PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBromölla

GUALÖVS KYRKA

Historik

HistorikKyrkan byggdes ursprungligen enligt romanskt mönster med långhus, ett lägre och smalare kor samt en halvrund absid. Det romanska måleriet som pryder triumfbågen visar en man och en kvinna i påkostade klädedräkter. I övre delen av triumfbågen håller ett helgon en banderoll med text på latin. Dess svenska översättning lyder DU UCITUS HAR PRYTT DENNA KYRKA MED MÅLNINGAR/FÖR DIN HUSTRUS HIALMSVITH SJÄL FÖR HOPP OM DET EVIGA LIVET. Sannolikt är det en donation till kyrkan till hustruns minne. Klädedräkterna som avbildats och det faktum att Ucitus hade resurser att få kyrkan dekorerad vittnar om att han och Hialmsvith tillhörde samhällseliten. Ofta återfinns avbildningar av kyrkans donatorer, liksom i detta fall, på triumf- eller tribunbågen. Romanska kalkmålningar finns även på norra väggen i absiden samt ovanför kyrkans valv. En konsthistorisk datering av kalkmålningarna har daterat kyrkan till perioden 11501175. Kyrkan hade ursprungligen nord- och sydportal i långhusets västra del. Något torn uppfördes aldrig. Klockstapeln på södra delen av kyrkogården är en av nio bevarade klockstaplar i Lunds stift, och sägs vara byggd på 1700-talet. Troligtvis har dock en klockstapel funnits redan tidigare. Spår av tre romanska fönster finns bevarade; två igenmurade med bevarade och synliga nischer i långhuset samt ett vars utbredning är inristad i absidputsen. Absidfönstret hade en omfattning av huggen sten. Kyrkdörren mellan långhuset och vapenhuset har daterats till senmedeltid. Hängningen har dock ändrats så att dörren kan öppnas utåt. Ett av kyrkans äldsta kända inventarier är en kalvariegrupp av ek från 1200-tal, ursprungligen placerad över en trabesbjälke i triumfbågen. Kalvariegruppen, som avbildar Maria och Johannes sörjande på var sin sida om den korsfäste Jesus, har synnerligen höga konstnärliga värden. Teorier finns att bildhuggare vid Roskilde domkyrka kan ha huggit eller lärt ut tekniken. Kalvariegruppen förvaras idag vid Historiska museet i Lund. Vid en renovering av kyrkan på 1950-talet upptäcktes ett gömt relikskrin i den romanska altarskivan. Skrinet dolde små benbitar och en del av ett pergamentblad från 1100-talets slut. Skrinet återplacerades i altaret, skyddad av en glasskiva. Under 1400-talet byggdes vapenhuset vid sydporten och kyrkan valvslogs samt dekorerades med kalkmålningar som daterats till år 14301460. Målningarna har tillskrivits Fjälkingegruppen som även har dekorerat de närliggande kyrkorna i Fjälkinge, Kiaby och på Ivö utöver ett flertal andra kyrkor på Kristianstadslätten och Österlen. I kyrkan finns ett bevarat altarskåp i ek från 1500-talets första årtionden. Altarskåpet har ett ovanligt huvudmotiv av Nådafadern: en avbildning av Gud fader med kroppen av sin döde son. Under 1600- och 1700-talen införskaffades predikstol, bänkinredning, dopfunt och en ny altaruppsats till kyrkan. Predikstolen och herrskapsbänkarna har de danska adelssläkterna Brahes och Billes vapen, och på predikstolens dörr finns även namnen Otto Marsvin och Mette Brahe. Under 1700- talet uppfördes sannolikt också en läktare längs kyrkans södra vägg. Uppgifter finns enbart om målningarna till läktarbarriären som utfördes av Johan Lundberg från Karlshamn år 1751. Under ett åskoväder sommaren 1818 uppstod panik när kyrkorummet skulle utrymmas. Åhörarna trängde sig mot dörren som öppnades inåt och därmed inte alls gick att öppna. Efter detta togs en dörr upp i korets norra mur och sydporten gjordes öppningsbar utåt. Det var först under slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet som en sakristia uppfördes norr om koret. I ett visitationsprotokoll från 1885 nämns sakristan av prosten Bruzelius; nya fönster bör sättas in i sakristian. Det går dock inte att säkerställa om det är dagens sakristia som åsyftas. 1833 förlängdes kyrkans långhus åt väster. Detta innebar också att en läktare som suttit över sydporten på södra sidan av långhuset flyttades till långhusets västra del. På 1880-talet förstorades kyrkans fönster. Under ledning av arkitekt Torsten Leon-Nilsson genomgick kyrkan under 1950- talet en genomgripande renovering. Bland annat togs det äldre golvet upp varefter grunden fylldes med singel och en betongplatta göts i kyrkan. Bänkkvarteren från 1600-talet breddades och ryggstöden byggdes om för ökad komfort. Altarringen förnyades. I vapenhuset sattes ett trätak in med en lucka för uppgång till vinden. I samband med en yttre renovering i slutet av 1970-talet genomfördes en byggnadsarkeologisk undersökning som gav ledtrådar om kyrkans tidigare utseende. Man kunde konstatera att kyrkans murverk bestod av gråsten med undantag för hörnkedjorna som var välhuggna kalkstenskvadrar. Grundläggningen består av granit, och sockeln av skråhuggen sandsten. En rad med kvaderhuggen sten utgör det nedre skiftet runt absid och kor samt ett stycke in på långhuset innan ett gråstensmurverk tar vid igen. Den nedre delen av vapenhusets väggar är murade av tegel, och den övre delen av murverket av gråsten med undantag för gaveln

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440107
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBromölla

IVETOFTA KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

InteriörbeskrivningInteriör Kyrkans huvudingång är belägen i väster, i tornets bottenvåning. Entréhallens, eller vapenhusets, väggar och tak är slätputsade och vitmålade. Golvet är belagt med rött tegel. Mot långhuset finns en bred valvbåge som upptar större delen av vapenhusets östra vägg. Dörren till kyrkorummet är en dubbel ockrafärgad fyllningsdörr med tympanonparti med liggande brädor. Söder om denna är Sophia Brahes gravhäll monterad på väggen. Vapenhuset är möblerat för kyrkkaffe och andra sammankomster med bänkar längs kortväggarna och den västra väggen samt bord och stolar. På norra väggen har altarkorset från kyrkans altaruppsats från 1800-talet monterats på väggen. Kyrkorummet utgörs av långhus och korsarmar åt norr och söder samt ett absidialt kor. Samtliga delar täcks av två tunnvalv som möts över långhusets främre del. Både väggar och tak är slätputsade och vitkalkade. Undantaget gavelväggarna och absiden löper ett profilerat gråmålat listverk längs med mötet mellan mur och tunnvalv. I korsarmarna finns gråmålad bröstningspanel med spegelfyllningar. Golven är belagda med rött tegel; kvadratiska i mittgången och rektangulära i övrigt. I absiden är golvet upphöjt och belagt med kalkstensplattor. Långhus och korsarmar är möblerade med två bänkkvarter vardera. Framför bänkkvarteren står stolar klädda i rött skinn. Framför koret är en stor, öppen golvyta med en flygel i norra delen. I koret är golvet höjt med ett steg i förhållande till långhuset, likaså inom altarringen. I norr finns en dörr till sakristian och åt öster finns tre spetsbågiga fönster med glasmålningar. Mitt i koret står altaret med altaruppsatsen och altarringen. Vid korets norra sida är predikstolen placerad och i söder dopfunten. Under predikstolen finns en gravhäll i golvet som flyttats från sin ursprungliga plats. Gravhällen sägs tillhöra kyrkoherde Jens Svendsen som verkade under 1600-talet. Längs samma vägg, i norra korsarmen, finns platsbyggd textilförvaring i form av träskåp målade i samma grå kulör som bänkinredningen. Söder om koret finns en psalmnummertavla och kororgel, samt ingång till ett samtalsrum. Båda korsarmarna har entréer med vindfång i gavlarna. Ytterportarna har dubbla dörrblad av stående, gråmålade brädor och svartmålade beslag, vindfångets dörrar är spegelindelade och gråmålade. I västra delen av långhuset finns en orgelläktare i klassicerande stil som vilar på tolv marmorerade pelare med förgyllda detaljer i kapitälen. Läktarbarriären med marmorerade fyllningar, vilar på ett profilerat listverk. I dess mitt bryter orgelns påkostat utformade ryggpostiv av, och ekar utformningen av den stora och pampiga orgelfronten. En läktarunderbyggnad rymmer RWC i norr och döljer trappan till läktaren i söder. Under läktaren finns utrymme för vaktmästare samt en andaktsplats för kontemplation med ett ljusträd av svartmålat järnsmide. På norra korsarmens gavelvägg finns en stor vävnad i damastteknik av Folke Isaksson. Motiven är hämtade från den bibliska historien. Utöver denna pryds väggarna av ljusplåtar i mässing. Tornet och vinden nås från en liten, rundbågig muröppning i tornets södra fasad. Direkt innanför dörren finns en igensatt öppning som har gått till kyrkorummet. Öppningen, igensatt med både marksten och tegel i kalkbruk, har välhuggna kvadrar som formar en rundbåge. Trapploppet börjar väster om ingången och löper längs tornets södra mur. Tornet har två våningar utöver bottenvåningen (första våningen). Trappan är murad av olika stora markstenar. I muren finns partier med tegel som kan vara ursprungliga. Vid andra våningsplan har södra delen av tornet med trappan sannolikt varit avskild från tornrummet med en murad vägg. Väggen är numera raserad och våningens murverk är synligt. Murverket är bredare nedtill på väggen, vilket kan vara spår efter det tunnvalv som tidigare täckte vapenhuset i tornets bottenvåning. Partier med tegel förekommer även här. I norra väggen finns en murad rundbåge i muren under vilken det, enligt vård- och underhållsplanen, ska finnas ett igensatt fönster. Den tredje våningen rymmer klockbocken av furu. I murverket finns urtag som kan ha varit avsedda för en äldre klockupphängning. Vid murkrönet är bjälklaget av ek och mycket kraftigt. Takstolarna är medeltida och uppbyggda med saxsparrar av ek. Urtag visar att takstolarna vid något tillfälle ändrats om. Vinden över långhuset har taklag av furu och isolering på tunnvalvens översida. Inredning och inventarier Kyrkans altare är ett blockaltare, murat av tegel med altarskiva och sockel av kalksten. Altaruppsatsen är sannolikt tillverkad av träsnidaren Hans Kock som medverkade vid uppförandet av Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad. Det daterar uppsatsen till 1600-talets första decennier. Altaruppsatsen är troligtvis gjord av ek, polykromt bemålad och uppbyggd av tre horisontella skikt. Det undre skiktet, predellan, har ett textfält på svart botten, omgiven av konsoler med änglahuvuden som bär upp ett listverk. Det andra skiktet utgörs

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440106
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBromölla

NÄSUMS KYRKA

Interiörbeskrivning

InteriörbeskrivningInteriör Kyrkans huvudingång går via tornet i öster. Entréhallens, eller vapenhusets, väggar är slätputsade och vitmålade, golv och sockel är av kalkstensplattor. Taket är av brädor och vitmålat, dekorerat med siluetten av en oregelbunden rektangel i grått. Längs norra och södra väggarna leder gråmålade trätrappor vidare upp i tornet. I nordvästra hörnet är två gravhällar av kalksten monterade. Mot södra väggen är invigningstavlan för 1793-års kyrka monterad. Tavlan är av kalksten med förgylld text. I anslutning till denna finns även ett par stenar från föregående kyrkobyggnader och en äldre gravvård i trä. Ytterporten är en ramverksdörr målad i mörkt och ljust grått, med ett lunettformat överljus. Ytterligare en ramverksdörr i samma kulörer som ovan, leder via ett vindfång vidare till kyrkorummet. Ett glasat dörrparti med lodräta träspjälor utgör vindfångets inre dörrparti, mot kyrkorummet. Kyrkorummet består av tre skepp varav det mittersta är högst. Det mittersta kröns av ett tunnvalv, sidoskeppens tak är platta. Samtliga är klädda med smal oljemålad träpanel. Tunnvalvet vilar på träpelare som håller upp ett kraftigt polykromt bemålat listverk. Längs ytterväggarna löper ett profilerat listverk i takhöjd. Väggarna är slätputsade och vitmålade och snickerierna hållna i ljus- respektive mörkgrå kulörer med accentkulör i rött samt förgyllda detaljer. Golvet är belagt med kalkstensplattor. Långhuset har en orgelläktare i öster med underbyggnader som rymmer pentry, RWC och mötesrum. I mötesrummet finns en samling porträtt över tidigare kyrkoherdar samt makarna Textorius, vilka var stora donatorer till kyrkan. Orgelläktaren är lika bred som mittskeppet och vilar på fristående träkolonner. Läktarbarriären är bruten och utgörs av ett nedre och övre profilerat listverk och ett mellanparti med spegelfyllningar. I barriärens mitt är ett ryggpositiv till orgeln placerat. Färgsättningen är densamma som i övriga kyrkorummet. I kyrkorummets västra del, på var sida om orgelläktaren, finns förrådsbyggnader med väggar av träpanel, och ett övre listverk som knyter an till orgelläktarens i färgsättning. Kyrkorummet domineras av två stora bänkkvarter med mittgång och sidogångar. Längs ytterväggarna finns väggfasta sittbänkar. Koret är inkorporerat i långhuset. I dess södra del är predikstolen och en kororgel placerad, och bakom kororgeln har en hörna med sittplatser och ljusbärare inretts. I norr finns dopfunten samt ett mindre kvarter med tvärställda bänkrader. Koret domineras av en altaruppsats i nyklassisk stil, altare och altarring. På ömse sidor om altaruppsättningen finns vitmålade fyllningsdörrar som leder till sakristian i absiden. Sakristian har liksom kyrkorummet slätputsade och vitmålade väggar, ett grått listverk mot det vita och slätputsade taket. Rakt åt väster finns en ytterdörr med dubbla dörrblad med fyllningar. Mot den östra väggen står kyrkans ursprungliga korskrank av trä. I var ände finns en fyllningsdörr, skranket består huvudsakligen av rundbågefält med ett listverk överst. Skranket är målat i två grå kulörer med detaljer som kapitäl, blomsterorneringar och en äggstavsfris i trompe loeil. Mot skranket står det ursprungliga altaret med altarprydnad i form av ett stort, förgyllt kors. Uppgång till kyrkvinden och tornets övre våningar sker via trappor i tornet. Från luckor i taket på ömse sidor om orgeln nås vinden över långhusets lägre skepp. Tornets andra våning har ett trägolv och en trappa längs norra väggen vilken leder upp till tredje våningen, som är oinredd. Murverket består av spräckt gråsten. Åt söder, öster och norr finns runda gjutjärnsfönster med spröjs formade likt en fyrklöver. Fönstersmygarna är murade i tegel. Bjälklaget är av kraftiga furubjälkar och golven av furuplank. Trappor i furu leder vidare till klockvåningen som huvudsakligen upptas av klockbocken. Murhörnen är av gråsten medan de rundbågiga muröppningarna för ljudluckorna är murade i tegel. Taket är tillverkat av handhyvlade brädor. Via stegar kan man komma vidare upp i tornspiran. Klockbocken har flera inskriptioner av besökare och hantverkare både inhuggna och skrivna med blyerts. Inredning och inventarier Altaruppsatsen från 1962 är utförd i klassicistisk stil med kolonner och en tempelgavel som omger en central oljemålning. Målningen återger Kristi korsfästelse i en rundbågig, förgylld ram. Enligt uppgift i kyrkans underhållsplan är den målad på 1850-talet av August Malmström och har tidigare tillhört Svenska kyrkan i S:t Petersburg. Målningen flankeras av två kolonner och två pilastrar på en kraftig sockel. Kolonnerna och pilastrarna bär ett listverk, ett entablement, och en tympanon, vilket är den triangulära övre konstruktionen. Två grå nyanser med röda respektive förgyllda detaljer utgör färgsättning. Kyrkans altare är en del av altaruppsatsen, av trä med slät panel på sidorna och kannelerade pilastrar vid hörnen. I den absidiala sakristian finns kyrkans ursprungliga altaranordning från 1870-talet beva

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440108
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostSkåne länBromölla

Axeltorp

kaolinite;

SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: kaolinite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED04320
Objekttyp: Nedlagt stenbrott