Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

BOSJÖKLOSTERS KYRKA

InteriörbeskrivningGenom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset i tornets bottenplan med åttakantig planform. Golvet är belagt med kvadratiskt äldre rött tegel i skiftande kulörskala. Varje platta pryds av en formpressad fransk lilja även mönstret till större del är nedslitet. Väggarna är liksom det åttakantiga valvet putsat och vitkalkat. De två rundbågiga fönstren sitter i djupa nischer och saknar innerbågar. Ytterbågarna är på insidan målade i svart. Norr och söder om huvudentrén två äldre gravhällar fastklamrade. I motsvarande position åt öster finns två smala och rundbågiga muröppningar med grindar av trä, genom vilka trapporna till orgelläktaren respektive tornvåningarna nås. Ytterportens insida består av ramverk med tre släta fyllningar i varje dörrblad, medan den stickbågiga pardörren till kyrkorummet i laserad furu har fyra. Dörrbladen pryds även av stora smidesgångjärn. Långhusets tre travéer är slagna med kryssribbvalv som liksom de slätputsade väggarna är vitkalkade. Ribborna har kvadratiska och runda förkroppningar som i några fall är försedda med kalkmålningar i form av enkla blommotiv. Golvet är av samma typ som i vapenhuset, delvis utbytt mot nya plattor med snarlikt reliefmönster. De två slutna bänkkvarteren står på upphöjda golv av kilsågat virke. Fönstren är försedda med öppningsbara innerbågar i brunbetsat trä. Den tresidiga orgelläktaren i väster upptar långhusets fulla bredd och vilar förutom i murverket på fyra träkolonner med tärningskapitäl. Barriären i betsad ek är uppbyggd som ett spjälverk av trifoliebågar med profilerad överliggare. Orgelläktaren tillkom vid Brunius restaurering. Under läktaren, på långhusets västvägg, flankerar två mycket stora gravhällar utgången till vapenhuset. Koret avskiljs från långhuset genom en hög rundbågig triumfbåge vars övre del upptas av korets spetsbågiga gördelbåge. Skillnaden i golvnivå mellan kor och långhus tas upp av tre trappsteg i sandsten. Golv, väggar samt kryssribbvalvet har samma utförande som i långhuset. Fönstret i söder har innerbåge av trä medan det norra fönstret döljs av ett större epitafium över släkten Ulfstand-Laxman som upptar hela sköldbågen. Den svagt spetsbågiga tribunbågen mot absiden pryds av kalkmålningar från 1400-talet i form av stiliserade bladrankor och en helgonbild av S:ta Appolonia. I korets sydvästra hörn står en glasmonter med en mässhake från 1760. Absiden nås på ömse sidor om altaret med altarskåp som är placerat i tribunbågen. Golvet är till större del belagt med samma äldre tegel som i övriga kyrkorummet, men är närmast altaret kompletterat med modernare plattor i 15x15-format. Väggar och hjälmvalvet är liksom i resten av kyrkan slätputsade och vitkalkade. I öster finns en ursprunglig romansk fönsteröppning. Prästingången i norr har ett rakt avslutat dörrblad med ramverk och tre släta fyllningar i brunbetsad furu. I det södra murverket finns en inmurad piscina i komstadkalksten. Absiden fungerar idag som sakristia och är bland annat möblerad med två förvaringsskåp och en karmstol. På långhusvinden finns i det västra gavelröstet ett 40-tal ljudkrukor inmurade. Sannolikt har dessa fungerat som akustikförstärkare för nunnekören som bör ha varit placerad här under gudstjänsterna. Krukorna har tidigare varit fler till antalet, men försvann i samband med tornets uppförande på 1850-talet, då tornets östmur vilar på långhusets västmur. Inredning och inventarier Altaret utgörs av ett murat och vitkalkat blockaltare försedd med en altarskiva av sandsten som 1984 återfanns under den då befintliga altarskivan av trä. Altarskivan är sprucken i fyra delar och kan enligt arkeologisk expertis möjligen vara en återanvänd gravhäll. Mot absiden finns en nisch som möjligen kan ha fungerat som sakramentskåp. Altarskåpet anses ha tyskt eller holländskt ursprung och vara ett tidigt 1500-talsarbete. Den svartmålade predellan pryds av initialerna P.B. och B.L. för Peder Bille och Birte Laxmand samt deras släktvapen flankerade av änglar med förgyllda vingar. Här syns även årtalet 1588 då skåpet skänktes till kyrkan. Corpuspartiets polykromt bemålade skulpturgrupp, som troligen är ursprunglig men med restaurerad bemålning, framställer korsnedtagningen medan flygeldörrarnas förgyllda bibelcitat i efterreformatorisk tid tros ha ersatt tidigare figurativa målningar, exempelvis helgonbilder. Det mindre krönpartiets dörrar visar i öppet läge bibliska bildberättelser. I stängt läge fungerar altarskåpet som ett epitafium, med porträttmålningar av Birte Laxmand och Peder Bille på de övre dörrbladen och Thale Ulfstand och Povel Laxmand på de undre. En trolig upphovsman bakom målningarna är den vid tiden verksamme danske porträttmålaren Tobias Gemperlin. Den tresidiga altarringen med rektangulär planform är utförd i brunlaserad ek och tillkom vid Brunius restaurering. Barriären har drag av nygotik och utgörs av ett genombrutet spjälverk med diagonalställda kryss och en enkel överliggare. Knäfallet är klätt med ett rött tyg och dess profiler

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000448272

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR 332, Höörs kyrka

FöremålsbeskrivningDopfunt

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/24b2cd13-c4f2-423d-a2f4-ceab1fe53141

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

GAMLA MAGASINET

21000000997642http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997642Bebyggelse - byggnadHÖÖR BOSJÖKLOSTER 1:740 - husnr 9007GAMLA MAGASINETLän: Skåne, Kommun: Höör, Landskap: Skåne, Socken: Bosjökloster , Stift: Lunds stift, Församling: Ringsjö församlingNybyggnadsår: 1700 - 179913.520533292363078,55.87686064712985http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000997642http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000997642http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000997642RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997642

Objekttyp

BUILDING

GUDMUNTORPS KYRKA

HistorikDen ursprungliga kyrkobyggnaden uppfördes sannolikt under sent 1100-tal eller tidigt 1200 och utgjordes av långhus, kor, absid och västtorn. Kyrkan byggdes av sandstenskvadrar och gråsten samt hörnkedjor av finhuggen sandsten. På 1300-talet revs troligen den översta delen av det romanska tornet som införlivades i långhuset och ett nytt torn uppfördes väster om detta med ett utvändigt trapphus på norrsidan. Under senmedeltiden revs den romanska absiden till förmån för en korförlängning åt öster. En sakristia tillkom mot korförlängningens norrsida och ett vapenhus framför långhusets norrportal. I kyrkorummet slogs valv som dekorerades med kalkmålningar. Valvens utformning skiljde sig i kor och långhus vilket tyder på att de kan ha slagits vid olika tillfällen. Vid 1700-talets mitt skrev prosten A. Sture att kyrkan var i gott skick och att taket var avtäckt med bly med undantag för tornets norrsida som istället var avtäckt med tegel. 1849 gjordes en noggrann beskrivning av kyrkan av den dåvarande domkyrkoarkitekten Carl George Brunius. Enligt Brunius var kyrkans planform oförändrad sedan senmedeltiden. Norrportalen var rikligt dekorerad, medan den södra portalen hade satts igen och omfattningen flyttats till vapenhusets entré. Inte långt efter Brunius beskrivning gjordes en uppmätning och skiss av kyrkan av folklivsforskaren och konsthistorikern Nils Månsson Mandelgren. I skissen framgår det att sakristian, vapenhuset, tornet och tornets trapphus hade trappstegsgavlar. Tornet var försett med en strävpelare på det sydvästra hörnet. Torntaket var avtäckt med tegel och långhusets samt korets tak med bly. 1858 upprättas ett ombyggnadsförslag av byggmästare P. C. Sörensen, vilket justeras av Alfred Ludvig Hawerman, arkitekt vid Överintendentsämbetet. I början av 1860-talet revs det medeltida långhuset och koret varefter det senmedeltida västtornet sammanfogades med ett nytt betydligt längre och bredare långhus som avslutades i öster med ett lägre och smalare kor med tresidig absid. Vid ombyggnaderna återanvändes byggnadsmaterial från det medeltida långhuset. Klockarebänken och delar av altaruppsatsen behölls medan resten av inventarierna såldes på auktion samt till ägarna till Kvesarums slott och Hejdeholms gods. Tornets trappgavlar avlägsnades och en västportal togs upp i bottenvåningen (som tidigare endast nåtts från långhuset) och ljudöppningar murades igen. Delar av de övre partierna ommurades och sannolikt revs då även strävpelaren. Det nya långhuset försågs med norrportal och absid med entré i öster. Taket avtäcktes med skifferplattor. Fasaderna putsades och dekorerades med en takfotsgesims med rundbågemotiv. Interiört försågs kyrkorummet med tunnvalv flankerat av två platta tak vilket avlastades på träpelare placerade mitt i bänkinredningen som var öppen med gjutjärnsgavlar. Pelarna målades grå med accenter i bladsilver. Koret förlades tre steg högre än långhuset och slogs med ett kryssvalv. Den nya kyrkobyggnaden har genomgått en rad renoveringar och ett fåtal mindre förändringar sedan uppförandet. Orgelläktaren är redovisad på ritningar från 1858 men det var först 1879 i samband med orgelns tillkomst som den uppfördes i långhusets västra sida. Barriären och pelarna målades med en ljus ekådring med bladsilverdekor. Vid 1800-talets slut försågs tornet med en ny strävpelare av tegel. I början av 1900-talet var kyrkan eftersatt och församlingen försökte förhandla med patronus om att få kyrkan överförd till dem då de inte var nöjda med underhållet, något som emellertid inte genomfördes. 1912 vändes kyrkgolvets slitna tegelplattor I början av 1900-talet var kyrkan eftersatt och församlingen försökte förhandla med patronus om att få kyrkan överförd till dem då de inte var nöjda med underhållet, något som emellertid inte genomfördes. 1912 vändes kyrkgolvets slitna tegelplattor och 1917 genomfördes exteriöra arbeten på tornet, bland annat lades rött tegel på taket som tidigare varit papptäckt. Troligen revs då även en strävpelare från 1800-talets slut och en gravsten som varit placerad i tornets bottenvåning flyttades till den södra delen av långhusets västra mur. På 1930-talet installerades elektrisk belysning och i slutet av 1940-talet genomfördes arbeten både exteriört och interiört. Skiffertaket byttes ut mot enkupigt rött lertegel likt tornets och taklaget reparerades samt försågs med ny brädning. Interiört avfärgades väggarna med kalkfärg medan pelare och fönstersmygar målades med oljefärg. Troligtvis ersattes de två kaminerna av elektriska radiatorer vid slutet av årtiondet. Nya ytterbågar av trä tillverkades efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe och sattes in 1950. Kyrkans mest omfattande invändiga renovering sedan uppförandet på 1860-talet genomfördes 1962 efter ritningar av arkitekt Jan Löfqvist. Golvvärme installerades i kyrkorummet varpå det gamla tegelgolvet lades tillbaka. I koret, absiden och under bänkarna ersattes det tidigare trägolvet av kalksten. Det putsade långhustaket vävspä

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000448273

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HALLARÖDS KYRKA

HistorikHallaröds kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka med långhus samt lägre och smalare kor med halvrund absid i öster. Under 1300-talet tillkom ett kraftigt västtorn och vapenhus vid sydportalen. Utbyggnaderna byggdes i gråsten med sandstenskvadrar runt muröppningarna, medan de ursprungliga byggnadsdelarna var utförda i sandsten. Kyrkorummets valvslagningar med kalkmålningar tillkom sannolik under senmedeltiden. 1536 donerade Olof Rosensparre och hans maka Lisbeth Gyldenstierna på Skarhults slott en predikstol till kyrkan, vilket är ovanligt tidigt för en predikstol med tanke på att reformationen i Danmark genomfördes samma år. 1634 tillkom en altartavla med nattvardsmotiv vilken ersatte ett äldre altarskåp. Befolkningsökningen i Sverige under sent 1700- och 1800-tal ledde på många håll till att medeltida kyrkor byggdes ut eller revs till förmån för nybyggen. Under 1800-talets första hälft närmast fördubblades befolkningen i Hallaröds socken och kyrkan kom 1833 att byggas ut efter ritningar av arkitekt C. Ståhl. En stor korsarm uppfördes på långhusets norra sida och den romanska absiden revs. De senmedeltida valven i långhuset revs och ersattes av tunnvalv i trä, vilket även blev innertak i korsarmen. Under triumfbågen placerades en altarpredikstol och koret fick ny funktion som sakristia. Torntaket belades med kopparplåt och övriga takfall avtäcktes med spån. 1881 höjdes vapenhuset och i och med detta försvann en tidigare trappstegsgavel. Invändigt försågs rummet med innertak och trappa till vinden. Vid samma tillfälle renoverades kyrkans fasader. 1895 införskaffades en ny orgel tillverkad av Salomon Molander & Co med orgelfasad ritad av E. Josephsson. Vid 1900-talets början ersattes Vapenhusets spåntak med papp men kom bara några år senare att avtäckas med plåt. Resten av kyrkan hade sedan tidigare försetts med plåttak, troligen skedde detta 1891. 1913 påträffades kalkmålningar i det romanska korets valv. 1922 23 fick tornet nya ljudluckor och ny trappa och vid slutet av 1920-talet genomfördes renoverings- och restaureringsarbeten efter program av länsarkitekt Nils A. Blanck. Arbetena innefattade omläggning av tegelgolv, ommålning av invändiga snickerier och bänkinredning samt kalkning av väggar och fasad. I början av 1930-talet frilades och restaurerades de övermålade kalkmålningarna i koret av konservator Hans Erlandsson. Nästa stora restaurering genomfördes 1953 under ledning av arkitekt Torsten Leon-Nilson. Ambitionen var att återställa kyrkorummet till dess utseende innan 1830-talets stora förändringar. De medeltida kalkmålningarna och dopfuntens baldakin konserverades. En ny predikstol tillverkad efter äldre förlaga placerades i långhusets nordöstra hörn, varför altarpredikstolen flyttades till korsarmens norra vägg och koret återfick sin ursprungliga funktion. Vid 1980-talets slut skulle utvändiga underhållsarbeten utföras efter Leon-Nilsons arbetsbeskrivningar, vilka föreskrev så små ingrepp som möjligt och omputsning med kalkbruk. På grund av fasadens akuta renoveringsbehov hade församlingen emellertid använt ett hårdare KC-bruk där de nya putsytorna dessutom hade ojämn struktur och var dåligt anpassade till den äldre putsen. Därtill hade takplåten målats om i en kulör som inte stämde överens med den ursprungliga färgsättningen. 1992 renoverades fasaderna på nytt. Putslagningar gjordes med KC-bruk och tornet målades med KC-färg medan övriga fasader kalkavfärgades. Plåttaken målades och nya tornluckor av furu tillverkades. I början av 2000-talet målades interiörens väggar och valv om, liksom fönstrens in- och utsidor. Korets kalkmålningar konserverades av målerikonservator Martina Petersson och spår av kalkmålningar påträffades i tornets bottenvåning på den norra och västra muren. Delar av de nyfunna kalkmålningarna frilades. Vid samma tillfälle isolerades valven.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000448274

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HÄSTSTALLET

21000000997624http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997624Bebyggelse - byggnadHÖÖR BOSJÖKLOSTER 1:740 - husnr 9003HÄSTSTALLETLän: Skåne, Kommun: Höör, Landskap: Skåne, Socken: Bosjökloster , Stift: Lunds stift, Församling: Ringsjö församlingNybyggnadsår: 1800 - 189913.519970254662395,55.87746129397546http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000997624http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000997624http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000997624RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997624

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HÖÖR KYRKA

TakformSadeltak, Hjälmtak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000448269

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

KOSTALLET

21000000997622http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997622Bebyggelse - byggnadHÖÖR BOSJÖKLOSTER 1:740 - husnr 9002KOSTALLETLän: Skåne, Kommun: Höör, Landskap: Skåne, Socken: Bosjökloster , Stift: Lunds stift, Församling: Ringsjö församlingNybyggnadsår: 1800 - 189913.52044518992374,55.877654339653695http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000997622http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000997622http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000997622RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997622

Objekttyp

BUILDING

KYRKSTALLET

21000000997640http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997640Bebyggelse - byggnadHÖÖR BOSJÖKLOSTER 1:740 - husnr 9006KYRKSTALLETLän: Skåne, Kommun: Höör, Landskap: Skåne, Socken: Bosjökloster , Stift: Lunds stift, Församling: Ringsjö församlingNybyggnadsår: 1800 - 189913.52052420941447,55.877014984362305http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000997640http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000997640http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000997640RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997640

Objekttyp

BUILDING

LOGEN

21000000997626http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997626Bebyggelse - byggnadHÖÖR BOSJÖKLOSTER 1:740 - husnr 9004LOGENLän: Skåne, Kommun: Höör, Landskap: Skåne, Socken: Bosjökloster , Stift: Lunds stift, Församling: Ringsjö församlingNybyggnadsår: 1800 - 189913.520406596062926,55.877231693509536http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000997626http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000997626http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000997626RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997626

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

MUNKARPS KYRKA

ExteriörbeskrivningKyrkan utgörs av ett smalare västtorn med kvadratisk planform samt ett rektangulärt långhus med fullbrett kor och femsidig korabsid. Grundläggning utgörs sannolikt av en kallmur av natursten. Murverken i natursten består delvis av material från den rivna medeltidskyrkan. Muröppningarna är murade i tegel. Fasaderna är liksom den förkroppade sockeln spritputsade och avfärgade i vitt, medan omfattningar och listverk är slätputsade. En profilerad takfotsgesims löper runt hela kyrkobyggnaden inklusive tornet men där som gördelgesims. Tornets takfotsgesims är profilerad och bärs upp av konsoler. Långhuset med det fullbreda koret har sadeltak avtäckt med dubbelfalsad gråmålad stålplåt. Skeppet avslutas åt båda håll med förhöjda gavlar som avtäcks med gråmålad stålplåt. Även absiden är avtäckt med gråmålad stålplåt men med enkla falsar. Torntaket med den högresta och sexsidiga spiran är avtäckt med enkelfalsad omålad zinkplåt och kröns av ett hjulkors av svartmålat järn. Alla muröppningar är rundbågiga med undantag för ett rosettfönster i tornets västsida. Långhuset har fem parallellt placerade muröppningar med två språng i söder respektive norr. Den mittersta muröppningen i söder upptas av sydentrén medan övriga öppningar är fönsteröppningar. De svartmålade gjutjärnsfönstrens spröjsverk är uppbyggt kring tre stora cirklar i lod. Absidens fem fönster är något mindre men med samma utformning. De sitter i rektangulära indragningar i murverket vars övre kant pryds av små konsoler. Tornets bottenvåning har ett fönster i norr respektive söder. De smala och höga fönsteröppningarna med djupa nischer är uppdelade i en övre och en undre del med slätputsat mittparti. De svartmålade gjutjärnsbågarna är indelade i rutmönster. Västfasadens tidigare nämnda rosettfönster i gjutjärn sitter i en åttpassformad muröppning och omges av ett cirkulärt listverk i en kvadratisk indragning i murverket. I tornets övre våning finns två parställda ljudöppningar i varje väderstreck som åtskiljs av en engagerad mittkolonnett med bas och tärningskapitäl. Ljudluckorna utgörs av brunmålad fjällpanel spikad på stående brädor. Ljudöppningarna är placerade i rektangulära indragningar i murverket med små konsoler likt absidens fönsterutformning. Kyrkans tre entréer har rakt avslutade portar klädda med ekpanel i rombiskt mönster och stora dekorativa gångjärn i svartmålat smide. Dörrbladens övre hörn har en profilerad avfasning som följer muröppningarna. Huvudentrén i tornets västfasad utgörs av en rundbågig och slätputsad perspektivportal med tre engagerade kolonner på vardera sida. Mellan pardörren och det lunettformade överljuset av svartmålat gjutjärn finns ett murat och putsat parti med en stentavla av röd granit som bär inskriptionen OSCAR II 1884. Entrén i söder har snarlik men något enklare utformning. Här utgörs inskriptionen 1884 av en ritsning i putsen som svartmålats. Överljuset är rundbågigt. Den östra entrén har ett enkelt dörrblad som sitter indraget i murverket i två språng. Dörren sitter under ett fönster som är närmast identiskt med absidens övriga.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000448275

Objekttyp

BUILDING

NORRA FLYGELN

21000000997604http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997604Bebyggelse - byggnadHÖÖR BOSJÖKLOSTER 1:593 - husnr 8NORRA FLYGELNLän: Skåne, Kommun: Höör, Landskap: Skåne, Socken: Bosjökloster , Stift: Lunds stift, Församling: Ringsjö församling13.518013935566549,55.87730856063959http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000997604http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000997604http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000997604RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997604

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

NORRA RÖRUMS KYRKA

ByggnadsdelGravkor - Norr, Korsarm, Kor - Norr, Sakristia - Norr

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439954

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

SMEDJAN

21000000997620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997620Bebyggelse - byggnadHÖÖR BOSJÖKLOSTER 1:740 - husnr 3SMEDJANLän: Skåne, Kommun: Höör, Landskap: Skåne, Socken: Bosjökloster , Stift: Lunds stift, Församling: Ringsjö församlingNybyggnadsår: 1800 - 189913.519938696379707,55.877895785335305http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000997620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000997620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000997620RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997620

Objekttyp

BUILDING

SÖDRA FLYGELN

21000000997602http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997602Bebyggelse - byggnadHÖÖR BOSJÖKLOSTER 1:593 - husnr 7SÖDRA FLYGELNLän: Skåne, Kommun: Höör, Landskap: Skåne, Socken: Bosjökloster , Stift: Lunds stift, Församling: Ringsjö församling13.5180448116754,55.87714301947868http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000997602http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000997602http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000997602RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997602

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

SÖDRA LÄNGAN

21000000997606http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997606Bebyggelse - byggnadHÖÖR BOSJÖKLOSTER 1:593 - husnr 6SÖDRA LÄNGANLän: Skåne, Kommun: Höör, Landskap: Skåne, Socken: Bosjökloster , Stift: Lunds stift, Församling: Ringsjö församling13.518537568822554,55.877112466986254http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000997606http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000997606http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000997606RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997606

Objekttyp

BUILDING

TJÖRNARPS KYRKA

HistorikTjörnarps gamla kyrka uppfördes vid slutet av 1100-talet i tuktad gråsten med långhus samt lägre och smalare kor med absid i öster. Kyrkan kom senare att byggas ut med ett västtorn och vapenhus i söder och norr. Vid slutet av medeltiden slogs valv över långhuset. Befolkningsökningen i Sverige under sent 1700-tal och 1800-tal ledde på många håll till att medeltida kyrkor byggdes ut eller revs till förmån för nybyggen. I Tjörnarp kom den medeltida kyrkan att byggas ut 1803, då absiden revs och koret förlängdes åt öster. Redan på 1820-talet inleddes diskussioner om att kyrkan skulle till-, om- eller rivas då den var i eftersatt skick. Olika förslag för ombyggnader framlades, men 1847 togs beslutet att en helt ny kyrka skulle uppföras. Material från den medeltida kyrkan skulle återanvändas i den nya kyrkan som planerade byggas på en annan tomt. På grund av församlingens begränsade ekonomi fick emellertid nybygget vänta och arbetena inleddes inte förrän 1863. När kyrkan stod klar hösten 1864 överfördes dopfunten från 1100-talet och kyrkklockorna från den medeltida kyrkan som lämnades att bli en ruin. Murrester i ruinen undersöktes på 1960-talet och murarnas nedre partier rekonstruerades. För ritningarna till den nya helgedomen i nyromansk-/nyklassicistisk stil med västtorn, långhus och något smalare kor i öster stod arkitekt Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet. För bygget ansvarade byggmästaren Ljunggren från Lund och kyrkan uppfördes med murverk av tegel och gråsten som delvis var återvunnet material från den medeltida kyrkan. Fasaderna putsades och avfärgades gula medan listverk och dekorativa delar vitmålades. Redan 1867 behövde kyrkans tak och fasader repareras då det regnade in på vinden och putsen under fönstren hade släppt. 1873 installerades kyrkans första orgel tillverkad av orgelbyggare Lundahl i Malmö med en orgelfasad efter ritningar av domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall. En större renovering av kyrkan genomfördes 1877. Exteriört gjordes putslagningar, fönsterblecken byttes ut mot gjutna solbänkar av betong och tak och avvattningssystem reparerades. Interiört vitmålades tak och dörrar, och altartavlan restaurerades. Vid 1800-talets slut fick kyrkan sitt första uppvärmningssystem i form av en kamin och med detta medföljde installation av skorsten. Det beslutades att temperaturen i kyrkorummet inte fick understiga 10°C. 1894 byttes spiran ut mot en ny, vilken gavs ett något enklare utförande. 1897 utfördes målningsarbeten på fasaden, lagning av taken och interiöra målningsarbeten med dekorativa textband. Under tidigt 1900-tal införskaffades en ny altartavla i form av en kopia av Munkarps kyrkas altartavla Christus am Kreuze målad i Gemäldmalerie i Dresden av Otto Kühne. 1931 gjorde arkitekt Eiler Græbe en beskrivning av kyrkan i samband med ett åtgärdsförslag. Där framgår att fasaderna var gulputsade, långhustaket klätt med skiffer och torntaket klätt med plåt. Kyrkorummets väggar var ljuskalkade, golvet av trä, bänkinredningen öppen och målad i ljus ekådring, vilket även gällde läktarbarriären. Pelarna under läktarbarriären var marmorerade i ljus kulör medan altaruppsatsen var marmorerad i svart och vitt. Belysningen utgjordes av levande ljus. Græbe kom även med förslag till bland annat nya bänkar, ny trappa till orgelläktaren och ny ytterdörr till sakristian. Förslagen fastställdes av Kungliga Byggnadsstyrelsen 1933. Byggmästarna Jakobsson och Knutsson tillverkade 34 bänkar i furu och två skärmar som placerades framför de främsta bänkarna mot koret. Bänkarna målades med oljefärg. Till skillnad från de tidigare bänkarna löpte de nya inte ända ut till långhusets ytterväggar, utan bildade istället två sidogångar. Några av de gamla bänkarna fick ny placering på orgelläktaren. Väggar och träinredning målades om och de dekorativa textbanden över triumfbågen målades över. Ett nytt golv av handslaget tegel lades i vapenhuset och yttertak och fasader restaurerades. Vid mitten av 1950-talet ersattes långhuset och korets skiffertak med dubbelfalsad kopparplåt med fotrännor och tornets plåttak lades om. Vid samma tidpunkt utfördes fasadrenoveringar som bland annat medförde att rundbågefrisen som löpte under takfoten höggs bort. En ny orgel invigdes i maj 1955 med fasad målad av konstnären och konservatorn Oswald Owald. 1973 genomfördes en invändig renovering efter förslag upprättat av arkitekt Torsten Leon-Nilsson. Renoveringen innefattade kalkning av väggar samt valv, nytt tak under orgelläktaren av spontade brädor, ommålning av bänkinredning samt altarring, ny förvaring i sakristian, ny heltäckningsmatta på orgelläktaren och ett nytt värmesystem. Bänkinredningen som tidigare varit ljusgrön målades rödbrun och grå. Utvändigt vitkalkades kyrkan. Vid slutet av 1970-talet isolerades kyrkvinden med mineralull. Mellan 2003 och 2004 genomgick kyrkan en större renovering både interiört och exteriört efter förslag upprättat av arkitekt Mikael Forsberg. Exteriört återfick fasaderna sin ursprungliga gul

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439955

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

UNGDJURSSTALLET

21000000997628http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997628Bebyggelse - byggnadHÖÖR BOSJÖKLOSTER 1:740 - husnr 1UNGDJURSSTALLETLän: Skåne, Kommun: Höör, Landskap: Skåne, Socken: Bosjökloster , Stift: Lunds stift, Församling: Ringsjö församlingNybyggnadsår: 1800 - 189913.519973805976777,55.8770028589926http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000997628http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000997628http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000997628RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997628

Objekttyp

BUILDING

ÖSTRA LÄNGAN

21000000997661http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997661Bebyggelse - byggnadHÖÖR BOSJÖKLOSTER 1:593 - husnr 9001ÖSTRA LÄNGANLän: Skåne, Kommun: Höör, Landskap: Skåne, Socken: Bosjökloster , Stift: Lunds stift, Församling: Ringsjö församling13.518762173375576,55.87723598100146http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000997661http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000997661http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000997661RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997661

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Agnes källa

TerrängSvag NV-sluttning av mindre förhöjning. Åkermark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/16d0270f-4b44-416d-b573-b83549e89b2d

Objekttyp

PLACE

Allarps bjär

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2001486

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Aunsbrunnen

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ab44b6dd-b964-400f-ac9c-dc91520b021a

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Avrättningsplats

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/51cc5bac-8707-4c15-a0c5-fdb09853208f

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Avrättningsplats

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/bd1be3ff-c6c3-4f01-977a-7375e16545c7

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats

BeskrivningPestkyrkogård, uppgift om, något osäker, av Henrik Svärd, Holma,d 1904.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3b635d41-ddf5-492a-9692-d72070e71a18

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/015456ea-9325-4166-bfbc-313b5a8b3008

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats

TerrängKrön av moränkulle. Impediment i åker.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f4c3bc49-8633-416a-9449-02e4a68ace87

Objekttyp

PLACE

Begravningsplats

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d64c36db-b6d5-42b4-9025-7579fb228302

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bjäret

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2054581

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Blästbrukslämning

TerrängV kanten av flack förhöjning , intill mindre våtmarksområde. Skogsmark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/03ef1383-6389-45ab-a39d-92ad60176321

Objekttyp

PLACE

Blästbrukslämning

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1d0d7f0c-c696-4688-85c5-34e57137b5ce

Objekttyp

PLACE

Blästbrukslämning

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a151f55d-ee4c-4ee5-b6e3-41f912de371a

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9814a6c3-b32d-4c88-8efa-51f7b34e267b

Objekttyp

PLACE

Boplats

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3d9f26d7-d8a7-44b1-a96c-2a3ade03c5c3

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

Referens: skriftlig källaLUHM: Westerströms saml. div. nr 20219-20490.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/0435d05d-6599-46c5-b08c-962cda4e5fb2

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3d6afe20-07b5-4deb-a598-4c26eea08b0c

Objekttyp

PLACE

Boplats

BeskrivningBoplats (?), ca 10x75 m (NV-SÖ). I området har enligt uppgift iVägasked 3:1 (f markägaren) påträffats 1 flintmejsel samtflintavslag, ej tillvaratagna.Boplats?Beväxt vid inventeringstillfället.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1089c22a-0361-4930-ae1b-d34d5daba5c8

Objekttyp

PLACE

Boplats

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1027cabf-6526-4857-9f27-eb27e7b9c462

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

VegetationÅker

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a0c89552-b2d3-4e70-85ca-7c903e88d1e4

Objekttyp

PLACE

Boplats

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a414a5be-6ca8-4335-835e-94df3ce022e4

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT