Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Abullahagen

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2001516

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Billinge kyrka

TakformSadeltak, Sadeltak - Med dubbla fall, Spira, Tälttak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439894

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BORGSTUGAN

HistorikI anslutning till slottsparken, sydöst om slottet, ligger slottskyrkan från romansk tid och Borgstugan uppförd som bränneri före 1798. Borgstugan byggdes om till bostäder 1890 för anställda på godset. KÄLLA: Länsstyrelsen Malmöhus län, Byggnadsminnesförklaring, 1993-12-14.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000720882

Objekttyp

BUILDING

Borlunda kyrka

ExteriörbeskrivningKyrkans murverk är uppfört på en grundläggning av natursten från den gamla kyrkan och består av gult tegel med bårder av rött tegel i av kryssförband. Ursprungligen var murarna fogade med cementbruk, men detta ersattes av kalkbruk 1929 då det svaga teglet tog skada av det hårda cementbruket. Stora delar av det ursprungliga teglet har succesivt ersatts av nytt tegel, vilket gett kyrkans fasader ett aningen flammigt uttryck. Samtliga byggnadsdelar vilar på en sockel av grå och rödaktig granit. I underkant med fönstren i långhus, korsarmar och absid löper en fris av rombiska röda tegel som ett pärlband runt kyrkan. En motsvarande fris pryder kornischerna i kyrkans gavlar som liksom långhusets murar dekorerats med rundbågefriser. Samtliga takfall är täckta med skiffer med kopparbeslagning över gavelmurarna. Långhusets och korsarmarna har en liten lutning, vilket ansågs vara skälet till att den ursprungliga taktäckningen av vitriolinkokt furuspån inte fungerade. Torntaket kröns av ett kors med en vindflöjel. Latinska gjutjärnkors i finns uppsatta på gavlarnas nock i långhus och korsarmar. Ursprungligen var korsen förgyllda, men är idag svartmålade. Pilastrarna som markerar gavlarnas hörn avslutas upptill av fialer med kopparinklädda torntak. Det sidoställda tornet är placerat i anslutning till långhusets nordvästra hörn. Tornets fasader följer kyrkans övriga fasaders horisontalt betonade dekor med bårder, mönstermurning och friser. De fyra sidorna har motsvarande utformning och har tre spetsbågiga ljudöppningar i varje väderstreck. Strax över fasadernas mitt finns runda fönster som placerats i putsade kvadrater med rödmålade cementdragna nischer. På den västra sidan finns en igenmurad öppning, vilken var den tidigare ingången till tornet som numera nås från vapenhuset. Samtliga av kyrkans fönster är tillverkade i gjutjärn, liksom de räfflade solbänkarna under dem. Fönstren är enkla och fästa direkt i murverket. I långhuset och absiden är de placerade i spetsbågar av formtegel och har snedställda rombiska spröjs som vitmålats. Långhusets västgavel och korsarmarnas gavlar är försedda med rosettfönster. Kyrkans huvudentré i västportalen. Porten omges av dubbla halvkolonner av gult formtegel med cementgjutna korintiska kapitäl. I gavelfältet sitter en marmorplatta med inskriptionen: UPPBYGGD 1868. UNDER CARL XV REGERING.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000605010

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bosarps kyrka

HistorikUnder medeltiden låg Bosarps kyrka några hundra meter söder om den nuvarande kyrkan och bestod av långhus, lägre och smalare kor med absid i öster samt torn i väster. Under 1400-talet tillfogades ett vapenhus i söder. Den kraftigt ökande befolkningsmängden under 1800-talet ledde på många håll i landet, inte minst i Skåne, till att många medeltida kyrkor genomgick omfattande om- och tillbyggnader eller i många fall revs till förmån för nyuppförda kyrkor. Så skedde även i Bosarp där den romanska kyrkan revs 1867. Den nya kyrkan, som delvis restes med återvunnet byggnadsmaterial från den gamla kyrkan, ritades och uppfördes 1868 av byggmästaren Peter Christian Sörensen (18241887). Kyrkan försågs med brett långhus, västtorn med spira och kor i öster. Något senare tillkom sakristia och bisättningsrum (nuvarande förråd), exakt när är inte klarlagt men sannolikt relativt snart efter att den nya helgedomen färdigställts. Grunden till den medeltida kyrkan finns ännu bevarad på den gamla kyrkogården. 1884 inköps kyrkans första orgel i form av ett orgelharmonium. I slutet av 1800-talet installerades två värmeugnar och 1902 ersattes orgelharmoniet av en piporgel. Den första stora ombyggnaden genomfördes 1913. De slutna bänkkvarteren som gått hela vägen ut till långhusmurarna revs till förmån för en ny öppen bänkinredning med gångar längs ytterväggarna. Dagens altare av polerad svart granit skänktes till kyrkan liksom glasmålningarna i koret. De sistnämnda utfördes av Anders Nilsson från Lund. Kyrkorummet fick ny färgsättning med väggar i sandstenston och dekorativt måleri i koret och på väggarnas nedre del. Den fasta träinredningen ekådrades. Restaureringen blev omskriven i pressen som Den olagliga kyrkoreparationen i Bosarp (Södra Skåne 1914-11-06) vilket kom sig av att församlingen lät genomföra arbetena utan att konsultera varken arkitekt eller berörda myndigheterna. Kyrkoherden och kyrkorådet dömdes året därpå till böter för förseelsen, men församlingen tycks ha varit nöjd med restaureringen och böterna betalades ur kyrkokassan. Den andra stora restaureringen genomfördes 195253. Väggar och tak vitmålades och inredningen fick ny färgsättning i ljusa toner. Långhusets två främsta bänkrader togs bort och en ny värmeanläggning med radiatorer och bänkvärmare installerades, varpå de två äldre skorstenarna revs. En ny orgel införskaffades, tillverkad av Flentorp Orgelbouw Zaandam. Utvändigt putsades kyrkan om och taken, som tidigare varit pappklädda, belades med rött enkupigt tegel från Veberöd. Tornets plåtbeklädnad hade tillkommit tre år tidigare, 1949. Solbänkarna kläddes in med kopparplåt och kyrkan försågs med nya kopparbeslagna ytterdörrar. I slutet av 1970-talet inreddes utrymmena under orgelläktaren i väster med kapprum, RWC och förrådsutrymmen. I början av 1980-talet isolerades valven med mineralull och kyrkans murar dränerades. Fasaderna putsades om med hydrauliskt kalkbruk som avfärgades med kalkfärg bortsett från tornet, som avfärgades med KC-färg. Interiört höjdes orgelläktarens barriär. I början av 1990-talet hade kyrkan problem med mögel och dålig lukt. En interiör ombyggnad genomfördes där golvet dränerades och den fasta träinredningen återfick sin ursprungliga ekådring. Arbetena leddes av Uno Nilsson på K-Konsult. 2009 restaurerades kyrkans exteriör. Fasaderna putsades om och långhusets norra takfall lades om. Spirans dubbelfalsade beklädnad av galvad plåt ersattes av enkelfalsad järnplåt och krönkorset av ek kläddes in med zinkplåt.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439895

Objekttyp

BUILDING

BOSTADSHUS

HistorikBoningsdelen från 1866 har använts som mjölnarbostad och är uppförd i tegel. Invändigt består utrymmet av förstuga, kök, spiskammare och tre små rum. I köket finns en eldstad samt en vedspis av grov nitad plåt. De flesta väggarna är putsade och vitmelerade. Vinden är oinredd och har täckt norrgavel mot kvarndelen. Sedan kvarnen togs ur bruk har den stått orörd. Bostadsdelen användes under 1940-talet för att inkvartera lantarbetarfamiljer - företrädesvis hemlösa från trakten. Idag utnyttjas Bålamöllan endast som förrådsutrymme. Det äldre spåntaket har under 1970-talet täckts med ett plåttak, men finns bevarat under det nya. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Malmöhus län, 2003-07-10, Dnr 432-19144-97

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000971362

Objekttyp

BUILDING

DR 320, Örtofta kyrka

HäradHarjagers härad

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/72c64bf7-28d6-4c2a-bbc1-2c114ae3b07f

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR 327, Västra Sallerups kyrka

FöremålsbeskrivningDopfunt

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/66285368-71a6-42ea-a64f-b1d4f0029465

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR 328, Holmby kyrka

HäradFrosta härad

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/7ab39ed7-ab9c-43b7-a564-98f17ba13984

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR 329, Gårdstånga 1

Ursprunglig platsOsäker

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/b1afb11a-20ec-4cb5-bbd7-178209d68c10

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR 330, Gårdstånga 2, Gårdstånga kyrka

FöremålsbeskrivningRunsten

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/e54e6173-49dd-4441-9948-def55c687ae7

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR 331, Gårdstånga 3, Gårdstånga kyrka

FöremålsbeskrivningRunsten

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/5c63dc73-757d-409c-b8db-92e1d6ae6da6

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR 334, Västra Strö

FöremålsbeskrivningRunsten

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/6e1b2d0e-eadb-4ffd-8798-074f130ed686

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR 335, Västra Strö

MaterialbeskrivningGranit

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/420f3a85-b497-4989-9402-aa1ec5ae9bb5

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR DKSk140, Högseröds kyrka

AnteckningarFunnen 2006. Ännu ej runologiskt granskad. Sannolikt en Mariainskrift.

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/287e77fd-1a1c-44c6-84d3-3b154cae05ac

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Eslövs station

InteriörbeskrivningI stationsbyggnadens norra del låg ursprungligen ett postkontor. Denna byggnadskropp nybyggdes 1913. I dag är planlösningen i kontorets centrala och östra delar i stora drag bevarade även om en del förändringar gjorts. Få originalsnickerier finns dock bevarade. I den västra delen av byggnadskroppen finns endast fragment kvar av den äldre planlösningen. Denna del var inte tillgänglig vid dokumentationstillfället varvid det är osäkert hur mycket av originalsnickerier som finns bevarade. (Se vidare beskrivning i Byggnadsminnesbeslutet av 2003-11-18) KÄLLOR: Beslut - Övergång till byggnadsminne, Länsstyrelsen i Skåne län, 2003-11-18. Dnr 432-28712-03.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700917

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ESLÖVS TINGSRÄTT

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset består av flera sammanfogade huskroppar som är placerade i gatuhörnet Tempelgatan - Västerlånggatan. Fasaderna är av rött tegel och taken, vars utformning varierar mellan plan- och sadeltak, är täckta med tegel och plåt. Mot Västerlånggatan ligger en trevåningsbyggnad som tidigare fungerade som bostad åt häradshövding, tingsfiskal, vaktmästare och notarier. Den är utformad såsom de flesta bostadslängor från 1950-talet i tre våningar med högt sadeltak och regelbunden fönstersättning. De två entréerna är försedda med vindfång. Idag använder tingsrätten delar av byggnaden som kontor medan övriga hyrs ut som bostäder. Tingsrättens entré har placerats vid byggnadens gavel. Ovan entrén syns två häradsvapen av mosaik. I vinkel mot trevåningsbyggnaden, utefter Tempelgatan sträcker sig den huskropp som rymmer tingssalarna. Den är oregelbundet utformad i en och två våningar. Huskroppen som fogar samman byggnaderna rymmer väntrum och fasaden utmärker sig genom de stora fönstren och beklädnaden av naturstensplattor. Trädgården är omsorgsfullt utformad och vid entrén syns en liten prydnadsdamm i mosaik. Framför entrén står en staty kallad "Vägskälet" av Edvin Örström. Tingsrätten har två salar. Den mindre tillkom vid ett senare tillfälle (troligen 1978) genom att två mindre rum slogs ihop. Den stora salen är rektangulär till formen och dagsljus lyser upp rummet från de två långsidorna. Rätten sitter på ett podium vid ett brutet, täckt bord. Åhörarstolarna är lösa. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-08-31

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696811

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

FD personalmatsal och signalverkstad

HistorikTegelbyggnaden som innehållit matsal för SJ:s anställda och signalverkstad visar två av den stora mängd funktioner som var knutna till stationsanläggningarna. KÄLLA: Byggnadsminnesbeslutet, Länsstyrelsen i Skåne län, 2003-11-18, Dnr 432-28712-03., Tegelbyggnaden som innehållit matsal för SJ:s anställda och signalverkstad visar två av den stora mängd funktioner som var knutna till stationsanläggningarna. KÄLLA: Byggnadsminnesbeslutet, Länsstyrelsen i Skåne län, 2003-11-18, Dnr 432-28712-03.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001633900

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

GÅRDSTÅNGA KYRKA

Antal våningar01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548706

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HARLÖSA DONATIONSHUS

HistorikSom en påminnelse om forna tider och den gamla kyrkbyn i Harlösa, ligger Harlösa donationshus kvar än idag på sin ursprungliga plats. Donationshuset uppfördes mellan åren 1823-24 av friherre Carl Gustav von Schwerin, som mellan 1805-55 var ägare av Hjularöds och Harlösa säterier. Huset skulle tjäna som ålderdomshem för säteriets underlydande. I friherre von Schwerins donationsbrev av år 1832 kan man läsa direktiv för hur ålderdomshemmet skulle drivas: "Det skall utgöra bostad för åtta fattighjon vilka erhåller underhåll som ska årligen i evärdeliga tider utgå av Hjularöds och Harlösa säterier". När donationshuset stod färdigt 1824 skilde det sig avgörande från byns övriga byggnader både genom sin form och sitt läge. Placeringen mitt i byn, alldeles intill de två viktigaste och mest ståndmässiga byggnaderna - kyrkan och prästgården - markerar donatorns centrala ställning i samhället. Harlösa Donationshus har en kvadratisk grundplan med måtten 13.5 m per sida. Väggarna är murade av tegel på en grund av huggen sten. Fasaderna är vitputsade, putsen tillkom antagligen i samband med att de ursprungliga dörröppningarna murades igen. Från början var huset oputsat. Sadeltaket som först var klätt med tjärade träspån är nu belagt med rött, enkupigt tegel. Runt den centralt placerade skorstenen grupperar sig fyra lägenheter. Ursprungligen hade var och en av dem separata ingångar med tillhörande trappstenshällar. Idag är Harlösa donationshus ett minnesmärke över äldre tiders sociala omsorg. Två av lägenheterna är återställda i äldre skick. Lägenheten i sydväst är inredd som på 1800-talet medan den i nordväst har fått 1940-talsinredning. Huset elektrifierades 1945, samtidigt som el installerades i kyrkan. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Malmöhus län, 1993-12-14, Dnr 221-6466/90

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703514

Objekttyp

BUILDING

HARLÖSA KYRKA

HistorikHarlösa kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka bestående av långhus samt ett lägre och smalare kor med halvrund absid. Stenkyrkan, som tros ha föregåtts av åtminstone en träkyrka, byggdes sannolikt i slutet av 1100-talet. Senare tillkom ett torn i väster och på 1300-talet ett vapenhus i söder. Kyrkorummet valvslogs troligen på 1400-talet, vilket även föranledde att nya fönster upptogs. Vid slutet av 1500-talet fick kyrkan en ny altaruppsats. 1641 tillverkade den namnkunnige bildhuggaren Jacob Kremberg den predikstol som ännu är bevarad i kyrkan. Runt samma tid anlades en sakristia söder om koret från vilken familjerna von Buchwalds och von Liewens familjegravar under koret kunde nås. 1682 genomfördes en syning av framtida reparationsbehov, vilket är den äldsta bevarade beskrivningen av Harlösa kyrka. Protokollet ger ingen fullständig bild av kyrkans dåtida utformning, men det framgår bland annat att kyrkan i sin helhet hade blyavtäckta tak, vilket tyder på att Harlösa var en relativt välbeställd socken. Dessutom framkommer att generalmajoren von Buchwald skänkt mässhake, altarkläde, nattvardskalk och oblatskål till kyrkan. Harlösa by drabbades 1710 av en stor brand som också skadade kyrkans tak. Särskilt tycks detta ha gällt torntaket, som tidigare sannolikt utgjorts av ett pyramidtak men som vid reparationsarbetena ersattes av ett sadeltak och murade gavlar. På 1740-talet integrerades tornets nedre våning i kyrkorummet, där plats förbehölls katekumenerna (det vill säga nattvardsbarnen eller i modernt tal konfirmanderna). Dessutom utökades kyrkan med en större korsarm i norr bekostad av familjen de Dellwig. Tornets reparationsarbeten till trots var det i slutet av 1700-talet i så dåligt skick att en fristående klockstapel fick uppföras norr om absiden. 1828 togs emellertid beslut om att uppföra ett nytt torn väster om det gamla tornet, som därmed revs till samma nockhöjd som långhuset och nu helt införlivades i detsamma. I det nya tornet, som stod färdigt 1831, inrymdes nytt vapenhus i bottenvåningen och därför revs även vapenhuset i söder från 1300-talet. Runt 1880 ersattes sakristian från 1600-talet av en ny och större sakristia på samma plats. På en karta som upprättades i samband med laga skifte 185556 syns dock ingen sakristia, möjligen har 1600 talstillbyggnaden rivits några decennier tidigare. Under andra hälften av 1800-talet fasas takens blyplåt ut till förmån för svartplåt (järnplåt). Tornet var vid uppförandet tegeltäckt men hade kopparklätts redan 1845. På 1860-talet förstoras kyrkans fönsteröppningar, som fram till dess varit försedda med järngaller, och förses med nya fönster. 1890 genomgår kyrkan en större invändig renovering. Väggarnas rappning knackas ner och ersätts av ny finputs. Kyrkbänkarna byts ut och brädgolv läggs under samtliga sittplatser. Bänkarna samt övriga träarbeten som tidigare var vitmålade förses med ekimiterande ådringsmåleri, undantaget balustrarna i altarskranket och orgelläktaren vilka bronseras. 1926 upprättar arkitekt Einar Lundberg ett förslag för installation av elektrisk belysning och restaureringsarbeten. Bland annat föreslås att orgelläktaren flyttas till den norra tillbyggnaden, att predikstolen sänks, att altaret flyttas tillbaka till absiden samt att värmeledning installeras. Någon flytt av orgelläktaren realiseras aldrig, däremot beslutas två år senare att installera en ny orgel i den befintliga fasaden. Sänkningen av predikstolen och de elektriska installationerna förverkligas inte förrän på 1940-talet. 1948 upptäcks en äldre trappa i den del av långhusets norra mur som tidigare utgjorde kyrkans torn. 1951 lämnar Kungliga Byggnadsstyrelsen tillstånd till att den rödmålade svartplåten på långhus, kor samt norra tillbyggnaden byts ut mot rött taktegel. 1957 restaureras predikstol, herrskapsbänkar och epitafier av konservator Osvald Owald. Fyra år senare får kyrkan ny orgel tillverkad av A. Mårtensson Orgelfabrik i Lund och 1968 utformar arkitekt Torsten Leon-Nilsson ett förslag för väntrum och förvaring under läktaren. Vid en enklare renovering 2006 upptäcktes fuktrelaterade skador i väggar och golv, varför församlingen ansåg det lämpligt att genomföra en rad förändringar av kyrkorummets utformning som diskuterats under en längre tid. Restaurerings- och ombyggnadsprojektet under ledning av Mikael Forsberg/Itark Arkitektkontor föranledde att kyrkan hölls stängd från januari 2006 till påsken 2008. Vid kyrkans nyöppnande hade hela kyrkorummet förutom korsarmens mittgång fått nya golv och golvnivåer hade jämnats ut. Läktarunderbyggnaden från slutet av 1960-talet var borttagen, precis som de två främsta bänkraderna i långhuset och samtliga bänkar i korsarmen, vilka ersatts med lösa stolar. Vidare var predikstolen ombyggd, altarringen kortad och sakristians inredning i sin helhet utbytt. Projektet innefattade även bättringsarbeten i exteriören samt dränerings- och reparationsarbeten i gravkoren. Arkeologiska undersökningar knutna till dessa arbeten kunde k

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439901

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Holmby kyrka

TakformSadeltak - Med dubbla fall, Spira, Tälttak, Sadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439902

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HURVA KYRKA

TakformSadeltak - Med dubbla fall, Sadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050884

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HÖGSERÖDS KYRKA

Antal våningar01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439904

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

LADA

21000000971322http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000971322Bebyggelse - byggnadESLÖV SKARHULT 13:36 - husnr 14LADALän: Skåne, Kommun: Eslöv, Landskap: Skåne, Socken: Skarhult , Stift: Lunds stift, Församling: Eslövs församlingNybyggnadsår: 1670 - 167013.37332071256535,55.80381131019389http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000971322http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000971322http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000971322RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000971322

Objekttyp

BUILDING

LADA

21000000971324http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000971324Bebyggelse - byggnadESLÖV SKARHULT 13:36 - husnr 13LADALän: Skåne, Kommun: Eslöv, Landskap: Skåne, Socken: Skarhult , Stift: Lunds stift, Församling: Eslövs församlingNybyggnadsår: 1670 - 167013.373038863303698,55.80445227728581http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000971324http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000971324http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000971324RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000971324

Objekttyp

BUILDING

LJUSETS KAPELL

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439897

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Medborgarhus

HistorikEslövs Medborgarhus består av tre formmässigt distinkt åtskilda delar; den liggande foajén, den stående högdelen med kontor och den bågformade delen med samlingssalar. Foajén är Medborgarhusets huvudentré och öppning mot staden. Här ligger husets hjärta - ljusgården - från vilket kalkstensgolvets mönster utgår. Från foajén nås samtliga funktioner i huset; samlingssalar, restaurang, kontor och studielokaler. Källaren, utgrävd under hela byggnaden, fungerar som servicevåning åt hela huset. Byggnaden är en platsgjuten betongkonstruktion med utvändig isolering. Fasadmaterialet är syratvättad puts med vit marmorflis medan socklar, balustrader och övriga stendetaljer är av vit kolmårdsmarmor. Det välvda taket är täckt med ståndfalsad aluminiumplåt, medan de platta taken täcks med papp. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Malmöhus län, 2001-03-16, Dnr 221-28963-99

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000582054

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

NÄS KYRKA

ByggnadsdelKor - Öster, Absid - Öster, Gravkor, Gravkor - Norr, Absid - Rundad, Kor - Smalare

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439909

Objekttyp

BUILDING

Person- och resgodstunnel

HistorikEn stor del av stationsanläggningens kulturhistoriska värde ligger i att den har Sveriges enda kombinerade person- och resgodstunnel. KÄLLA: Framställning av byggnadsminnesförklaring, daterat 2007-03-22

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001633960

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Remmarlövs kyrka

TakformSadeltak, Spira, Sadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439907

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Reslövs kyrka

ByggnadsdelTorn - Väster, Korsarm, Absid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Kor - Öster, Sakristia - Öster

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548707

Objekttyp

BUILDING

SKARHULTS KYRKA

ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av långhus, fullbrett kor i öster, smalare kvadratiskt torn i väster, vapenhus i söder samt sakristia och pannrum i norr. Murverken är uppförda av rektangulära gråstenar, med inslag av sandstenskvadrar i vissa hörnkedjor. Korets och vapenhusets trappstegsgavlar är murade i tegel. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade och avslutas förutom på gavelfasaderna med en enkel putsad gesims i tegel under takfoten. Samtliga takfall frånsett tornet utgörs av sadeltak täckta med rött enkupigt tegel. Tornet har spånklätt tälttak där den övre delen täcks av falsad kopparplåt. I kyrkans rundbågiga fönsteröppningar utan språng sitter gråmålade gjutjärnsfönster med småspröjsade rombiska mönster förutom i korets östfasad som har ett blyinfattat innerglas med utvändigt skyddsglas. Västtornet har skråhuggen sockel av höörsandsten som vilar på en utskjutande sula av gråsten. I nedre våningens västfasad finns ett fönster. Fasaderna har ett flertal ankarslutar, vars funktion är att motverka lasterna i konstruktionen. Strax över långhusnocken löper även ett horisontellt dragjärn runt hela tornet. Tornet har två rundbågiga ljudöppningar i varje väderstreck med ljudluckor av svartmålad panel placerade i djupa nischer. Nischerna är indragna från fasadlivet förutom i väster där de avslutas rakt. Vapenhuset i söder saknar sockel men ett fåtal av grundläggningens obearbetade gråstenar är synliga ovan mark. I sydfasaden återfinns kyrkans huvudentré i form av en stickbågig murverksöppning med ett dörrblad klätt med panel i rombiskt mönster. Dörren är täckmålad i brun kulör och har ett enkelt vrede av smidesjärn. Ovanför dörren finns en mindre skulderbågig blindering. Fasaden avslutas med en trappstegsgavel som avtäcks med enkupigt rött tegel. Långhusets södra och norra fasader vilar på en skråhuggen sockel av höörsandsten. I norr är sockeln idag belägen under marknivå. Den västra fasaden saknar sockel. Även det fullbreda koret i öster som är en förlängning av långhuset har skråhuggen sockel, dock ej synlig i norr. Sydfasaden har tre fönsteröppningar, en i långhuset och två i koret. Strax under takfotsgesismens syns ankarslutar, vars dragjärn tar upp valvens last på yttermurarna. Fönsteröppningen i korets östfasad är något mindre än kyrkans övriga fönsteröppningar. Östfasaden avslutas upptill med en trappstegsgavel som avtäcks med rött munk- och nunnetegel. Gaveln pryds av nio smala och höga blinderingar. Blinderingarna är slätputsade och vitkalkade, men färgspår visar att de tidigare varit svartmålade, möjligen ursprungligen, och vid ett senare tillfälle prytts av orneringsmåleri i rött. Norrfasaden har tre fönsteröppningar, en i koret och två i långhuset. Under det västra fönstret finns ett par stenar som sannolikt är spår av kyrkans medeltida norrportal. Högt upp i fasaden syns ankarslutar på motsvarande position som i sydfasaden. Vid korets norra valvtravé ansluter en sakristia som precis som koret uppfördes under 1500-talet. I sakristians norra fasad sitter en dörr i en rakslutad murverksöppning. Dörrbladet har samma utformning som vid kyrkans huvudentré i vapenhuset. I sadeltakets nock finns en putsad skorsten. I vinkeln mellan långhuset och sakristians västfasad anlades ett pannrum 1939. Pannrummet är till större del beläget under mark. Ovan mark syns endast ett pulpettak med svartmålad skivtäckt kopparplåt samt ett par decimeter av de betonggjutna väggarna som är målade mörkgrå. Ingång till pannrummet sker från väster.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548708

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

SKARHULTS SLOTT

HistorikSkarhults trelängade tegelborg är en av Skånes bäst bibehållna slottsanläggningar från mitten av 1500-talet och ett representativt exempel på nordeuropeisk renässansarkitektur. Av de tre längorna är den södra av medeltida ursprung. Här har tidigare legat ett tvåvåningshus, vars gavel med senmedeltida blinderingar kan ses från ett rum i västra flygeln. Delar av husets murverk är också synliga åt borggårdssidan. Detta hus uppfördes troligen av Jens Torbersen Rosensparre vid början av 1500-talet. Delar av ett tornartat stenhus, som föregick den av Jens Torbersen uppförda borgen, ingår i södra längans källarvåning. Östra längan byggdes 1562 av Jens Torbersens son, Steen Rosensparre. Dess rika dekorativa fasadutsmyckning med svängda gavlar tillkom omkring 1580. Sannolikt uppfördes även rundtornet vid denna tid liksom en skulpterad spisel i dess inre. Västra längan byggdes troligen något senare. Borgen stod obebodd under närmare ett sekel, innan den på 1820-talet iståndsattes invändigt. 1843 återställdes exteriören efter ritningar av C. G. Brunius på uppdrag av dåvarande ägaren Karl XIV Johan. Under följande ägare, C. J. Von Schwerin, fortsatte restaureringsarbetet, och borgen blev åter permanentbostad. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703519

Objekttyp

BUILDING

STEHAGS KYRKA

ByggnadsdelTorn - Söder, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Kor - Smalare, Gravkor, Gravkor - Norr, Korsarm, Korsarm, Sakristia, Vapenhus - Söder, Torn - Söder, Kor - Öster

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548709

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Trappöverbyggnad

HistorikFrån tunneln kan perrongerna nås via trappor. Uppgångarna är täckta av träbyggnader med liggande rödmålad panel, småspröjsade fönster och tegeltak. KÄLLA: Beslut - Övergång till byggnadsminne, Länsstyrelsen i Skåne län, 2003-11-18 Dnr 432-28712-03.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001633962

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Trappöverbyggnad

HistorikFrån tunneln kan perrongerna nås via trappor. Uppgångarna är täckta av träbyggnader med liggande rödmålad panel, småspröjsade fönster och tegeltak. KÄLLA: Beslut - Övergång till byggnadsminne, Länsstyrelsen i Skåne län, 2003-11-18 Dnr 432-28712-03.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001633966

Objekttyp

BUILDING

Trappöverbyggnad

HistorikFrån tunneln kan perrongerna nås via trappor. Uppgångarna är täckta av träbyggnader med liggande rödmålad panel, småspröjsade fönster och tegeltak. KÄLLA: Beslut - Övergång till byggnadsminne, Länsstyrelsen i Skåne län, 2003-11-18 Dnr 432-28712-03.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001633964

Objekttyp

BUILDING

TROLLENÄS KYRKA

TakformHuv, Sadeltak - Med dubbla fall, Lanternin, Sadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439908

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

TROLLENÄS SLOTT

HistorikTrollenäs slott, som har medeltida ursprung, är beläget vid det näs som bildas av Saxåns sammanflöden. Borgens läge, omgivet av åslingorna och träskmark, hade fortifikatoriska fördelar. Slottet fick sitt nuvarande utseende efter en ombyggnad under åren 1891-95. Exteriören är i det närmaste oförändrad sedan denna ombyggnation. Flera välbevarade rumsindelningar från denna tid finns bevarade. Trollenäs slott, som ursprungligen uppfördes på 1500-talet, är ett av Sveriges bästa exempel på ett slott i nyrenässans från 1800-talets senare hälft. Riksrådet Tage Ottesen Thott byggde under 1550-talet om och nyuppförde delvis slottet som var i två våningar med sadeltak och trappstegsgavlar på en korsformad plan. En envåningslänga anslöt till huvudbyggnaden längs norra gårdssidan. Borggården omgavs av en mur. År 1662 bytte släkten Thott godset mot ett annat i Danmark och ätten Trolle blev ny ägare till Slottet Näs. I samband med detta blev godset fideikommiss och fick namnet Trollenäs. År 1797-98 gjordes en ombyggnad som utplånade den senmedeltida karaktären. Slottet höjdes med en våning och gavs en mer tidsenlig framtoning. Trollenäs nuvarande utseende härrör från en genomgripande om- till- och påbyggnad, genomförd av Nils och Anna Trolle 1891-95 efter ritningar av danske arkitekten Ferdinand Meldahl. Inspirerad från Viollet-le Ducs restaureringar av franska renässansborgar sammansmälte Meldahl stildrag från skånsk-danska slott med franska till en enhetlig anläggning. Slottet fick en monumental resning genom att fasaderna höjdes. Den västra korsarmen restes till ett mäktigt torn i handslaget tegel med kopparhuv, rikt dekorerad med bl.a. infogat mönstertegel med Trollevapnet. På gårdssidan byggdes ett runt torn samt två nya flyglar som avslutades med trevåniga gavelpaviljonger. Väggarna kläddes med maskinslaget tegel, taken täcktes med skiffer och tornspirorna med kopparplåt. På ömse sidor av porten i det runda gårdstornet lät Nils Trolle sätta upp två sandstenstavlor; den ena är Tage Thotts inskriftstavla från 1550-talet och den andra är Nils Trolles egen. Interiörerna i Barockstil utformades av slottsarkitekt Agi Lindgren som bl.a. hade Drottningholm som en av förebilderna. Flera av den tidens ledande konstnärer medverkade vid utsmyckningen. Salongens takplafond målades av Oscar Björk och matsalens dito av J. AG. Andersson Acke. I den mäktiga entréhallen möts man av den s.k. flygande trappan som genom att dess steg är långt inmurade i väggen, och saknar yttre stödkonstruktion tycks sväva i luften. Ombyggnaden av Trollenäs blev en av de sista i raden av monumentala omgestaltningar av skånska herresäten utförd i den fullfjädrade historisismens anda. Till sin storlek och prakt tävlar byggnaden med de kungliga slotten. KÄLLA: Länsstyrelsen Malmöhus län, Byggnadsminnesförklaring, 1993-12-14.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585923

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT