Affär och butik
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028060
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Exteriörbeskrivning
HistorikASPENKYRKAN uppfördes 1971-72 efter ritningar av arkitekten Håkan Lindqvist från Lindqvist & Hedborg Arkitektkontor, Göteborg. Redan 1956 väcktes frågan om en småkyrka i Aspen och en kyrkostiftelse bildades, som arbetade i 15 år för en egen kyrka. Kyrkan byggdes i tre våningar i olika markhöjd och arkitekten utnyttjade kyrkobyggnadens läge i ekbacken så att varje våning nås från markplan. Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning med koret åt norr och kyrkorummet rymmer ca 150 personer. Kyrkobyggnaden rymde kyrkorum, förskola, församlingshem och ungdomslokaler. Det genomgående materialet i kyrkorummet är blocklimmad furu, trävit och lackerad. Av samma material och utseende är de sex böjda limträbalkar, som uppbär kyrkorummets tak och som står på golvet bakom altaret. Mellan de mittersta hänger en ljusgenomsläpplig textil. Kyrkorummets södra vägg dekorerades 1972 med en väggmålning som går från golv till tak av konstnärinnan Kaja Bentzel, utbildad vid Valands målarskola i Göteborg.
TakformSadeltak
ByggnadsdelKors, Kor - Öster
HistorikAvträdet uppfördes i samband med att Mellan-Nääs ombyggdes för bostäder för kursdeltagare och inrymde tre bås.
TakformSadeltak
TakformSadeltak - Valmat
Antal våningar01
TakformSadeltak
TakformSadeltak
ExteriörbeskrivningLindenääs, Bokenääs och Ekenääs är tre torpliknande byggnader som är uppförda i ett och ett halvt plan på kallmurad naturstensgrund. Sadeltaket är täckt med enkupigt tegel. Fasaden är klädd med gulmålad locklistpanel. Snickerier som vindskivor och fönsterbågar är vitmålade. I anslutning till entrén finns en förstukvist.
ExteriörbeskrivningByggnaden är i två våningar och under delar av den finns en undervåning för turbinen. Den ursprungliga vattenturbinen, en vertikal turbin med vinklat sugrör, som drev både kvarn och såg via remtransmissioner, finns kvar. Den smala trätuben från den nedre dammen ca 100 meter bort har ruttnat och ligger på marken. Den står delvis fortfarande på stenfundament i den branta sluttningen upp till dammen. Reglering av dammluckorna/vattenflödet till turbinen har kunnat ske från kvarnen via en lång vajer. Byggnaden har börjat förfalla och uppkomna rötskador i kvarndelen på grund av tidigare läckage har inte reparerats. Däremot är taket numera täckt av korrugerad plåt. Den del av taket som är täckt med tegel läcker betänkligt. Fastighetsägaren funderar på att undersöka om intresse finns hos hembygdföreningen att ta över (uppgift 2005).
HistorikFloda kraftverk byggdes 1929-1930. Byggherre var godsägare Fredrik Eriksson, Floda. Arkitekt och huvudprojektör var Stellan Jacobson Ingenjörsbyrå AB, Göteborg. För historik-se under anläggningsnivå.
HistorikI oktober 1877 beslöt missionsföreningen att uppföra ett nytt missionshus på tomten som inköptes till ett pris av 100 kronor. Byggmästare Anders Olsson från Horla åtog sig att uppföra och inreda huset för 3.000 kronor. 1878 var huset klart och togs i bruk. Huset har senare byggts om och till vid flera tillfällen. 1907 renoverades missionshuset, sångestraden byggdes ut och nya bänkar anskaffades. 1936 gjordes en omfattande om- och tillbyggnad varvid byggnaden fick en kyrksal med fondläktare som sammanlagt rymde cirka 300 personer, en mindre sal för 100 personer, ungdomsrum, predikantrum, kök och vaktmästarbostad. I en källarvåning inrymdes bland annat en slöjdsal. Ritningarna hade utarbetats av församlingens egna krafter efter en idé av församlingens pastor Paul Bäckman. Byggmästare var Oscar Andersson, Stannum. Målningsarbetena utfördes under ledning av konstnären Bertil Sthanby som även svarade för dekormålning i stora salen.1955 fick missionshuset namnet Stora Lundby Missionskyrka. 1958 invigs en tillbyggnad med nya ungdomslokaler.1960 firade församlingen 90 år och inför detta målades hela kyrkan om och en ny estrad uppfördes. 1966 hade den ungdomsvåning som byggdes 1958 blivit för trång varför den revs och ersattes med en ny och rymligare. Byggmästare var Arne Hermansson. Inför 100-årsjubileet 1970 renoverades kyrkan på nytt. Estraden och fonden fick en ny utformning och en ny kyrkorgel installerades. Nya kyrkbänkar anskaffades och kyrksalen fick nu en mittgång. Kyrkan fick nya ekdörrar och nya fönster med antikglas.1988 gjordes en ny omfattande om- och tillbyggnad. Kyrksalen vändes 180 grader och tillsammans med en ny samlingssal ger den plats för 273 personer. Byggkostnaden uppgick till 3,3 miljoner kronor inklusive inredning. Arkitekt var Stig Florén och byggmästare Hermanssons Bygg i Gråbo.
Historik1912 uppförde församlingen ett missionshus Lerums skogr. Lerums Missionsförsamling bidrog med ekonomiskt stöd. 1923 gjordes en större reparation och omändring av huset. Verksamheten i byggnaden pågick till 1993 då den lades ner och huset såldes till en privatperson som byggt om det till bostad.
TakformSadeltak
Exteriörbeskrivning
TakformSadeltak - Med asymmetriska fall
Exteriörbeskrivning
Exteriörbeskrivning
TakformSadeltak
Exteriörbeskrivning
ExteriörbeskrivningSmedjan är klädd med okantad lockpanel bemålad med röd slamfärg. Sadeltaket är täckt med enkupigt lertegel och har hängrännor av trä. Småspröjsat fönster målat svart och försett med fönsterluckor bemålade med fasadfärgen. Den ena gaveln har ett liggande fönster och under detta en murad del. Det är eldstaden - ässjan, som är placerad på insidan denna gavel, med skorsten i tegel på ena takfallet.
HistorikHillefors kraftverk uppfördes 1947. Kraftverket genomgick en ombyggnad 1988. För mer historik se under anläggningsnivå.
21420000050641http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050641Bebyggelse - byggnadLERUM NÄS 7:1 - husnr 9005KarpdammLän: Västra Götaland, Kommun: Lerum, Landskap: Västergötland, Socken: Skallsjö , Stift: Göteborgs stift, Församling: Skallsjö församlingNybyggnadsår: 1825 - 182512.394838583269516,57.810238089330234http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050641http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050641http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050641RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000050640http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050640Bebyggelse - byggnadLERUM NÄS 7:1 - husnr 9004KarpdammLän: Västra Götaland, Kommun: Lerum, Landskap: Västergötland, Socken: Skallsjö , Stift: Göteborgs stift, Församling: Skallsjö församlingNybyggnadsår: 1825 - 182512.394562227987107,57.81021268423333http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050640http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050640http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050640RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21400000580997http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580997Bebyggelse - byggnadLERUM TOLLERED 1:82 - husnr 1KRAFTSTATIONSBYGGNADLän: Västra Götaland, Kommun: Lerum, Landskap: Västergötland, Socken: Skallsjö , Stift: Göteborgs stift, Församling: Skallsjö församlingNybyggnadsår: 1908 - 190912.419286630745503,57.818528095407http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000580997http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000580997http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000580997RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
TakformEj utrett
HistorikTegelbyggnaden i fyra våningar uppfördes 1909-1910 och ersatte då en nedbrunnen tidigare kvarnanläggning från ca 1900. Utbyggnad av den norra flygeln gjordes 1929 och den södra flygeln blev klar 1940.
Källnääs började byggas 1915 efter ritningar från arkitektbyrån Bjerke & Swensson. På samma plats låg tidigare det äldre Källnääs som var en ombyggd rotfruktskällare. Källnääs fungerade som skolbyggnad för slöjdlärarutbildningen. Vi kan fortfarande se delar i den nya byggnaden återanvända från det äldre huset. Källnääs var i slutet på 1800-talet timrat och hade varannan stock målad gul och varannan blå för att understryka tidens nationalromantik. KÄLLA: August Abrahamsons Stiftelse, Nääs Slott, hemsida 2007-06-04 Byggnaden uppfördes för att inrymma gymnastiksal, slöjdsal och bostadsrum. Flygvapnet använde under 1970-talet huset som mobiliseringsförråd. En grundförstärkning gjordes under gymnastiksalen 1984-85. Taket täcktes med svart korrugerad plåt och en dränering gjordes runt byggnaden. KÄLLA: Nääs- kulturhistorisk undersökning. Göteborgs Universitet. Institutionen för konservators- och bebyggelseantikvarisk utbildning. Stiftelsen Älvsborgs länsmuseum
InteriörbeskrivningDen stora öppna salen karaktäriseras av rymd, materialäkthet och konstruktiv öppenhet. Byggnaden hade tidigare stödben vilka togs bort på 1960-talet, varför dragvajrar har fått spännas tvärs genom salen.
ExteriörbeskrivningIngen uppgift
ExteriörbeskrivningIngen uppgift
ExteriörbeskrivningPå en grund av natursten, en våning hög, är Hillefors Grynkvarn uppförd av rött tegel vinkel. Byggnaden är i övrigt både två- och trevånig. Taket är belagt med röd bandplåt, lertegel och korrugerad plåt. De flesta fönster är rundbågiga och småspröjsade. En hög fristående skorsten står intill.
ByggnadsdelSakristia - Norr, Korsarm, Vapenhus - Väster, Kor - Smalare, Kor - Rakt, Flöjel, Kor - Öster, Sakristia, Gravkor - Öster, Kor - Smalare, Takryttare, Kors, Takryttare, Vapenhus - Väster, Kor - Rakt, Kor - Öster
ExteriörbeskrivningLindenääs, Bokenääs och Ekenääs är tre torpliknande byggnader som är uppförda i ett och ett halvt plan på kallmurad naturstensgrund. Sadeltaket är täckt med enkupigt tegel. Fasaden är klädd med gulmålad locklistpanel. Snickerier som vindskivor och fönsterbågar är vitmålade. I anslutning till entrén finns en förstukvist.
null
HistorikByggnaden inrymde ursprungligen som magasin inrymmande två vedbodar, en kalkbod, tre magasin, en köttbod samt två spannmålsloft. I den södra änden fanns en större mjölkkammare och en materialbod.
ExteriörbeskrivningByggnadens tre våningar har givits olika utformning. Bottenvåningen har naturstensfasader som uppbär andra våningens lättare slätputsade fasader, inramade med en list i mörkare rödbrun ton. Vindsvåningens gavelrösten och frontespis är klädda med locklistpanel under utstickande takfall. På den nordvästra fasaden leder en utvändig trätrappa upp till andra våningen. Naturstensgrunden har på denna fasad ersatts med betong.
ExteriörbeskrivningMurarna vid slottet