PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
HistorikBostadshuset har en moderniserad exteriör och omnämns inte i beskrivningen från 1932, men ska ha fungerat som arrendatorsbostad och är troligen uppförd kort tid efter 1932. Sverker Larsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008-02-04 KÄLLA: muntlig uppgift vid tillsyn 2007-09-05.
Antal våningar01
Antal våningar01
Antal våningar01
TakformSadeltak - Valmat
Historiknull
Ladugårdslängorna, tre rödfärgade, sammanbyggda längor, uppförda i skiftesverk, täckta med spåntak och uppförda 1866 enligt Nordiska museets undersökning 1932. Idag återstår den östra längan med foderlada mm, idag använd som spannnmålstork. Västra längan är riven och den södra ersatt med en ny lagerbyggnad, som i stil och format anpassats till de äldre byggnaderna. Sverker Larsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008-02-04 KÄLLA: Brynolf Hellner & Erik Andrén "Hedåker i Hyringa socken i Skaraborgs län, studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" Nordiska museet 1932. Samt muntlig uppgift från tillsyn 2007-09-05.
Historiknull
21400000693154http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000693154Bebyggelse - byggnadGRÄSTORP HEDÅKER 1:14 - husnr 9004EkonomibyggnadLän: Västra Götaland, Kommun: Grästorp, Landskap: Västergötland, Socken: Hyringa , Stift: Skara stift, Församling: Fridhems församling12.72839357259418,58.29875656452814http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000693154http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000693154http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000693154RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
Antal våningar01, 04
ExteriörbeskrivningFLO KYRKA - Den nyromanska salkyrkan uppfördes i sin helhet år 1890 efter stockholmsarkitekten Fredrik Liljekvists ritningar. Den består av ett brett långhus som i öster har ett fullbrett kor med tresidig avslutning. Öster härom är en sakristia. I väster är ett torn och i söder en mittportal med vindfång. FASAD - Sockeln är av tuktad kalksten i ett par skift och följer den gamla kyrkans grund. Väggarna av gråsten är spritputsade och vitkalkade. Hörn och omfattningar är slätputsade. Alla öppningars överstycken är omfattade av oputsat tegel. Klockkammarens bjälklag är på tornet markerat med en oputsad tegellist, täckt av kopparplåt. Klockkammaren har i varje sida ett par kopplade rundbågade smygar i två språng med markerade skråkantade impoststenar av tegel. Luckorna består av raka träjalusier från 1993. Varje sida av tornet avslutas med ett spetsigt röste som inramas av likaså oputsade tegellister. I dess mitt är runda oputsade tegelblinderingar. Över västportalen sitter en inmurad rektangulär kalkstensplatta med byggnadsåret inhugget. Murarna har ett antal ankarslut. I långhusets västgavel sitter i norr två fastgjorda kalkstenshällar. Den ena är en nött gravhäll från 1600-talet och den andra en gravhäll som legat över gästgivaren Eric Nilsson Geldt, död 1751. I vindfångets östvägg är två identiska kalkstenshällar fastgjorda. Dessa bär Göran Fleming och hans fru Sigrid Gyllenstiernas vapen och namn, samt årtalet 1661. Fleming ägde vid denna tid Håberg och förefaller ha bekostat den gamla kyrkans fönster, över vilka dessa hällar satt. FÖNSTER - Alla fönster har ursprungliga brunmålade ytterbågar med träspröjsning. Alla har de solbänkar av sluttande kalkstenshällar. Långhusfönstren är rundbågade och har enkla lufter med rik spröjsning. Dessa har mittfält med tre cirklar från vilka spröjsar utstrålar. Smygarna är rundbågade i två språng. I långhusets västligaste del är på långsidorna var sin fönstergrupp. Den består nedtill av två kopplade rundbågade fönster som skiljs från ett rundfönster av en stickbågad oputsad tegelblindering. Smygarna har samma form som fönstren. Rundfönstret är helt omfattat av oputsat tegel och har liksom de kopplade fönstren enkel luft med fem glas som indelas av en cirkulär spröjsning som strålar ut åt sidorna. Nederdelen med krönande blindering går igen i sakristians nord- och östväggar. Tornet har i sina mellanvåningar rektangulära fönster med enkla lufter som innehåller sex rutor. Smygarna är rektangulära och har helt slätputsade omfattningar. Portarnas överljus utgörs av lunetter med fem glas i en spröjsning som bildar tre rundbågar. Smygarna följer deras form. PORT - Alla portar är ursprungliga och har kalkstenstrappor. Västporten består av en bred rak pardörr som är klädd med kopparplåt och har ett sentida lås. Porten sitter i en rak smyg och har överljus. De smidda gångjärnsbanden är formade som stiliserade växter. I väggen är ett smidesräcke på ena sidan. Mittporten är en likaså bred och rak pardörr med likadana gångjärnsband. Porten är klädd med en stående bred slätspontad panel som har en rödbrun bemålning. Handtaget och den runda låsplattan är av mässing. Smygen är rak och har överljus. Sakristieporten är av samma utförande fast är enkel och utan överljus. Trappan har två smidesräcken. TAK - Långhuset täcks av ett brant sadeltak som är valmat över koravslutningen. Mot takfoten blir takfallet något flackare. Taket täcks av skiffer och hörnen och nederkant är klädda med kopparplåt. I öster är ett smitt rundkors med förgyllda kulor i ändarna. Sakristian har ett valmat sadeltak med samma taktäckning och ett krönande halvt rundkors med förgyllda kulor. Ett likadant kröner vindfångets skiffertäckta sadeltak. Torntaket är spetsigt och fyrsidigt. Röstena ger det ett drag av korstak. Taktäckningen är kopparplåt och i toppen sitter ett rundkors på en förgylld kula. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt. Takfoten är av oputsat tegel och kombinerar en karnisform med hålkäl.
HistorikFlygeln är envånig, byggd av timmer och panelad samt försedd med tegeltäckt sadeltak. Den uppfördes i samma storlek och på samma plats som en år 1870 nedbrunnen byggnad. På dess östra gavelröste sitter en i plåt uthuggen vindflöjel, enligt uppgift förfärdigad av smeden Dahlgren omkr. 1850. KÄLLA: Brynolf Hellner & Erik Andrén "Hedåker i Hyringa socken i Skaraborgs län, studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" Nordiska museet 1932. Sverker Larsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008-02-04
ExteriörbeskrivningForshalls bygglagers kvarn och kraftverk är i tre våningar. Kvarnens underbyggnad är av natursten. Den äldre delen är uppförd i rött tegel, medan den tillbyggda något lägre delen är av trä utvändigt klädd med röd spontad stående panel. Båda byggnaderna har sadeltak kvarnens tak är täckt med korrugerad eternit medan magasinsdelen har ett korrugerat plåttak. Träfönstren har varierad form och storlek. Tegelbyggnaden har stora rundbågiga fönster på andra våning och små rundbågiga på tredje våning. Bottenvåningens fönster är rektangulära. Takfoten har en utkragande fris. Magasinsbyggnaden av trä har rektangulära fönster. Fönstren är inte ursprungliga. Flertalet har satts igen eller ersatts med tvåluftsfönster utan spröjs. De båda byggnadernas respektive port utgörs av sidohängda dubbla trädörrar.
ExteriörbeskrivningForshalls Nordkvarn är uppförd i två våningar av trä samt en källarvåning av natursten där kraftverkets maskinutrymme är placerat. På andra våning ovanför kvarnens ingång har en utskjutande tillbyggnad gjorts. Genom denna har spannmålet lyfts in. Entrédörren är en brun pardörr med fiskbensmönstrad panel. Kraftverkstillbyggnaden har en vit trädörr med stående spontad panel. Kvarnens fönster är av trä, vita och har varierad form och indelning. De utgörs huvudsakligen av spröjsade treluftsfönster samt ett antal tvåluftsfönster utan spröjs. Väggarna har delvis stående locklistpanel delvis lockpanel som har målats med röd slamfärg. Fasaden mot ån är täckt med röd korrugerad plåt. Den bakre väggen har tryckts loss genom issprängning. De två mindre kraftverkstillbyggnaderna längs ena gaveln är pustade med vit spritputs medan den relativt sent tillkomna tillbyggnaden vid samma gavel är av plåt. Taken är täckta med trapetskorrugerad svart plåt. Kvarnen har sadeltak, medan tillbyggnaderna har pulpettak.
ByggnadsdelKor - Öster, Absid - Öster, Absid - Polygonal, Kor - Fullbrett, Kor - Smalare, Kor - Polygonalt, Kors - På kula, Kor - Öster, Torn - Väster, Torn - Väster
TakformSadeltak
ExteriörbeskrivningGRÄSTORPS KYRKA - Salkyrkan är uppförd i sin helhet 1915 och har hämtat sin inspiration från nordeuropeisk tegelgotik. Den består av långhus med ett smalare och lägre rakt kor som är riktat mot sydost. I den norra vinkeln mellan kor och långhus är en vidbyggd sakristia. I den södra vinkeln är en inbyggd källartrappa. Mitt på den norra långsidan är ett vindfång. I väster är ett torn med på södra sidan ett fyrsidigt trapphus i vinkeln mot långhuset. Om inget annat anges nedan så är dateringen samtida med kyrkan. FASAD - Väggarna visar den oputsade tegelstommen som utvändigt är murad i munkförband med röda och bruna tegelstenar. Klockkammaren har i varje sida ett par rektangulära ljudgluggar. Dessa sitter i kopplade spetsbågade smygar med tre språng. Överstyckena är slätputsade och vitkalkade. De gemensamma solbänkarna är klädda med skiffer. Luckorna är klädda med en liggande grönmålad pärlspontad panel. En av varje sidas lucka har i senare tid försetts med en kvadratisk ventil. Längs röstenas sidor och under tornets takfot löper enkla blinderingar. I korröstet, liksom över västportalen, finns några symmetriskt inmurade koppstenar med blomsterdekor. Takfötterna består av en rundstavslist av kalksten. Sakristians rösten är klädda med skiffer. Den höga sockeln består av grovt tuktad Bohusgranit med finhuggen skråkant. FÖNSTER - Alla fönster har grönmålade träbågar och sluttande solbänkar av kalksten. Långhusfönstren är spetsbågade och sitter i grunda smygar med samma form. De har nio lufter med två rutor vardera. Dessa är av antikglas och sitter i träspröjs. Korfönstret är spetsbågat och sitter i en smyg med samma form. Det har nio lufter som bildar ett kors. Sakristians fönster är rektangulärt och sitter i en smyg med samma form. Fönstret har mittpost och två lufter med sex rutor var. Dessa är av antikglas och sitter i träspröjs. Vindfångets fönster är rektangulära och har enkel luft. De sitter i spetsbågade smygar med slätputsade och vitkalkade överstycken. Tornets runda fönster har träspröjs som bildar en Davidsstjärna. Dess solbänk utgörs av en kopparplåt. Bottenvåningens fönster är spetsbågat och sitter i en smyg med samma form. Fönstret har dubbel korspost och sex lufter. Dessa har två antikglas vardera i träspröjs. Trapphusets fönster är rektangulära och har enkla lufter med moderna glas. De sitter i hängstavsformade smygar. Dessa går igen i tornets tredje våning. I korets östra sockel är tre liggande källarfönster med enkla lufter. PORT - Västporten utgörs av en stickbågad pardörr med rombisk panel. I rombernas mitt är kantställda kvadratiska fönster med fyra rutor av antikglas. De stora smidesgångjärnen är formade som kors. Porten är målad med en mörk lasyr. Smygen är spetsbågad i tre språng. Nedtill är en sockel av kalksten. I tympanon är en blindering med ett fyrpass. Denna är slätputsad och vitkalkad. Upp till porten leder en granittrappa och i väggarna är två flankerande smidesräcken. Över porten sitter en enkel sentida armatur. Mittporten har en rak pardörr som i övrigt har samma utförande som västporten. Den sitter i en spetsbågad smyg med tre språng. Tympanon utgörs av en rund slätputsad och vitkalkad blindering i vars mitt sitter en sentida enkel armatur. Sakristians port är en rak dörr med en rombisk panel, i vars mitt är ett kantställt kvadratiskt fönster med fyra rutor. Porten har en mörk lasyr. Upp till densamma leder en kort granittrappa. Över porten är en sentida enkel armatur. Källarporten är rak med en rombisk panel och sparkskydd av koppar. Den är försedd med en mörk lasyr. TAK - Långhus, kor och vindfång har branta sadeltak som täcks av skiffer. På långhusets östra röste är en skorsten av tegel med rundbågade gallerförsedda öppningar. Denna kröns av ett litet sadeltak som är klätt med kopparplåt. Trapphuset har ett valmat tak som är täckt av skiffer och kröns av en kopparklädd knopp. Torntaket har formen av en fyrsidig huv som går över i en åttasidig spira. Huven försågs 1949 med urtavlor som kröns av förgyllda kulor. Spiran kröns av ett förgyllt kors på kula. Torntaket är klätt med kopparplåt med förskjutna hakfals. Sakristian har ett flackt pulpettak åt norr, vilket är klätt med skiffer. Källarnedgången har ett pulpettak åt öster, vilket är klätt med skiffer. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.
Antal våningarVind - Inredd, 01
ExteriörbeskrivningManbyggnaden är ovan en låg putsad sockel uppförd i en våning med delvis inredd vindsvåning, av liggande knutat timmer (delvis ek) med stående brädpanel och profilerade lockribbor. Fasaderna äro målade i gulgrått (idag gult) med vita detaljer. Knutarna äro inklädda. Taklisten är kraftigt profilerad; det brutna taket har tegeltäckning. KÄLLA: Brynolf Hellner & Erik Andrén "Hedåker i Hyringa socken i Skaraborgs län, studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" Nordiska museet 1932. Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götaland 2008-02-04
ByggnadsdelVapenhus - Väster, Torn - Centraltorn, Kor - Öster, Korsarm, Korsarm, Torn - Centraltorn, Sakristia - Öster, Kor - Rakt, Kor - Öster
Antal våningar02
ExteriörbeskrivningKLOCKSTAPEL - Den lilla satta åttasidiga klockstapeln vilar på en kallmur och är infodrad med en rödfärgad lockpanel. I norr och söder är kvadratiska ljudgluggar med parluckor med stående svartmålade brädor. I söder är en rak pardörr av stående svartmålade brädor. Port, luckor och fodring är från 1965. Taket har formen av en något oregelbunden huv med karnisprofil. Överst är en svarvad spira som kröns av ett smideskors. Taket täcks av kluvna och tjärade spån.
TakformSadeltak
TakformSadeltak
Antal våningar02
Antal våningar03, 01
ExteriörbeskrivningSÄRESTADS KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan från 1851 består av ett brett och långsträckt långhus som saknar markerad övergång till koret i öster. I väster är ett torn. Öster om koret är en smalare och lägre sakristia med ett 1923 vidbyggt arkiv i norr. FASAD - De jämna gråstensmurarna är spritputsade och vitkalkade. Tornet har i klockkammaren ankarjärn och långhuset har samma i höjd med läktaren. Tornet har över västportalen en inmurad rektangulär kalkstensplatta som minner om kyrkans byggnadsår med förgylld inskription. På ömse sidor om nämnda port är sentida enkla armaturer. Klockkammaren har åt varje håll en stor rundbågad ljudglugg. I denna är en rundbågad parlucka med grå rombisk panel. På långhusets västgavel återfinns på ömse sidor om tornet två slitna gravhällar i kalksten från 1700-tal. I sakristians östvägg är två sandstenskonsoler inmurade. Dessa är utformade som stiliserade manshuvuden och härrör sannolikt från föregående kyrkas unggotiska ribbvalv. Den något utkragande ojämna sockeln är gråmålad. Arkivets gråstenssockel är ej putsad. FÖNSTER - Alla fönster har träspröjs och är gråmålade. Solbänkarna är av kalksten. Långhusets ursprungliga fönster är rundbågade med korspost och lunett. De har således fem lufter. Varje luft har sex blåsta rutor, utom lunetten som har tolv. Smygarna är grunda och rundbågade. Över mittportalen är ett fönster med samma utförande fast utan de två nedre lufterna. Tornens fönster och luckor är från 1927. Över västportalen är en lunett med tolv rutor. Nästa våning har ett rosettfönster och följande har en lunett. Sakristians ursprungliga östfönster är rundbågat med T-post och lunett. Av de tre lufterna har två sex blåsta rutor var. Lunetten har tolv. Över sakristieporten är en ursprunglig lunett med tolv rutor. Arkivet har ett rektangulärt fönster med mittpost och två lufter. Varje luft har sex blåsta rutor. Smygen är rektangulär och grund. PORT - Alla portar har gråmålad träpanel. Västporten från 1927 utgörs av en rak pardörr med fiskbenspanel. Nedtill är panelen liggande. Låsplattan är smidd. Porten har överljus i form av en lunett och sitter i en rundbågad smyg som flankeras av smidda järnräcken. Trappan är av granit. Mittporten utgörs av en ursprunglig rak pardörr med stående panel och sentida påskruvade smidda gångjärnsband med liljeform. Porten har överljus och sitter i en rundbågad smyg. Sakristieporten är en rak dörr med stående panel. Sannolikt togs öppningen upp 1923. Den har överljus från en lunett och sitter i en rundbågad smyg. Upp till porten leder en kalkstenstrappa med ett smidesräcke. TAK - Långhuset täcks av ett sadeltak med valmad spets. Sakristian har ett något flackare valmat sadeltak. Arkivet har ett valmat flackt tak. Alla nämnda takfall täcks av skiffer. Långhusets takfot är av trä och gråmålad. Den har form av rundstav och hålkäl. Sakristian och arkivet har en enklare takfot med enbart rundstav. Tornets takfot har tandsnitt med karnisprofil av betong. Torntaket från 1927 är ritat av Knut Nordenskjöld och har formen av en låg karnisformad huv som uppbär en stor öppen lanternin med en rundbågad öppning i var och en av sina fyra sidor. Över och under öppningarna är driven dekor. Krönet utgörs av ett stort kors på kula. Taktäckningen är falsad kopparplåt i storplåtsformat. Över långhusets taknock är inmurade kalkstenshällar i tornmuren. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.
ExteriörbeskrivningTENGENE KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus som i sitt nuvarande skick härrör från 1798. I öster har den ett rundat kor med sakristia i norr, från samma tid. Sakristian har ett 1974 vidbyggt vindfång med toalett i väster. I söder är ett vindfång från 1915 framför korporten. Tornet i väster uppfördes likaså under detta år. FASAD - Sockeln består av block och skolsten av granit och gnejs och har en ojämn yta. Gråstensmurarna är spritputsade och målade med en gräddvit färg. Enbart västportalen har en slätputsad omfattning. Denna flankeras av två inmurade kvadratiska kalkstensplattor med inskriptioner som minner om tornets byggnadsår 1915 och den restaurering som kyrkan då genomgick. I varje sida av tornet är en korgbågad ljudglugg med en rak ursprunglig parlucka med grå fjällpanel. På den södra långsidan är en gravhäll från 1681 fastgjord med järnklamrar. Den är huggen i kalksten med en rik reliefdekor. Även i sakristians östvägg är en gravhäll av kalksten fastgjord på samma vis. Denna är dock svårt nedsliten. FÖNSTER - Alla foder, bågar och spröjs är av trä och gråmålade. Alla öppningar har solbänkar av slipad kalksten från 1974. Långhus, kor och tornets bottenvåning har höga fönster med tresidiga krön. Dessa har korspost och fyra lufter, med åtta rutor var. Smygarna är korgbågade. Fönstren i långhus och kor är öppningsbara och härrör från 1915. Sakristian har ett rektangulärt fönster med mittpost och två öppningsbara lufter med sex rutor var. Sakristiportens överljus utgörs av ett liggande fönster från 1997 med två rutor. Över västportalen är ett rosettfönster med rätvinkliga spröjs och nio rutor. Tornets mellanvåning har i norr respektive söder ett rektangulärt ursprungligt fönster med enkel öppningsbar luft och åtta rutor. Över korportalen är ett litet ursprungligt rektangulärt fönster med enkel luft och två rutor. PORT - Alla portar är gråmålade. Västporten utgörs av en korgbågad ursprunglig pardörr med rombisk panel. Det smidda handtaget är hamrat och har en tidstypisk ornering. Den korgbågade smygen vidgas utåt och har en slätputsad omfattning. Upp till porten för en granittrappa med två ursprungliga järnhällor för de två dörrhalvorna. I väggen sitter smidesräcken. Korporten har samma utformning som västporten. Sakristieporten är en rak dörr från 1997 med fiskbenspanel och överljus. Framför porten ligger en kalkstenshäll. TAK - Långhus och vindfång täcks av sadeltak med enkupigt lertegel. Långhusets västra vindskivor är av gråmålat trä med ornerade ändar. Vindfångets vindskivor är klädda med kopparplåt. Kortaket är valmat över väggens rundning och täcks av skiffer. Långhus och kor har synliga gråmålade hammarband. Sakristian täcks av ett valmat tak med flacktegel. Torntaket består av en fyrsidig huv som går över i en åttasidig spira. I toppen är ett smideskors på förgylld kula, med likaså förgyllda kulor i ändarna av armarna. Taket täcks av kopparplåt med förskjutna hakfals. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.
InteriörbeskrivningGolvet i kraftverksdelen samt i sågens undervåning är av betong, medan golvet i sågens markplan är av trä. Sågens underbyggnad utgörs huvudsakligen av natursten medan kraftverkets underbyggnad är av betong. Såväl sågens som kraftverkets överbyggnad är av trä. Exteriörbeskrivning såg och kraftverk
ByggnadsdelKor - Fullbrett, Torn - Väster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Kor - Polygonalt, Kor - Polygonalt, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Kors - På kula
ExteriörbeskrivningByggnaden har en fasad klädd med brunmålad fjällpanel. Den står på betongplintar och har ett flackt sadeltak täckt med korrugerad svart plåt. Dörrarna har en grönmålad stående panel.
HistorikUthuset finns med på situationsplanen 1932, ev. lika gammalt som den omtalade statarbostaden intill, som antagligen byggts omkring 1850. Sverker Larsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008-02-04 KÄLLA: Brynolf Hellner & Erik Andrén "Hedåker i Hyringa socken i Skaraborgs län, studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" Nordiska museet 1932.
TakformSadeltak
HäradÅse härad
AnteckningarUnder B 1155 beskrivs även Vg 110.
Ursprunglig platsOsäker
Ursprunglig platsOsäker
HäradÅse härad
Ursprunglig platsOsäker
PlaceringPå ödekyrkogården