ANDERSLÖVS KYRKA
TakformTakformSadeltak, Sadeltak, Spira, Hjälmtak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440081
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
BODARPS KYRKA
LagskyddExteriörbeskrivningExteriör Kyrkan består av torn i väster, långhus med två korsarmar samt kor med halvrund absid i öster. Långhuset är romanskt, tornet senmedeltida, korsarmar och kor är från 1864. Murarna är vitputsade och har stora rundbågiga fönsteröppningar med snickerier av ek. Tornet har trappgavlar. Samtliga gavelrösten har blinderingar. Taken är täckta med tegel, skiffer och bly. Långhuset och tornets murar är uppförda som skalmurar av flintsten och gråsten med inslag av sandsten i hörnkedjor och kring tidigare öppningar. Tornets gavlar är byggda av tegel. Tillbyggnaderna från 1864 är byggda av tegel och spritputsade. De äldre delarna är slätputsade. Torn och långhus har ingen sockel men en gråmålad avskiljning mot marken. Övriga delar har en spritputsad utkragande sockel. Mot taket avslutas murarna av en gesims i två språng. Mot långhusets norra sida finns en strävbåge. Tornet är kvadratiskt med två hörn mot söder och väster markerade med kraftiga strävpelare avtäckta med tegel. Flera utskjutande gråstenar syns på tornets strävpelare. Tornet har trappgavlar med blinderingar mot öster och väster. Tinnarna är avtäckta med tegel. Segmentbågiga ljudöppningar med brädluckor finns i alla väderstreck. Hörnkedjor av sandsten visas som ristningar i putsen. Ett flertal ankarjärn syns i tornets fasad. Ett dragband av järn går omkring nordvästra hörnet. Korsarmarnas gavelrösten har blinderingar och koret och korsarmarna har en rundbågsfris längs takfallet på gavlarna. Huvudingången är i väster genom tornet. I den segmentbågiga öppningen sitter en dubbeldörr med överljus. Ytterligare ingångar med enkeldörrar finns i absiden och i södra korsarmen. Dessa sitter i rundbågiga muröppningar med tre språng. Samtliga dörrar är från 1938 och klädda med stående ekpanel. Tidigare fanns även en ingång i norra korsarmen. De spröjsade ekfönstren från 1960 sitter i stora rundbågiga öppningar med tre språng. Glaset är färgat antikglas. Solbänkarna är av sågad och blästrad Gotlandskalksten. Tornets tak är belagt med rött enkupigt tegel, troligen sedan 1914. Tidigare var tornet täckt med blyplåt. Långhuset har falsat blytak. Kor och korsarmar är belagda med skiffer, vilket lades 1864. Absiden med halvcirkelformat kägeltak är belagd med falsad grå plåt i skivtäckning. Strävbågen är avtäckt med rött enkupigt tegel. Avvattningen är delvis av grå plåt, delvis av koppar.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439835
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
bÖSARPS KYRKA
ByggnadsdelByggnadsdelKor - Smalare, Kor - Polygonalt, Kor - Polygonalt, Torn - Västtorn, Torn - Väster, Kor - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Väster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439836
- Objekttyp
- BUILDING
DALKÖPINGE KYRKA
Nuvarande kategorierByggnadsdelTorn - Västtorn, Kor - Öster, Kor - Smalare, Torn - Väster, Kor - Smalare, Torn - Väster, Kor - Öster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439837
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 258, Bösarp
HäradHäradSkytts härad
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/235665cf-1ae8-4f46-9c83-d73823bef616
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 259, Fuglie 1, Fuglie kyrka
SignumMaterialbeskrivningGranit
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/d9b2179a-4c44-4202-9a86-f217a4cedc2a
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 260, Fuglie 2, Toftegården
Alternativt signumPlaceringToftegårdens trädgård, nu vid kyrkan.
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/ff0b42c3-78fa-4453-8d97-be2dff87382d
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 267, Lilla Isie, Västra torp
Alternativt signumUrsprunglig platsOsäker
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/227e8768-68f1-43fd-aa19-1429d43cc329
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 269, Källstorp, Jordberga
PlatsMaterialbeskrivningGranit
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/493e340a-1187-4718-b8fe-c9536a8fb8d1
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 271, Tullstorps kyrka
Alternativt signumUrsprunglig platsOsäker
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/50c5e2b2-6122-4d9c-8467-cad0a19a86f2
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FRU ALSTADS KYRKA
HistorikHistoriknull, Den nuvarande kyrkan föregicks av en romansk stenkyrka. Vid grävningsarbete har hittats stenkistor daterade till 1100-talet och grundmurar under långhusgolvet vilket visar att det funnits en tidigare kyrka. Väster om kyrkan har funnits ett öppet källsprång dit människor vallfärdade. Kring sekelskiftet 1300/1400-talet ökade antalet pilgrimer till källan och byn. Den romanska kyrkan förvandlades till en vallfartskyrka men blev för liten. Ett nytt tresidigt kor i tegel uppfördes i början av 1400-talet. Ett par decennier senare uppfördes långhus, torn och vapenhus. Den nya kyrkan byggdes av tegel i gotisk stil, taket täcktes av bly. Invändigt var kyrkan oputsad och visade tegelmurverket, förutom där kalkmålade bilder fanns. Kyrkan var valvslagen med stjärnribbvalv. Fönstren var stora med spetsbågiga avslut. Ingången var genom tornets västra ingång och genom långhusets sydportal genom vapenhuset. I koret fanns två ingångar, kanske använda vid speciella tillfällen. Troligen uppfördes koret i två våningar med en underliggande krypta. Korets kraftigare murar i jämförelse med långhuset och urtag för bjälklag som hittades vid grävningsarbete 2005 tyder på detta. I kyrkan fanns flera altaren till olika helgon. Kalkmålningarna visar än idag var altaren stod och vilka helgon som tillbads. I korets väggar fanns nischer för reliker och nattvardssilver. En primklocka fanns i koret som ringde vid nattvarden. Primklockan nämns sista gången 1695. Vid reformationen ändrades kyrkorummet. Reformationen i Danmark var 1536. Protestantismen föredrog ett mer avskalat kyrkorum där altaret i koret och predikstolen skulle vara i centrum. Kalkmålningarna målades över. Under 1600-talet fick kyrkan ny bänkinredning, altare och predikstol. Historiska skrifter omtalar dock att flera katolska altaren fanns kvar 1622. För att förtydliga försvenskningen sattes Carl XI:s monogram i ek upp i kyrkorummet. Efter reformationen och upplysningstiden ansågs källkult som vidskepelse. Genom en kunglig förordning 1665 förbjöds offrande vid källor. Folktraditionen var dock stark och vallfart med sjuka till källan fortsatte fram på 1800-talet. Kyrkan har flera gånger reparerats och kalkats om, nedan följer ett urval från underhållsplanen. Befolkningstillväxten gjorde att kyrkan blev för liten under 1700-talet. En läktare byggdes 1742 med barriär med tretton målade tavlor. Taket som varit täckt av bly täcktes istället av tegelpannor och tornet i väster sänktes. En sakristia inrättades bakom altaret. Golvet, täckt av gravstenar i långhuset, höjdes. 1801 gjordes en renovering med kalkning, takstolar reparerades och nytt tak. Klockorna togs ner och placerades i en provisorisk klockstapel eftersom tornet var i mycket dåligt skick.1827 reparerades tornklockan liksom murar, takfall och kyrkogårdsmur. 1831 togs en ny dörr upp i korets östra fasad som senare sattes igen. 1847 dokumenterade C G Brunius kyrkan och upprättade ritningar på den befintliga kyrkan. 1856 flyttades den befintliga drängaläktaren från väster till norr och en ny orgelläktare byggdes i väster och en orgel köptes. 1867-68 togs gravstenarna i mittgången bort. Nya rektangulära träfönster sattes in. 1878 ersattes träfönstren av spetsbågiga järnfönster. 1883 togs den medeltida dörren till kyrkans sydportal bort. 1906-07 genomfördes en större restaurering efter ritningar av Theodor Wåhlin. Han var både domkyrkoarkitekt och arkitekt vid Överintendentsämbetet. Restaureringen innebar bland annat att fönstren rekonstruerades till ursprunglig stil efter ett bevarat gotiskt fönster med murade mittposter. Glasen ersattes med blyspröjsade rutor med stormjärn. Den västra entrén i tornet togs åter upp. Sydportalen restaurerades och den gamla dörren sattes åter in. En sakristia med källare uppfördes intill koret. Ny bänkinredning gjordes med bibehållandet av målade sidostycken från de äldre bänkarna. Kalkmålningarna restaurerades, målningarnas konturer fylldes i. Kalkmålningarna har därefter flera gånger rengjorts och konserverats. Predikstolens vita färg togs bort. Krucifixet med nytt kors placerades åter i triumfbågen. Läktaren på norra sidan flyttades tillbaka till väster och blev ny orgelläktare. Förmodligen lades kyrkans kalkstensgolv vid denna tidpunkt men det är inte klarlagt. 1928 installerades en ny värmeanläggning. Vid grävningen påträffades en äldre grundmur. Vid dräneringsgrävning 1935 påträffades en stenkista som daterades till 1100-talets slut. 1944 installerades en ny orgel med fasad av Eiler Græbe. 1965 gjordes förslag till förändring av vapenhuset, då förråd, av arkitekt Torsten Leon- Nilson. Den äldre orgelfasaden samt en kyrkklocka från 1522 placerades i vapenhuset. Vid omputsning av tornet 1978 gjordes en byggnadsarkeologisk undersökning. Tornets västportal är troligen ursprunglig, det vill säga gjord när tornet byggdes. Torn och långhus låg i förband och är alltså uppförda samtidigt. Långhusgaveln mot väster har senare förhöjts med befintliga trappstegstinnar och blinderingarn
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028692
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FUGLIE KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningKyrkan i nygotisk stil från 1904 består av torn med spira i väster, långhus, smalare lägre kor med femsidig avslutning i öster samt en sakristia på korets norrsida. Murarna är av rött tegel och taket är belagt med skiffer. Fasaden är rikt artikulerad och indelad med strävpelare, gesimser, blinderingar och trappstegsgavlar. Fönstren är spetsbågiga och dess masverk är av betong. Kyrkans murar är uppförda av rött maskinslaget tegel murat i kryssförband, det vill säga vartannat skift med löpstenar och vartannat med koppstenar. Kyrkans sockel av gråsten är klädd med kalksten och har snedfasad avslutning. I de röda tegelmurarna finns inslag av horisontella smala band med ett skift brunglaserat tegel. Runtom kyrkan löper en takgesims med keramiska plattor med reliefer av blommor och blad. Plattorna beställdes från Villeroy och Boch i Merzig, Tyskland. Ovanför gesimsen är ett skift vitglaserat tegel och en tandsnittsfris. Fönster och andra öppningar markeras av ögonbryn, en båge i brunglaserat tegel. Fasaden indelas vertikalt med strävpelare som är avtäckta med kalksten. Tornet avslutas under spiran med trappgavlar med blinderingar i alla väderstreck. Trappgavlar har även långhuset och sakristian. Kyrkans fönster sitter i spetsbågiga nischer med omfattning av profiltegel. Fönstrens masverk är av gulmålad betong. Varje fönster i långhuset är indelat i tre höga smala fönster och därovan ett fyrpassfönster och två mindre trepassfönster. Korets fem fönster är med masverk indelade i två rutor med ett fyrpass ovanför. Glaset är blyspröjsat med målade glas. De blyinfattade fönstren är inmurade i smygen och förstärkta med horisontella plattjärn. Solbänkarna är klädda med kalksten. I tornets västvägg sitter ett sexpassfönster med färgat glas och i koret ett runt fönster med glasmålning med motiv. Tornet har dubbla ljudöppningar med brädluckor i alla väderstreck. Kyrkans huvudingång är i tornets västra fasad i ett utskjutande spetsbågigt gavelparti tillverkad av sandsten från Öved. I perspektivportalen finns kolonner med knoppkapitäl. Tympanon ovan dörren är dekorerat med reliefer av blommor och blad. Dubbeldörren är klädd med brunlaserad stående panel på utsidan med stora dekorativa gångjärn av järn med bladmönster. I öster finns en ingång till sakristian. Portalen är rundbågig romansk av sandsten och kommer från den medeltida kyrkan. Enkeldörren har panel och dekorativa gångjärn lika huvudingången. Kyrkans tak är täckt med skiffer, som förnyades 2015, i grått och rött med mönsterläggning. Tornet kröns av en åttkantig spira klädd med koppar. Spiran och koret kröns av gjutjärnskors. Takavvattningen och takplåtar är av rheinzink.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439838
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GRÖNBY KYRKA
ByggnadsdelByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Öster, Torn - Väster, Korsarm, Korsarm, Kor - Öster, Kor - Polygonalt, Kor - Polygonalt
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439839
- Objekttyp
- BUILDING
GYLLE KYRKA
TakformTakformSadeltak, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439840
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GÄRDSLÖVS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningInteriör Nuvarande huvudingång är i norra korsarmen. I den inryms vapenhus, mötesrum och förråd. Golvet i korsarmen är belagt med kvadratiska tegelplattor, innertaket är klätt med oljad furupanel och de ojämna väggarna är vitputsade. Ekfönsterna har tonade glas. Korsarmen byggdes om 1962 av Eiler Græbe och hade före ombyggnaden ett tunnvalv. I det rymliga vapenhuset finns målade porträtt av tidigare kyrkoherde och hans hustru, klädhängare samt stolar, bänk och textilförvaring. Till långhuset och till mötesrummet leder rundbågiga pardörrar av ek med ramverk mot vapenhuset och klädda med panel på andra sidan. Kyrkorummet ligger två steg högre än vapenhuset. Kyrkorummet består av tornrum, långhus och kor. Tornrummet är en integrerad del av långhuset. Ett litet vindfång med dörrar av ramverk och fyllningar finns framför torningången. Öppna bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna. Väggarna och valven är slätputsade och vitfärgade. Golvet är belagt med kalkstensplattor, i mittgången täckt med en lång röd gångmatta. Under bänkarna ligger obehandlat brädgolv. Höga rundbågiga spröjsade träfönster ger ljus åt rummet. Predikstolen står i sydöst i långhuset och framför den dopfunten och en brudbänk. Två rökelsekar hänger på väggen i långhuset. Orgeln är placerad på golvet i nordöst i långhuset. Långhuset är välvt med tre vita kryssribbvalv, tornrum och kor med vardera ett valv. Långhusets västligaste valv och tornvalvet slogs 1854 medan de andra valven är från 1400-talet. Gördel- och sköldbågar med föjdskift är spetsbågiga. Valven vilar på tresprångiga pilastrar med kragband. Ribborna har fyrkantigt tvärsnitt. Från taket hänger mässingskronor. Det är stor skillnad på de släta valven från 1854 och de mer toppiga, ojämna valven från 1400-talet. Vita dragstag sitter mellan ytterväggarna. Koret är upphöjt med tre steg av granit. Triumfbågen mellan långhus och kor är rundbågig och smal. Framför den hänger ett triumfkrucifix på ett dragstag. Golvet är belagt med röd och grå kalksten och koret är välvt med ett kryssribbvalv. Koret upptas av altarordningen med altarring, altare och altaruppsats. Bakom altaruppsatsen finns den tillbyggda sakristian med brädgolv, putsade väggar och platt tak. I sakristian står klädskåp och skrivbord. Nergången till gravkoret är genom en trälucka i golvet täckt med matta framför kortrappan. I gravkoret vilar stoftet efter fem personer från Näsbyholm. Gravkoret är inte besökt. På tornets norra fasad finns ingången till tornets övre våning och vindarna. En tegeltrappa leder till vinden över kyrkorummet. Valven av halvstenstegel är inte isolerade. 1400-talsvalven har en toppigare form än de från 1800-talet. På vinden syns hur gråstensväggarna är förhöjda med tegel. Taklaget över långhuset består av sparrar, hanband, stödben och tassar. Sammanfogningen är halvt i halvt och med dymlingar. Flera takstolar är förstärkta med brädor. Underbrädningen är av spontade brädor. En brant trätrappa leder till klockvåningen där klockbocken står med två klockor. Spånplattor ligger ovanpå brädorna på golvet, tegelväggarna är tunt putsade. Dubbla ljudöppningar finns i tre väderstreck. Det är öppet upp i nock. Inredning och inventarier Altaret från 1800-talet är rektangulärt med ramverk och fyllningar av svartmålat trä. Altaruppsatsen av målat snidat trä är från slutet av 1600-talet. Altartavlan med motivet Herdarnas tillbedjan i dova färger inköptes i Rom 1903 av kyrkans dåvarande patronus Fredrik von Blixen-Finecke. Enligt inventarieförteckningen är målningen från mitten av 1600-talet. Den omges av en snidad ram med bladverk och vid sidorna kolonner med korintiska kapitäl. Den utsirade arkitraven är krönt av två voluter och i mitten står Kristus med segerfanan. Dopfunten av sandsten är samtida med kyrkans uppförande. Kvadratisk bas. Kvadratisk konisk cuppa med inhuggna kolonnetter i hörnen. Varje sida har två arkadbågar men är olika utformad inom arkadbågarna med träd, blommor, sol och måne. Enligt Tynells gruppering tillhör dopfunten Munkarpsgruppen. Dessa kännetecknas av de är fyrkantiga, har rundstavar i hörnen och ett eller två rundbågsfält på sidorna. Det finns ett 25-tal dopfuntar i sydvästra Skåne som hänförs till denna grupp. Predikstolen med baldakin från 1600-talet är av rikt snidat bemålat trä. Trappan tillkom på 1800-talet. Korgens bas och undersida nygjordes i gammal stil 1902 efter förslag av Salomon Sörensen. Korgens sidor har reliefer av Jesus och evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Sidorna avdelas i hörnen av snidade kvinnor och fruktornament. Baldakinen kröns bland annat av basunblåsande änglar. Altarringen av trä är från 1800-talet med halvcirkelformad plan. Räcke av figursågade balusterdockor av vitmålade brädor. Överliggare och knäfall är klädda med röd sammet. Bänkinredningen är öppen och tillkom efter Salomon Sörensens ritningar 1902. Gavlarna dekoreras av en räfflad pilaster med bas och kapitäl och avslutas upp
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439841
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HAMMARLÖVS KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningExteriör Kyrkan består av långhus, smalare kor med halvrund absid i öster och i väster ett runt västtorn, samtliga från romansk tid. En korsarm byggdes till på södersidan år 1800 och på norrsidan 1862. Kyrkan är vitputsad, har trappgavlar och rundbågiga dörr- och fönsteröppningar. Murarna i långhus, kor och absid är uppförda av gråsten med inslag av flinta och med hörnkedjor av sandsten. Murarna är spritputsade och vitkalkade. Listverk och omfattningar vid fönster är slätputsade. Trappgavlar finns på torn, långhus och kor. Tornets trappgavlar följer tornets runda form. Absidens mur avslutas uppåt med en rundbågsfris som är slätputsad. Kor, långhus och korsarmar har en utkragande takgesims. Det runda tornet har ett flertal dekorativa svartmålade ankarslut synliga i muren. Detta visar att tornet förmodligen förstärkts under årens lopp. Korsarmarnas murar är uppförda av tegel. Murarna är spritputsade och vitkalkade förutom gavelröstena och omfattningarna runt fönster och dörrar som är av oputsat rött tegel. Korsarmarna har trappgavlar, de oputsade gavelröstena är försedda med blinderingar. Gjutjärnsfönstren från 1862 sitter i höga rundbågiga öppningar. Fönstren är indelade i två rundbågar och en övre cirkel. Glaset är diagonalt blyspröjsat. Solbänkarna är av galvad plåt. Dessutom finns varsitt litet fönster i absiden och i tornet. De har solbänkar täckta med kalksten. Två fönster i korsarmarna har mot väster ytterbågar av trä utanför gjutjärnsfönstren. Tornet har ljudluckor av brädor i alla väderstreck. Huvudingången är i väster i tornet. Öppningen som togs upp omkring 1800 är segmentbågig och dörren är klädd med lackad stående panel. Tornet har en äldre rundbågig smal öppning med bräddörr som inte längre används. Ytterligare ingångar finns i korsarmarna i norr och söder. Den norra ingången omges av en hög rundbågig omfattning av oputsat rött tegel i två språng. Dörren är raktäckt och klädd med liggande panel. Tympanon över dörren är vitputsat. Ingången i södra korsarmen har ingen omfattning. Den raktäckta enkeldörren är klädd med stående panel och modernt trycke. Dörren ersatte en pardörr 2014. Långhus, kor och korsarmar har sadeltak belagt med skiffer. Tornets tak har kopparplåt i skivtäckning. Absidens halvcirkelformade kägeltak täcks av falsad blyplåt. Avvattningen är av galvad plåt. Absiden har inga hängrännor. Anslutningsplåtar på taket är av blyplåt.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028693
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
Historiska/ursprungliga kategorierInteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med röda kvadratiska tegelplattor, väggarna är slätputsade och vitfärgade, taket är lågt och klätt med vitmålade brädor. Rummet har dagsljus från två högt sittande fönster varav det ena skärs av med taket. I norra delen finns en trappa till tornets övre våningar. Under trappan finns ett teknikutrymme avdelat med en vit brädvägg. Rummet är möblerat med broschyrställ, bord och bänk. På väggen hänger Karl XII:s monogram. En ekådrad pardörr med blyglasad överdel leder till kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus och smalare kor. Öppna ekådrade bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna. I långhusets västra del står orgelläktaren. Långhuset är välvt med tre putsade kryssribbvalv, vilande på tresprångiga pilastrar med kragband. Valven är murade med halvstenstegel. Valvribborna har rektangulärt tvärsnitt. Gördel- och sköldbågarna är spetsbågiga och har följdskift. I valven hänger mässingsljuskronor och på väggarna lampetter. Väggar och valv är slätputsade och dekormålade i nygotisk stil sedan 1901. Bårder med bladslingor omger fönstren och löper även längs väggarna i fönstrens nederkant. Nedre delen av väggarna är målade som imiterade stenblock och marmorerade, liksom valvbågarna och ribborna. Valvkapporna är delvis målade med bladslingor. Golvet är belagt med mörkröda kvadratiska tegelplattor från 1960. Under bänkkvarteren ligger furubrädor. Stora, lågt placerade gjutjärnsfönster belyser rummet. Fönstren är försedda med innerfönster med smal mörk metallbåge och helt glas. Predikstolen och ett piano står i sydöst, en ljusbärare i nordöst. Koret är upphöjt ett steg och belagt med samma tegel som i långhuset. Koret är välvt med ett kryssribbvalv liksom i långhuset. Väggar och valv är dekormålade och valvkapporna i koret är helt täckta med bladmönster. Koret avslutas med ett sexkappigt valv målat blått med en stjärnhimmel. Koret upptas av altaruppsats, altarring och dopfunt. Den lilla sakristian inryms bakom altaruppsatsen. I väggarna finns två små murnischer och en prästutgång. På ömse sidor om dörren sitter små fönster med färgat glas i starka färger. Orgelläktaren i väster med avrundade hörn vilar på pelare. Läktarbarriären är tät med lister för att likna ramverk, ådringsmålad och tillkom 1930 när läktaren utökades. Tornets övre våningar nås från vapenhuset. På fjärde våningen finns klockvåningen med klockbocken av furu med två klockor. Väggarna är slätputsade och på golvet ligger brädor. Det är öppet upp mot tornvinden. Det finns ljudöppningar åt fyra håll. Vinden nås genom en plåtlucka från tredje våningen. Valven är oisolerade. Taklaget förnyades när kyrkan byggdes till 1854. Takstolarna av furu står tätt och består av högben, dubbla hanband, tassar, stödben och remstycken. Träspån ligger som underlag för takpannorna. Inredning och inventarier Altaret av trä är tillverkat i ramverk och fyllningar. Altaret är rektangulärt med rundade hörn och målat ljust grönbeige. På baksidan finns lådor för förvaring. Tillverkat okänt år. Altaruppsatsen är en målning i dova färger föreställande Jesus i Getsemane målad 1862 av CC Dahlberg. Målningen omges av en förgylld ram med dekorativa bårder. Altarringen har en mjukt svängd planform och innehåller två grindar. Altarräcket av trä i nygotisk stil är genombrutet med en arkad med tre- och fyrpass. Målad i bruten vit. Överliggare och knäfall är tygklätt. Tillverkad okänt år men troligen när kyrkan byggdes till 1854. Dopfunten är medeltida av sandsten och troligen från när kyrkan uppfördes. Den runda cuppan är dekorerad med en rundbågsfris i överkant och en repstav i mitten. Nedtill finns så kallad godronnering, stående rundstavar. Foten av kalksten är fyrkantig med markerade hörntappar. Den står på ett modernt fyrkantigt underrede av kalksten. Funten står nära Bollerupsgruppen enligt Lars Tynell i Skånes medeltida dopfuntar. De kännetecknas av rundbågsfris i ovankant och godronnering på undersidan. Predikstolen med baldakin från 1850-talet är ritad av arkitekt J E Söderlund. Ny trappa tillkom 1901. Den sexsidiga korgen har sidor med arkadbågar med trepass. I fyllningarna är målat växter och bladornament. Korgen är målad i mörk ekådring med förgyllda detaljer och växter i dovt gult och grönt. Baldakinen kröns av en stor förgylld krona av slingrande blad. Bänkinredningen är öppen, i nygotisk stil och tillkom 1901 vid kyrkans renovering. Bänkarna är likadana som sattes in i Trelleborgs kyrka 1884 och var ritade av Helgo Zettervall. Gavlarna är dekorativt utformade med genombruten fot och fyllningar med rundbågar, fyrpass samt armstöd. Gaveln avslutas upptill av en profilerad överliggare. Ryggstöden är i ramverk med fyllningar. Målad i ljus ekådring. Röda dynor ligger i bänkarna. För att dölja nya radiatorer under sitsarna har gavelfotens öppning numera en skiva på insidan. Orgeln är byggd 1930 av A Magnussons Orgelbyggeri i Göteborg. Omdisponerades
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439842
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HERRSKAPSSTALLET
Bebyggelse - byggnad21000001000508http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000508Bebyggelse - byggnadTRELLEBORG JORDBERGA 1:6 - husnr 39HERRSKAPSSTALLETLän: Skåne, Kommun: Trelleborg, Landskap: Skåne, Socken: Källstorp , Stift: Lunds stift, Församling: Källstorps församlingNybyggnadsår: 1842 - 184213.413552463214986,55.41519832575418http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001000508http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001000508http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001000508RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000508
- Objekttyp
- BUILDING
JORDBERGA SLOTT
Bebyggelse - byggnad21000001000510http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000510Bebyggelse - byggnadTRELLEBORG JORDBERGA 1:6 - husnr 2JORDBERGA SLOTTLän: Skåne, Kommun: Trelleborg, Landskap: Skåne, Socken: Källstorp , Stift: Lunds stift, Församling: Källstorps församlingNybyggnadsår: 1650 - 165913.415600446425053,55.41486461880328http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001000510http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001000510http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001000510RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000510
- Objekttyp
- BUILDING
Kapell
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningVi närmar oss byggnaden söderifrån genom ett brett grindparti av smide med bildmotiv. I fjärran syns kapellet med sin kopparklädda takkupol och rundbågiga portal. En rak asfalterad gång kantad av kraftigt hamlade lindar leder mot det upphöjda kapellet och rakt på trappan och ingången. Den breda trappan belagd med granit leder upp till en stor stenlagd terrass kring kapellet. En vitputsad mur i två nivåer omger terrassen, på den nedre nivån finns plantering. Trappan omges av kraftiga granitblock och på dem står eldfat som numera används som planteringskärl. Uppbyggnaden är strikt symmetrisk förutom den nya hissen vid sidan om trappan. Byggnaden består av ett centralt runt kyrkorum från 1937 omgivet av en uppglasad cirkulär gång från 2017 med entré- och väntrum. Entréporten ligger i en utkragande rektangulär del till vilken den glasade gången ansluter. I anslutning finns även ett ceremonirum för icke kristna begravningar. Dessutom finns serveringsrum och diverse biutrymme. En rektangulär byggnadskropp med kontor och sammanträdesrum byggdes till i väster 2017 samt en klostergång som är en korridor utanför de befintliga rummen. På nedre planet finns krematoriet med tillhörande biutrymmen. Murarna är spritputsade och vita. De äldre delarna har sockel av granit. Efter tillbyggnaden är stensockeln mestadels synlig inomhus men på entrépartiet finns granitsockel utvändigt. Den glasade halvrunda gången har isolerglas från golv till tak mellan murpartier. Fönstren är rundbågiga med blyglasfönster i kyrkorummet. Alla övriga fönster är raktäckta, rektangulära eller kvadratiska av olika format, de flesta med isolerglas och vita aluminiumpartier. Anläggningen har flera entréer men kapellets huvudingång är fortfarande i den ursprungliga portalen från 1937. Entrén skjuter ut med en rektangulär del från det runda kapellet. Utkragningen är mindre efter tillbyggnaden av glasgången. Portalen är rundbågig och dess nisch är klädd med natursten. I tympanon sitter ett konstverk i sandsten efter förslag av konstnär Axel Ebbe med motiv av svanars flykt och en inskription med en psalmvers. Stenreliefen är huggen av Towe Persson. Dubbeldörren av trä är klädd med kopparskivor på utsidan. Handtagen består av kopparringar med motiv av en orm som biter sig i svansen, en symbol för evigheten. Kopparklädda enkeldörrar finns även symmetriskt på ömse sidor om glasgången. Ytterligare ingångar finns till kontor och krematorium. Den nya entrén på nedre plan är ett glasat vitt aluminiumparti. Portarna i öster till visningsrum är klädda med stående panel och klädda med koppar i nederkant. Kapellet har ett kupoltak klätt med falsad koppar i skivtäckning med förskjutna tvärfalsar. Kupolen kröns av ett förgyllt kors. Takavvattningen på kapellet är av koppar. De plana taken på kontor och ceremonirum är klädda med papp och har en ståndplåt av grön plåt. Krematoriedelens välvda tak är klätt med grön plåt.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051472
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KLÖRUPS GAMLA HÄRADSHÄKTE
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000982361
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KOSTALLET
Historiska/ursprungliga kategorier21000001000502http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000502Bebyggelse - byggnadTRELLEBORG JORDBERGA 1:6 - husnr 41KOSTALLETLän: Skåne, Kommun: Trelleborg, Landskap: Skåne, Socken: Källstorp , Stift: Lunds stift, Församling: Källstorps församlingNybyggnadsår: 1844 - 184413.412959258958674,55.416442325392154http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001000502http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001000502http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001000502RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000502
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KYRKOKÖPINGE KYRKA
TakformTakformSadeltak, Kägeltak, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439843
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KÄLLSTORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningKyrkan består av långhus med tresidig avslutning i öster från 1860, ritat av Brunius. Tornet i väster och sakristian norr om långhuset byggdes 1897, ritat av Salomon Sörensen. Murarna är av rött tegel och taket är belagt med skiffer. Långhuset är indelat med strävpelare mellan de spetsbågiga fönstren. Torn och sakristia har trappstegsgavlar med blinderingar. Långhusets fullmurar är uppförda av rött handslaget tegel murat i munkförband. Mellan fönstren indelas fasaden med slanka strävpelare som trappas. Murarna avslutas uppåt med en spetsbågsfris av tegel och en gesims med tre utkragande tegelskift. Långhusets sockel av gråsten är putsad. Torn och sakristia är till skillnad från kyrkan i övrigt uppförda av maskinslaget tegel murat i kryssförband, dvs vartannat skift med löpsten och vartannat med koppsten. Tornet nedre del är bredare än långhuset. På tornets norra och södra sida finns utbyggda trapphus som kröns av trappgavlar med blinderingar. Tornets övre del är slankare och kvadratiskt. Det avslutas på alla sidor med höga trappgavlar med blinderingar. Tornspiran är åttkantig, täckt med skiffer och kröns av ett kors. Även sakristian har en trappstegsgavel mot norr. Långhuset och korets fönster sitter i spetsbågiga nischer med omfattning av ett språng. En murad tegelpelare delar fönstren i två spetsbågiga öppningar. De blyinfattade diagonalspröjsade glasen är inmurade i smygen och förstärkta med horisontella järn. Korets tre fönster är försedda med glasmålningar, det östra med motiv av Kristi uppståndelse, och målad av Svante Thulin. Solbänkarna är inklädda med rödmålad plåt. Tornets fönster är av spröjsat gjutjärn och sitter i olikformade öppningar, lansettformade, runda och segmentbågiga. Tornet har dubbla spetsbågiga ljudöppningar med brädluckor i alla väderstreck. Kyrkans huvudingång är i tornets västra fasad och omges av en segmentbågig omfattning med tre språng. Pardörren är klädd med stående panel på utsidan med stora dekorativa gångjärn med bladmönster av järn. I sakristian finns en prästingång samt en dörr till källaren. Båda sitter i segmentbågiga öppningar. Kyrkans sadeltak och spira är täckt med mörkgrå skiffer. Takavvattningen på tornet var tidigare genom utkastare utformades som drakhuvuden gjutna i cement som inte längre används. Numera finns delvis invändiga stuprör i tornet. Avvattning är med fotrännor av koppar och röda stuprör. Trappgavlarnas tinnar samt strävpelarnas avtrappning är klädda med koppar.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439844
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LILLA BEDDINGE KYRKA
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset i tornet är ett nästan kvadratiskt rum utan dagsljus. Rummet är välvt med ett flackt kupolvalv som vilar på konsolstenar i hörnen. Golvet är belagt med svartvita terrazzoplattor. Rundbågiga öppningar i norr och söder leder till trapputbyggnaderna. Dessutom finns rundbågiga nischer mot norr och söder. På väggen hänger en kyrktupp från gamla kyrkan samt ett foto på den pietàskulptur som nu finns på Historiska muséet i Stockholm. En ådringsmålad pardörr leder till kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus, korsmitt, korsarmar mot norr och söder samt kor. Sakristian inryms i den halvrunda absiden i öster. I långhusets västra del finns orgelläktaren. Öppna bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset och i båda korsarmarna. Bänkarna går ut till ytterväggarna. Golvet är belagt med svart, gult och rött tegel i mönsterläggning med diagonalt rutmönster. Under bänkarna ligger brädgolv. Långhus, korsarmar och kor är täckta med breda tunnvalv. Över korsmitten höjer sig ett stort kupolvalv. Valven är murade av tegel, putsade och vitfärgade. Väggarna är målade i beige. Mellan vägg och valv löper en rundbågsfris och en profilerad gesims. Det mesta av inredningen är målad i ljusbrun ekådring. Gjutjärnsfönstren är gråmålade på insidan. Innerfönster med hel ruta och smal svart aluminiumbåge finns sedan 2014. I korsmitten under valvkupolen står lösa stolar, flygel och predikstol. I de båda korta korsarmarna står bänkar och i söder en digitalorgel. Framför utgångarna i korsarmarna finns små vindfång med sadeltak och rundbågsfriser. Under de stora tredelade fönstren löper rundbågsfrisen och ovanför är det vitmålat. Koret är upphöjt och nivåskillnaden tas upp av två djupa trappsteg i ek. På golvet i koret ligger gråvit terrazzo med en svart fris längs kanterna. I koret står dopfunt, altarring, altaruppsats, ljusbärare, dopträd, ett par stolar och små bord. Absiden avdelas med ett altarskrank vid sidan om altaruppsatsen med dörrar på ömse sidor. Skranket som är målat i beige med detaljer i guld har en rundbågsfris i ovankant och är sammanbyggt med altaruppsatsen. Rundbågen mellan kor och absid är bemålad med texten ära vare gud i höjden!. Den lilla sakristian i absiden är täckt med ett hjälmvalv, på golvet ligger slipad kalksten. En ådringsmålad innerdörr sitter framför utgången. Förvaringsskåp och ett skrivbord står i sakristian. Orgelläktaren i väster har en barriär som är genombruten, uppbyggd med rundbågar och kolonnetter målad i ådringsmålning med förgyllda detaljer. Läktaren vilar på parvis uppställda beige träpelare med dekorativa tärningskapitäl och bas. Läktaren utvidgades 1928. Under orgelläktaren finns en liten barnhörna och ljudanläggning. Utgången till vapenhuset omges av en pespektivportal med svagt spetsbågig omfattning med tre kolonner med tärningskapitäl på varje sida. Tornets övre våningar nås via trapptorn från vapenhuset. Tornrummet på andra våningen får ljus från det stora rosettfönstret och rummet upptas av orgelhuset och förråd. Väggar och tak är beigemålade, på golvet ligger brädgolv. Vinden nås från en lucka på tredje våningen. Valven är täckta med cellulosaisolering. Taklaget av bilad furu över långhuset består av sparrar, kryssparrar och stödben. Tassar och remstycken är dolda under isoleringen. Inredning och inventarier Altare av trä med ramverk och fyllningar. Altaret ritades av Helgo Zettervall och tillkom 1882. Altaret är sammanbyggt med altaruppsats och altarskrank. Altare 2 av Vallby design från 2010. Flyttbart bordsaltare i mörkt trä med alla hörn på ben och skiva i ljust trä. Altaruppsatsen är en oljemålning omgiven av rundbågig förgylld ram och arkitektoniskt uppbyggd omfattning med kolonnetter på sidorna som övergår i ett altarskrank. Altaruppsatsen och skranket var tidigare ådringsmålade. De målades beige med guldfärgade detaljer vid okänd tidpunkt. Altartavlan målades av Alexander Malmquist och köptes till gamla kyrkan 1833. Bilden framställer nedtagningen av Jesus från korset. Altaruppsatsen ritades av Helgo Zettervall och tillkom 1882. 2005 byttes ljushållarna till elbelysning runt altartavlan. Altarringen av trä har halvcirkelformad plan. Det genombrutna räcket består av rundbågar och kolonnetter som är ådringsmålat med detaljer i guld. Överliggare och knäfall är klädda med röd sammet. Altarringen ritades av Helgo Zettervall och tillkom 1882. Dopfunten av sandsten är medeltida. Den runda cuppan är dekorerad med rundbågar i ovankant. Mellan fot och cuppa finns en repstav. Foten är fyrkantig och därovan finns fyra människogestalter i halvformat. Predikstolen av trä i nyromansk stil tillkom 1882 och ritades av Helgo Zettervall. Den cylindriska korgen indelas med rundbågar och kolonnetter. Ådringsmålad med detaljer i guld. En rundbågsfris finns i korgens nederkant. Korgen vilar på ett avsmalnande skaft med en kvadratisk fot med reliefer av rundbågar. Bänkinredningen är öppen, tillkom 1882 och ritades av Helgo Zettervall. Gavlarna av ramverk är sm
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049993
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LILLA ISIE KYRKA
ByggnadsdelByggnadsdelSakristia - Öster, Absid - Rundad, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Kor - Öster, Torn - Väster, Absid - Öster, Kor - Fullbrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028697
- Objekttyp
- BUILDING
LILLA SLÅGARPS KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningKyrkan består av ett brett långhus, smalare och lägre rakavslutat kor i öster samt ett kvadratiskt torn i väster. Långhus och kor är från 1868. Tornet är från 1823. På södra sidan av koret finns en nedgång till pannrum under koret. Murarna är vitputsade, fönsteröppningarna är stora rundbågiga. Fasaden artikuleras av oputsat rött tegel kring öppningar och i takgesimser. De flacka sadeltaken är täckta med röd plåt, liksom tornets lanternin. Under 1800-talskyrkan finns delar av grundläggningen till den medeltida kyrkan kvar. Den upptäcktes 1965 när ett nytt cementgolv göts. En del sten från medeltidskyrkans murar återanvändes i den nya kyrkan. Murarna är uppförda av gråsten med inslag av sandstenskvadrar som tillhört den gamla kyrkans hörnkedjor. Tornet är uppfört av gråsten. Murarna är stänkputsade med slätputs på tornets lister. Fönster- och dörröppningar samt takfriser är murade med oputsat rött maskinslaget tegel. Långhus och kor har sockel medan tornet är utan sockel men med synliga grundstenar. Takgesimserna är utformade med tandsnitt och ett listverk med tre språng i oputsat rött tegel på kor och långhus. Gesimsen fortsätter även på gavlarna. Tornet är kvadratiskt med ett slätputsat listverk vid takfoten. Rundbågiga ljudöppningar omgivna av släta pilastrar finns i alla väderstreck. Öppningarna har brädluckor. På ömse sidor om ljudöppningarna finns rektangulära blinderingar. Kyrkan har två ingångar. Huvudingången ligger i väster genom tornet. Portalen är uppbyggd med slätputsade enkla lisener på ömse sidor om dörren och ovanför horisontella lister. Mellan dem finns sandstensplattor med inskriptioner med årtalen 1823 med romerska bokstäver och 1868. Ovanför portalen sitter ett halvcirkelformat spröjsat fönster. Den stickbågiga brunmålade dubbeldörren är av ramverk med dekorativa fyllningar. Den nya dubbeldörren från 2018 sitter i en rundbågig öppning i den nordöstra långhusmuren. Dörren är klädd med oljad stående ekpanel på utsidan och ekpanel i fiskbensmönster på insidan. Fönstren i långhus, kor och torn är alla rundbågiga och omgivna av rött tegel i två språng. De kopplade bågarna är av ek sedan 1965 då gjutjärnsfönstren byttes ut. Fönsterbågarna är småspröjsade med rutor av antikglas. Solbänkarna är av kraftiga granitblock. Korets fönster mot öster skiljer sig genom att vara blyspröjsade med färgat antikglas mellan ekspröjsarna. Långhuset har tio stora fönster medan kor och torn har något mindre fönster. Långhus och kor har flacka sadeltak. Tornet har ett flackt tälttak med en lanternin med öppningar i alla väderstreck. Lanterninen täcks också av ett tälttak som kröns av en spira med klot. Samtliga tak är belagda med falsad rödmålad plåt i skivtäckning med förskjutna hakfalsar. Avvattningen är med röda hängrännor och stuprör.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439845
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
MAGLARPS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning sedan 1830 då det tidigare vapenhuset revs. Det är ett rektangulärt rum med hög takhöjd och dagsljus från två fönster bredvid ingångsporten. Golvet är belagt med rött kvadratiskt tegel, väggarna är tunt putsade och kalkade med teglets struktur synlig, taket är ett bjälklag med furubalkar och omålade brädor. I tornet hittades 1971 vid en arkeologisk utgrävning två kistor. Den ena var en medeltida kista av samma tegel som kyrkan. Kistan daterades till 1180 1200. Graven tillhör troligen kyrkans patronus. Kistan var gravsatt efter kyrkan var färdigbyggd. Rummet var tidigare välvt med ett dubbelvalv som revs 1830. I hörnen syns rester av valvet i form av flersprångiga pilastrar och stympade valvribbor. En öppen trätrappa leder till nästa våning i tornet. Vapenhuset är möblerat med bokbord, klädhängare och en modell av kyrkan. Kyrkorummet består av långhus, smalare kor med absid och en nykyrka i norr. Långhuset har två travéer, koret en och nykyrkan en travée. I långhusets västra del finns orgelläktaren. Slutna bänkar står på ömse sidor om en mittgång i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna. Golvet är belagt med kalksten och gravhällar i mittgången. Under bänkkvarteren ligger lackade furubrädor. Kyrkorummet är välvt med kryssvalv med ribbor som vilar på tresprångiga pilastrar med kragband. I koret är ribborna fyrkantiga medan de i långhuset har halvrund profil i nederkant. Gördel- och sköldbågar med följdskift är svagt spetsbågiga. Valven är sekundära, slagna efter kor och långhus byggdes. Absidens hjälmvalv är primärt, byggt samtida med absiden. Väggarna är vitkalkade, valvribborna, sköld- och gördelbågar är kalkmålade i rött och blått med imiterad kvaderindelning. I valvkapporna finns målade rankornament och skvallerhål. På långhusets östmur, norr om triumfbågen, finns en rundbågig långsmal altarnisch. En liknande nisch har funnits på södra sidan men är igenmurad. Framför denna står ett tidigare Mariaaltare som nu är fundament till predikstolen. De tidigare nord-och sydportalerna och ett romanskt fönster är markerade med ristningar i murverket. I den rundbågiga triumfbågens hjässa hänger krucifixet. Tidigare har det antagligen varit fäst på en trabesbjälke vars hål syns i bågen. På norra sidan av triumfbågen syns även rester från ett tidigare korskrank, ett kapitäl av kritsten. Koret är valvslaget, golvet är belagt med kalksten och två gravstenar. Ett murat medeltida altare står innanför altarringen mot absiden. Den romanska dopfunten står på norra sidan av koret och en klockarebänk på södra sidan. Ett konsekrationskors är framtaget som är målat direkt på tegelväggen. Från början var tegelväggarna invändigt helt synliga utan kalk och puts. Absiden är försedd med ett hjälmvalv som är putsat och vitkalkat. Tre rekonstruerade romanska fönster finns i absiden. Orgelläktaren i väster bärs av marmorerade träpelare. Orgelbarriären från 1600-talet är målad i 14 rundbågiga fält med Kristus, apostlarna och Moses. Fälten delas av räfflade pilastrar och profilerade liser. Barriären är målad av samma konstnär som målade predikstolsdörren 1639. Nykyrkan som byggdes till i norr 1806 nås genom en rundbågig öppning i långhuset. Längs norra väggen finns en läktare från 1840. Den underbyggdes 1971 med sakristia och förråd. Nykyrkan har slutna bänkar från 1806 på ömse sidor om mittgången. På golvet ligger furubrädor både i mittgång och under bänkarna. Väggarna är putsade och vitkalkade. Tidigare hade nykyrkan ett tunnvalv av trä som ersattes av ett murat kryssvalv 1855. Valvet har fyrkantiga ribbor som övergår i halvrunda. De vilar på tresprångiga pilastrar. Sköld och gördelbågar är spetsbågiga. Nykyrkan saknar kalkmålningar. Tornets övre våningar nås från vapenhuset via en trätrappa. Tornvåningarna har oputsade tegelväggar och brädgolv. På tredje våningen står klockbocken med klockan från 1971. Det är öppet upp i nock. Vinden över långhuset nås genom en öppning från klockvåningen. Valven är oputsade och oisolerade. Valven är murade av halvstenstegel förutom absidens valv som är murat av helstenstegel. Ett romanskt fönster är synligt ovanför valven. Takstolen är en så kallad svensk takstol av furu med högben, hanband, stödben och remstycken. Takteglet ligger på underbrädning. Inredning och inventarier Altaret är medeltida, murat av tegel, putsat och vitkalkat. Altarskivan är av kalksten och puts. På fram och baksida finns en hålighet, tidigare relikgömma. Sidoaltare, medeltida Mariaaltare av tegel som nu är fundament till predikstolen. Altaruppsatsen, i senbarock av målat trä från 1759, är tillverkad av bildhuggaren Johan Ullberg från Finja. Restaurerades 1832 och 1971. Kristus på korset i mitten omges av vridna kolonner och fristående figurer. Överst finns en voluttavla flankerad av änglar. Altarringen av trä har marmorerade balusterformade spjälor, grå överliggare och tygklätt knäfall. Finns olika uppgifter om årtal för altarringen, 1839 eller 1758. Dop
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028695
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
MAGLARPS NYA KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierByggnadsdelKor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Polygonalt, Sakristia, Torn - Västtorn
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000045097
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
MJÖLNARBOSTADEN
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikKvarnplatsen i Skegrie är belägen på en svag höjd i ett öppet jordbrukslandskap. På platsen finns förutom kvarnen från 1895 även ett bostadshus och ett uthus, båda uppförda på 1860-talet. Den siste möllaren, Henry Alm, bodde kvar i mjölnarbostaden fram till mitten av 1980-talet och bedrev jordbruk på den i sammanhanget lilla fastigheten. 1966 överlämnades möllan till Skytts härads hembygdsförening. 1988 ärvde hembygdsföreningen även resten av fastigheten. Mjölnarbostaden är välbevarad avseende exteriör och planlösning, medan viss renovering skett inomhus. KÄLLA: beslut om byggnadsminne, 2004-09-30.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000982202
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SANKT NIKOLAI KYRKA
ByggnadsdelByggnadsdelVidbyggnad, Gravkor - Norr, Vidbyggnad, Gravkor, Kor - Öster, Korsarm, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Väster, Kor - Rakt, Kor - Smalare, Sakristia
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439847
- Objekttyp
- BUILDING
SIMLINGE KYRKA
FasadmaterialExteriörbeskrivningKyrkan består av långhus, smalare lägre kor och halvrund absid i öster samt ett torn i väster. Absid, kor och de två östligaste travéerna i långhuset är från omkring 1200 medan torn och långhusets förlängning är från 1852. Murarna är vitputsade, ekfönstren är spetsbågiga, fasaden artikuleras av lisener och takfotsgesimser. Taken är täckta med tegel och plåt. Murarna är uppförda av tegel, både de romanska och 1800-talsmurarna. Murarna är spritputsade och vitkalkade. På de medeltida delarna är putsen tunnare och teglet delvis synligt. Långhuset har hörnlisener och en takfotsgesims av tandsnitt, sågskift och utkragande skift på både den romanska och 1800-talsdelen. Bara sockeln skiljer ut långhusets förlängning där den nyare delen har en högre och tydligare sockel. Absid och kor har en takfotsgesims av rundbågsfris, sågskift och utkragande skift. Gavelväggarna på långhus och kor mot öster sticker upp över taket och är plåtavtäckta. Tornet har samma bredd som långhuset i sin nedre rektangulära del och en smalare kvadratisk övre del. Visuellt rider tornet på sadeltaket. Tornets övre del avslutas med gavelspetsar i alla väderstreck. Varje gavel har tre spetsbågiga blinderingar, nischer. I varje blindering finns två mindre blinderingar. Under gavlarna finns spetsbågiga ljudluckor i alla väderstreck. Kyrkans enda ingång är i väster genom tornet. Ingången sitter i ett utkragande dekorativt spetsbågigt parti med flera språng omgivna av lisener vid sidorna och blinderingar ovanför. Både dörr och andra våningens fönster omfattas av portalen. Den stickbågiga pardörren är av ek från 1987. Fönstren i torn, långhus och kor sitter i spetsbågiga spritputsade öppningar och har fasta bågar av gråmålad ek. Bågarna är blyspröjsade i diagonalt mönster. Små blyrosetter sitter i skärningspunkterna. Solbänkarna är slätputsade, gråmålade och kraftigt sluttande. Långhus och kor har sadeltak belagda med röda enkupiga tegelpannor. Tornets nedre del täcks av en fortsättning på långhusets tegeltak. Absiden har ett halvt kägeltak täckt med rödmålad skivtäckning av plåt. Tornets fyrsidiga spira täcks med gråmålad skivtäckning av plåt. Avvattningen är med hängrännor och stuprör av vit plåt.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439848
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
sjumannagården
Bebyggelse - byggnad21000001000512http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000512Bebyggelse - byggnadTRELLEBORG JORDBERGA 1:6 - husnr 8sjumannagårdenLän: Skåne, Kommun: Trelleborg, Landskap: Skåne, Socken: Källstorp , Stift: Lunds stift, Församling: Källstorps församlingNybyggnadsår: 1700 - 179913.41668153209682,55.416512288752195http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001000512http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001000512http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001000512RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000512
- Objekttyp
- BUILDING
sjumannagården
Historiska/ursprungliga kategorier21000001000514http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000514Bebyggelse - byggnadTRELLEBORG JORDBERGA 1:6 - husnr 10sjumannagårdenLän: Skåne, Kommun: Trelleborg, Landskap: Skåne, Socken: Källstorp , Stift: Lunds stift, Församling: Källstorps församlingNybyggnadsår: 1700 - 179913.4166479421312,55.41668568989947http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001000514http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001000514http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001000514RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000514
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SKEGRIE KYRKA
StommeInteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Det är ett rymligt kvadratiskt rum med ett högt valv. Rummet har dagsljus från två stora fönster och överljus från porten. Golvet är belagt med mörk kalksten. Väggar och valv är putsade och vitmålade. Vapenhuset är välvt med ett kryssvalv från 1844 med överst rektangulära ribbor som övergår i rundade och vilar på tresprångiga hörnpilastrar. Dubbeldörren till långhuset sitter i en djup nisch, dess golv är belagt med medeltida rött formtegel från kyrkans rivna valvribbor. På ömse sidor om entrén till långhuset finns dörrar till förråd. Rummet är möblerat med klädhängare och bokbord. Vapenhuset byggdes om 1955 av Eiler Græbe, då dörrarna nygjordes, golvet lades och förråden tillkom. Kyrkorummet består av långhus och smalare kor. I långhusets västra del finns orgelläktaren. Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna. Golvet är belagt med åttkantiga gula tegelplattor med mindre röda hörntärningar i mittgången. Under bänkkvarteren ligger furubrädor. Stora, lågt placerade fönster med klarglas belyser rummet. Predikstolen och en ljusbärare står i sydöst och dopfunten i nordöst. Långhuset är välvt med ett putsat vitmålat tunnvalv sedan 1871. Väggarna är sedan 1973 målade med imiterad kvaderindelning med beige botten med vita och röda linjer. Nedanför bänkhöjd är väggen målad i rödbrunt. Mellan tak och vägg löper en målad blad- och blomsterfris. Dekorationsmålning återkommer i fönsternischerna och i triumfbågen med individuella mönster i varje fönster. Dekorationsmålningen utfördes 1905 av Olof Henriksson. I långhuset hänger en mässingskrona och i koret en kristallkrona som inte är elektrifierade. Koret är upphöjt ett steg. Golvet är belagt med så kallade viktoriaplattor, cementplattor, med bladmönster. Längs väggarna ligger plattor med en fris. Väggarna och tunnvalvet är putsade och dekorationsmålade. Väggarna är grönmålade upp till fönsterbröstningen, därefter målade med en rödbrun bottenfärg med liljor. I tunnvalvets topp är målat ett kors med törnekrans omgivet av strålkrans. Triumfbågen är efter sprickbildning förstärkt med vinkeljärn och rundstål som tvärstag ovanpå dekorationsmålningen. Koret upptas av altaruppsatsen innanför altarringen. Den lilla sakristian inryms bakom altaruppsatsen. Orgelläktaren i väster bärs av kvadratiska träpelare. Den täta orgelbarriären är indelad med röda fyllningar och grå ramar. Den tillkom 1922 och ritades av T.Wåhlin. Undersidan är klädd med vitmålad panel med infälld belysning. Tornets övre våningar nås från tornets norra ingång med en tegeltrappa som övergår till trätrappa. Tornvalvet är putsat och oisolerat. I klockvåningen står klockbocken av ek med två klockor. Väggarna är vitkalkade och på golvet ligger brädor. Det är öppet upp i nock. Takteglets underbrädning är av spån. Vinden över långhuset nås genom en öppning från tornvåningen. Golvet utgörs av ovansidan på tunnvalvet som är oisolerat. Takstolen är delvis ek, delvis av furu med högben, hanband, mittstolpar, snedsträvor, tassar och remstycke. Eventuellt är ekvirket medeltida, de övre hanbanden ser ålderdomliga ut. Taklaget är förstärkt och kompletterat flera gånger. Inredning och inventarier Altaret från 1831 är av trä. Sidorna är fältindelade och marmorerade. Altarskivan av trä är svartmarmorerad. Altaruppsatsen i nyklassicistisk stil av bemålat trä är från 1831. Mittpartiets oljemålning är målad av Malmökonstnären Peter Bager. Målningen flankeras av två kolonner med joniska kapitäl som bär en bruten trekantsgavel. Gaveln kröns av snidade bladrankor. På toppen står en senare tillkommen kopia av Thorvaldsens Kristusfigur. Altarringen från 1831 har gulmarmorerade svarvade balusterdockor av trä. Knäfall och överliggare är tygklädda. Dopfunten av snidad ek i barockstil är från 1661. Den åttasidiga cuppan har reliefer av bibliska scener. Hörnen markeras med karyatider. Undersidan har galjonsfigurer av kvinnor. Predikstolen är av snidad ek i renässansstil från 1611 med förgyllda detaljer. Trappan tillkom 1959. Korgens sidor framställer evangelisterna i reliefer inom rundbågiga fält som kröns av gavelfält med änglar. Sidorna markeras av karyatider och hermer som står på postament med lejonmasker. I ovan och underkant finns förgyllda textfält. Bänkinredningen är sluten och tillkom 1871. Förmodligen senare ombyggd. De mörkbruna bänkarna målades grå med dörrarnas fyllningar i rödorange med ram i guld 1964. Bänkarna målades om 2016 i samma färgställning. Orgeln är byggd 1982 av Troels Krohn, Hillerød. Fasaden, ritad av Theodor Wåhlin, från 1922 i nyklassicistisk stil är målad i grått med detaljer i guld och rödorange. Pipfälten indelas av räfflade pilastrar. Mittfältet kröns av ett gavelfält med en förgylld krans och bandornament i tympanon. De två klockorna av malm är båda gjutna 1747 av Andreas Wetterholtz i Malmö. De är försedda med inskriptioner och blomsterfriser.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028696
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SKEGRIE MÖLLA
ByggnadsbeteckningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000981760
- Objekttyp
- BUILDING
smygehuks fyr
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027783
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
STENLOGEN
Historiska/ursprungliga kategorier21000001000506http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000506Bebyggelse - byggnadTRELLEBORG JORDBERGA 1:6 - husnr 29STENLOGENLän: Skåne, Kommun: Trelleborg, Landskap: Skåne, Socken: Källstorp , Stift: Lunds stift, Församling: Källstorps församlingNybyggnadsår: 1650 - 165013.41417366267491,55.41540317063169http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001000506http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001000506http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001000506RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000506
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
STORA SLÅGARPS KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningKyrkan består av långhus, smalare kor och en halvrund absid i öster och ett kvadratiskt smalare torn med spira i väster. Kor, absid och den östra delen av långhuset är romanska. Långhuset förlängdes västerut under 1400-talet. Tornet byggdes 1883. Murarna är vitputsade och dekorerade med rundbågsfriser. Fönsteröppningarna är stora och spetsbågiga. Taken är täckta av plåt. De romanska murarna är uppförda av gråsten i olika storlekar i jämna skift med inslag av flinta och sandsten samt inslag av tegelskolning i långhusets förlängning. Murarna är stänkputsade och vitfärgade. Murarna saknar sockel men grundstenar är delvis synliga, speciellt runt absiden. Murarna har en rundbågsfris samt ett listverk under takfoten. Listverket följer med på gavelröstena mot öster på både kor och långhus. På långhusets södersida är listverket annorlunda med ett sågtandsskift. Tornet från 1883 är kvadratiskt och uppfört i tegel. Sockeln är utkragande. Tornet har både en gördelgesims och en takfotsgesims i form av rundbågsfriser. Kyrkan har två ingångar. En granittrappa med fyra steg leder till huvudingången i tornet i väster. I den spetsbågiga portalen med tre slätputsade språng sitter en pardörr. Ovanför portalen finns ett spetsbågigt listverk. Dörren är klädd med brunmålad pärlspontpanel och har stora dekorativa beslag i broskornamentik av smidesjärn. Ovan dörren sitter ett spetsbågigt fönster. En prästingång finns i absiden i en enkel rundbågig öppning med en raktäckt modern enkeldörr med ett rundbågigt fönster som överljus. En kalkstenstrappa leder till absidingången. Fönstren sitter i spetsbågiga stänkputsade omfattningar med två språng. Fönstren består av plattjärnsprofiler på ut och insida som fästs ihop med bultar. I rutorna sitter blyinfattat antikglas, i ovankant med färgat glas. Solbänkarnas cementskivor är klädda med grå plåt. Tornets fönster på andra våningen och ljudöppningarna skiljer sig mot övriga fönster genom att de är delade med en murpelare i två spetsbågiga och ett litet runt fönster ovanför inom en spetsbågig öppning. Tornets fönster och ljudluckor har ögonbryn, en utkragande list ovanför muröppningarna. Dessa är slätputsade till skillnad från kyrkan i övrigt. Långhus och kor har sadeltak, absiden halvcirkelformat kägeltak och tornet spira. Torntaket har en fyrkantig bas och därovan en åttkantig spira krönt av en tupp. Små takkupor med sadeltak finns på torntaket i alla väderstreck. Samtliga tak är belagda med skivlagd gråmålad plåt. På allt utom tornet är det förskjutna horisontella hakfalsar i plåten. Avvattningen är av vita hängrännor och stuprör, förutom på absiden som har ny grå ränna.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439849
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SÖDRA ÅBY KYRKA
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Rummet är kvadratiskt med tegelgolv i rött och gult, putsade vitmålade väggar och platt vitt tak. Vapenhuset är möblerat med broschyrställ, bord och kapphängare på fot. Rundbågiga ekdörrar med många kvadratiska fyllningar av glas leder till personalpentry i norr och förrum till toaletter i söder. Personalpentryt har svart kalkstensgolv och förrummet tegelgolv. Indirekt ljus kommer till vapenhuset genom de glasade dörrarna. En raktäckt glasad pardörr av ek leder till kyrkorummet. Kyrkorummet består av ett brett långhus med integrerat kor och femkantig absid. Öppna brunlaserade bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Även sidogångar längs ytterväggarna finns. I väster står orgelläktaren. Innertaket är ett vitt tredingstak med plant mittparti och två lutande sidor. Mellan tak och vägg löper en bred profilerad vit list. Golvet är belagt med rött och gult tegel i mittgången och enbart rött tegel i sidogångarna. Under bänkarna ligger fernissat brädgolv. Väggarna är putsade och vitmålade. Rummet belyses med stora högtsittande rundbågiga fönster med klarglas. I taket hänger mässingskronor och på väggarna lampetter. Koret i långhusets östra del är upphöjt med två steg av kalksten. Golvet är belagt med röda åttkantiga tegelplattor med hörntärningar. I koret står dopfunt, dopaltare och ljusbärare i norr och i söder predikstolen. Ljusstakar på höga piedestaler står på ömse sidor. Till absiden leder en bred rundbågig öppning med pilastrar med kapitäl vid sidorna. Under rundbågen avdelar det raka altarräcket absiden och framför räcket finns ytterligare ett kalkstenssteg. I den femkantiga absiden står altaruppsatsen från 1600-talet. På golvet ligger en heltäckningsmatta. Bakom altaruppsatsen finns den lilla sakristian med förvaringsskåp. I absiden och ovan rundbågen är textband målade. I absiden hänger ett krucifix på östväggen ovanför altaruppsatsen. Orgelläktaren i väster vilar på fyrkantiga marmorerade pelare med enkla kapitäl. Läktarbarriären är genombruten med en gråmålad arkad indelad med pilastrar med förgyllda bladkapitäl. Orgelläktaren och tornets övre våningar nås via en trappa i långhusets nordvästra hörn. Tornvåningarna har brädgolv, putsade kalkade gråstensväggar och bjälklagen som tak. I klockvåningen står klockbocken av furu med två klockor. Det finns parvisa ljudöppningar åt fyra håll i klockvåningen. Lösa stegar leder vidare till torntoppen. Vinden över långhuset nås genom en liten plåtlucka på tredje våningen. Takstolen av furu består av högben, saxsparrar, stödben och tassar på dubbla remstycken. Inredning och inventarier Altaret från 1955 av oljad ek är ritat av Eiler Græbe. Altaret är uppbyggt av ramverk och dekorerat med räfflade pilastrar, tandsnittslister och flätbårder. Detaljer målade i grönt och guld. Altaruppsatsen från 1600-talet av trä är rikt skulpterad och bemålad. I centrum finns en oljemålning föreställande nattvarden. Den flankeras av tre kolonner på varje sida och snidade vingar med fruktornament och änglahuvuden. Överstycket har en trekantsgavel och målning av Jesus uppståndelse. Altarringen av oljad furu från 1955 har rak planform och två grindar. Består av genombrutet räcke med sågade balusterdockor av furubrädor. Knäfall och överliggare är klädda med vinröd sammet. Ritad av Eiler Græbe. Dopfunten av sandsten är troligen från 1100-talet. Den cylindriska cuppan är dekorerad med en rundbågsfris i ovankant och nedhängande liljor. Undersidan är godronnerad. Foten är fyrkantig med en vulst och fyra hörntappar. Funten tillhör, enligt Lars Tynell i Skånes medeltida dopfuntar, den så kallade Hallarödsgruppen där även Billinge, Hallaröd, Simlinge och Perstorps funtar ingår. Predikstolen från 1600-talet är rikt skulpterad i trä och polykromt målad. Baldakinen försvann och predikstolen målades över 1870 när den flyttades till den nya kyrkan. Vid Græbes renovering 1955 tillkom trappan och foten, originalfärgerna togs fram samt predikstolen flyttades från norra till södra sidan i långhuset. Korgens sidor har reliefer av skapelsen, syndafallet, korsfästelsen, Jesu födelse och Noaks ark. Korgens hörn markeras av skulpturer av apostlar på postament som vilar på lejonmaskaroner. Mellan dessa finns textfält. Bänkinredningen av brunlaserad furu, är öppen och tillkom 1938. Den är ritad av N A Blanck. Ryggar och gavlar är uppbyggda med ramverk. Bänkarna har fotstöd och psalmbokshylla. Dynor ligger i bänkarna. Orgeln är byggd 1878 av Salomon Molander & Co, Göteborg. Den omdisponerades 1953 av A Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund och 1965 av J Künkels Orgelverkstad i Lund. Fasaden från 1878 är i nyklassicistisk stil. Ett högre mittparti med gavelmotiv flankeras av två lägre partier. Pipfäten har rundbågiga öppningar. Fasaden är dekorerad med bland annat bevingade änglahuvuden och palmetter. Målad i ekådring med detaljer i guldfärg. Storklockan av malm är gjuten 1600. Lillklockan av malm är omgjuten 1843 av Fred Siepel & J.G. L
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439850
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT