Affär och butik
ByggnadsbeteckningAntal våningar02
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001783180
- Objekttyp
- BUILDING
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Antal våningar02
ExteriörbeskrivningArrendatorbostad av trä med stående profilerad locklistpanel och glasveranda med dekorativa snickerier. Byggnaden är målad med ljus oljefärg och uppförd ca 1910 som motstående flygel till nr 3 spannmålsmagasinet och senare tillbyggd. KÄLLA:Beslut byggnadsminne.
TakformPulpettak
HistorikFastigheten är belägen i korsningen mellan Storgatan och Bankgatan. Mot Storgatan finns ett affärs- och bostadshus i två våningar med konditori vilket är sammanbyggt med en tvåvånings byggnad med bageri och ett kontor längs Bankgatan. På gården finns ett garage. Byggnaden mot Storgatan finns markerad på en karta från 1883. Enligt uppgift skall den vara hitflyttad från Malma socken. Byggnaden mot Bankgatan är enligt uppgift uppförd 1897-98 och har sedan dess inrymt bageri (Nossebro förr och Nu nr 13/01 s 20). Här låg under många år Gerdas bageri och konditori, namngivet efter en av de tidigare ägarna Gerda Johansson. Konditoriet heter våren 2011 Åhléns kafé. Byggnaderna längs Storgatan och Bankgatan liksom de intillliggande husen på Ängen 2 och 11 är klädda med ljusa s k sidiplattor. På Ängen 10 gjordes detta 1965. Mot gatan finns karaktäristiska skyltfönster från ungefär samma tid och en glasad entrédörr till konditoriet. Sadeltaken är täckta med tvåkupigt lertegel. Garagebyggnaden är sannolikt en äldre gårdsbyggnad vars fasad och sadeltak numera täcks av röd plåt. KULTURHISTORISK KARAKTÄRISERING Byggnaden på fastigheten Ängen 10 är bland de äldsta i samhället och längs Storgatan. Fastigheten utgör tillsammans med de intilliggande Ängen 10 och 11 en karaktäristisk del av Storgatans bebyggelsemiljö. Gatubyggnaderna på de tre fastigheterna tillhör gruppen av hus från det tidiga 1900-talet och har genomgått liknande förändringar med fasadinklädnad av ljusa sidiplattor, fönsterbyten, skyltfönster och butiksentréer från tiden omkring 1960-talet. I konditoriet finns också intressant inredning bevarad från tiden omkring 1960- och 70-talen. Av kulturhistoriskt värde är också bageri- och konditoriverksamhetens långa kontinuitet i byggnaderna.
TakformSadeltak, Lanternin, Sadeltak
ExteriörbeskrivningBensinstation belägen längs Storgatan. Anläggningen i en våning med platt tak inrymmer bensinstation med butik, tvätthall och verkstad. Fasaderna är klädda med plåt och mexitegel och bensinpumparna har en karaktäristisk överbyggnad. Anläggningen har sitt ursprung i 1950-talet och har sedan förändrats efter hand. KULTURHISTORISK KARAKTÄRISERING Byggnaden på fastigheten Hejaren 11 är en representativ bensinstation med verkstad i tidstypisk utforming från tiden omkring 1970-talet. Karaktäristiskt för tiden är bl a det centrala läget i samhället och vid Storgatan.
HistorikByggnaden är uppförd 1916 som biograf. Den brukas fortfarande för sitt ursprungliga ändamål och inrymmer också samlingslokaler för kultur- och skolverksamhet. Byggnaden har genomgått omfattande exteriöra och interiöra ombyggnader. Exteriören präglas av 1960-70-talen med fasader av skivmaterial och det mot öster tillbyggda entrépartiet med platt skärmtak. Åt detta håll finns också en byggnadskropp med sadeltak som täcks av plåt. Byggnadens stora tak är ett för ursprungstiden karaktäristiskt brutet sadeltak, täckt med plåt. Interiört märks bevarade delar av inredningen från tiden kring 1940- och 50-talen med bl a tidstypisk s k karosseripanel längs salongens väggar och scen och kring biljettkuren i foajén samt dörrar från samma tid. KULTURHISTORISK KARAKTÄRISERING Byggnaden på fastigheten Nejlikan 4 är ett av samhällets äldre hus och har genom dess sin funktion varit viktig för samhällslivet i Nossebro under lång tid. Av stor betydelse är därför dess bevarade ursprungliga funktion. Av särskilt intresse är också den bevarade inredningen i biosalongen och foajén från tiden kring 1940- och 50-talen, den period som brukar benämnas biografernas guldålder i vårt land.
HistorikEn knapp kilometer öster om Necksområdet, längs Eriksgatan och med den tidigare järnvägen på andra sidan finns en karaktäristisk rad med f d egnahem tillkomna genom industriföretaget Necks och uppförda 1952-53. Bakgrunden var här liksom i egnahemsområdet vid fabriken företagets föresats att ordna bostäder för att säkra behovet av arbetskraft.För byggnationen vid Eriksgatan köpte företaget in mark och lät uppföra tolv egnahem som man sedan sålde till anställda. Särskilda kontrakt upprättades där företaget bl a hjälpte till med ett räntefritt lån som avskrevs med 1/10 för varje år man arbetade i företaget. I övervåningarna inreddes lägenheter för uthyrning vilka i första hand skulle hyras ut till anställda på Necks.
HistorikEn knapp kilometer öster om Necksområdet, längs Eriksgatan och med den tidigare järnvägen på andra sidan finns en karaktäristisk rad med f d egnahem tillkomna genom industriföretaget Necks och uppförda 1952-53. Bakgrunden var här liksom i egnahemsområdet vid fabriken företagets föresats att ordna bostäder för att säkra behovet av arbetskraft.För byggnationen vid Eriksgatan köpte företaget in mark och lät uppföra tolv egnahem som man sedan sålde till anställda. Särskilda kontrakt upprättades där företaget bl a hjälpte till med ett räntefritt lån som avskrevs med 1/10 för varje år man arbetade i företaget. I övervåningarna inreddes lägenheter för uthyrning vilka i första hand skulle hyras ut till anställda på Necks.
HistorikMerparten av husen i området är ursprungligen egnahem för arbetare i kvarteret Pilfinken och norra delen av kvarteret Talgoxen. Denna grupp består av 18 fastigheter med friliggande bostadshus på lika stora tomter. Förutom bostadshusen finns på flera tomter också mindre uthus och i ett par fall senare tillbyggda garage. Området har gått under benämningen Negerbyn, enligt uppgift p g a av det sotiga och smutsiga arbetet på Necks. Husen är uppförda 1942 i tre rader om sex hus var på båda sidor om Egnahemsgatan och längs Verkmästaregatans södra sida. Karaktäristiskt för området är bl a husens placering på tomterna där husen i de två yttersta raderna är snedställda i förhållande till gatulinjerna medan husen i mittraden ligger parallellt med gatulinjen.
HistorikEn knapp kilometer öster om Necksområdet, längs Eriksgatan och med den tidigare järnvägen på andra sidan finns en karaktäristisk rad med f d egnahem tillkomna genom industriföretaget Necks och uppförda 1952-53. Bakgrunden var här liksom i egnahemsområdet vid fabriken företagets föresats att ordna bostäder för att säkra behovet av arbetskraft.För byggnationen vid Eriksgatan köpte företaget in mark och lät uppföra tolv egnahem som man sedan sålde till anställda. Särskilda kontrakt upprättades där företaget bl a hjälpte till med ett räntefritt lån som avskrevs med 1/10 för varje år man arbetade i företaget. I övervåningarna inreddes lägenheter för uthyrning vilka i första hand skulle hyras ut till anställda på Necks.
ExteriörbeskrivningKajan 1 och 2 har uppförts i Necks industriers regi. De är uppförda 1947 med vardera åtta tvårumslägenheter avsedda för arbetare. Byggnadernas ursprungliga exteriörer är förändrade genom att fasaderna tilläggsisolerats och klätts med plåt. Byten av fönster och dörrar har också skett. Sadeltaken är täckta med papp. Delar av den ursprungliga karaktären är dock bevarad genom husens smala form, de flacka sadeltaken (täckta med papp) och fönstersättningen i trapphusen. KULTURHISTORISK KARAKTÄRISERING Såväl bostadshusen öster om Necks liksom raden av hus längs Eriksgatan är av ett särskilt intresse med deras tydliga koppling till Necks industrier. Områdena visar på företagets blomstrande verksamhet under efterkrigstiden och dess engagemang för att säkra god arbetskraft genom att ordna bostäder för sina anställda. Företeelsen har varit vanlig inom många verksamheter och platser under en stor del av 1900-talet men kom gradvis att upphöra från 1960-talet. Typexempel är många bruksorter i vårt land med dominerande industriföretag vilket delvis påminner om Necks och dess verksamhet i Nossebro. Trots att de flesta byggnaderna genomgått relativt omfattande förändringar är de grundläggande karaktärsdragen tydligt avläsbara. Områdena är bevarade som helhet med de enhetligt byggda husen och de snedställda placeringarna längs Verkmästargatan, Egnahemsgatan och Eriksgatan. Vid industriområdet och tillsammans med detta finns också en intressant helhetsbild med en samlad bebyggelse kopplad till Necks som rymmer olika kategorier av bostäder från disponentvilla till tvårumslägenheter i hyreshus och däremellan egnahem för arbetare och tjänstemän.
HistorikAffärs- och bostadsbyggnad i 1½ våning med två tillhörande ekonomibyggnader belägen i korsningen StorgatanKyrkobrinken. Bostadshuset och ett magasin är uppförda på 1890-talet, medan garaget byggdes på 1920-talet. Magasinsbyggnaden närmast huvudbyggnaden tillbyggdes 1938 med en verkstad. Även det intilliggande garaget/förrådsbyggnaden har en utformning präglad av tiden omkring 1940. Det är en av de äldre fastigheterna längs Storgatan och huvudbyggnaden är tillsammans med färghandeln på Stallaholm 1:18 (Storgatan 18) de enda byggnaderna längs gatan med bevarad ursprunglig träpanel och karaktär av tiden kring sekelskiftet 1900. Karaktäristiskt för huset på Åkern 6 är bl a den liggande vita fasspontpanelen och glasverandan. Sadeltaket täcks av enkupigt lertegel. Speciellt med byggnaden är den bevarade elaffären i huset. Denna startade ursprungligen här 1914. Sedan verksamheten flyttades till fastigheten Skolan 6 (Storgatan 12) 1969 har affären bevarats med hela sitt innehåll. Även ekonomibyggnaderna på fastigheten är välbevarade i ursprunglig/äldre utformning. Längan med magasin och verkstad är klädd med faluröd locklistpanel och sadeltaket täcks av tvåkupigt lertegel. Garaget/förrådet har stående vit pärlspontpanel och ett sadeltak täckt av plåt. KULTURHISTORISK KARAKTÄRISERING Byggnaderna på fastigheten Åkern 6 är mycket välbevarade i ursprunglig/äldre utformning och tillmäts ett särskilt miljövärde. Av särskilt intresse är också den bevarade elaffären. Huvudbyggnaderna och magasinet/verkstadsbyggnaden på fastigheten är bland samhällets äldsta. Huvudbyggnaden är också tillsammans med huvudbyggnaden på Stallaholm 1:18 den enda längs Storgatan med bevarad ursprunglig träpanel, vilket var karaktäristiskt för husen här under 1900-talets första hälft.
TakformSadeltak - Valmat
ExteriörbeskrivningAffärs- och bostadshus i 2½ våning med ett plåtinklätt garage/förrådsbyggnad på husets baksida mot norr. Huvudbyggnaden är uppförd 1921 av den dåvarande ägaren Gustav Persson som också var innehavare till kvarnen intill och det omgivande lantbruket, liksom byggnaden på Näckrosen 5 (ursprungligen ett spannmålsmagasin). Huvudbyggnaden tillhör den grupp av äldre hus längs Storgatan som genomgick en genomgripande ombyggnad på 1960-talet då fasaden kläddes med mexitegel och nya perspektivfönster sattes in. Förutom det ljusa mexiteglet kläddes gavelrösten klädda med brun träpanel på. Efter en brand i januari 2011 är byggnaden kraftigt skadad och dess framtid är oviss.
HistorikRepresentativ större villa i funkisstil, uppförd 1941 för disponent Gustav Necks son Sixten Neck. Huset var ursprungligen reveterat och med en putsad fasad som senare tilläggsisolerats och klätts med vita skivor av eternit som tunnputsats. Byggnaden har en intressant bevarad ursprunglig karaktär.
HistorikMerparten av husen i området är ursprungligen egnahem för arbetare i kvarteret Pilfinken och norra delen av kvarteret Talgoxen. Denna grupp består av 18 fastigheter med friliggande bostadshus på lika stora tomter. Förutom bostadshusen finns på flera tomter också mindre uthus och i ett par fall senare tillbyggda garage. Området har gått under benämningen Negerbyn, enligt uppgift p g a av det sotiga och smutsiga arbetet på Necks. Husen är uppförda 1942 i tre rader om sex hus var på båda sidor om Egnahemsgatan och längs Verkmästaregatans södra sida. Karaktäristiskt för området är bl a husens placering på tomterna där husen i de två yttersta raderna är snedställda i förhållande till gatulinjerna medan husen i mittraden ligger parallellt med gatulinjen.
HistorikEn knapp kilometer öster om Necksområdet, längs Eriksgatan och med den tidigare järnvägen på andra sidan finns en karaktäristisk rad med f d egnahem tillkomna genom industriföretaget Necks och uppförda 1952-53. Bakgrunden var här liksom i egnahemsområdet vid fabriken företagets föresats att ordna bostäder för att säkra behovet av arbetskraft.För byggnationen vid Eriksgatan köpte företaget in mark och lät uppföra tolv egnahem som man sedan sålde till anställda. Särskilda kontrakt upprättades där företaget bl a hjälpte till med ett räntefritt lån som avskrevs med 1/10 för varje år man arbetade i företaget. I övervåningarna inreddes lägenheter för uthyrning vilka i första hand skulle hyras ut till anställda på Necks.
HistorikEn knapp kilometer öster om Necksområdet, längs Eriksgatan och med den tidigare järnvägen på andra sidan finns en karaktäristisk rad med f d egnahem tillkomna genom industriföretaget Necks och uppförda 1952-53. Bakgrunden var här liksom i egnahemsområdet vid fabriken företagets föresats att ordna bostäder för att säkra behovet av arbetskraft.För byggnationen vid Eriksgatan köpte företaget in mark och lät uppföra tolv egnahem som man sedan sålde till anställda. Särskilda kontrakt upprättades där företaget bl a hjälpte till med ett räntefritt lån som avskrevs med 1/10 för varje år man arbetade i företaget. I övervåningarna inreddes lägenheter för uthyrning vilka i första hand skulle hyras ut till anställda på Necks.
HistorikDet kommunala bostadsbolaget, numera Essungabostäder AB, lät uppföra flerfamiljshusen 1968 efter ritningar daterade 1964. Byggnaderna är alltjämt i bostadsbolagets ägo.
HistorikAffärs- och bostadshus i 2½ våning mot gatan och envånings uthuslänga som gårdshus. Gatuhuset är uppfört 1923 och gårdshuset tycks vara från samma tid. Gatuhuset har flera likheter med grannfastigheten Nejlikan 3. Båda tillhör gruppen av samhällets äldre hus längs Storgatan och med liknande utseenden efter genomgripande ombyggnader i slutet av 1960-talet (Skolan 6 byggdes om 1969). Fasaderna täcks huvudsakligen av s k mexitegel och skyltfönstren och butiksentrén mot gatan omfattas av små färgade rektangulära laserade keramikplattor. Sadeltaket täcks av tvåkupigt lertegel och längs marken löper husets ursprungliga granitsockel. Gårdshusets fasader är klädda med faluröd locklistpanel och taket täcks av tvåkupigt lertegel. KULTURHISTORISK KARAKTÄRISERING Byggnaderna på fastigheten Skolan 6 är bland samhällets äldsta med gatuhuset, likt flera andra längs denna del av Storgatan genomgripande ombyggt under åren omkring 1950-70. Karaktäristiskt för denna och grannfastigheten på Nejlikan 3 är de speciellt utformade fasadpartierna kring butikslokalerna mot gatan. Betydelsefullt är också det välbevarade gårdshuset, sannolikt samtida med gatuhuset från 1923.
HistorikAffär- och bostadshus som vinkelbyggnad i två våningar i korsningen Storgatan-Södra vägen. Byggnaden är enligt uppgift uppförd 1917-18 och kom från början att inrymma Nossebro Järn- och färghandel och har därför benämnts järnhandlarhuset. I byggnaden har också funnits bl a konditori, charkuteri och färghandel. Utanför byggnaden mot Storgatan hade järnhandeln också en bensinpump. Järnhandeln upphörde 1965 och idag finns en klädaffär i butiksplanet på nedervåningen. Byggnaden är liksom de intilliggande husen på Ängen 10 och 11 klädd med ljusa s k sidiplattor, vilka enligt uppgift härrör från 1960-talet. Mot gatan finns karaktäristiska skyltfönster från ungefär samma tid och en glasad butiksdörr i husets avfasade hörn i mitten av den vinklade byggnadskroppen. Sadeltaket täcks av tvåkupigt lertegel. KULTURHISTORISK KARAKTÄRISERING Byggnaden på fastigheten Ängen 11 är bland de äldsta i samhället och längs Storgatan. Fastigheten utgör tillsammans med de intilliggande Ängen 10 en karaktäristisk del av Storgatans bebyggelsemiljö. Gatubyggnaderna på de tre fastigheterna tillhör gruppen av hus från det tidiga 1900-talet och har genomgått liknande förändringar med bl a fasadinklädnad av ljusa s k sidiplattor, fönsterbyten, skyltfönster och butiksentréer från tiden omkring 1960-talet. Huset på Ängen 11 har också ett speciellt exponerat läge i den centrala gatukorsningen Storgatan-Södra vägen.
TakformSadeltak - Valmat
HistorikMerparten av husen i området är ursprungligen egnahem för arbetare i kvarteret Pilfinken och norra delen av kvarteret Talgoxen. Denna grupp består av 18 fastigheter med friliggande bostadshus på lika stora tomter. Förutom bostadshusen finns på flera tomter också mindre uthus och i ett par fall senare tillbyggda garage. Området har gått under benämningen Negerbyn, enligt uppgift p g a av det sotiga och smutsiga arbetet på Necks. Husen är uppförda 1942 i tre rader om sex hus var på båda sidor om Egnahemsgatan och längs Verkmästaregatans södra sida. Karaktäristiskt för området är bl a husens placering på tomterna där husen i de två yttersta raderna är snedställda i förhållande till gatulinjerna medan husen i mittraden ligger parallellt med gatulinjen.
HistorikHusen längs Verkmästaregatans norra sida är fem friliggande byggnader, ursprungligen egnahem för tjänstemän och förmän vid Necks. Husen är byggda några år senare än de söder om Verkmästargatan och längs Egnahemsgatan och till skillnad från dessa något större. De yttersta husen i raden är placerade med kortsidorna mot gatan medan de tre i mitten med långsidorna mot gatan. Även dessa hus har genomgått relativt omfattande förändringar sedan uppförandet.
HistorikDet kommunala bostadsbolaget, numera Essungabostäder AB, lät uppföra flerfamiljshusen 1968 efter ritningar daterade 1964. Byggnaderna är alltjämt i bostadsbolagets ägo.
HistorikFastigheterna Åkern 2 och 7 inrymmer ett sammanbyggt komplex av flera byggnadskroppar med ett affärs- och bostadshus i två plan närmast Storgatan och envånings verksamhetsbyggnader på den bebyggda gårdsmarken mot söder. Byggnaderna inrymmer företaget Eriksons chark med försäljningslokaler mot gatan och lokaler för charkproduktion i övrigt. Det är ett av Nossebros mer välkända företag och har drivits i samma familjs ägo sedan 1923 i denna fastighet. Åkern 2: Huvudbyggnaden mot gatan är ursprungligen från 1914 och är om- och tillbyggd flera gånger. I byggnadsnämndens arkiv finns uppgifter om förändringar från 1937 och framåt. Sannolikt tillkom den putsade fasaden vid en ombyggnad 1946. Byggnadskomplexet på gårdssidan (Åkern 2 och 7) är huvudsakligen från 1990-talet och senare men med ett inbyggt äldre gårdshus klätt med vit locklistpanel och sadeltak täckt av tvåkupigt lertegel. På gatubyggnadens sadeltak ligger betongpannor. Den yngre gårdsbyggnaderna har huvudsakligen fasader av vit slätputs. KULTURHISTORISK KARAKTÄRISERING Gatubyggnaden på fastigheten Åkern 2 tillhör gruppen av samhällets äldre byggnader, belägna vid Storgatan och präglade av senare genomgripande om- och tillbyggnader från 1940-tal och framåt. Av särskilt intresse är här den långa kontinuerliga charkuteriverksamheten inom samma företag och med lokaler från olika perioder.
HistorikLängs Industrigatan finns tre hyreshus (Råkan 2, Kajan 1 och 2) som tillkommit genom Necks industriers försorg. De är uppförda 1947 med vardera åtta tvårumslägenheter avsedda för arbetare. Byggnadernas ursprungliga exteriörer är förändrade genom att fasaderna tilläggsisolerats och klätts med plåt. Byten av fönster och dörrar har också skett. Sadeltaken är täckta med papp. Delar av den ursprungliga karaktären är dock bevarad genom husens smala form, de flacka sadeltaken (täckta med papp) och fönstersättningen i trapphusen.
HistorikMerparten av husen i området är ursprungligen egnahem för arbetare i kvarteret Pilfinken och norra delen av kvarteret Talgoxen. Denna grupp består av 18 fastigheter med friliggande bostadshus på lika stora tomter. Förutom bostadshusen finns på flera tomter också mindre uthus och i ett par fall senare tillbyggda garage. Området har gått under benämningen Negerbyn, enligt uppgift p g a av det sotiga och smutsiga arbetet på Necks. Husen är uppförda 1942 i tre rader om sex hus var på båda sidor om Egnahemsgatan och längs Verkmästaregatans södra sida. Karaktäristiskt för området är bl a husens placering på tomterna där husen i de två yttersta raderna är snedställda i förhållande till gatulinjerna medan husen i mittraden ligger parallellt med gatulinjen.
HistorikMerparten av husen i området är ursprungligen egnahem för arbetare i kvarteret Pilfinken och norra delen av kvarteret Talgoxen. Denna grupp består av 18 fastigheter med friliggande bostadshus på lika stora tomter. Förutom bostadshusen finns på flera tomter också mindre uthus och i ett par fall senare tillbyggda garage. Området har gått under benämningen Negerbyn, enligt uppgift p g a av det sotiga och smutsiga arbetet på Necks. Husen är uppförda 1942 i tre rader om sex hus var på båda sidor om Egnahemsgatan och längs Verkmästaregatans södra sida. Karaktäristiskt för området är bl a husens placering på tomterna där husen i de två yttersta raderna är snedställda i förhållande till gatulinjerna medan husen i mittraden ligger parallellt med gatulinjen.
HistorikHusen längs Verkmästaregatans norra sida är fem friliggande byggnader, ursprungligen egnahem för tjänstemän och förmän vid Necks. Husen är byggda några år senare än de söder om Verkmästargatan och längs Egnahemsgatan och till skillnad från dessa något större. De yttersta husen i raden är placerade med kortsidorna mot gatan medan de tre i mitten med långsidorna mot gatan. Även dessa hus har genomgått relativt omfattande förändringar sedan uppförandet. KULTURHISTORISK KARAKTÄRISERING Såväl bostadshusen öster om Necks liksom raden av hus längs Eriksgatan är av ett särskilt intresse med deras tydliga koppling till Necks industrier. Områdena visar på företagets blomstrande verksamhet under efterkrigstiden och dess engagemang för att säkra god arbetskraft genom att ordna bostäder för sina anställda. Företeelsen har varit vanlig inom många verksamheter och platser under en stor del av 1900-talet men kom gradvis att upphöra från 1960-talet. Typexempel är många bruksorter i vårt land med dominerande industriföretag vilket delvis påminner om Necks och dess verksamhet i Nossebro. Trots att de flesta byggnaderna genomgått relativt omfattande förändringar är de grundläggande karaktärsdragen tydligt avläsbara. Områdena är bevarade som helhet med de enhetligt byggda husen och de snedställda placeringarna längs Verkmästargatan, Egnahemsgatan och Eriksgatan. Vid industriområdet och tillsammans med detta finns också en intressant helhetsbild med en samlad bebyggelse kopplad till Necks som rymmer olika kategorier av bostäder från disponentvilla till tvårumslägenheter i hyreshus och däremellan egnahem för arbetare och tjänstemän.
HistorikAffärs- och bostadshus mot gatan i två våningar med en garage/förrådsbyggnad på gården. Huvudbyggnaden är från 1900 och gårdshuset är troligen ungefär samtida. I huvudbyggnaden fanns från 1901 Nossebros första järnhandel, Nossebro Järn- och Färghandel. År 1918 flyttade verksamheten över till det då nybyggda huset på grannfastigheten Ängen 11. Huset på Ängen 2 har annars benämnts Skräddarns hus efter skräddarmästare Alfred Jonsson. Huvudbyggnaden är liksom de intilliggande husen på Ängen 10 och 11 klädd med ljusa s k sidiplattor, enligt uppgift från 1960-talet. Mot gatan finns karaktäristiska skyltfönster från ungefär samma tid och en glasad butiksdörr. Sadeltaket är täckt med betongpannor. Gårdshusets ljusgrå träfasader består dels av stående locklistpanel, dels av masonite med läkt. Sadeltaket täcks av plåt. KULTURHISTORISK KARAKTÄRISERING Huvudbyggnaden på fastigheten Ängen 2 (och troligen den samtida gårdsbyggnaden) är bland de äldsta i samhället och längs Storgatan. Fastigheten utgör tillsammans med de intilliggande Ängen 10 och 11 en karaktäristisk del av Storgatans bebyggelsemiljö. Gatubyggnaderna på de tre fastigheterna tillhör gruppen av hus från det tidiga 1900-talet och har genomgått liknande förändringar med fasadinklädnad av ljusa sidiplattor, fönsterbyten, skyltfönster och butiksentréer från tiden omkring 1960-talet.
HistorikFastigheten är belägen i korsningen mellan Storgatan och Bankgatan. Mot Storgatan finns ett affärs- och bostadshus i två våningar med konditori vilket är sammanbyggt med en tvåvånings byggnad med bageri och ett kontor längs Bankgatan. På gården finns ett garage. Byggnaden mot Storgatan finns markerad på en karta från 1883. Enligt uppgift skall den vara hitflyttad från Malma socken. Byggnaden mot Bankgatan är enligt uppgift uppförd 1897-98 och har sedan dess inrymt bageri (Nossebro förr och Nu nr 13/01 s 20). Här låg under många år Gerdas bageri och konditori, namngivet efter en av de tidigare ägarna Gerda Johansson. Konditoriet heter våren 2011 Åhléns kafé. Byggnaderna längs Storgatan och Bankgatan liksom de intillliggande husen på Ängen 2 och 11 är klädda med ljusa s k sidiplattor. På Ängen 10 gjordes detta 1965. Mot gatan finns karaktäristiska skyltfönster från ungefär samma tid och en glasad entrédörr till konditoriet. Sadeltaken är täckta med tvåkupigt lertegel. Garagebyggnaden är sannolikt en äldre gårdsbyggnad vars fasad och sadeltak numera täcks av röd plåt. KULTURHISTORISK KARAKTÄRISERING Byggnaden på fastigheten Ängen 10 är bland de äldsta i samhället och längs Storgatan. Fastigheten utgör tillsammans med de intilliggande Ängen 10 och 11 en karaktäristisk del av Storgatans bebyggelsemiljö. Gatubyggnaderna på de tre fastigheterna tillhör gruppen av hus från det tidiga 1900-talet och har genomgått liknande förändringar med fasadinklädnad av ljusa sidiplattor, fönsterbyten, skyltfönster och butiksentréer från tiden omkring 1960-talet. I konditoriet finns också intressant inredning bevarad från tiden omkring 1960- och 70-talen. Av kulturhistoriskt värde är också bageri- och konditoriverksamhetens långa kontinuitet i byggnaderna.
HistorikEn knapp kilometer öster om Necksområdet, längs Eriksgatan och med den tidigare järnvägen på andra sidan finns en karaktäristisk rad med f d egnahem tillkomna genom industriföretaget Necks och uppförda 1952-53. Bakgrunden var här liksom i egnahemsområdet vid fabriken företagets föresats att ordna bostäder för att säkra behovet av arbetskraft.För byggnationen vid Eriksgatan köpte företaget in mark och lät uppföra tolv egnahem som man sedan sålde till anställda. Särskilda kontrakt upprättades där företaget bl a hjälpte till med ett räntefritt lån som avskrevs med 1/10 för varje år man arbetade i företaget. I övervåningarna inreddes lägenheter för uthyrning vilka i första hand skulle hyras ut till anställda på Necks.
HistorikHusen längs Verkmästaregatans norra sida är fem friliggande byggnader, ursprungligen egnahem för tjänstemän och förmän vid Necks. Husen är byggda några år senare än de söder om Verkmästargatan och längs Egnahemsgatan och till skillnad från dessa något större. De yttersta husen i raden är placerade med kortsidorna mot gatan medan de tre i mitten med långsidorna mot gatan. Även dessa hus har genomgått relativt omfattande förändringar sedan uppförandet. KULTURHISTORISK KARAKTÄRISERING Såväl bostadshusen öster om Necks liksom raden av hus längs Eriksgatan är av ett särskilt intresse med deras tydliga koppling till Necks industrier. Områdena visar på företagets blomstrande verksamhet under efterkrigstiden och dess engagemang för att säkra god arbetskraft genom att ordna bostäder för sina anställda. Företeelsen har varit vanlig inom många verksamheter och platser under en stor del av 1900-talet men kom gradvis att upphöra från 1960-talet. Typexempel är många bruksorter i vårt land med dominerande industriföretag vilket delvis påminner om Necks och dess verksamhet i Nossebro. Trots att de flesta byggnaderna genomgått relativt omfattande förändringar är de grundläggande karaktärsdragen tydligt avläsbara. Områdena är bevarade som helhet med de enhetligt byggda husen och de snedställda placeringarna längs Verkmästargatan, Egnahemsgatan och Eriksgatan. Vid industriområdet och tillsammans med detta finns också en intressant helhetsbild med en samlad bebyggelse kopplad till Necks som rymmer olika kategorier av bostäder från disponentvilla till tvårumslägenheter i hyreshus och däremellan egnahem för arbetare och tjänstemän.
HistorikDet kommunala bostadsbolaget, numera Essungabostäder AB, lät uppföra flerfamiljshusen 1968 efter ritningar daterade 1964. Byggnaderna är alltjämt i bostadsbolagets ägo.
HistorikMerparten av husen i området är ursprungligen egnahem för arbetare i kvarteret Pilfinken och norra delen av kvarteret Talgoxen. Denna grupp består av 18 fastigheter med friliggande bostadshus på lika stora tomter. Förutom bostadshusen finns på flera tomter också mindre uthus och i ett par fall senare tillbyggda garage. Området har gått under benämningen Negerbyn, enligt uppgift p g a av det sotiga och smutsiga arbetet på Necks. Husen är uppförda 1942 i tre rader om sex hus var på båda sidor om Egnahemsgatan och längs Verkmästaregatans södra sida. Karaktäristiskt för området är bl a husens placering på tomterna där husen i de två yttersta raderna är snedställda i förhållande till gatulinjerna medan husen i mittraden ligger parallellt med gatulinjen.
HistorikAffärs- och bostadshus i två våningar längs Storgatan med en lager- och kontorsbyggnad samt en garage/förrådsbyggnad på baksidan mot söder. Huvudbyggnaden är ursprungligen från 1909 men har sitt nuvarande utseende från en ombyggnad efter en brand 1959. Fasaderna består huvudsakligen av gult tegel och sadeltaket täcks av svarta betongpannor. Kring skyltfönstren och butiksentrén mot gatan finns träomfattningar bl a i form av s k karosseripanel. På baksidan av huset finns en senare tillbyggnad i en våning med ljust putsad fasad. Även lager- och kontorsbyggnaden på baksidan mot söder är av senare datum (ca 1990). KULTURHISTORISK KARAKTÄRISERING Huvudbyggnaden på fastigheten Åkern 5 är till väsentliga delar välbevarad i tidstypisk utformning från ombyggnaden efter branden 1959. Särskilda byggnadsdelar väsentliga för karaktären är bl a utformningen av skyltfönstren och butiksentrén.
Antal våningar02
HistorikMerparten av husen i området är ursprungligen egnahem för arbetare i kvarteret Pilfinken och norra delen av kvarteret Talgoxen. Denna grupp består av 18 fastigheter med friliggande bostadshus på lika stora tomter. Förutom bostadshusen finns på flera tomter också mindre uthus och i ett par fall senare tillbyggda garage. Området har gått under benämningen Negerbyn, enligt uppgift p g a av det sotiga och smutsiga arbetet på Necks. Husen är uppförda 1942 i tre rader om sex hus var på båda sidor om Egnahemsgatan och längs Verkmästaregatans södra sida. Karaktäristiskt för området är bl a husens placering på tomterna där husen i de två yttersta raderna är snedställda i förhållande till gatulinjerna medan husen i mittraden ligger parallellt med gatulinjen.