PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

boningslängan

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikBoningslängan är ett s k sydgötiskt hus och består av en låg ryggåsstuga och ett härbergshus (högre loftbod). Oftast fanns det ett härbergshus på varje gavel. På Ballingstorp finns det dock endast ett härbergshus kvar. Troligtvis fanns det ytterligare ett härbergshus (i öster) som revs någon gång mellan 1883 och 1909. Byggnaden fanns med på skifteskartan från 1883, men var borta på ett fotografi från 1909. Av byggnadskroppen i öster finns endast en mindre del kvar, en pigkammare och en spiskammare under samma takfall som ryggåsstugan. Ryggåsstugan har i äldre tider haft ett tak med mindre taklutning, troligtvis torvtäckt. Det västra härbergshuset och ryggåsstugan är inte sammanbyggda, utan uppförda vid olika tillfällen. Bägge byggnadskropparna är knuttimrade och har halmtak. Ryggåsstugan är klädd med stående locklistpanel. Härbergshuset har stora likheter med andra härbergshus i närheten som har daterats till tidigt 1700-tal. En dendrokronologisk undersökning har gjorts av byggnadens timmer, men den gav delvis oklara besked. Troligtvis är dock ryggåsstugan 15-20 år äldre än härbergshuset. Den norra takåsen i ryggåsstugan visade sig också kunna vara 50 år yngre än resten av byggnaden. Ryggåsstugan var troligen en riktig ryggåsstuga utan innertak när den byggdes någon gång runt sekelskiftet 1700. Ett 50-tal år senare kan byggnaden ha moderniserats när det blev mer vanligt förekommande med väggfönster på byggnader. Ryggåsstugor fick oftast in ljus från ett takfönster i söder, men saknade helt väggfönster. Det enda som finns kvar efter inredningen i ryggåsstugan är eldstadsdelen bestående av öppen spis och bakugn. Tidigare fanns det en innervägg som troligtvis tillkommit någon gång på 1760-talet. I samband med en restaurering 1964 togs det avskilda köket bort. När skiljeväggen togs bort avlägsnades även en s k stackarebjälke, som gick från yttervägg till yttervägg vid eldstaden. En stackarebjälke gränsade av hur långt in tiggare eller okända fick komma. I det västra härbergshuset finns, förutom ett rum, en förstuga och en kammare. Kammaren var finrum på 1920-1940-talet och kan även ursprungligt ha haft den funktionen. 1983 hittades en gammal schablonmålning under ett flertal lager av tapeter. Rummet i härbergshuset var tidigare avdelat med en vägg. Det är okänt om väggen var ursprunglig. I det mindre av rummen förvarades kistor med bröd och kistor med linne och sängkläder. I det större rummet fanns bl a slagbord att använda vid festligare tillfällen, mangel och symaskin. På härbergshusets loft förvarades spannmål i särskilda fack. Det som finns kvar av den tidigare byggnadskroppen i öster (troligtvis härbergshus) är en pigkammare och en spiskammare. Väggen mellan utrymmena är sekundär och har troligtvis stått på andra sidan härden tidigare. I spiskammaren finns en härd som har haft förbindelse med murstocken. KÄLLA: Broschyr - Ballingstorpsgården, Skånes Hembygdsförbund, Tollarpstryck AB, Tollarp 1997.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001627460
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

BOSTADSHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikGårdens historia är känd från senare delen av 1600-talet, då greve Ebbe Ulfeld fick Sporrakulla i förläning för sina insatser i snapphanefejden. Den består av två boningshus och tre ekonomibyggnader kring en sluten gård. Det äldre bostadshuset härrör sannolikt från 1700-talet, medan ekonomilängorna uppfördes på 1800-talet. Byggnaderna är byggda av timmer och skiftesverk, taken täckta med spån. Den äldre manbyggnaden, som innehåller en "ryggåsstuga" med bakugn, har ursprunglig rumsindelning, sånär som på att en kammare avdelats från förstugan. 1967 reparerades gården. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000979120
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

BOSTADSHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikGårdens historia är känd från senare delen av 1600-talet, då greve Ebbe Ulfeld fick Sporrakulla i förläning för sina insatser i snapphanefejden. Den består av två boningshus och tre ekonomibyggnader kring en sluten gård. Det äldre bostadshuset härrör sannolikt från 1700-talet, medan ekonomilängorna uppfördes på 1800-talet. Byggnaderna är byggda av timmer och skiftesverk, taken täckta med spån. Den äldre manbyggnaden, som innehåller en "ryggåsstuga" med bakugn, har ursprunglig rumsindelning, sånär som på att en kammare avdelats från förstugan. 1967 reparerades gården. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000979040
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

Brygghus

Byggnadsbeteckning

21420000050855http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050855Bebyggelse - byggnadÖSTRA GÖINGE KNISLINGE 44:1 - husnr 7BrygghusLän: Skåne, Kommun: Östra Göinge, Landskap: Skåne, Socken: Knislinge , Stift: Lunds stift, Församling: Knislinge-Gryts församling14.084732381350827,56.19221480818976http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050855http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050855http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050855RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050855
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

EKONOMIBYGGNAD

Historik

HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000977820
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

EKONOMIBYGGNAD

Bebyggelse - byggnad

HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000977942
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

FLYGEL

Historik

HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. En omfattande inre restaurering ägde rum 1904; nu försågs också flyglarna med trappgavlar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000977761
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

FLYGEL

Historik

HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. En omfattande inre restaurering ägde rum 1904; nu försågs också flyglarna med trappgavlar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000977763
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

GLIMÅKRA KYRKA

Nuvarande kategorier

InteriörbeskrivningInteriör Via huvudingången i västtornet kommer vi in i vapenhuset. Rummet är något bredare än det är långt och har slätputsade, vitkalkade väggar vilka i norr och söder bryts upp av rundbågiga fönster. I rummets nordöstra hörn syns ojämnheter och utbuktningar i murverket vilket skulle kunna vara en del av det medeltida murverk som återvanns då nuvarande kyrkan byggdes på 1840-talet. Golvet är lagt med klinker och innertaket utgörs av bjälklaget till tornets andra våning, målat i en ljus grågrön kulör. Längs norra väggen leder en sentida trappa av trä upp till tornets övre våningar. Ytterdörrarna består av stående gråmålade brädor vilka hålls ihop av bandgångjärn. Ett överljusfönster bidrar med dagsljus. Ett dörrparti i klassicerande stil med dubbla dörrblad i beige kulör, fyllningar i dovt rosa samt vita detaljer leder mot kyrkorummet. Handtagen är skinnklädda med fästen av koppar. Dörrpartiet kröns av ett tympanonfält i samma dovt rosa kulör med en festong och ett runt överljusfönster. I vapenhuset finns en äldre kyrkklocka samt inredning i form av träbänkar och en järnbeslagen kista. Från vapenhuset till kyrkorummet passeras läktarunderbyggnaden som tillkom under 1900-talets senare del. Golvet är av smala furuplankor och väggar respektive tak är klädda med ljus betsad panel. Dörrar åt norr och söder, av samma panel och kulör som väggarna, leder till wc, förråd, pentry och förberedelserum. Ytterligare ett dörrparti med dubbla dörrblad och samma färgsättning som den mot vapenhuset men med sparkplåtar av koppar, leder vidare in i kyrkorummet. Dörrpartiet har ett kvadratiskt överljus med korslagda blyspröjs. Läktaren, som vilar på åtta träkolonner i dovt rosa kulör, med kapitäl i grått, bildar ett lågt tak över entrén till kyrkorummet. Mot ytterväggen utgör halvkolonner i samma utförande stöd åt läktaren. Läktarfronten är konkav med en konvex halvcirkel i mitten, över kyrkans mittgång. Fronten har en nyklassisk uppbyggnad med en fältindelad mittdel på en bas av marmorerad slät, träpanel. Överst avslutar ett listverk. Läktarfrontens grå kulörer lyfts av guldfärgade detaljer. Mitt på läktaren är orgeln placerad. På ömse sidor om orgeln är halvmåneformade fönster i djupa smygar vilka utgör ljusinsläpp över läktaren. Ett bänkkvarter med enkelt utformade träbänkar i sluttande plan finns på var sida om orgeln. Läktarunderbyggnadens väggar är klädda med låg bröstpanel med oljemålade ramverk och fyllningar och ovan denna en stående träpanel i samma ljusa bets som i hallen i läktarunderbyggnaden. På ömse sidor om entrédörren sitter tavelskåp, tillverkade ca år 1700, vilka tillhört den medeltida kyrkan. Här finns även två tavlor av polerad svart diabas med tio Guds bud. Under läktaren finns plats för styrning av ljud och ljus samt ett par bord med stolar för samvaro och fika. Över kyrkorummet reser sig takets tunnvalv av gråmålade, hyvlade brädor högt och ger kyrkorummet en karaktäristisk rymd. Den mittersta delen av taket är något upphöjd längs med hela rummets längd. Tunnvalvet skiljs från de murade och slätputsade väggarna av ett profilerat listverk i trä målat i grå, blå och dovt gulbruna kulörer. På var sida om den breda mittgången är bänkkvarter. Rakt fram är koret med en dominerande väggmålning i det östra gavelfältet. Målningen avbildar det allseende ögat i en triangel med stiliserade solstrålar kring. Runt detta motiv är slingrande akantus och på var sida en avbild av lammet, Agnus Dei, med ett kors från vilket den svenska flaggan, istället för den klassiska korsfanan, hänger. Mitt på den södra långväggen är ett vindfång för den södra porten. Vindfånget är uppbyggt i klassicerande stil och målat i flera grå kulörer med guldfärgade detaljer. Vindfånget har dubbla dörrblad med fyllningar och sparkplåtar av koppar. På var dörr är ett kors omgivet av en lagerkrans med guldfärgade band. Över dörrarna är ett väggfält med guldfärgade festonger och överst avslutas vindfånget av ett profilerat listverk. Över vindfånget är ett rundbågigt överljus. Undantaget vindfånget delas långhusväggarna endast upp av rundbågiga fönster i djupa smygar. Mellan fönstren sitter lampetter av mässing. Koret är upphöjt och har golv av svart diabas vilket utgör en kontrast till långhusets golv av smala, ljusa furubrädor. Grå handledare av stål markerar trappan i mittgången. Huvudmotivet i koret är altarpredikstolen och altarringen. På ömse sidor altarpredikstolen är psalmnummertavlor. Två rundbågiga fönster med glasmålningar finns på den östra gavelväggen. I korets norra del finns en fristående ambo, dopfunt och dopaltare, vilket är placerat mot norra väggen. Ovanför dopfunten hänger en basunängel, snidad i trä, från taket. Dopaltaret är av trä, målat i en ljust grå kulör. Ovan altaret är en målning föreställande en familj på vandring i en vårskog med den heliga ande, i form av en vit duva, flygandes över dem. Här finns även ett äldre golvur samt karm- och vanliga stolar. I södra delen av koret finns bland annat en elorge

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440171
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

GRYTS KYRKA

Interiörbeskrivning

InteriörbeskrivningInteriör Från huvudentrén i väster kommer man in i ett litet vindfång eller en förhall till kyrkorummet. Västra halvan av utrymmet under läktaren rymmer olika inbyggnader medan den östra halvan är integrerad med kyrkorummet. På var sida om vindfånget finns dörrar till inbyggnaderna under läktaren. Det norra utgör förråd och i södra finns ytterligare ett mindre förråd och en trappa till läktaren. Läktaren är uppbyggd på pelare målade i en gröngrå nyans. Innertaket som är läktarens brädtäckta undersida är gråmålad. Övriga snickerier går i pärlgrått eller gråbeige. Innerdörrarna är spegeldörrar av enkelt utseende med kammarlås. De övre speglarna har en rombiskt spröjsad form. Inne i förrådet finns en äldre färgsättning på pelare och paneler målade i mörk brun träådring sannolikt från 1800-talet. I förrådet syns också rester av en kvadermålning i en sandstensfärgad nyans med rödmålad fogindelning. Måleriet tillhör 1800-talets andra hälft och fanns vid denna tid i hela kyrkorummet. Tornets bottenvåning täcks av ett kryssvalv vars fyra ribbor möts i en rundel i valvkrönet, en valvform som är vanlig under 1500-talet. Valvets ribbor och sköldbågar utgår från murarna utan pilastrar. Mellan förhallen och kyrkorummet finns en pardörr vars övre speglar är glasade. Långhuset och de västra delarna bestående av den romanska torndelen och det senmedeltida tornets östra halva är möblerat med bänkar. Mellan de båda tornensamt mellan det äldre tornet och långhuset finns gavelmurarna kvar med spetsbågiga tornbågar. Den östra tornbågen mellan långhuset och det äldre tornet, är något högre och har markerade vederlag. Den äldre torndelen har en mycket smal rektangulär planform och har möjligen ursprungligen haft en tredelad planlösning. Mittpartiet är valvslaget med ett kryssvalv slaget från sidomurarna utan pilastrar. Valvet påminner om kryssvalvet i det senmedeltida tornet och kan vara från samma tid. Sidopartierna täcks av höga tunnvalv med en antydan till spetsbågeform. Ursprungligen bör någon form av trappa ha lett upp till tornets övre våningar, vanligen var denna belägen i den södra delen. Det egentliga långhuset täcks av två travéer med stjärnvalv. Båda utgår från höga pilastrar murade med fem språng som bär upp valvens stomme i form av gördel-, sköldbågar och valvribbor. Kragbanden består ett par utskjutande murskift, det övre något indraget från det undre. Det västra valvet har lite enklare form än det östra och knyter samman de tre ribborna från varje pilasterknippe i en stjärnform vid valvkrönet. Det östra valet har förutom denna uppbyggnad även horisontella ribbor murade på tvärs från de längsgående ribborna vilket skapar en spindelnätsliknande form som har släktskap med perpendikularstilens nät och solfjädersvalv. Långhuset och de västra utrymmena har en enhetlig inredning med putsade och vitmålade väggar och valv, gröngråmålade bänkar och golv av brunlaserade brädor. Längst fram i långhusets nordöstra hörn finns en öppen yta intill gravkoret där kyrkans medeltida dopfunt står. Intill denna finns ett bevarat parti av ett äldre golv av rött murtegel lagt på flatan där dopfunten tidigare varit placerad. Mot triumfbågsmuren i öster finns ett medeltida, murat altare. Altaret är putsat och vitkalkat och upptar i stort sett hela norra triumfbågsmurens bredd. Delar av ett likadant altare finns bevarat under predikstolen från 1600-talet, på södra sidan av triumfbågen Koret är mycket högt beläget i förhållande till långhusets golvnivå och en trätrappa med sex steg leder upp till koret i triumfbågen. Vid trappans ovansida leder en dörr in till predikstolstrappan. Triumfbågen förefaller vara ursprunglig och har mycket hög, rundbågig form med profilerade vederlag. Sockeln är skråfasad. Triumfbågens synliga sockel visar att korets golvnivå bör vara nära den ursprungliga. Inne i koret syns också grundstenar till tegelvalvets pilastrar vilket också tyder på att golvnivån sannolikt inte har höjts under senare tid. Liksom i långhuset är korets väggar och valv putsade och vitmålade. Valvet är ett kryssvalv murat från höga pilastrar med tre språng och vederlag utförda som på långhusvalven. Några horisontellt murade ribbor skär de vertikala ribborna på samma sätt som i det östra långhusvalvet Ett litet parti med kalkmålningar är framtagna på insidan av triumfbågen, mot norr. Kalkmålningen är utförd som en baldakin över dopfunten från 1500 talet som står intill triumfbågen. Baldakinmålningen har troligen utförts av målare Maltzan från Kristianstad som vid mitten av 1700-talet utförde liknande målningar i Hjärsås och Knislinge kyrkor. Altaret och altaruppsatsen är placerade längst i öster och framför dessa finns en nästintill rund altarring i mörkt trä och röd sammetsklädsel. Golvet i koret är av ljusbrunmålade brädor liksom trappan från långhuset. Mot öster delas koret av från sakristian i absiden genom en vitmålad brädvägg. En spegeldörr leder in till sakristian vid altarets norra sida. Golvet i sakristian är av bräd

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440172
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

HJÄRSÅS KYRKA

Historik

HistorikKyrkans äldsta delar byggdes i tegel i början av 1200-talet. Ett försök till närmare datering är satt till 1230-talet och baseras på kyrkans blandstil med både romanska och tidiggotiska drag såsom exempelvis den spetsbågiga sydportalen. Förekomsten av räfflat tegel pekar också på att kyrkan tillhör den äldsta tegelbyggnadsperioden. Dateringen till 1200-talets början stöds av ett mynt med Valdemar Seir (1202-1241) påträffat på kyrkogården vid utgrävningar 1928. Kyrkan bestod till en början av långhus, lägre och smalare kor samt absid. Kyrkan hade sannolikt två rundbågsformade fönster på långhusets norra och södra sidor och ett på korets norra och södra sidor. Två fönsteröppningar fanns till absiden. Fönsteröppningarna var rundbågiga och den spetsbågiga sydportalen var cirka 3 meter hög och utformad med kolonnetter i omfattningen. Hur nordportalen såg ut vet man inte då denna inte är bevarad. På listverk, sockel, hörnkedjor och kring fönster och dörrar är det ursprungliga teglet räfflat för att imitera huggen sten. Räfflad tegelsten finns även som dekorativt element inne i kyrkan. Relativt tidigt, kanske redan på 1300-talet, byggdes kyrkan till med ett vapenhus av tegel framför sydportalen. Under samma århundrade eller möjligen på 1400-talet tillkom också en byggnad mot väster, troligen i form av ett torn. Denna byggnadsdel murades i gråsten men endast dess nedre våning finns bevarad. På 1400-talet slogs valv i koret och på 1500-talets början tros målningarna i korvalvet och absiden ha tillkommit. Ett av motiven; Sankta Marias kröning antyder att målningarna bör ha tillkommit innan reformationen men kanske ändå så sent som 1520-tal. Under 1500-talet valvtäcktes även långhuset, dessa valv verkar dock inte ha dekorerats med kalkmålningar. Under sent 1500-tal kostade man på kyrkan en ny predikstol. Predikstolen tillverkades troligen vid Daniel Tommisens verkstad i Malmö. En altartavla tillkom något senare, kring 1620, liksom nya bänkar och en läktare i långhuset. År 1662 omnämns en klockstapel på kyrkogården i kyrkans räkenskaper. Det första tornets övre delar var sannolikt rivna vid denna tid. År 1687 finns uppgifter i församlingens räkenskaper om att kyrkans fasader hade dekorerats med grå färg kring hörn och omfattningar. Puts- och dekormålningen har tillkommit efter att vapenhuset och tornets byggdes. År 1696 orsakade en svår eldsvåda i byn skador på kyrkans taklag, murar och valv. Även klockan och klockstapeln skadades så att man därefter fick kalla till gudstjänst med hjälp av en trumma som spelmannen Ohluf Mattisson lånade ut. Efter branden gjordes lagningar på murar och valv samt taklag och yttertaket lades om med bly och spån. En ny klockstapel byggdes 1704 för en ny klocka och 1749 hängdes en till, mindre klocka, upp. År 1733 uppfördes en sakristia vid korets norra sida, utvändigt klädd med träspån. Inredningen till sakristian skänktes av kyrkoherde Thomaeus och finns fortfarande kvar. År 1739 togs nya stora fönsteröppningar upp till kyrkan. Åren 1757-58 utfördes en rad uppsnyggningsarbeten i kyrkan. En läktare fanns redan vid kyrkans norra sida och nu byggdes ytterligare en längst i väster. Målare Maltzan från Kristianstad målade om inredningen. Maltzan är troligen identisk med Adam Friedrich Waltzau, född omkring 1710 och död 1780 i Jönköping. Baldakinmålningar målades på väggarna intill altaruppsatsen, predikstolen och fönsteröppningarna och på läktarna målades inskriptioner. Utvändigt på långhusfasaden målade Maltzan en solvisare. Några år senare, 1773, byggdes den västra delen av kyrkan på med ett torn. Tornet byggdes av sten och fick ett tak av spån. Klockstapeln revs sannolikt när klockorna flyttades till det nya tornet. Den sista stora tillbyggnaden gjordes 1797 sedan åbor i församlingen hade klagat på bristen på plats i kyrkan. Kyrkan utökades med en korsarm utmed hela långhusets norra sida. Till skillnad från många andra medeltida kyrkor innebar inte 1800- talet några ytterligare ombyggnader för att utöka kyrkorummet. Istället revs det medeltida vapenhuset 1870 och sydportalen sattes igen. Ett förhus till norra korsarmen revs samtidigt och ny huvudingång togs istället upp i tornets västra sida. I slutet av 1800-talet tillkom sannolikt en kvadermålning med oljefärg på väggarna och i korvalvet gjordes en hårdhänt framtagning av de medeltida kalkmålningarna. År 1926-1928 gjordes en inre renovering för ny värmeledning, ombyggnad av bänkarna samt ommålning av väggar och valv. En del arkeologiska fynd gjordes i samband med golvrenoveringen. Viss konservering av de redan framtagna kalkmålningarna utfördes av C O Swensson, Göteborg. Samtidigt togs ytterligare målningar fram, såsom draperimålningen vid predikstolen. Den invändiga kvadermålningen från 1800-talet togs möjligen bort vid denna tid. År 1939 blev kalkmåleriet återigen föremål för konserveringsåtgärder och väggar och valv målades om. Kyrkans medeltida dopfunt som under en tid fungerat som blomkruka i prästgårdsträdgården återfördes t

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440173
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

Huvudbyggnad

Historiska/ursprungliga kategorier

21420000050854http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050854Bebyggelse - byggnadÖSTRA GÖINGE KNISLINGE 44:1 - husnr 4HuvudbyggnadLän: Skåne, Kommun: Östra Göinge, Landskap: Skåne, Socken: Knislinge , Stift: Lunds stift, Församling: Knislinge-Gryts församling14.084581069273108,56.19235872564146http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050854http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050854http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050854RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050854
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

KNISLINGE KYRKA

Takform

TakformHjälmtak, Sadeltak, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440174
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

KRÄBBLEBODA KAPELL

Takform

TakformSadeltak, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440175
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

KVIINGE KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

Antal våningar01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440176
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

logen

Historik

HistorikLogen är i skiftesverksteknik och flyttades troligen till gården 1884. KÄLLA: Folder - Gårdarna i Ballingstorp, Skånes Hembygdsförbund, Regionmuseet Kristianstad, Länsstyrelsen i Skåne län, 2010. När byggnaden flyttades till gården ersatte den troligen en äldre byggnad på samma plats. På den stora logen fanns en stifttröska, driven av en hästvandring ute på gården. Den lilla logen fungerade som garage åt olika typer av vagnar. Mitt i logen finns en stor port in till gården. KÄLLA: Broschyr - Ballingstorpsgården, Skånes Hembygdsförbund, Tollarpstryck AB, Tollarp 1997.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001627482
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

Norra ekonomilängan

Bebyggelse - byggnad

HistorikGårdens historia är känd från senare delen av 1600-talet, då greve Ebbe Ulfeld fick Sporrakulla i förläning för sina insatser i snapphanefejden. Den består av två boningshus och tre ekonomibyggnader kring en sluten gård. Det äldre bostadshuset härrör sannolikt från 1700-talet, medan ekonomilängorna uppfördes på 1800-talet. Byggnaderna är byggda av timmer och skiftesverk, taken täckta med spån. 1967 reparerades gården. Den arrenderas nu av kommunen och har museal användning. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000978824
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

per olsgården

Bebyggelse - byggnad

HistorikYtterligare en gård fanns med i en s k katekismilängd från 1726. Av den gården återstår nu bara den här boningslängan som troligtvis uppfördes i början av 1700-talet. Byggnaden är knuttimrad med skiftesverk och till viss del reveterad och avfärgad med gul kalkfärg. Både exteriör och interiör är väl bevarade. Ekonomibyggnaderna som hörde till gården är rivna i sen tid och grunderna efter dem (brygghus, häststall och kostall) är synliga. KÄLLA: Broschyr - Ballingstorpsgården, Skånes Hembygdsförbund, Tollarpstryck AB, Tollarp 1997. Vasstaket byttes ut mot halmtak i början av 2000-talet. KÄLLA: Folder - Gårdarna i Ballingstorp, Skånes Hembygdsförbund, Regionmuseet Kristianstad, Länsstyrelsen i Skåne län, 2010.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001627462
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

sibbhults kyrka

Byggnadsbeteckning

Historiknull, Under 1900-talets första del startades insamlingar på många platser i landet för att bygga kyrkolokaler där den dåvarande statskyrkan inte hade någon lokal. På många mindre orter fanns en önskan om en egen kyrkolokal, inte sällan som ett sätt att möta konkurrensen från olika frikyrkosamfund. I Sibbhult fanns till exempel sedan 1909 ett missionshus. Den dåvarande biskopen i Lunds stift, Edvard Rodhe, ska vara den som 1928 väckte idén om en kyrkolokal i Sibbhult. Innan kyrkan byggdes höll Svenska kyrkan gudstjänster i Sibbhults skola och det var vid en av dessa, år 1937, som arbetet med finansiering av kyrkan initierades. Den insamlade kollekten uppgick till 14 kronor. En syförening bildades för att genom försäljning av sina alster bidra till finansieringen. Det samhälleliga engagemanget på orten var stort och gåvor kom från kyrkostämman och kommunalfullmäktige i Hjärsås, församlingen i Emmislöv, lokala företag, personalgrupper och privatpersoner. Sibbhults då största industri, AB Färe armaturfabrik, skänkte tomten för ändamålet och såg till att den omgärdades av en stenmur. Bror Färe som var disponent för armaturfabriken, skänkte också den första orgeln till kyrkan. Från Hjärsås och Knislinge församlingars pastorat skänktes fritt virke att hämtas från Hjärsås prästskog. Virket sågades i den närliggande byn Hylta. Sommaren 1942 uppfördes kyrkan efter ritningar av arkitekt Knut Nordenskjöld. Byggnaden rymde kyrksal, en liten församlingssal, förråd samt ett kök. Byggmästare var Harald Håkansson från Hjärsås. Konservator Carl Otto Svensson, bördig från Glimåkra, stod för den inre utsmyckningen av kyrksalen. Carl Otto Svensson, även känd som C.O. Svensson har varit flitigt anlitad till ett flertal av Svenska kyrkans och andra församlingars kyrksalar i trakten. I samband med bygget av kyrkan skrev kyrkoherden i Hjärsås till statens industrikommission; Arbetet utföres nu i sommar dels därför att medel nu finns för ändamålet och dels för att bereda arbetslösa byggnadsarbetare arbete. Det är ett företag som omfattas med stort intresse av ortens befolkning. Syftet med brevet var egentligen att få dispens för gjutning av kyrkklockorna eftersom all metall var under statsbeslag i krigstid. Dispens meddelades inte, istället fick församlingen låna en kyrkklocka av Svenska kyrkans missionsstyrelse. Klockan var avsedd att skickas till en församling i södra Afrika. Med tiden fick Sibbhults kyrka sin egen klocka, som gåva av Lily Scander och hennes man Bror Färe. Den inlånade skickades vidare till avsedd mottagare. Den 24 januari 1943 invigdes Sibbhults kapell, som det då kallades, av Biskop Edvard Rodhe. I Lunds stifts julbok stod samma år att läsa: Enskildas offervillighet har gjort det möjligt att bygga detta kapell i det framåtgående samhället, där kyrkvägen förut var omkring en mil. 1983 byggdes församlingshemmet ut till nuvarande omfattning.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440177
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

stallet

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikByggnadens ålder är okänd, men den äldsta delen är troligen jämngammal med boningshuset. Den knuttimrade delen av byggnaden är troligtvis äldre än övriga delar i skiftesverk. Taket på byggnaden höjdes med ett par skift i slutet av 1800-talet. En liten port skiljer ladugården från boningshuset. Bredvid porten finns ett hönshus som ska ha varit drängkammare fram till sekelskiftet 1900. Ytterväggarna på just den delen av byggnaden har varit reveterade, förmodligen för värmens skull. Den enda uppvärmningen var den från djuren i stallet. Bredvid hönshuset finns en hackelseloge, där foder till hästarna tillverkades och där hästarna utfodrades med hö från loftet ovanför. Bredvid finns ett stall med fyra spiltor. Kostallet som ligger vägg i vägg har tio bås för kor och ungnöt samt en kalvkätte. På den södra gaveln finns en liten hölada, som är en senare tillbyggd del. KÄLLA: Broschyr - Ballingstorpsgården, Skånes Hembygdsförbund, Tollarpstryck AB, Tollarp 1997.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001773980
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

VANÅS SLOTT

Bebyggelse - byggnad

HistorikGården är känd sedan mitten av 1400-talet. Från denna tid härrör möjligen en i det närmaste kvadratisk byggnad, ingående i den nuvarande borganläggningen. Denna består av fyra putsade och vitkalkade tvåvåningslängor med rikt utformade trappgavlar, omslutande en liten, senare delvis inbyggd borggård. Borgen torde ha erhållit sin karaktär under 1500-talet. Under 1800-talets första decennier fick slottets exteriör sin nuvarande karaktär. En omfattande inre restaurering ägde rum 1904. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000977460
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

Västra ekonomilängan

Byggnadsbeteckning

HistorikGårdens historia är känd från senare delen av 1600-talet, då greve Ebbe Ulfeld fick Sporrakulla i förläning för sina insatser i snapphanefejden. Den består av två boningshus och tre ekonomibyggnader kring en sluten gård. Det äldre bostadshuset härrör sannolikt från 1700-talet, medan ekonomilängorna uppfördes på 1800-talet. Byggnaderna är byggda av timmer och skiftesverk, taken täckta med spån. 1967 reparerades gården. Den arrenderas nu av kommunen och har museal användning. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000978822
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

östra ekonomilängan

Byggnadsbeteckning

HistorikGårdens historia är känd från senare delen av 1600-talet, då greve Ebbe Ulfeld fick Sporrakulla i förläning för sina insatser i snapphanefejden. Den består av två boningshus och tre ekonomibyggnader kring en sluten gård. Det äldre bostadshuset härrör sannolikt från 1700-talet, medan ekonomilängorna uppfördes på 1800-talet. Byggnaderna är byggda av timmer och skiftesverk, taken täckta med spån. 1967 reparerades gården. Den arrenderas nu av kommunen och har museal användning. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000978826
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÖstra Göinge

Östra längan

Historik

HistorikDen östra längan är uppförd i skiftesverk i olika etapper. Äldst är den södra delen med kök, kammare, stuga och förstuga. Kammaren har i sen tid använts som drängkammare. Den södra delen av huset (bostadsdelen) var tidigare reveterad och har troligtvis ursprungligen använts som undantagsstuga. I den norra, yngre delen av byggnaden hade man höns och grisar. Det finns även en källare under huset. Där förvarades potatis och rotfrukter. Idag går det att komma ner i källaren genom en dörr på södra gaveln. Tidigare fanns det en trappa ner till källaren inifrån huset, men den är borttagen. Byggnaden har i senare tid kallats "Brygghuset", vilket är lite missvisande eftersom det inte stämmer överens med användningen. Mellan den östra längan och logen ska det ha funnits ett gårdsbränneri som nästan slutit den kringbyggda gården. Det fanns dock en smal gång mellan den östra längan och bränneriet, så de var inte sammanbyggda. Bränneriet ska ha rivits omkring år 1900. KÄLLA: Broschyr - Ballingstorpsgården, Skånes Hembygdsförbund, Tollarpstryck AB, Tollarp 1997.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001627480
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÖstra Göinge

Altaret

RAÄ-nummer

Beskrivning1) Flyttblock med namn och tradition , 4,6x4 m (N-S) och ca 2 m h.36 m N om nr 1 är2) Flyttblock med tradition, 2 st, lutade mot varandra, bildande en grotta.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/38580ac0-bcba-4bef-a62f-b1bf1b60f97c
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÖstra Göinge

Avrättningsplats

Lämningsnummer

SkadestatusOkänd

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d78fb978-84ff-49dc-8fa3-67990ec40550
Objekttyp: PLACE

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÖstra Göinge

Barnekulle

Orientering

OrienteringI gräns.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6c404341-1002-4161-8488-f3f38cb2f5da
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÖstra Göinge

Begravningsplats

Orientering

OrienteringN om Ö gården.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/18f5dc4f-825c-40f9-9de4-df5f2a390bdb
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÖstra Göinge

Begravningsplats

Orientering

OrienteringS om brukningsväg och V om betesmark.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ef5cfb9c-41b3-41af-aa12-572ca885e8e2
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÖstra Göinge

Begravningsplats

Lämningsnummer

PlaceringSynlig ovan mark

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1d4bd0db-8696-4a15-a931-96942ad2924a
Objekttyp: PLACE

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÖstra Göinge

Begravningsplats

Terräng

TerrängPlant område, åkant. Skogsmark (blandskog).

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/bcdade21-53af-4a35-9e47-b220c3c671ee
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÖstra Göinge

Begravningsplats

Aktualitetsstatus

SkadestatusOkänd

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/26f640d2-4468-443c-8b0a-0bfea9c772f3
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÖstra Göinge

Begravningsplats

Skadestatus

SkadestatusOkänd

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e2a432d8-0839-42a2-862b-12a639bd3970
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÖstra Göinge

Begravningsplats

Lämningstyp

UndersökningsstatusOkänd

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/76ef5d6d-557e-4567-81f2-6642e1b32af0
Objekttyp: PLACE

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÖstra Göinge

Begravningsplats enstaka

Skadestatus

SkadestatusEj skadad

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6294631f-7e57-4931-9c38-fbe92964f706
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÖstra Göinge

Blästbrukslämning

Beskrivning

BeskrivningSlaggförekomst, invid ett block, 2x1 m (NÖ-SV), av lågteknisk typ. På blocket finns en skålgrop, se raä 19.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d4b2f9f8-d489-4c3d-a135-0d31fa5019f7
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÖstra Göinge

Blästbrukslämning

Lämningstyp

Orientering28 m VNV om skogsväg.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/86f5fa24-5645-4bf3-aaf4-3fd630d9ff04
Objekttyp: PLACE

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÖstra Göinge

Blästbrukslämning

Placering

PlaceringSynlig ovan mark

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ce48f724-9c87-41ab-870e-e2ce66cccfc4
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÖstra Göinge

Blästbrukslämning

Terräng

TerrängSÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog).

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/807b4ad4-c33d-489e-9a17-92ae78699050
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÖstra Göinge

Blästbrukslämning

Kulturlämning

SkadestatusOkänd

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/330ca1dd-9091-4c5d-9392-71f9befda6f6
Objekttyp: PLACE