PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLilla Edet

ALE-SKÖVDE KYRKA

Nuvarande kategorier

HistorikALE-SKÖVDE KYRKA har medeltida ursprung och delar av medeltidskyrkans sydmur ingår med stor sannolikhet i den nuvarande kyrkans södra långhusvägg. Kyrkans nuvarande utseende härrör från en radikal ombyggnad 1754. Kyrkan breddades åt norr och det tresidiga koret tillkom. Ett trätorn vidbyggdes vid långhusets västra gavel. Predikstolen härrör från 1720 och utfördes av bildhuggaren Johan Mentz Scheffer. Altaruppsatsen är ett verk från 1758 av bildhuggaren Jean Samuelsson från Göteborg, verksam vid 1700-talets mitt. Trätunnvalvet i kyrkorummet dekorerades 1769 av målaren Richard Törner från Göteborg. Törner var målargesäll och kyrkomålare och var verksam vid mitten av 1700-talet. Takmålningarna i Ale-Skövde kyrka betecknas som hans mest kända verk. Trätornet ersattes på 1770-talet av det nuvarande tornet, med nedre del av sten och överbyggnad av trä, som utgörs av det äldre trätornet från 1754. År 1872 utvidgades läktaren och långhusets fönsteröppningar. Takmålningen renoverades 1882. Kyrkan renoverades 1932 under ledning av Stockholmsarkitekten Knut Nordenskjöld. En ny sakristia uppfördes i söder. Ett vapenhus vid kyrkans södra entré revs och förändringar genomfördes i vapenhuset med nytt golv och nyupptagna fönster. Kyrktakets tegeltäckning lagades. Invändigt så avlägsnades skärmväggen som avskiljde dåvarande sakristian från kyrkorummet, och då uppdagades en äldre väggmålning. Bänkarna fick nya gavlar. Den södra korbänken borttogs och den norra utökades. Konservatorsarbete utfördes av konservatorn Olle Hellström och avsåg det bemålade taket och läktarbröstningen. Taklistens äldre marmorering framtogs också. I samband med renoveringen installerades värmeledning med lågtrycksånga och ett pannrum byggdes under koret. Kyrkan renoverades 1950 efter förslag av arkitekten Sigfrid Ericson. Korgolvet höjdes och en ny bänkinredning tillverkades efter äldre förebilder. Konserveringsåtgärder på predikstolen och altaruppsatsen utfördes av Olle Hellström. Den nuvarande sakristian uppfördes i norr omkring 1960 efter ritningar av arkitekten Axel Forssén, och ersatte då den äldre av trä i söder som revs 1950. Ingången till den borttagna sakristian i söder igenmurades och utgör en nisch i den södra korväggen. Kyrkan renoverades utvändigt 1968. Torntakets plåttäckning utbyttes mot kopparplåt. Skadad panel på tornet utbyttes mot ny 1992 efter förslag av arkitekten Magnus Wångblad, Trollhättan. Konserveringsåtgärder utfördes 1999 på kyrkans altaruppsats, golvur och nummertavlor av konservatorn Christer Wildenstam. Kyrkan renoverades ut- och invändigt 2004. Utvändigt lagades putsen på långhuset och rötskadat trä på tornfasaden, som sedan ommålades. Den södra tornluckan utbyttes och fönstren målades. Väggarna i kyrkorummet kalkavfärgades och bänkkvarteren ommålades, liksom fönsterbågarna. När ytskikten på den södra långhusmuren avlägsnades kunde spår av draperimålningar från 1700-talet urskiljas, liksom rester liknande kvadermålning i oljefärg från perioden omkring sekelskiftet 1900. När golvet innanför altarringen avlägsnades visade det sig att trägolvet under var bemålat. Golvet rengjordes och konserverades. Altarringen konserverades och retuscherades.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051347
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLilla Edet

Frikyrka / bönehus /missionshus

Takform

TakformTälttak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043361
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLilla Edet

Frikyrka / bönehus /missionshus

Takform

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043360
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLilla Edet

FUXERNA KYRKA

Historik

HistorikFUXERNA KYRKA uppfördes 1767-69 på medeltida kyrkplats och benämndes då Sophiakyrkan. Den första kyrkoombyggnaden som är känd på platsen ägde rum omkring 1689 men om denna kyrka är mycket lite känt. År 1735 konstaterades att kyrkan var så förfallen att man vintertid skulle köra fram sten till en ny kyrka. Byggnadsarbetena tog dock mycket lång tid och församlingen arbetade med det nya kyrkobygget i 30 år. Kyrkan renoverades första gången 1818. Kyrkan genomgick en fullständig omdaning 1860-61, vilket präglar kyrkan helt. Långhuset förlängdes åt väster 1860-61 och tornet tillkom. Kyrkan renoverades invändigt 1896 under ledning av kyrkomålaren B Wallström i Lödöse. Innertaket i kyrkorummet kläddes med panel och listverk. Ny bänkinredning tillkom. Kyrkan ommålades i ljusa färger. I början av 1920-talet tillkom en ny dopfunt. Elektrisk belysning installerades, liksom en mekanisk klockringningsanordning. År 1927 omputsades fasaderna och fönsterbågarna målades i brun färg. En ny betongsockel tillkom vid kyrkans södra vägg. Renovering 1934-35 efter förslag av arkitekten Axel Forssén. Södra ingången igensattes till ett fönster, lika de andra, och antikglas insattes. Ett vindfång byggdes mellan kyrkorum och vapenhus. Nytt golv i bänkkvarteren och i kor och gångar. Alla trägolv oljelaserades, förutom i koret och sakristian där det täckmålades i rutmönster. Innertakets pärlspontpanel inkläddes med masoniteskivor. Bänkarna drogs något tillbaka vid koret och de försågs med nya gavlar. Altaret flyttades åt norr så att det kom att stå i kyrkans mittlinje. Läktargolvet och läktarbänkarna ombyggdes. Kyrkorummet ommålades invändigt, innertaket i ljust gråblå kulör och väggarna i ljust gråvitt. Bänkarna laserades med en varm rödgrå färg invändigt och marmorering i grå kulörer på gavlar och listverk. Orgelfasaden, predikstolen, altarringen, nummertavlorna och altartavlans ramverk laserades och marmoreringsmålades. Allt guld bibehölls och en del ornament borttogs. Konservatorn C O Svensson tog fram de elva apostlabilder som finns på läktarbröstningen och som härrör från en äldre föregångare. Predikstolens äldre grågröna färg framtogs och marmorering utfördes med hjälp av färgspår. År 1954 insattes två glasmålningar efter kartong av konstnären Albert Eldh i korfönstren. Albert Eldh var vid tiden flitigt anlitad vid konstnärlig utsmyckning av kyrkor. År 1966 utfördes en utvändig renovering som till största delen bestod i målning och lagning av fasaderna. Nya dörrar uppsattes till sakristian. Kyrkan renoverades invändigt 1975-76 under ledning av arkitekten Arne Nygård. Ett nytt golv inlades i kyrkorummet som ett led i tillgänglighetsanpassning och en textilmatta inlades på läktargolvet. Kyrkan fick helt ny bänkinredning och läktarbänkarna avlägsnades. Läktarunderbyggnader tillkom. Kyrkorummet fick en helt ny färgsättning där det äldre taket, som framtogs, målades i gult, bänkarna i rosa med dynor klädda i grönt och predikstolen målades i blåvitt med guldstänk, det senare utfört av konservator Martin Qvist. Kyrkan renoverades 1998-99 efter förslag av arkitekten Magnus Wångblad, Trollhättan. Läktarunderbyggnaderna utökades och ett par bänkar borttogs. Altaret och altaruppsatsen delades och kyrkorummet ommålades.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549670
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLilla Edet

HJÄRTUMS KYRKA

Stomme

InteriörbeskrivningHJÄRTUMS kyrka har ett stort, luftigt och långsträckt kyrkorum med ett högt, treklöverformat trätak. Rummets skepnad härstammar i huvudsak från 1726-28 då det nuvarande valvet slogs. Sedan dess har emellertid nya fönster, placerade i djupa gluggar, tillkommit och de äldre utvidgats. I interiören finns ett flertal stilar representerade genom den praktfulla inredningen från medeltiden, 1600-, och 1700-talen, men också från 1900-talets mitt. LÅNGHUS GOLV - Kalkstensplattor i gångarna. Förhöjt, obehandlat trägolv under bänkarna. VÄGG - Vitmålade, slätputsade. Läktarunderbyggnadens väggar är klädda med en lockpanel som laserats i en grårosa ton. DÖRRAR - Innanför södra porten finns en innerdörr som består av en dubbel glasdörr som uppsattes vid 1961-62 års renovering. Dörrbladen består av två långsmala rutor som är insatta i en brunlaserad träram. I väster finns en liknande innerdörr som den ovan nämnda fast med tre långsmala rutor i varje dörrblad. Ett stycke bakom denna dörr finns en äldre dörr som leder in till vapenhuset, troligen uppsatt i samband med tornets uppförande. Denna dörr är en ljust gråmålad dubbeldörr med raka överstycken och ett rundbågigt fönster överst i varje dörrblad, spröjsat till fyra rutor. Under fönstret finns två fyllningar, en rektangulär stående och en liggande mindre fyllning över denna. FÖNSTER - Fyra stickbågiga fönster åt norr och fyra åt söder med djupa smygar. Det östra fönsterparet delas med koret. Blyspröjsade fönster, sex lufter. Snickerierna är målade i en gråblå kulör. TAK - Treklövervalvet i trä slogs 1726-28 i samband med att sadeltaket höjdes. Avfärgat i en blå kulör. Taklisten består av en gråmålad rundstav samt under denna en slät list i en rosa kulör samt en ljusare grå hålkälslist. LÄKTARUNDERBYGGNAD - 1961-62 byggdes skrudkammare och elcentral under läktaren. Skrudkammaren kompletterades med toalett i början på 1970-talet. Rummen är smala och tar endast upp lite utrymme under läktaren. KOR GOLV - Förhöjt kalkstensgolv i ett steg framför första bänkraden. Framför altaret är golvet förhöjt i ett steg, även detta i kalksten. VÄGG - Lika långhuset. INNERDÖRR - Dörren mot sakristian bakom altaret är en enkeldörr med rakt överstycke och fyra rektangulära fyllningar placerade i par över varandra, målade i en beige kulör. FÖNSTER - Ett stickbågigt fönsterpar som delas med långhuset samt ett på vardera nordöstra och sydöstra korväggen. De sistnämnda har samma utförande som övriga fönster i kyrkorummet med undantag för rutorna som här är ogenomsiktliga. TAK - Lika långhuset. FAST INREDNING ALTARE - Altaret är murat i tegel och tillkom 1961-62. Det är slätputsat, vitmålat och täcks på ovansidan av en svart, polerad kalkstensskiva. ALTARUPPSATS - I kyrkan finns två altaruppsatser. En altaruppsats i renässansstil finns uppsatt på norra långhusväggen, utförd 1625-26 då Bohuslän var danskt av Hans Snickare och Johan Målare i Kungälv. Räfflade kolonner med förgyllda akantuskapitäl indelar den rektangulära, liggande uppsatsen i tre fält med målerier föreställande Kristi uppståndelse, Nattvarden och Kristi himmelsfärd. Målningarna är insatta i ett utanpåliggande ramverk bestående av ett rundbågigt arkadmotiv som målats i rött, vitt och en ljust blå kulör. Uppsatsens botten är målad i en grön kulör. Över och under målningarna syns förgyllda inskrifter på danska skrivna i svartmålade fält mellan räfflade konsoler. Uppsatsens sidostyckena är moderna. Den nuvarande altaruppsatsen är ett barockverk som enligt uppgift skänkts till kyrkan före 1726. Den är arkitektoniskt uppbyggd med fyra bemålade träreliefer insatta i ett rikt dekorerat, förkroppat och profilerat ramverk. På predellan syns en framställning av nattvarden, däröver återges korsfästelsen som flankeras av två par vitmålade, vridna kolonner. Mellan kolonnerna står skulpturer av Matteus respektive Johannes. Över denna syns i sin tur ett förkroppat listverk med ett skulpterat änglahuvud i mitten. På nästa relief ser man gravläggningen, samt skulpturer av evangelisterna Markus och Lukas, en på var sida. Översta reliefen återger uppståndelsen, insatt i ett brutet gavelstycke. Gaveln kröns av en stående figur som föreställer Kristus som håller korset och trampar på en orm. Denna figur utfördes 1757 då hela uppsatsen enligt uppgift blev målad. Uppsatsens sidor pryds av röd, blå och förgylld akantusornamentik. Predellan och näst översta reliefen är troligen utförda av Johan Joachim Beckman, som snidat predikstolen. Altaruppsatsens ursprungliga målningar togs fram 1960-61. ALTARRING - Femsidig altarring från 1900-1901 som inte ansluter till väggen. Ombyggdes något 1961-62. Hörnena pryds av släta fyllningar i par, mellan dessa sitter svarvade dockor. Både dockorna och fyllningarna är marmorerade i blått mot ljust grå botten. Överliggaren är gjord i lackad valnöt, knäfallet är klätt i ett randigt tyg i en ljus rosabeige färg. Sockeln är gråmålad. BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen tillkom 1961-62 och ritades av

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549671
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLilla Edet

Hjärtums smedja

Antal våningar

Antal våningar01, Vind - Inredd

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001012383
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLilla Edet

Kraftstationsbyggnad

Stomme

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028218
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLilla Edet

Kullarnesmedjan

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikSmedjan är ett så kallat gjuthus, det vill säga byggd med en gjutteknik där man i gjutformar av trä varvar kalkbruk med natursten och får en eldbeständig och virkesbesparande väggkonstruktion. Gjuttekniken var vanlig i ladugårdar, uthus, smedjor och andra ekonomibyggnader. Denna byggnadsteknik introducerades under 1830-talet och fick sitt genombrott på 1850-talet, med undantag för en period på 1760- och 1770-talet då gjuthus uppfördes i Falun. Detta talar för att byggnaden inte är fullt så gammal, enligt uppgift uppförd under början av 1800-talet eller möjligen i slutet av 1700- talet, som det finns uppgifter om. I Kullarnesmedjan har bland annat tillverkats jordbruksredskap, slädar, kärror, vagnar och järnbeslagna träplogar och senare järnplogar. Smedjan fungerade också som hovslageri med egen tillverkning av hästskor och söm den spik man fäster hästskorna med.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001063725
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLilla Edet

SANKT PEDERS KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

TakformSadeltak, Hjälmtak, Lanternin, Torntak, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443671
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länLilla Edet