AFFÄRSLOKAL (K0047.852)
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357487
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Historiknull
Historiknull
TakformTälttak
HistorikFd underofficersmäss. KÄLLA: Regeringsbeslut nr III:22, 2006-12-14
Historiknull
Exteriörbeskrivning
ExteriörbeskrivningKvarnen är uppförd i stolpverk och har ett sadeltak täckt med enkupigt tegel. Den är utvändigt klädd med rödfärgad lockpanel och vita snickerier. Fönstren är tätspröjsade och har omfattningar med markerade hörn. Den bevarade utrustningen består bland annat av två stenpar och en valsstol. Benstampen är sammanbyggd med kvarnen, uppförd i regelverk som utvändigt klätts med rödfärgad lockpanel. Byggnadens tak är belagt med enkupigt lertegel. Fönstren är tätspröjsade och målade vita. Invändigt finns ett stampverk med 10 stampstockar bevarat. Här finns även ett kvarnstenspar kvar vilket användes för malning av de krossade benen liksom en likströmsgenerator från Asea. Dammen är utformad med ett längre skibord på den västra sidan och ett turbinintag på den södra. Dammbyggnaden är utförd i betong. Intaget är försett med två spettluckor i trä. Nedanför ansluter en träränna som leder drivvattnet fram till ett turbinhus. I anslutning till rännan finns även en ålkista. Turbinen drev både kvarnen och benstampen. Nedströms ansluter en till stora delar stensatt utloppskanal.
ExteriörbeskrivningBOCKSJÖ KAPELL - Det historicerande kapellet består av ett rektangulärt långhus med ett något smalare femsidigt kor riktat mot nordost. Mot nordväst har detta en liten kvadratisk sakristia. I sydväst är ett likaså kvadratiskt torn som rider på långhusgaveln. Långhuset har tre fönsteraxlar och ingång via tornet, samt nödutgång i östgaveln söder om koret. Kapellet härstammar från 1906 med undantag av tornet som tillkom vid restaureringen 1950-52, då exteriören även fick sitt nuvarande utseende. FASAD - Sockeln är murad av gråsten. Fasaden är klädd med en faluröd locklistpanel och alla foder är vitmålade. Klockvåningen har en kvadratisk ljudglugg på varje sida. Dessa har parluckor med svartmålad rombisk träpanel. FÖNSTER - Alla fönster på långhus och kor omges av vitmålade foder som kröns av tempelgavlar med tandsnittslister. De har vitmålade träspröjs. Solbänkarna är klädda med vit plåt. Långhusets fönster är kvadratiska med mittpost och två öppningsbara lufter med sex rutor var. De två korfönstren är rektangulära med enkla lufter i samma utförande. Sakristians och tornets fönster är kvadratiska med enkla lufter och 25 svagt färgade antikglas i blyspröjs. De omges av likaså kvadratiska foder. PORT - Västporten utgörs av en rektangulär pardörr med svartmålad rombisk träpanel och sparkskydd av kopparplåt. Det likaså rektangulära fodret är profilerat. Trappan är av granit. Nödutgången utgörs av en rektangulär dörr med en diagonal svartmålad träpanel i ett rektangulärt foder. Trappan är av betong med granitsteg och smidesräcke. TAK - Över långhus och sakristia är sadeltak som täcks av svartmålad falsad plåt i storplåtsformat. De vitmålade vindskivorna är av trä med dekorsågning. Kortaket består av fem takfall med samma taktäckning. Hängrännorna är av vitmålad plåt och stuprännorna av rödmålad. Torntaket utgörs av en karnisformad huv som uppbär en åttasidig lanternin med vitmålad locklistpanel och fyra runda fönster med fyra rutor. Överst är en likaså åttasidig spira med ett kopparkors. Taktäckningen är av kluven, tjärad spån.
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
HistorikGravkapellet bekostades av fröken Karin Fogelin på Hintsegården år 1933 och uppfördes av byggmästare David Karlsson. År 1965 lagades och målades plåtarbetena, vidare oljemålades dörrar och fönster utvändigt.
Antal våningar02, Vind och vindsvåning, Souterrängvåning
TakformSadeltak
ExteriörbeskrivningBÅRHUS - Bårhuset har en rektangulär plan och vilar på en gjuten betongsockel. Väggarna är klädda med plåt som bestrukits med en kornig puts. Taket är sadelformat och valmat med öppna spetsar prydda med träkors. Takskägget har ett något flackare takfall. Taket täcks av spånimiterande tjärpapp. På östgaveln är en rektangulär pardörr med mörkbetsad fiskbenspanel, liksom en enkel dörr i samma utförande. På sydsidan är en likadan dörr nära västgaveln. På västgaveln är ett rundbågigt kalkstenstympanon från 1888 års vapenhus uppsatt. Det har följande förgyllda inskription: Till Guds ära.
ExteriörbeskrivningBÅRHUS - Det nya bårhuset är halvt ingrävt i backen och har på sidorna grova gråstensmurar. I gaveln åt väster är en bred rektangulär pardörr. Gaveln är i sin helhet klädd, liksom dörren, med en stående vitmålad träpanel. Det gräsbeväxta flacka sadeltaket sticker ut ett stycke över gaveln och innesluter ett gråmålat träkors.
Historiknull
HistorikI februari 1885 höll de troende ett sammanträde och beslöt att, om medel kunde anskaffas, bygga ett missionshus under året. Man skrev ut listor, där den som ville kunde anteckna sig för att bidra med gåvor eller egen arbetsinsats. På listan antecknades 50 timmerstockar och 321:50 i penninggåvor. Sedan man fått gåvobrev på en tomt, där missionshuset kunde uppföras, påbörjades bygget. Man samlades på lördagarna och arbetade med glädje och utan betalning på missionshustomten. Invigningen hölls den 17 oktober 1885. Kostnaden för bygget stannade vid cirka 1300 kronor. Svanviks Missionsförening bildades 1885. Namnet ändrades senare till Svanviks Missionsförsamling. Missionshuset byggdes till 1960 och renoverades 1980.
HistorikForsviks missionsförening beslöt 1890 att uppföra ett missionshus. Man skrev till ledningen för Forsviks bruk och begärde att få en tomt för ändamålet. Bruket upplät då ett markområde för missionshuset. Bruket bidrog också till bygget med 21 tolfter byggnadstimmer. En medlem av föreningen, ingenjör Oskar Lundberg teknisk ledare vid bruket, gjorde ritningarna och kostnadsberäknade projektet. Många ställde upp med fria dagsverken, och både missionsvänner och allmänheten visade stor offervillighet, vilket gjorde att första mötet i missionshuset kunde äga rum i oktober 1891. 210 Kompletterande målnings- och inredningsarbeten utfördes under de följande åren, och 1894 stod huset helt färdigt. Föreningen gladde sig över att ha kunnat genomföra bygget utan att skuldsätta sig. 1929 gjordes en omfattande reparation av missionshusets interiör. 1935 då missionsförsamlingen rade sitt 70-årsjubileum överlämnade bruket missionshustomten som gåva till församlingen. 1975 byggde Forsviks missionsförsamling en ny missionskyrka som ersatte missionshuset. Detta ägs numera av Forsviks bruk och står kvar på sin ursprungliga plats men är förfallet.
HistorikDen fria andliga verksamheten i Vikaskogarna påbörjades 1890 och en missionsförsamling bildades. Till att börja med hade man inget missionshus, men makarna Anders Gustaf och Brita Kristina Edman skänkte församlingen en tomt lämpad för ett missionshus, och 1914 - 16 uppförde församlingen där ett hus till en kostnad av 2.400 kronor. Missionshuset innehöll en större sal för samlingar. Salen var försedd med en läktare. I övrigt innehöll huset en vaktmästarbostad. Såväl invändigt som utvändigt kunde huset jämföras med Lindhults Missionshus. Huset kom att användas inte bara för församlingens egen verksamhet utan även av Blåbands-föreningen på orten. Till missionshuset hörde också ett stall med plats för fyra hästar. Verksamheten lades ner 1996 och huset såldes 2001 till en privatperson. Huset verkar vara orört.
HistorikVäckelsen nådde Igelstad vid 1900-talets början och några av de boende kom till tro. En del av dem anslöt sig till missionsförsamlingen i Undenäs, och de övriga bildade en egen förening. Föreningen hade en önskan om att bygga ett eget missionshus, men eftersom den inte var så ekonomiskt bärkraftig, vågade man sig inte på detta utan stöd från annat håll. Föreningen vände sig då till Undenäs Missionsförsamling med begäran om hjälp. 1903 beslöt församlingen i Undenäs att ställa upp och hjälpa föreningen i Igelstad, men på det villkoret att missionshuset skulle ägas av församlingen i Undenäs. Huset byggdes 1904 och verksamheten kom igång. Emellertid minskade antalet medlemmar i Igelstad och 1911 fick Undenäs ta över även verksamheten, och missionshuset blev en utpost till Undenäs Missionsförsamling.
HistorikGården testamenterades till församlingen av Ester Johansson 1978. Hennes avsikt var att gården skulle användas av församlingens ungdomsverksamhet men även kunna användas av andra SMUföreningar för lägerverksamhet. Efter en omfattande upprustning var gården i bruk för läger och ungdomsverksamhet. Den visade sig vara speciellt lämplig för scoutverksamhet, men den krävde stora insatser för tillsyn, skötsel, bokning m m, varför församlingen så småningom beslutade att avveckla verksamheten. Gården såldes till privatpersoner 1995.
Exteriörbeskrivning
HistorikDen evangeliska väckelsen nådde Breviks socken på 1860-talet då man samlades till möten i stugorna. I början av 1870-talet uppförde två systrar med troende vänners hjälp ett hus i Noltorp. I huset fanns både bostad för systrarna och en samlingslokal där resande predikanter höll möten. Efter systrarnas död omkring år 1900 drevs verksamheten av Kärrets Missionsförsamling fram till 1914, då huset såldes för 400 kronor. Huset har sedan dess använts för olika ändamål. Norra delen av huset är en tillbyggnad från senare tid. Huset är numera bygdegård.
Exteriörbeskrivning
Exteriörbeskrivning
HistorikMissionsvännerna i Lindhult hade sedan 1870-talet tillhört en krets inom Undenäs Missionsförsamling, men 1890 beslöt man kalla sig Lindhults Friförsamling. Man kände sig dock fortfarande bundna av de förpliktelser man hade till moderförsamlingen i Undenäs och särskilt dess missionshus. 1904 beslöt dock församlingen att planera för ett eget missionshus. En tomt köptes in och man samlade in bidrag i form av pengar och virke. Folkskollärare C J Carlson fick uppdraget att tillsammans med byggmästare A Nilsson från trakten upprätta ritningar. Byggmästaren timrade sedan upp huset för en kostnad av 600 kronor. Till detta kom fönster, dörrar, golv, inredning m m för cirka 1.500 kronor. Missionshuset invigdes 1910. Husets längd var 15 meter och bredden 8 meter. Det innehöll en större och en mindre samlingssal på bottenvåningen och ett rum på vindsvåningen. Stora salen var på 64 kvadratmeter och rymde 75-100 personer. Missionshuset tjänade församlingen till 1986 då verksamheten lades ner. 1988 såldes huset till en privatperson och det används nu som fritidshus.
Historik1935 ck ungdomarna i missionskyrkan en vackert belägen strandtomt. 1954 uppförde man på tomten en byggnad, som blev ett sommarhem i första hand för barn- och ungdomsverksamheten i församlingen.
HistorikDet var brist på skollokaler i socknen, och 1878 hyrdes stora salen ut till småskolan. Köket och ett mindre rum blev bostad åt lärarinnan. Allt till en hyra av 30 kronor per år. Församlingen förbehöll sig dock rätten att använda stora salen för sina egna möten. 1886 lades tegel på taket och ytterväggarna brädfodrades. 1890 förstördes Undenäs kyrka genom en brand, och under en tid användes missionshuset för de kyrkliga gudstjänsterna. 1924 ersattes en utbyggnad som varit vestibul med en öppen veranda, en ny vestibul anordnades under läktaren, och kyrksalen ck ett nytt, bågformigt innertak. 1947 inreddes en vaktmästarbostad i övervåningen, och ett ungdomsrum anordnades i bottenvåningen. 1978 ck missionshuset en tillbyggnad innehållande ungdomslokaler. 2002 renoverades huset varvid en vikvägg sattes in mellan kyrksalen och serveringsrummet och en högtalaranläggning med hörslinga installerades