BJÄLLERUPS KYRKA
StommeTakformSadeltak, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439826
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
TakformSadeltak, Sadeltak
ByggnadsdelAbsid - Öster, Kor - Smalare, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Kor - Öster
PlaceringStenshöggård
HäradBara härad
Ursprunglig platsOsäker
FöremålsbeskrivningFragment av brakteat (okänd typ)
HäradBara härad
FöremålsbeskrivningBronsbit (amulett)
InteriörbeskrivningKyrkans långhus är täckt av ett putsat trätunnvalv. Kor och sakristia avskiljs från långhuset genom ett högt valv. En hög altarskärmvägg, från 1896, skiljer koret från sakristian. Långhusets och korets väggar har kvadermålning från 1896 i en rosa ton. Bänkarna är uppdelad i två slutna kvarter och åtskilda av mittgången. Kyrkans golv täcks av mönsterlagda cementplattor, viktoriaplattor, i vitt och svart. I bänkkvarteren är lackat trägolv. Vapenhuset har kalkstensgolv. Koret är upphöjt med ett trappsteg i kalksten över långhuset. I väster finns läktare och orgel. Läktaren bärs upp av fyra pelare och har läktarbarriär med spegelfyllningar, marmoreringsmålade i grått. Kyrkans fasta inredning och inventarier Altaret , från 1896, är i ljust gråvitt trä med spegelfyllningar. Altarskiva av trä. Altaruppsatsen, från 1896 är utformad i en klassicerande och nyrenässanspräglad stil. Den är uppbyggd som en triumfbåge med en målning i centrum. Motivet är Den gode herden och tavlan är utförd av konstnär Fredrik Krebs på 1910-talet efter förlaga av konstnär Carl Bloch. Uppsatsen är rikt dekorerad med bl.a. listverk, änglar, urnor och halvkolonner. Den är målad i ljust gråvitt med rosa partier och förgyllda detaljer. Altarundeln från 1896 är halvcirkelformad och har svarvade balustrar, målade i grått med förgyllning. Altarskärmväggen, från 1896, är samkomponerad med altaruppsatsen och försedd med två dörrar, som kröns av gavelfält med änglahuvuden. Dopfunt ,från 1983, är utförd i komstadkalksten. Den har modern utformning med rund cuppa, åttkantig underdel och fyrkantig fot med fasade hörn. Dofunten är placerad i långhusets sydöstra del. Vid väggen finns en samtida piscina, som i material och utförande överensstämmer med dopfunten. Dopängel utformad i keramiskt material efter förlaga av danske konstnären B Thorvaldsen. Den är märkt CHARLOTTENBURG/E MARCH SÖHNE/BEI BERLIN. Troligen tillkom den i samband med 1860-års om- och tillbyggnad. Idag uppställd i vapenhuset. Predikstolen delvis från 1600-talet och restaurerad vid flera tillfällen. Korgen har rundbågiga fält med skulpturer föreställande de fyra evangelisterna. Den nuvarande färgsättningen är i ljust grått, rosa och blågrått. Predikstolen är uppställd i långhusets nordöstra del. Bänkinredningen, från 1860-års ombyggnad är sluten och målad i en grå kulör. Bänkluckorna är marmoreringsmålade i blått och grått. Nuvarande färgsättning från 1983. I norra kvarteret finns i bakre raden en kyrktagningsbänk, som är utskjutbar. Orgeln är uppställd på orgelläktaren, som tillkom 1928-1929 då tornet byggdes. Den nås via en trappa i vapenhuset. Orgelfasad, från 1929, är av triumfbågstyp är utformad i nyklassicism med rundbågiga mitt- och sidofält. Fasaden har dekor i form av halvkolonner, ymnighetshorn och festonger. Piporna är uppdelade i tre fält. Fasaden är målad i ljust grått med förgyllda detaljer. Orgelverket är byggt av Olof Hammarberg, Göteborg 1929. Spelbordet är fristående.
ByggnadsdelAbsid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn
HistorikKyrkheddinge kyrka är till i sina äldsta delar uppförd under 1100-talet. Ursprungligen var den utformad som en traditionell romansk kyrka med långhus, kor och absid. I väster fanns ett torn av samma bredd som långhuset. Av den romanska kyrkan kvarstår idag västra delen av långhuset och nedre delen av tornet. Spår finns av tidigmedeltida fönsteröppningar och av syd- och nordingångar. Kyrkan präglas av den stora om- och tillbyggnad som gjordes 1869. Då tillkom långhusets östra del, koret, den femsidiga sakristian och tornet. Bottenvåningen i det medeltida tornet behölls och utgör nu långhusets västligaste parti. Kalkmålningar upptäcktes 1894 i tre av valven. De var i dåligt skick och överkalkades. En tidig medeltida gravhäll, den s.k. biskopsstenen, finns sedan omkring 1900 inmurad i långhusets nordöstra vägg.Kyrkan har genomgått vissa förändringar efter den stora ombyggnaden 1869. I samband med att valvsprickor lagades 1894 upptäcktes kalkmålningar från 1400-talet. Snickerier och inredning målades i ekådring 1895. Orgelläktaren byggdes 1937 efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. 1941 lades taket om med rött tegel. Interiörens nuvarande utformning är från 1974 då de främre bänkarna togs bort, golvet lades delvis om och väggar, valv och snickerier målades om samt inventarier konserverades. 1981 och 1986 gjordes yttre arbeten bl.a. togs putsen ned och ersattes med ny KC- och kalkputs och tornet fick koppartäckning. Källor och litteratur, ett urval Underhållsplan för Kyrkheddinge kyrka 2005-10-14, Restaurator, Malmö Fernlund, Siegrun: Ett herranom värdigt tempel. Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812-1912, 1982 Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Projektrapport under utgivning, Skåne. Landskapets kyrkor. (red. M Dahlberg)
ExteriörbeskrivningKyrkan är utformad som en traditionell romansk kyrka med långhus, kor och absid. Det breda västtornet med trappgavlar är troligen från 1300-talet. Kyrkans murverk är uppbyggt av marksten med inslag av tegel och hörnkedjor av sandstenskvadrar med inslag av kritsten. Övre delen av murverket är i tegel. En överputsad skråkantshuggen sockel i sandsten är delvis synlig på långhusets södra sida. På kor och absid är sockeln endast antydd som en svag utbuktning. Fasaden är vit och spritputsad. Långhus och kor har sadeltak täckta av rött enkupigt tegel medan tornet har tvåkupigt tegel. Absiden har röd plåttäckning. På korväggen finns en inmurad nocksten ovan absiden. Utmed takfoten löper en avtrappad list. Tornet har ljudöppningar i norr, söder och väster medan det mot öster finns en betydligt mindre öppning. Två mindre öppningar av samma typ finns överst i tornets gavelrösten. I korets norra mur finns en igensatt romansk fönsteröppning med omfattning av sandstenskvadrar. Kyrkans fönster är rundbågiga med bågar i svartmålat gjutjärn och plåtklädda fönsterbänkar. Huvudingång finns i tornets västra fasad. Även absiden har ingång. Båda portarna är klädda med lackad panelbeklädnad i ek. Den i huvudingången har rutmönster och nitar i järn. I tornet finns delar av en medeltida takstol och på södra sidan en igenmurad äldre ingång samt partier av medeltida puts. Äldre takstol kan även finnas i korvind och absid.
ExteriörbeskrivningKyrkans äldre murverk är uppbyggt av tuktad hardeberga- och övedsandsten, I tornet är det natursten- och tegelmurverk medan korsarmarna är murade i natursten, varav en del återanvänt material från de rivna medeltida murverket i kor och absid samt tegel. Kyrkan har vit, spritputsad fasad. Takmaterialet är enkupigt rött lertegel, Tornet har ljudöppningar i öster och väster. Fönsterbågarna är i svartmålat gjutjärn. Porten i tornets västra fasad är huvudingång. Även korsarmarna har ingång. Portarna är klädda med lackerad ekpanel. Medeltida taklag är sannolikt till delar bevarat i långhus och i torn.
ByggnadsdelKor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn
ExteriörbeskrivningKyrkans murverk är uppbyggt av grovt tuktad marksten med sockel, hörnkedjor och omfattningar av sandstenskvadrar. Tornet, koret och korsarmarna är murade i tegel. Fasaden är vit och spritputsad. I den norra fasaden markerar en huggen sandstensomfattning ett igensatt fönster. Långhus, kor och torn har sadeltak täckta av rött enkupigt tegel från Börringe tegelbruk. Tornet har två rundbågiga ljudöppningar i alla väderstreck. Korsarmar och torn har trappstegsgavlar, försedda med blinderingar. På den södra finns årtalet 1850 och på koret 1891 Långhusväggarnas avslutas av en profilerad taklist. Kyrkans fönster är rundbågiga med bågar i svartmålat gjutjärn och blyinfattade rutor. Övre delen är dekorativt utformad med färgat glas. Fönsterbänkarna är i kalksten alternativt klädda med plåt. Huvudingång finns i tornets västra fasad. Även koret har ingång. Båda portarna är brunmålade. Huvudingångens pardörr har fyllningar med fyrpassmönster i relief medan kordörren är klädd med stående panel. På tornets norrvägg syns en igensatt dörröppning från en under 1766 upptagen ingång. Ankarslutar med bokstäverna CRS står för Carolus Rex Sueciae och syftar på Karl XI.
TraditionSkelett av människor och hästar har påträffats. Sagesman:Engström.
TerrängPlant område SV om den flacka sluttningen ned mot Höjeån.
Beskrivning1) Kyrkogård, uppgift om ungefärlig plats.Enlig RAÄ:s inventering 1968 erhölls uppgiften att man viddikning funnit ben på platsen.
PlaceringSynlig ovan mark
TerrängHöjd i sandig mark. Åkermark.
BeskrivningBoplats, 75x75 m. Inom området sporadisk förekomst av bearbetadflinta. På platsen tillvaratogs vid inv.1985 ett 5-tal avslag,varav flertalet med retusch.
SkadestatusOkänd
TerrängMoränlera
SkadestatusOkänd
BeskrivningBoplats, 70x50 m (N-S). Inom området måttlig förekomst avbearbetad flinta. På platsen tillvaratogs vid inv.1985 1 skrapa,2 spån, 1 stycke bränd flinta samt ett 10-tal avslag, varavflertalet med retusch.
SkadestatusOkänd
TerrängPlatå och sluttning mot å. Åker.
PlaceringEj synlig ovan mark
PlaceringEj synlig ovan mark
SkadestatusEj skadad
UndersökningsstatusDelundersökt
BeskrivningBoplats(?), ca 330x120 m (VNV-ÖSÖ). I området förekom sparsamtmed slagen flinta. Inga fynd tillvaratogs.
BeskrivningBoplats, delvis undersökt, 250x70-120 m (NÖ-SV). Inom områdetsparsam förekomst av bearbetad flinta. På platsen tillvaratogsvid revideringsinventeringen 1985 ett 20-tal avslag, varav fleramed retusch.Vid arkeologiska undersökningar 1990 i områdets SV del samt S omområdet inom en ca 150x20-50 m st yta, framkom anläggningar sommaterialgropar, kokgropar, härdar, stolphål m.m.
Referens: skriftlig källaATA 3740/87
BeskrivningBoplats, ca 100x70 m (Ö-V). Mindre förhöjning i åkermark med glacial silt som höjer sig något över den omgivande finsanden. I markytan påträffades bränd flinta och flintavslag av neolitisk karaktär samt fragment av skörbränd sten. Sökschakten påvisade boplatslämningar i form av stolphål, gropar och en brunn. Sannolikt neolitisk tid-bronsålder.
UndersökningsstatusOkänd
BeskrivningBoplats, 130x80 m (NNV-SSÖ). Inom området sparsam förekomst av bearbetad flinta. På platsen tillvaratogs vid inv. 1985 1 borr(?) samt 4 retuscherade avslag.
BeskrivningBoplats, delvis undersökt, okänd utsträckning, minst 50 m l. Påträffad vid grävning 1983 (dnr 327-89-2007), varvid framkom stolphål, 2 härdgropar, flintavslag samt sparsamt med keramik.
Referens: skriftlig källaSalminen, L. 2004: VA i Esarp och Särslöv - schaktningsövervakning vid VA-utbyggnad. Arkeologisk förundersökning 2001. Fornlämning 7, 9, 13, 14, 20 Särslövs sn. Fornlämning 4, 7, 8 i Esarps sn. Staffanstorps kommun, Skåne län. Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne, Rapport 2004:140. (RAÄ dnr 321-297-2005).
UndersökningsstatusOkänd