PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länYstad

BALDRINGE KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

ByggnadsdelKor - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Smalare, Kor - Öster, Absid - Öster, Torn - Väster, Torn - Väster, Absid - Öster

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439867
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länYstad

BJERSJÖHOLMS GAMLA SLOTT

Historiska/ursprungliga kategorier

21000001001160http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001001160Bebyggelse - byggnadYSTAD BERGSJÖHOLM 1:1 - husnr 12BJERSJÖHOLMS GAMLA SLOTTLän: Skåne, Kommun: Ystad, Landskap: Skåne, Socken: Bjäresjö , Stift: Lunds stift, Församling: Ljunits församlingNybyggnadsår: 1500 - 159913.777386666021762,55.453477787148785http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001001160http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001001160http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001001160RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001001160
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länYstad

BJERSJÖHOLMS GAMLA SLOTT

Historiska/ursprungliga kategorier

21000001001165http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001001165Bebyggelse - byggnadYSTAD BERGSJÖHOLM 1:1 - husnr 13BJERSJÖHOLMS GAMLA SLOTTLän: Skåne, Kommun: Ystad, Landskap: Skåne, Socken: Bjäresjö , Stift: Lunds stift, Församling: Ljunits församlingNybyggnadsår: 1500 - 159913.777745575972522,55.45351540391624http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001001165http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001001165http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001001165RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001001165
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länYstad

BJÄRESJÖ KYRKA

Byggnadsbeteckning

HistorikDen nuvarande kyrkobyggnaden har med största sannolikhet föregåtts av en träkyrka, som byggdes i början av 1100-talet. Den ersattes redan i mitten av 1100-talet av den nuvarande kyrkobyggnaden, som är uppförd i välhuggen kvader av köpingesandsten. Den är kalkhaltig, även kallad lyckåsmärgel och förekommer endast i Fyledalen i Sjöbo kommun. Murverket mellan kor och långhus indikerar att byggnationen kan ha tagit hänsyn till en befintlig träbyggnad. I den befintliga takkonstruktionen finns återanvänt virke, som är dendrokronologist, d v s årsringsdaterat, till tiden runt 1007 samt 1028, vilket har satts i samband med den tidigare träkyrkan. Dendrokronologiska dateringar av virke i koret och absiden har daterats till tiden runt 1150, vilket tolkats som stenkyrkans byggnadstid. Koret försågs ursprungligen eller strax efter uppförandet med ett tunnvalv med inmurade krukor för akustiken. Kort därefter uppfördes långhus och ett brett västtorn. Tornet, som revs i samband med om- och nybyggnad 1892, var rektangulärt och lär varit bredare än långhuset. På Nils Månsson Mandelgrens skiss av kyrkans plan 1852 har han dock ritat tornet jämnbrett med långhuset. Tornet hade, enligt samtida beskrivningar, två spetsbågiga gluggar mot öster på andra våningen. Det har tolkats som en emporvåning, d v s en avskild plats för kyrkans patronus, som använts som ett privat rum, kapell eller som en upphöjd åskådarplats vid aktiviteter i kyrkorummet. Kyrkan, som är helgad åt S:t Laurentius, försågs även i slutet av 1100-talet med en dopfunt. Gravläggningar i tornet understryker även dess funktion som stormannakyrka. Koret och absiden försågs i början av 1200-talet med kalkmålningar. Långhuset slogs med kryssvalv mellan 1325 och 1350 och samtidigt försågs valven med kalkmålningar av den s.k. Snårestadsgruppen. Namnet kommer från att målningarna i den nu rivna kyrkan i Snårestad hade en datering 1347. Målningarna karaktäriseras av en enhetlig stil och en ljus färgton. I samband med valvslagningen togs nya spetsbågiga fönster upp i långhuset. Ett vapenhus tillbyggdes runt 1515 vid sydportalen enligt dendrokronologiska provtagningar och 1723 tillkom ett vapenhus vid den norra ingången. Som en följd av befolkningsökningen byggdes de båda vapenhusen om till korsarmar, det norra 1775 och det södra 1765, vilket 1775 fick ett nytt vapenhus tillbyggt på dess södra sida. En läktare uppfördes 1766 mot södra korsarmens södra gavel. År 1828 försågs kyrkan med ett orgelverk, det är dock oklart var det var placerat. I mitten av 1800-talet uppmärksammades kyrkan av kulturhistorikern Nils Månsson Mandelgren, som då dokumenterade kyrkan. De romanska målningarna i koret och absiden, som överkalkats i början av 1800-talet, frilades av honom. År 1863 gjordes förändringar av fönsteröppningarna och troligen upptogs då eller eventuellt redan 1723 en prästingång i öster. En omfattande ombyggnad och renovering av kyrkan utfördes 1892 efter ritningar utförda av August Waldemar Lundberg. Lundberg (18361907) var arkitekt och civilingenjör och teknisk direktör vid Skånska Cements fabriker i Lomma. Han har ritat några kyrkor i Skåne, däribland Flädie, Gässie, Fuglie och Tygelsjö och restaurerat medeltida kyrkor och ruiner. Renoveringen av Skabersjö kyrka 189596 har många likheter med hans arbeten i Bjäresjö. Bjäresjö kyrkas romanska torn revs och långhuset utvidgades mot väster och ett nytt torn uppfördes väster därom med västportal. En äldre klockbock från mitten av 1500-talet återanvändes i det nya tornet. Vapenhuset från 1775 revs och den södra korsarmen ombyggdes till bårhus och kapell. Den norra korsarmen fick ny funktion som sakristia och porten på absidens östra sida murades igen. Långhuset försågs med en ny tidstypisk öppen bänkinredning och en orgelläktare i väster. Ritningen till orgelläktaren är signerad av arkitekt Gustaf Pettersson 1890, som också för Överintendentsämbetets räkning granskade Lundbergs ritning. Korets och absidens kalkmålningar ommålades, enligt uppgift av en målare från Ystad. Nästa större ombyggnad skedde mellan åren 1942 och 1949 under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Det medeltida murverket frilades och fönsteröppningarna från 1863 förminskades och försågs med nya fönsterbågar. Den öppna bänkinredningen från 1892 ersattes delvis av en sluten med återanvändning av äldre bänkgavlar och luckor från 1500- och 1600-talen. Golven lades om med kalksten och en medeltida kortrappa frilades och ett gravkor, som inrättades i slutet av 1600-talet eller i början av 1700-talet för släkten Segerdahl lades igen. Det är dock oklart vilken relation släkten Segerdahl hade till Bjäresjö. Långhusets kalkmålningar togs fram och konserverades av konservator Osvald Owald. Den södra korsarmen renoveras med fortsatt funktion som bårhus och försågs med nytt golv av hårdbränt tegel. Den kvarvarande delen av den överputsades sydportalen knackades fram. Läktaren från 1766 sattes åter upp mot den södra väggen och ett altare murades upp i norr. År 2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439868
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länYstad

BORRIE KYRKA

Antal våningar

Antal våningar01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000616799
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länYstad

BOSTADSHUS

Historik

HistorikBostadshuset är byggt 1858 i en våning med sadeltak, frontespis och tidstypisk dekor med lisener, blinderingar och friser. Fönstren med kopplade tvåluftsbågar insattes på 1990-talet. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 2005-07-14, Dnr 432-43142-97

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001001322
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länYstad

brahehuset

Historik

HistorikBrahehuset, som sannolikt utgjorde huvudbyggnaden i en medeltida adelsgård, är ett tegelhus i två våningar. De praktfulla trappgavlarna visar tydlig påverkan av det närbelägna Gråbrödraklostret. Byggnaden restaurerades 1970-71 och inreddes då med moderna bostäder. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041326
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länYstad

BROMMA KYRKA

Byggnadsbeteckning

Historiknull, Bromma kyrka uppfördes med ett murverk av kalksten, så kallad Komstasten, under slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet med långhus, lägre och sannolikt smalare kor med absid. Under 1300-talet uppfördes ett torn av marksten i väster. Sannolikt försågs kyrkorummet samtidigt med kryssvalv. Tornet påbyggdes i mitten av 1400-talet, takstolarna av ek har daterats genom dendrokronologi till tiden runt 1459. Troligen tillkom samtidigt ett kryssvalv i tornets bottenvåning. Ett vapenhus byggdes vid sydportalen under senmedeltiden. Kyrkoherde Daniel Broome skrev i sin Pro memoria 1730 att I Bromma socken och Bussjö by har fordom stådt en herrgård, bebodd af gammal dansk familie och har ännu sitt murade grafställe i kyrkian. Kyrkan har ett stort antal gravhällar bevarade i kyrkans mittgång, men det är oklart vilken släkt som avses och var i kyrkan deras gravplats skulle varit placerad. Mellan åren 18511852 ombyggdes kyrkan efter ritningar av bygg- och murmästare Magnus Cederholm från Hunneberga. Cederholm (d.1854) var enligt konsthistorikern Bo Grandien, en av de murmästare som Brunius personligen lärt upp i Lund. Cederholm ritade själv kyrkor i mästarens efterföljd. En av Cederholms kyrkor är Svenstorp i Skivarps församling. Carl Georg Brunius (17921869) var professor i grekiska vid Lunds universitet och även medeltidsspecialist. Han engagerade sig i ett flertal restaureringar av medeltida byggnader och kom att bli en av tidens främsta förespråkare för en medeltidsromantik. Bromma kyrkas östra del samt vapenhuset i söder revs. Ett nytt östparti med kor och korsarmar i norr och söder uppfördes. En sakristia inrättades i absiden och avskildes mot koret med ett skrank. Kyrkan försågs med ny inredning bestående av bänkar, altare och altarring, vilka målades i en för tiden typisk ekådring. På Cederholms ritning till utvidgning till kyrkan, daterad 1851, är kryssvalvet i tornets bottenvåning markerat. Sannolikt revs det i samband med att orgelläktaren uppfördes. Byggmästare Möller från Ystad avsynade bygget före återinvigningen i oktober 1852. Möller kan troligen avse byggmästare Hans Fredrik Möller, f 1825 i Svendborg i Danmark. 1856 installerades en ny orgel, byggd av Johan Lambert Larsson, Ystad. På ritningen från 1855 till orgelfasad och orgelläktare har läktarbarriären samma spegelindelning som ytterdörrarna. I samband med den omfattande ny- och ombyggnaden konstaterades även skador på tornet. 1885 gjorde byggmästare Nils Linderot i Bussjö ritningar till ett nytt torn, liknande det i Stora Köpinge kyrka. Förslaget blev för dyrt och tornet reparerades istället av en byggmästare A Dahlqvist i Tomelilla. 1881 installerades två gjutjärnskaminer och 1883 fick korsarmarna gjutjärnsfönster och några år senare även resten av kyrkan, 1898 försågs absidfönstret med en glasmålning. Samtidigt lades ett nytt golv in, bänkarna byggdes om och 54 nya bänkgavlar införskaffades. 1909 överlämnades ett flertal inventarier till Lunds universitets historiska museum, däribland medeltida skulpturer, en kyrkklocka samt en kyrkkista. 1939 renoverades kyrkan i enlighet med ritningar utförda 1936 av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Kyrkorummet fick ett nytt golv av tegel, gjutjärnskaminerna togs bort, koret gjordes om med en ny vägg mot sakristian och altaret flyttades åt väster. Predikstolen sänktes och bänkarna byggdes om. Samtlig inredning målades om i en grön marmorering med röda profiler av arkitekten och målarmästaren Ernst Holmqvist, Sövestad. 1948 utvidgades orgelläktaren åt öster. 1998 gjordes en del ombyggnader i sakristian och kalkmålningar togs fram i långhusets kryssvalv av konservator Lars Sandberg. 2017 renoverades taket och bl. a östpartiets plåttak ommålades.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000616798
Objekttyp: BUILDING