Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

ALE HÄRADS GAMLA TINGSHUS

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är timrat i två våningar och klätt med vitmålad locklistpanel. Sockeln är av natursten. Huset har svagt profilerade fönsteromfattningar och kurviga konsoler under takskägget som enda ornamentik. En veranda med snickarglädje skjuter ut från andra våning på husets baksida. På den ena gaveln, helt i enlighet med kontraktet som upprättades i början av 1800-talet, finns ett lunettfönster med munblåst ålderdomligt fönsterglas. På den andra kortsidan är tingshuset sammanbyggt med en låg envåningsbyggnad av putsad natursten och timmer. Vad denna byggnad kan ha använts till är osäkert. Häradshäktet skall 1819 ha varit beläget avlägset från tingshuset och arkivet skall ha legat på tingshusets andra våning (Forsæus, 1992 s. 251). Möjligen var stenbyggnaden förbunden med gästgiveriverksamheten. Byggnaden rymmer en liten förstuga mot tingshusväggen och ytterligare ett fönsterlöst utrymme som nås via en mycket liten dörr i förstugan. I oktober 1876 skrev häradshövding P.U Stenberg till landshövdingen i Vänersborg för framföra klagomål på tingshuset i Kattleberg. Han skriver att tingssalen var ett kallt och osunt rum och under höst- och vintertid till och med farligt för hälsan. Dessutom var salen avskild från övriga rum genom två förstugor och en smal, obekväm trappa och angränsade till gästgiveriets hållstuga. Slutligen saknades särskilda rum både för nämnden och tingsmenigheten (Forsæus, 1992 s. 252). År 1878 hölls ting mellan sex och nio dagar om året (Forsæus, 1992 s. 254). Sedan järnvägens tillkomst minskade antalet förbipasserande skjutsar markant och gästgivaren inhyste vid denna tid en eller två resande i månaden. En besiktning av byggnaden gjordes 1881. Tingssalen hade då fem "lagom stora, täta och goda fönster" och intill salen fanns ett rum som under tingen begagnades av nämnden. Trappan till andra våningen var i behov av reparationer och på andra våningen fanns tre rum samt häradets arkiv. Byggnaden bedömdes efter viss renovering kunna användas i ytterligare många år. Sista tinget hölls emellertid i oktober 1885 och efter det flyttades förhandlingarna till Älvängen. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-11-04, Forsæus, Sven (red.) "Skepplanda socken: från forntid till nutid i ord och bild" Skepplanda kommunfullmäktige : Skepplanda sockenbibliotek (distr.) Älvängen, 1972.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697023

Objekttyp

BUILDING

ALE HÄRADS TINGSHUS

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Det gamla tingshuset i Älvängen har genomgått ett flertal förändringar sedan det slutade fungera som tingshus. Byggnaden är en träkonstruktion uppförd i två våningar och klädd med liggande gulmålad panel. 1973 byggdes en kyrka ihop med tingshusets ena kortsidan och på baksidan skjuter huset ut i en tillbyggnad som troligen gjordes på 1950-talet. Den ursprungliga huvudentrén, som har placerats mitt på långsidan mot gatan, kröns av en mindre frontespis och en takryttare med tingsklocka. Dessa element är idag de enda som signalerar att huset en gång har använts som tingshus. Framför byggnaden finns också fortfarande en liten öppen plats. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-11-03

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697025

Objekttyp

BUILDING

Drottninggärdets såg

HistorikDenna vattenturbindrivna ramsåg ligger vid Grönån i anslutning till Hålanda hembygdsgård.. Drottninggärdets såg ligger emellertid inte på hembygdsföreningens mark utan på ofri grund, men drivs/arrenderas ändå av föreningen. En såg på denna plats finns markerad på en karta från 1750. I början av 1800-talet byggdes nästa såg. Det varen enbladig ramsåg driven av ett överfallshjul. Dagens byggnad är från 1895. Sågen fick turbindrift 1914-1916 och maskineriet drivs fortfarande av denna turbin, en Finnshyttan modell BB nr 7. Fallhöjden är uppskattningsvis mellan tre och fyra meter. Verksamheten i sågen pågick fram till 1964. Fjorton år senare, 1978, tog Hålanda hembygdsförening över förvaltningen av den. Sedan dess har diverse reparationer genomförts. Taket lades om 1985. En ny vattenränna byggdes av föreningen 1990 och år 2001 renoverades turbinhuset och turbinsumpen. Sågens dämme renoverades under 2003. En ny dammlucka monterades och dammkroppen tätades med gjuten betong. Drottninggärdets såg är en fullt funktionsduglig såg som ibland körs i demonstrationssyfte, exempelvis på hembygdsdagar.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001050840

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Fors Övre kvarn

Antal våningar03

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001123160

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Frikyrka / bönehus /missionshus

HistorikMissionshuset uppfördes 1910 som en utpost till Älvängens Missionsförsamling. 1927 klagades det över att Ryk var svårarbetat. Verksamheten pågick fram till 1966 då missionshuset såldes för 15.000 kronor. Det byggdes senare om till privatbostad.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042349

Objekttyp

BUILDING

Frikyrka / bönehus /missionshus

Exteriörbeskrivning

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042378

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Frikyrka / bönehus /missionshus

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042348

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Frikyrka / bönehus /missionshus

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042353

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Frikyrka / bönehus /missionshus

Exteriörbeskrivning

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042347

Objekttyp

BUILDING

Frikyrka / bönehus /missionshus

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042373

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HÅLANDA KYRKA

HistorikHÅLANDA KYRKA är ursprungligen en medeltida kyrka, sannolikt uppförd under 1100- eller 1200-talet. Medeltida murverk ingår i långhusets västra del. Kyrkan genomgick en stor omdaning vid 1700-talets mitt. Det tresidiga korpartiet tillkom då och ett torn restes vid långhusets västra gavel genom att vapenhuset fick en påbyggnad av trä. En sakristia tillbyggdes 1767. På södra sidan av koret har funnits en tillbyggnad av trä, troligen ett vindfång. Koringången är nu igensatt och tillbyggnaden borttagen. Under 1700-talets andra hälft uppfördes en läktare i kyrkorummets södra del. Upphovsmannen till denna var C G Reutercrona på Livereds gård. Framstycket till läktaren flyttades på 1830-talet till den södra korbänken. Innertaket i kyrkorummet dekorerades 1776 med målningar utförda av den tyske målaren Jonas Dürcks, som verkade i Västsverige från 1760-talet utan att vara inskriven i något ämbete eller skrå. Målningarna utgörs av en central målning i takets mitt samt åtta flankerande motiv ur gamla och nya testamentet. I början av 1900-talet ommålades interiören och väggarna dekorerades med kvaderimitation. Kyrkans ytter- och innertak reparerades 1929. Kyrkan renoverades 1935 under ledning av byggmästaren August Sääf i Asklanda. Tornets ekspånstak omtäcktes med kopparplåt. Konservatorsarbeten utfördes på altarmålningen av konservatorn Olle Hellström. Den omkring 1911 uppsatta Thorwaldsens Kristus i gips avlägsnades, liksom tyget som spikats för altartavlan. Invändiga målnings- och konservatorsarbeten utfördes 1941-42 under ledning av konservatorn Olle Hellström. Väggarnas kvaderstensimitation övermålades och äldre färgskikt framtogs på den norra långhusväggen. Målningarna under läktaren antas kunna vara senmedeltida och motivet mitt på nordväggen, som bland annat föreställer en kanon, är betydligt yngre. Från taklisten bortskrapades två färglager ned till 1700-talsmarmoreringen, som retuscherades. Sakristian vidbyggdes i norr 1957 efter ritningar av arkitekten Axel Forssén. Den ersatte en tidigare sakristia från 1767. Kyrkans fasader putslagades och omkalkades 1967. Kyrkan renoverades 1972 under ledning av arkitekten Voldemars Vasilis, Västra Frölunda. Vid omläggning av kyrkans golv framkom att det under nuvarande trägolv i koret finns en äldre golvbeläggning bestående av oregelbundna sandstenshällar och i långhuset en motsvarande mittgång. Fönstren renoverades och ett nytt värmesystem installerades. Bänkinredningen ombyggdes och första och sista bänkraden borttogs. Ett nytt textilskåp placerades längst bak i kyrkorummet 1986 och i samband med detta borttogs de två bakersta bänkraderna. Förmodligen renoverades även sakristian vid detta tillfälle. En invändig renovering genomfördes 1994. Vapenhuset och förrummet ommålades och konserveringsarbeten utfördes på altaruppsats, predikstol, läktarbröstning och väggmålningar, samt 1997 på altartavlan.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549583

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ingelskrogens smedja

Antal våningar01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001064840

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

KILANDA KYRKA

Antal våningar01, 04

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443620

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Kyrka

TakformSadeltak - Valmat, Huv, Sadeltak - Med valmad spets, Torntak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443624

Objekttyp

BUILDING

NOLS KYRKA

TakformEj utrett, Sadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443622

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

NÖDINGE KYRKA

InteriörbeskrivningKyrkorummets skepnad härstammar från 1727 då kyrkan förlängdes åt öster och försågs med tresidigt kor. Rummet är relativt långsträckt och har orgelläktare samt entré från vapenhuset i väster. Bänkinredningen är sluten och löper ända till väggarna. Förutom mittgången finns en gång till en dörr på södra långsidan. På korets norrsida finns en dörr till den vidbyggda sakristian. De vitmålade väggarna genombryts av rundbågiga fönster. Inredningen är bemålad i dova kulörer, främst i rött och mörkbrunt, varför kyrkorummet upplevs som relativt mörkt. Interiören domineras av takmålningarna från år 1734 samt av den rika barockinredningen, huvudsakligen tillverkad under 1730- och 1740-talet. LÅNGHUS GOLV - Kvadratiska stenar av ölandskalksten i gångarna, förhöjt brädgolv av omålad furu under bänkarna. VÄGG - Väggarna är vitputsade och slevdragna. Slät rödmålad bröstning av skivmaterial med ådring i svart och vitt samt svart överliggare. PORT - Helfransk, smal dubbeldörr med rakt överstycke, tunt laserad i en grå kulör. Två stående fyllningar med en mindre liggande i mitten på varje dörrblad. Dörren bedöms vara från sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal. INNERDÖRRAR - Dubbeldörren åt söder är helt lik porten till vapenhuset och är samtida med denna. FÖNSTER - Två rundbågiga fönster åt norr och två åt söder, belägna i djupa nischer. Korspost, ospröjsade innanbågar och snickerier målade i en ljust grå kulör. Ett spröjsat takfönster åt söder och ett åt norr över läktaren. TAK - Flackt tunnvälvt trätak, bemålat av Alexander Fox år 1734. De modifierades av M B Wallström från Lödöse år 1899. Sedan dess har de ursprungliga målerierna eller delar av dem framtvättats och konserverats år 1940 samt 1985-86. Taket över korpartiet är bemålat med en framställning av treenigheten där anden symboliseras av en duva. Över mittgången är Kristus avbildad som världsdomare och under honom syns yttersta domen med bland annat Moses och den "sky av vittnen" som omtalas i Efesierbrevet. Längre åt väster följer de osaligas hemvist som symboliseras av eldslågor, demoner och drakar. Över läktaren är paradiset avbildat vilket får anses som relativt ovanligt eftersom helvetet oftast är målat längst åt väster på samtida bemålade kyrktak. Längs med takets sidor syns kartuscher med målningar av de sex skapelsedagarna, inramade av akantusmotiv och festoner i grå kulörer mot orangeröd botten. Taklisten består av en karnis med rundstav nedtill, samt underst en synlig del av remstycket. Karnisen är bemålad med en akantusbård i grått och vitt mot röd botten, denna förekommer även som avdelare mellan kartuscherna och takets mittparti. På rundstaven syns ett målat kymation i grått medan remstycket är brungrått och odekorerat i övrigt. Över kyrkorummet finns fyra tvärgående bjälkar som på sidorna pryds av den akantusbård som återkommer på taklisten. Bjälkarnas undersida är grå med klockliknande blommor i vitt och grått. LÄKTARUNDERBYGGNAD - På södra sidan under läktaren löper en svängd trätrappa upp till läktaren med smala omålade plansteg och gråmålade sättsteg. Under trappan finns ett inbyggt förråd med väggar av slätpanel laserade i grått mot kyrkorummet. Trappans inre vägg vetter mot västmuren och består av breda, hyvlade brädor som målats i en grå kulör. På norrsidan under läktaren finns en delvis inbyggd herrskapsbänk från 1760-talet med entré genom en smal gråmålad enkeldörr som vetter mot söder. På västväggen över ryggstödet syns en målning från 1700-talet, gjord direkt på breda brädor och föreställande fariséen och publikanen. Bänkens gråmålade ryggstöd är enkelt gjord av breda brädor, sitsen är brunlaserad. I det omålade trägolvet finns en fönsterförsedd öppning i vilket kyrkans medeltida kullerstensgolv som framtogs 1981-82, är synligt. KOR GOLV - Det slipade korgolvet av ölandskalksten är förhöjt i ett steg framför främsta bänkraden och förenas med golvet i mittgången med en gråmålad ramp i trä. VÄGG - Lika långhuset med undantag för bröstningen som här består av slätpanel som saknar ådringsmålning. INNERDÖRR - En dörr med överstycke leder till predikstolen, denna beskrivs närmre under rubriken predikstol. Dörren till sakristian i norr är en ljust gråmålad enkeldörr med två liggande fyllningar och en större stående i mitten. Med stor sannolikhet samtida med sakristian. FÖNSTER - Två fönster i koret med samma utformning som de i långhuset. TAK - Se beskrivning av tak över långhuset. FAST INREDNING ALTARE - Altaret är med största sannolikhet tillverkat kring 1898-99 och har även moderniserats i efterhand. Rektangulär form, rödmålat med snidade bladornament i gulbruna kulörer i tre ramar på framsidan. Mellan ramarna sitter en vertikal rad med snidade klockliknande blommor, bemålade i samma kulör som ramarna. I mittersta ramen en blå kartusch med texten Philip, 2:10. Dessa snidade ornament är tagna från barriären i den altarring som Johan Petter Weber tillverkade år 1741. Svartmålad skiva av plywood eller liknande upptill. ALTARUPPSATS

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443623

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Skaggata kvarn

Antal våningar03

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001125800

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

STARRKÄRRS KYRKA

TakformLanternin, Sadeltak, Huv, Sadeltak - Valmat

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443625

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

SURTE KYRKA

InteriörbeskrivningSURTE KYRKA är en nationalromantisk salkyrka med rektangulärt långhus, smalare rakt avslutat kor i öster och orgelläktare i väster. Det smalare korpartiet avskiljs från resten av kyrkorummet med en låg, rak korbåge. Med begreppet kor avses här såväl det smalare korpartiet som den yta som sträcker sig fram till första bänkraden. Vid kyrkorummets sydvästra hörn finns en dörr till vapenhuset i söder. Från vapenhuset leder en trappa upp till läktaren. Altarringen, som löper från vägg till vägg i det smalare korpartiet, är murad i tegel liksom altaret, predikstolen och dopfunten. Bänkinredningen är öppen och når ej väggen. Det nationalromantiska stilidealet uttrycks bland annat genom den mörka, öppna takstolen av mörkbetsat trä och forntidsinspirerad dekor i form av till exempel djurhuvuden och skurna och målade slingor. Kontrasten är stor mellan det höga mörka taket och de ljusa, låga väggarna. All fast inredning är ursprunglig om inget annat nämns. LÅNGHUS GOLV - Rött tegel i mittgången, lackat trägolv under bänkarna. Den teglade gången börjar vid dörren till vapenhuset och leder fram till koret, övriga golvytor är av trä. VÄGG - Vitmålad tegelmur. PORT - Dörren till vapenhuset i väster är en slät, rakt avslutad enkeldörr laserad i grönt. Tvärgående ribba upp- och nedtill i höjd med gångjärnen. Nyckelskivans form påminner på tidstypiskt vis om ett djurhuvud. Trycket kan vara av senare datum. Dörren är med största sannolikhet ursprunglig. FÖNSTER - Tre rektangulära fönster åt norr och fyra åt söder, där det som är beläget längst åt öster delas med koret. Fönstren är av treglastyp, den inre och yttre rutan är ospröjsade medan den mittersta har små blyspröjsade antikglas. Korsposten är uppbyggd av rundstavar. Under läktaren i väster sitter två kvadratiska fönster med samma konstruktion som de ovan nämnda fönstren men med en oval ruta i mittfönstret. Ett högt rundbågigt fönster över läktaren i samma vägg med korspost och innanbåge av treglas. TAK - Trätaket i brunlaserad furu är öppet hela vägen upp i nock och har synliga takstolar. Längst ned nära övergången till väggen finns ett lodrätt takparti som nederst pryds av en målad dekor i blått, bestående av en slinga inspirerad av vinkingatidens ornamentik. Bjälkarna som löper tvärs över kyrkorummet pryds av en annan blåmålad slinga med röda inslag. I taket hänger flera ursprungliga smideskronor som ritats av Sigfrid Ericsson och som bland annat är prydda med drakhuvuden. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Nej KOR GOLV - Rött tegelgolv, förhöjt i två steg i höjd med korbågen. Innanför altarringen är teglet ytterligare något förhöjt. Lackat trägolv där det en gång stått bänkar, troligen är två rader borttagna. VÄGG - Lika långhuset. INNERDÖRR - Dörren i det bredare korpartiet åt väster leder till en liten passage mellan kyrkorummet, sakristian och ytterdörren. Denna dörr är en rakt avslutad enkeldörr laserad i en mörkblå kulör, bemålad mitt på med ett hjulkors i en ljusare kulör. Liksom dörren mot vapenhuset i väster är den helt slät med en tvärgående ribba upptill och nedtill i höjd med gångjärnen. Dörren mot sakristian i norr i det smalare korpartiet är helt lik den ovan nämnda dörren med undantag för överstycket som här är rundbågigt. Den är placerad i en djup nisch med två trappsteg från koret ned till sakristian. Mellan sakristian och predikstolen leder en smal enkeldörr med stubbade hörn, avfärgad i samma mörkblå kulör som de ovan nämnda dörrarna. FÖNSTER - I det bredare korpartiet finns ett rektangulärt fönster åt söder med korspost, detta har beskrivits under rubriken Långhus - fönster. I det smalare korpartiet finns ett likadant fönster beläget högt upp, nära taket. TAK - Innanför korbågen är taket platt och klätt med brunlaserad furupanel lagd i rombmönster. FAST INREDNING ALTARE - Rektangulärt, väggfast altare i original, murat i tegel som vitslammats. På ovansidan en skiva av slipad kalksten. ALTARRING - Altarringen, som löper från vägg till vägg i det smalare korpartiet, är original sedan byggnadstiden och murad i tegel som vitmålats. Den har ett något framspringande mittparti och två dörrar laserade i mörkblått likt de övriga dörrarna i koret. Mitt på dörrarna syns en skuren slinga som bildar en rundel. Överliggare och knäfall är klädda i ett orange tyg. BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen härstammar sannolikt i sin helhet från 1975. Bänkarna når ej väggen och är något snedställda in mot mittgången. De är laserade i en rödbrun kulör med dynor på ryggstycke och sits klädda i ett blått tyg. Gavlarna är rektangulära och saknar dekor med undantag för en längsgående slits på mitten. På ryggstyckenas baksidor sitter psalmboksstöd samt en smal bokhylla, avfärgade på samma sätt som bänkarna i övrigt. Bänkskärmar saknas. PREDIKSTOL - Predikstolen av tegel är ursprunglig och inmurad i vägglivet intill korbågens norra hörn, där det smalare och bredare korpartiet möts. Den har fyrsidig planform och vitmålade väggar. Under den utkragande överliggaren, även

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443619

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ÄLVÄNGENS KYRKA

Antal våningar01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443630

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Anfastebo

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2000528

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Arvids hög

Ingående lämningarStenkrets/stenrad - Form: Domarring, Konstruktion: Klumpstenar, antal 3.Stensättning - Form: Rund, Konstruktion: Övertorvad, antal 14.Hög - Form: Rund, antal 3

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e40e1a47-3ae9-4558-8497-b974fa416c2e

Objekttyp

PLACE

Bergsjön

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2014938

Objekttyp

NATURE_RESERVE

björns kvarn

HistorikDenna skvaltkvarn tillhörde tidigare gården Skogen och uppfördes av dåvarande ägaren Sven Larsson omkring 1840 på grunden av gamla Björns kvarn. Den gamla Björns kvarn finns omnämnd i skrift från Ale härads ting den 23 maj 1653, då bönderna i Skepplanda by klagar över att ”en torpare Björn på Skogen” byggt en kvarn på deras allmänningsmark och därigenom både försämrat deras tillgång på vatten till sina kvarnar och deras tillgång på ål.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000969482

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

TerrängPlatå i moränmark. Skogsmark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3b59411c-dca0-4354-be24-d4e244cdbe6d

Objekttyp

PLACE

Boplats

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/16955c7d-2871-40b6-8997-e18be4e495fd

Objekttyp

PLACE

Boplats

BeskrivningBoplats, sannolikt förstörd, 75x40 m (Ö-V), där finta påträffats i samband med husbyggnation. Flintfynden bestod av ca 100 avslag, några spån och ett råämne, 0,3x0,15x0,15 m st. För ytterligare beskrivning, se skannat bokuppslag.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/cb2ac063-f061-4c9a-a436-2b7af994068b

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

TerrängRygg och sydsluttning av höjdrygg med berg i dagen (N-S) i moränmark. Skogsmark, hygge med löv sly och ung gran.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ca929b6b-f8ab-4c82-a047-66f4823436ec

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

Referens: skriftlig källaMunkenberg, Betty-Ann. 2005. Norge/Vänerbanan - delen Hede-Älvängen. Västergötland, S:t Peder och Skepplanda socknar. Riksantikvarieämbetet UV Väst rapport 2005:19. (Raä dnr: 321-604-2006)

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a6e40113-0513-4ace-aba1-716696bf5dc2

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

Referens: skriftlig källaGöteborgsinventeringen, nr 1, 1918 (Ahlin)

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ac650425-0cb7-43f1-8710-96f6d76a1985

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/10bfaae6-c0ce-40f4-9bab-4acc9a0c05ac

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/126ea369-dcf4-47df-ab1c-5ba6ce8e6748

Objekttyp

PLACE

Boplats

Referens: skriftlig källaMorner, P. & Hellgren, M. 2013. Stenåldersboplatser i Nödinge. Avgränsande förundersökning i Nödinge, Ale kommun inom fastigheterna Backa 1:13 m fl. Lödöse museum Rapport 2013:14. (Lst dnr: 431-5255-2013)

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f0459bed-708b-4c57-924a-9106d5e788e7

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/8395896d-c6e0-4978-818d-f4f3c0724c2d

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

Referens: skriftlig källaMorner, Pernilla. 2010. Arkeologisk förundersökning. Gällande fornlämningarna RAÄ 243 och 244 inom fastigheten Alvhem 1:29 i Skepplanda socken, Ale kommun, Västergötland. Lödöse museum. Rapport 2010:41. (Raä dnr: 321-2123-2010)

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/272284a6-2d1c-4c8f-81a0-6f96c74ef747

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f1c0ea31-3cf6-4358-8d6a-8254763e827d

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9dc35f87-b8da-4955-b9d0-3a938b844887

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/4778c34e-542a-47e8-85f4-e80f40bb55c9

Objekttyp

PLACE

Boplats

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a35cb672-2bf2-43d3-8da8-d7545f657e40

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f745f14e-cf9a-4bbc-a5db-6934df9c4dfa

Objekttyp

PLACE