbågar.
HistorikStjärnhusen i Rydal är ett redan ganska omskrivet ämne. De var omdiskuterade redan då bygglov söktes år 1950, då man ifrån byggnadsnämndens sida inte ansåg det lämpligt att bygga högre än två plan på landsbygden. Planen bakom stjärnhusens uppförande var att de skulle ersätta de gamla, på många sätt undermåliga arbetarbostäderna längs bruksgatan, som efter hand skulle rivas. Arkitekten som anlitades var Folke Bergh från Borås. Ursprungligen skulle det även bli tre stjärnhus i den lilla gläntan, men satsningen kom av sig med det vikande befolkningsunderlaget, och det kom att bli enbart två som byggdes ihop. Husen blev helt färdiga år 1953. Stjärnhusen har trapphus i mitten, med tre lägenheter på varje våning i tre plan. Själva byggnaden är dock i fyra plan. Fasaden är ljus och slätputsad. Från början fanns inga balkonger, de nuvarande balkongerna i skivmaterial har tillkommit senare. Husen har tvåluftsfönster i vita bågar utan foder. Över hela taket finns ett flackt sadeltak täckt av tvåkupiga tegelpannor. Entrépartierna utgörs av enkeldörrar i trä med ett långsmalt glasparti bredvid, belägna i en djup nisch med tegelklädda väggar.
Exteriörbeskrivning
ExteriörbeskrivningByggnaden har sadeltak med brädfodrad takfot och profilerade taktassar. Taktäckningen är tegelpannor. Byggnadens mest anmärkningsvärda karaktärsdrag är glasverandan, eventuellt tillkommen i början av 1900-talet, även denna med sadeltak. Längs vindskivorna löper en lövsågad fris. Verandan har även klassiska element, geometriska figurer såsom romber och trianglar.