Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
Dagens användningTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443891
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
TakformSadeltak
TakformSadeltak
ExteriörbeskrivningBelägen sydost om kyrkan.
HistorikKraftverket uppfördes 1896-1897. Ytterligare historik finns på anläggningsnivå.
HistorikKomplettering vid inventeringen 2003: Tillkomsten av Bengtsfors kyrka har sin bakgrund i den framväxande köpingen och behovet av ett komplement till den gamla sockenkyrkan Ärtemark. Det är ett av fyra liknande exempel från Dalsland på kyrkobyggnader tillkomna omkring 1930 genom fristående stiftelser eller föreningar och insamlade medel. Kyrkorna eller kapellen kom senare att övergå i församlingarnas ägo. Förutom i tätorterna Mellerud och Bengtsfors byggdes Timmerviks och Klöveskogs kyrkor på landsbygden då avståndet var långt till moderkyrkorna. Ett annat motiv bakom kyrkobyggena kunde vara att de skulle fungera som motvikt till frikyrkorörelsen. På alla platserna fanns också engagerade kyrkoherdar som initiativtagare. I Bengtsfors bildades 1915 "Byggnadsföreningen Bengtsfors församlingshem" och 1922 kunde grundläggningsarbetet starta på en skänkt tomt. En drivande kraft var bl a kyrkoherde Ernst Boman. Kyrkan som invigdes 1926 av biskop Eklund, är ritad av ingenjör Simon Svensson, Göteborg. Kyrkan bär tydliga drag av 1920-talsklassicism och var enligt beskrivningar från början kombinerad med ett kök och ett mindre bostadsrum för en diakonissa. År 1933 uppfördes klocktornet i motsvarande stil som kyrkan och 1947 tog församlingen helt över ansvaret för kyrkan. 1957 genomfördes en större renovering och ombyggnad efter ritningar av Verner Johansson, Bengtsfors. Då tillkom bl a vapenhuset och sakristian byggdes ut. På en uppmätningsritning som visar planlösningen före ombyggnaden framgår att långhusets södra del inrymde ett vindfång och kapprum i anslutning till kyrkans dåvarande huvudingång på östra långsidan. Intill kapprummet finns ett rum som anges som bibliotek och intill detta ett tekök. Bakom läktaren finns på ritningen också ett rum, dock utan angiven funktion. Möjligen kan biblioteket med det lilla teköket eller rummet bakom läktaren ursprungligen varit bostadsrummet för diakonissan. I samband med vapenhusets tillkomst togs dock dessa utrymmen bort och kyrkorummet förlängdes mot söder till sin nuvarande omfattning. Vid ombyggnaden 1957 tillkom också de nuvarande fönstren vars fönsteröppningar gjordes 50 cm högre än de tidigare. Korfönstren med glasmålningar togs bort och ersattes med den nuvarande altartavlan. Korfönstren placerades i det nya vapenhuset och i sakristians utbyggnad. För övrigt gjordes bl a valvöppningarna till dopkapellet större och väggarnas träpanel kläddes med vävtapet. Andra större åtgärderna var förändring av bänkarna, som bl a försågs med nya gavlar och dörrar. Även predikstolen byggdes om så att den blev större och försågs med träskulpturer på korgen. Den senaste större renoveringen genomfördes 1983 efter handlingar av arkitekt Magnus Johansson (numera Wångblad), Vänersborg och Trollhättan. För målningsarbeten svarade konstnär Olle Rudolf, Mellerud. Kyrkorummet fick då sin nuvarande färgsättning i ljusa färger, vitt, blått och marmoreringar i blå brytningar. På väggarna i långhuset togs vävtapeten från 1957 bort och träpanelen kom åter fram. Även bänkarnas dörrar från 1957 togs bort och bänkarna förkortades mot långväggarna till förmån för gångarna längs långväggarna. I koret tillkom det nuvarande altaret och altarringen ersattes med flyttbara knäfall. Korgolvet av grythytteskiffer ersattes med ett lackat trägolv och i dopkapellet placerades en kororgeln.
InteriörbeskrivningGolvet är täckt med schackrutiga klinkerplattor. Väggarna är pustade, nertill i grönt och upptill i vitt. Innertaket är täckt med vit träpanel och masonit.
ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd av timmer 1761-63 med långhus i öst-västlig riktning och vidbyggd sakristia i öster. Koret i långhusets östra del är rakt avslutat. År 1823 tillkom västtornet och 1991 förlängdes långhuset åt väster på tornets södra och norra sidor. Kyrkan är vitmålad med mörkgrå portar, dörrar och fönster. Långhusets fasader är av lockpanel och tornets av locklistpanel. Sockeln består av tuktad natursten samt skifferhällar till den 1991 tillbyggda delen av långhuset. Samtliga takytor är skiffertäckta. Långhuset och koret har brutna tak, mot väster, på sidorna om tornet är långhustaket avvalmat. Tornets klockvåning har sin yttre form som en huv överst på tornet. Huvens tälttak kröns av ett kors på en glob. Trappan vid huvudingången till kyrkan, genom vapenhuset i tornets nedervåning, är täckt med järnhällar. Dessa är tillverkade vid bruket och märkta med årtalet 1865. Ledstängerna är av svartmålat järn. Kyrkporten motsvarar en pardörr med snedställd profilerad panel. Liknade panel finns också på enkeldörrarna till handikappentrén på tornets sydsida och till sakristians dörr mot norr. Vid den senare finns en trappa av slaggsten. Även tornets ljudluckor (parluckor åt de fyra väderstrecken) har snedställd profilerad panel. Till kyrkorummet finns stora segmetbågeformade fönster indelade i smårutor och högt på tornet finns stora rundbågiga småspröjsade fönster mot väster, norr och söder. Ovan kyrkporten mot väster finns ett halvmåneformat småspröjsat fönster. Segmentbågeformade mindre fönster av olika form finns på sakristian och på långhuset söder och norr om tornet.
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak - Valmat
ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd i trä 1650-53 men dess nuvarande form är huvudsakligen ett resultat av en ombyggnad 1797 (förlängning åt väster) och 1892 då tornet, sakristian och vapenhuset tillkom. Det rektangulära långhuset är orienterat i öst-västlig riktning med tresidigt avslutat kor i öster och utbyggt vapenhus mot väster. Tornet är placerat över långhustakets västra del. I sydost finns den utbyggda sakristian. Kyrkans fasader består av rödmålad locklistpanel. Dörrar och tornluckor är svartmålade, fönster och vindskivorna vita. Långhusets, liksom vapenhusets och sakristians sadeltak är täckta med skiffer. Långhustaket är valmat över koret och där finns en takryttare. Denna liksom tornets tak och spira är täckta med fasettformade svartmålade plåtskivor. Tornryttaren i öster kröns av en vindflöjel i metall med byggherrens initialer I S och årtalet 1653. Tornspiran i väster kröns av en korsformation i metall. Ingångar till kyrkan finns genom vapenhuset i väster, en port utformad som en segmentbågeformad pardörr, och till sakristian, en enkeldörr mot väster. Porten och dörren har svart, snedställd panel och porten har ett äldre lås med årtalet 1832. På långsidorna finns stora rektangulära fönster som är vitmålade och smårutsindelade. På långsidorna, under tornet, på västfasaden och i sakristian finns kvadratiska liknande fönster. I vapenhuset finns små fönster mot norr och söder samt ett runt ovan kyrkporten mot väster.
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden är en vinkelbyggnad med den ursprungliga rektangulära skolbyggnaden orienterad i sydväst-nordostlig riktning. Mot sydost finns vinkeltillbyggnaden, "kyrkodelen", också rektangulär, som inrymmer själva kyrkorummet och en sakristia bakom koret i sydost. Under dessa finns en souterrainvåning. I den gamla skolbyggnaden finns entréhall, samlingslokaler och kök på nedervåningen. Övervåningen inrymmer pastorsexpedition och souterrainvåningen lokaler för barn- och ungdomsverksamhet. Fasaderna består av faluröd locklistpanel. På "kyrkodelen" finns knutlådor vilka korresponderar med de öppna bågar av limträbalkar som bär upp kyrkorummets väggar och tak. Husets sadeltak täcks av sinuskorrugerad eternit. Ovan koret i sydost finns takfönster i form av "band" på båda takfallen. Takfönster finns också ovan till ett av samlingsrummen i gamla skolhusdelen. I denna byggnadsdel finns också huvudentrén, vänd mot sydost. Framför entrén finns en trappa med sättsteg av skiffer. En liknande entré finns också till souterrainvåningen på sydöstra gaveln. På baksidan, mot norr, finns en köksingång. Husets fönster är vitmålade och utgörs av tvåluftsfönster, utan spröjs till den gamla skolhusdelen och med spröjs till "kyrkodelen".
Exteriörbeskrivning
TakformEj utrett
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
Historik1943 köpte församlingen för ungdomsföreningens räkning en tomt vid sjön Lelången för att uppföra ett sommarhem. Tomten utökades året därpå med ytterligare ett område och byggandet av gården påbörjades. 1945 kunde gården invigas för sitt ändamål.
TakformSadeltak
TakformSadeltak
Exteriörbeskrivning
Exteriörbeskrivning
Exteriörbeskrivning
Exteriörbeskrivning
TakformSadeltak
Exteriörbeskrivning
Exteriörbeskrivning
Exteriörbeskrivning
TakformSadeltak
Exteriörbeskrivning
Exteriörbeskrivning
Exteriörbeskrivning
Exteriörbeskrivning
TakformSadeltak