Bickjan, kummel
Historiska/ursprungliga kategorierTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027856
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
bissen, kummel
FasadmaterialHistorikVitt betongkummel på holmen Bissen väster om Resö. Kumlet är det före detta fyrtornet till den 1939 nedlagda fyren Bissen norra, uppfört 1916. Innan denna fyr byggdes fanns på platsen ett fyrhus, uppfört 1884. Kumlet bildar enslinje med Bissens tavla. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027835
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bissen, tavla
StommeHistorikVit betongtavla på holmen Bissen väster om Resö, uppförd på sockeln till den 1939 nedlagda fyren Bissen södra. Innan denna fyr byggdes fanns ett fyrhus i trä poå samma plats, uppförd 1884. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027834
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bo KJ61, Kalleby
FöremålsbeskrivningFöremålsbeskrivningRunsten
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/70a83aee-bf96-4564-b98c-8be7f5f5fe2c
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bo KJ73, Rö
HäradHäradTanums härad
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/b3c04839-c62d-464b-9612-d78930e8b227
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BOD
StommeHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704518
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
bogen, fläck
ByggnadsbeteckningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027859
- Objekttyp
- BUILDING
BOTTNA KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningBOTTNA KYRKA har långhus och kor inom samma murar. I väster är ett vapenhus tillbyggt. Vapenhuset är byggt i sten, med ett smalare trätorn ovanför. Trätornet är till hälften placerat över långhusgaveln och till hälften ovanför tornets bottenvåning. YTTERVÄGGARNA är spritputsade och vitmålade. En låg utskjutande sockel finns i nordöst, i övrigt ingen markerad sockel. Tornöverbyggnaden är liksom korgaveln klädd med stående locklistpanel, vitmålad. Vapenhusets TAKFALL är täckt med kopparplåt i skivformat. Tornet har en kort, lätt svängd och spetsig tornspira klädd med svartmålad plåt, och krönt av en vindflöjel med årtalet 1763. Långhusets sadeltak ät täckt med enkupigt lertegel. I övergången mellan sten- och trädelen finns ett svartmålat plåttäckt takfall, Plåtbeslagningar och avvattning är av kopparplåt. En vindflöjel sitter över korgaveln, i form av en tupp. Kyrkan har två INGÅNGAR, båda åt söder. I tornets bottenvåning finns huvudingången, en mindre rundbågig nisch med en enkel dörr av tätvuxen furu med diagonal brädpanel, fernissad. En ingång till koret finns också, rundbågig och med kopparklädd enkeldörr, äldre. På sydsidan finns också kyrkans MEDELTIDA SYDPORTAL. Själva ingångsöppningen är delvis igenmurad och omändrad till ett mindre fönster, men portalens omfattning av rödaktig granit och med huggna reliefer är frilagd. Kyrkan har FÖNSTER i skiftande storlekar, alla vitmålade av trä och med tryckt rundbågig överdel. Tre större fönster, två på sydsidan och ett på norrsidan, kompletteras av två något mindre fönster på vardera långsidan, placerade ovanför varandra så att de ger ljus över och under läktaren. Det undre av dessa på sydsidan sitter som nämnts i kyrkans tidigare sydportal. I tornets bottenvåning finns ett mindre fönster och ett i en takkupa i takfallet mellan sten- och trädelen. I korets östvägg sitter ett mindre fönster som leder in till det igenmurade utrymmet bakom altaret och ytterligare ett sitter i gavelfältet ovanför.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549723
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
TaktäckningsmaterialHistorikSe anläggningen och kyrkans historik.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041642
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Camillahuset
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningKöket har en spiskåpa. Husets fasta inredning och färgsättning är välbevarad i samtiga rum. Köksväggarna är klädda med ådringsmålad pärlspontpanel. Äldre ytskikt i form av trägolv och tapeter är bevarade.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580525
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
eriken norra, fläck
StommeHistorikSvart, fyrkantig fläck (1,2 x 1,2 meter) med vit ram på Eriken, söder om Grebbestad och väster om Kämpersvik. Visar inre leden mellan Fjällbacka och Grebbestad. Anlagd 1893. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027851
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
eriken södra, fläck
StommeHistorikSvart, fyrkantig fläck (1,2 x 1,2 meter) med vit ram på Eriken, söder om Grebbestad och väster om Kämpersvik. Visar inre leden mellan Fjällbacka och Grebbestad. Anlagd 1893. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027852
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FAGERHULTS KAPELL
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivningFAGERHULTS KAPELL är orienterat i väst- östlig riktning, med koret i väster. Det är uppfört med stomme av timmer i en nationalromantiskt inspirerad stil. Det består av långhus, smalare rakt avslutat kor i väster, sakristia i söder, och ett torn i form av en takryttare över östgaveln. FASADERNA är klädda med locklistpanel, med en granitsockel. Kyrkans TAK är sadeltak, täckta med rött tegel. Över varje fönster finns en takkupa med plant sluttande tak, vilket ger ökat liv i exteriören. TAKRYTTAREN är av trä med fasader som kyrkan i övrigt. Rektangulära ljudluckor runtom, målade i rödbrunt. Den avslutas uppåt av en hög smal koppartäckt spira med karnissvängd nederdel, krönt av ett kopparkors. HUVUDINGÅNGEN är i öster. En rektangulär stentrappa i tre steg leder till en rektangulär kopparklädd pardörr med små kvadratiska spröjsade fönster i överdelen. Över ingången ett spetsigt tegeltäckt skärmtak. Också sakristiedörren är kopparklädd. Åtta FÖNSTER i långhuset, under tegeltäckta takkupor med rödmålade vindskivor. Fönstren är rektangulära och spröjsade, målade i vitt. I koret finns ett högt sittande rundbågigt fönster, och på västgaveln, ovanför ingången sitter ett smalt rektangulärt fönster. Ytterligare några småfönster finns också.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443313
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Farfarshuset
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580397
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FJÄLLBACKA KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierInteriörbeskrivningFJÄLLBACKA KYRKAS interiör är helt präglad av nygotikens formelement, vilket särskilt gäller snickeriinredningen. Enda undantaget är läktarunderbyggnaden. Med undantag för de vita ytterväggarna är färgsättningen från senaste renoveringen en återgång till färgsättningen från byggnadstiden. LÅNGHUS - Rektangulärt långhus med en förhållandevis grund läktare i väster och med fria golvytor i öster, i anslutning till koret, vars golv går in en bit i långhuset. GOLV - Brunlackat trägolv, troligen från 1928. VÄGG - Slätputsade vita. PORT - Till vindfång i söder och till vapenhus leder dubbla fyllningsdörrar med tre speglar och med stående pärlspont i fyllningarna och fasningar på ramverket. Brunmålade. Från byggnadstiden. INNERDÖRRAR - Dörrar till läktareunderbyggnaden är fyllningsdörrar med två speglar, med stående spårad panel. Vitlaserade, moderna. FÖNSTER - Spetsbågiga fönster i par, med rosettfönster över, i vitputsade "masverk" eller omfattningar, inom spetsbågiga fönsternischer. Brunmålade gjutjärnsfönster. TAK - Ett panelklätt fältindelat tredingstak, som till synes bärs upp av välvda träbågar tvärs över kyrkorummet, vilande på konsoler på ytterväggarna. I valvbågarnas svicklar fyrpassmotiv. Allt med profileringar och dekoreringar. Taklist med en spetsbågig bågfris. Taket målat i ljust brunt i fälten och med mellanbruna bågar, fältindelningar och taklist, och med mörkare bruna dekorlister samt förgyllningar på konsolerna. Från byggnadstiden. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Inbyggnad under läktaren i väster, med kaprum och WC åt norr och med förrådsutrymmen, bl a textilförvaring, åt söder. Läktarunderbyggnaden är mot kyrkorummet klädd med stående vitlaserad träpanel. KOR - Ett femsidigt smalare kor, avskiljt från långhuset genom en hög spetsbågig korbåge med textband, förgyllda bokstäver med blå kanter mot vitt. "Kommen, ty allt är nu redo! Luc. Ev. 14.17." I koret är sakristia avbalkad bakom en skärmvägg. GOLV - Som långhuset, men två steg högre. Korgolvet skjuter ut omkring två meter i långhuset. VÄGG - Yttervägg som långhus. Skärmvägg av trä bakom altaret. Altaruppsatsen utgör väggens mittparti, se beskrivning nedan. Vid sidorna väggar täckta med smala stående ribbor som förenas med spetsbågar, och med en krenelering på krönet. Skärmväggen är brunmålad. Dörrar med diagonalställd pärlspont i fyllningarna. Från byggnadstiden, ombyggd 1928 men återställd 1969. FÖNSTER - Högt sittande rosettfönster med spröjsar i fembladigt motiv, med blyinfattade färgade glas i gult stjärnmotiv. TAK - Som långhus, men eftersom koret är femsidigt så strålar träbågarna upp från sina konsoler mot mittpunkten ovanför altarringen. VAPENHUS - I tornets bottenvåning. GOLV - Granitplattor, moderna VÄGG - Pärlspont, modern, vitlaserad. PORT - Enklare inre port med pardörr med tre fyllningar, ej ursprunglig. Ytterport med pardörr i ramverk med fasade kanter och med pärlspont i fyllningarna. Utsidan klädd med koppar. Från byggnadstiden. TAK - Pärlspont, från byggnadstiden, vitmålat. TRAPPA - Längs sydsidan, med svarvat trappräcke, brun- och gråmålad. SAKRISTIA - Bakom skärmvägg i koret, förhållandevis liten och inrymmer inte någon textilförvaring. Heltäckningsmatta på golvet, vitmålade väggar, och med series pastorum-tavla samt två tavlor som berättar om kyrkans renoveringar 1928-29 och 1989-90. TORN - Vapenhus i bottenvåningen (se ovan). TORNVÅNINGAR - Våningen i läktarplan är inredd och isolerad. Dörr upp till våningarna ovanför, vilka är helt oisolerade. GOLV - Läktarplan: Lackat trägolv. Våningarna ovanför: Obehandlade enkla brädgolv. VÄGG - Pärlspont, modern, vitlaserad. TAK - Läktarplan: Vitmålade skivor. Våningarna ovanför: Obehandlade enkla brädtak. Inga egentliga undertak, endast den obehandlade undersidan på nästa vånings golvbrädor. FAST INREDNING ALTARE - Sammanbyggt med korets skärmvägg, av trä med fyllningar på sidorna, likadana fyllningar som även återfinns på skärmväggen. Målat i bruna nyanser och i samklang med inredningen i övrigt. ALTARUPPSATS - Altaruppsats av profilerat och skulpterat trä, sammanbyggd med skärmväggen i koret. Tre blå spetsbågiga fält inramade av ett skulpterat ramverk med nygotiska arkitekturelement. Mittpartiet bredare och högre än sidopartierna. Spetsiga gavelpartier krönta av korsblommor mellan höga fialer, även de krönta av korsblommor. Allt målat i bruna nyanser likt snickeriinredningen i övrigt, och med förgyllda ornament och korsblommor. I det mittersta blå fältet sitter ett krucifix. ALTARRING - Sluten femsidig, av trä. Runda fyllningar med dekorativa fembladiga genombrott. Målad i brunt likt inredningen i övrigt och med förgyllningar. Överliggare och knäfall klädda i rött tyg.Från byggnadstiden. BÄNKINREDNING - I tre kvarter, fristående från väggarna. Kvarteren är öppna och saknar bänkdörrar. Gavlarna är profilerade och krönta med korsblommor, bänkskärmar i kvarterens fram- och bakkant prydda med stående smala lister som förenas i en bågfris. Kvarterens innanmäten målade i ljust br
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443314
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Frikyrka / bönehus /missionshus
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001802700
- Objekttyp
- BUILDING
FÖRRÅD
Historiska/ursprungliga kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704520
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FÖRRÅD
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703960
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GREBBESTADS KYRKA
ByggnadsbeteckningTakformSpira, Sadeltak - Valmat, Sadeltak, Sadeltak - Valmat
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443317
- Objekttyp
- BUILDING
HAMBURGSUNDS KAPELL
StommeHistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: En kapellbyggnadsförening bildades 1912. Kapellet uppfördes 1914-15. Ritningarna var uppgjorda av byggmästare Axel Johansson, Nösund, som även byggde Nösunds och Bovallstrands kapell med liknande utseende. Kapellet genomgick en betydande renovering 1955, då det bland annat värmeisolerades, bänkar byggdes om etc. Interiören fick då sin nuvarande utformning. Arbetena leddes av Axel Forssén i samarbete med C O Svenson. Kapellet överläts till Kville moderförsamling 1962. 1977 införskaffades en riktig orgel till kapellet, tidigare hade man haft ett orgelharmonium.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443326
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HAVSTENSSUNDS KAPELL
Nuvarande kategorierHistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Den omkring milslånga kyrkvägen till Grebbestad för befolkningen i Havstenssund med kringliggande skärgårdsöar motiverade tidigt behovet av en egen kyrkobyggnad. En kapellbyggnadsförening bildades slutligen 1919. Ordförande var dåvarande komministern i Grebbestad, Rolf Bergendahl. Kapellet kom till stånd närmare tjugo år senare, uppfört efter ritningar av Knut Nordenskjöld, invigt 6 december 1938. Inga större ändringar har skett under åren, endast tillbyggnad av utrymme för WC på baksidan. Invändigt skedde en ommålning 1961, då kyrksalen fick vita väggar och blått tak, i stället för de ursprungligen ockragula väggarna och gröna taket.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443316
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Hovtorps kvarn
TaktäckningsmaterialHistorikKvarnanläggningen uppfördes 1909 och maskineriet är från 1920-40-tal. Kvarndriften upphörde på 1960-talet, men kvarnen används fortfarande för rensning av spannmål. Kvarnen är elektrifierad men inventeringen tar inte upp när detta skedde. Fördämningen revs delvis vid slutet av 1960-talet och kvarnbyggnaden kläddes då också in med plåt.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000975781
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HÖNSHUS
StommeTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704519
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Jonsbo kvarn
Nuvarande kategorierTakformSadeltak, Pulpettak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001132322
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KAPTENSGÅRDEN
Bebyggelse - byggnadHistorikDen äldsta delen av huset byggdes troligen vid sillfiskeperiodens höjdpunkt i Tanum, ca 1780. Omkring 1856 byggdes huset på med en andra våning samt förlängdes och breddades. Byggnaden är uppförd i två våningar med suterrängkällare och har alltså en äldre stomme som senare har byggts till vilket resulterat i en ovanlig planlösning. Denna har i likhet med många andra ursprungligen mindre enkelstugor kommit att influeras av såväl norska byggtraditioner som det västsvenska dubbelhuset. Vid norra gaveln finns en förvaringsbod som är sammanbyggd med angränsande fastighet. Stommen är av knutat timmer medan tillbyggnaden från 1856 är i korsvirke. Tekniken och dess utbredning är ännu föga känd i Bohuslän. Byggnadens fasader är täckta av vitmålad locklistpanel. Fönstren är av tvåluftstyp med spröjs och har varierande omfattningar. Taket är täckt med enkupigt tegel. KÄLLA: Beslut, byggnadsminnesförklaring Västra Götalands län, 2008-12-16, Dnr 432-45591-2004
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001474643
- Objekttyp
- BUILDING
Klockstapel
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningStrax nordväst om kyrkan står en klockstapel av trä, på lagd stensockel och klädd med rödmålad locklistpanel. Skrånande nederdel, rak fyrkantig överdel med rektangulära luckor, svartmålade. Spetsig spånklädd spira, krönt av en vindflöjel med årtalet 1669.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041641
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Klåvholmen norra, fläck
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027840
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Klåvholmen södra, fläck
Nuvarande kategorierTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027841
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Kringlan, kummel
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027863
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KVILLE KYRKA
HistorikHistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Kvilles äldsta kyrka var medeltida. Omnämnd första gången 1391, vigd åt jungfru Maria, men bör ha varit uppförd under 1100-talet eftersom det var en absidkyrka. Den var tillbyggd med torn i väster 1652, en tvärarm i norr 1687 och en 1762. Christian von Schönfeldt målade 1726, bl a i taket. 1853 blev J H Holmqwist kyrkoherde i Kville socken. Hans kraftfulla predikningar, många gånger baserade på Schartaus egna utkast, vann snart rykte och folk började strömma till kyrkan i Kville. Den medeltida kyrkan blev snart för liten och trång. Detta i kombination med den allmänna befolkningsökningen såväl i jordbruksbygderna i Kville som i det till Kville socken hörande kustsamhället Fjällbacka ledde till ett beslut om att bygga en ny och större kyrka med 1800 sittplatser. Den uppfördes, strax bredvid den gamla kyrkan, som en korskyrka. 1864 stod kyrkan klar. Ritningarna var uppgjorda av H. J. Strömberg, Göteborg. Holmqwist lämnade detta jordiska 1879 och antalet gudstjänstbesökare sjönk snart till det mer normala. När Fjällbacka fick egen kyrka 1892 sjönk naturligtvis besökarantalet ytterligare, och antalet platser i kyrkan har därför successivt minskats. 1937 skedde en genomgripande inre renovering, då också kyrkan fick värmeledning och elektricitet. Arkitekten vid arbetena var Knut Nordenskiöld. Under senare tid (1979 och 1991) har ombyggnader med vindfång och läktarunderbyggnader skett.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029065
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KÄLLARSTUGA
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703967
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LADA
TaktäckningsmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703962
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LADUGÅRD
StommeHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703971
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LADUGÅRD
FasadmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703956
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Lilla gåsö nordväst, fläck
HistorikHistorikSvart, fyrkantig fläck (1,2 x 1,2 meter) inom vit ram på Stora Fiskholmen, vid norra inloppet till Grebbestad. Anlagd 1893. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027842
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
lilla gåsö sydost, fläck
Nuvarande kategorierHistorikSvart fyrkantig fläck (1,2 x 1,2 meter) inom vit ram på Lilla Gåsö, vid norra inloppet till Grebbestad. Anlagd 1893. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027843
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LURS KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningLURS KYRKA, byggd i sen nyklassicistisk stil, består av långhus, fullbrett kor i öster, samt sakristian i en halvrund tillbyggnad vid östgaveln. Ett torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade med pilastrar i hörnen, avfärgade i vitt, med en spritputsad sockel, även den vit. Omfattningar kring fönster och portar och hörn är slätputsade. Västra långhusgavlarna är prydda med rundbågigt profilerade nischer, slätputsade och med granitbänkar, samt kors i relief ovanför. Väggarna avslutas uppåt med en profilerad slätputsad taklist, vit. Synliga men övermålade ankarjärn. Långhusets TAK är ett sadeltak, täckt med rött tegel. Över sakristian är taket täckt med gråmålad plåt.Tornspiran kopparklädd. TORNET är av sten, med murar som kyrkan i övrigt. Över ingången sitter årtalet 1862 i svarta järnsiffror i smal rektangulär nisch. Hörnen markeras med pilastrar med profilerade kapitäl; medan tornet högre upp, vid klockvåningen, har avfasade hörn. Rundbågigt avslutade ljudöppningar i alla väderstreck, med rektangulära kopparklädda luckor och spröjsat fönster i överdelen. Under ljudluckorna på varje sida finns runda fönster med rosettspröjsverk. Tornfasaderna avslutas uppåt med en tandad slätputsad gesims. Åttasidig sluten lanternin över svängt brätte och med hög kors krönt spira, allt kopparklätt. Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster genom tornet. En rektangulär stentrappa i fem steg och med järnräcken leder till en rundbågigt avslutad portal med ett överljusfönster ovanför den kopparklädda dubbeldörren. Ytterligare ingångar finns mitt på norra och södra långsidorna genom något utskjutande portaler med profilerade spetsgavlar, krönta av gråmålade järnkors. Rundbågigt avslutade portnischer med överljusfönster ovanför de kopparklädda dubbeldörrarna. Ingång till sakristian i öster genom en rundbågigt avslutad öppning med fönster i övre delen, och en kopparklädd dubbeldörr. FÖNSTREN är höga rundbågiga träfönster, spröjsade och målade i vitt. Solbänkar av granit.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443324
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Lyngö, fläck
ByggnadsbeteckningHistorikSvart, fyrkantig fläck inom vit ram på Lyngö i farleden väster om Bovallstrand. Anlagd 1909. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027849
- Objekttyp
- BUILDING
Långholmen, fläck
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027839
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
MAGASIN
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703965
- Objekttyp
- BUILDING