PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

ARBETARBOSTAD

Byggnadsbeteckning

Historik1835 uppfördes förvaltarebostaden i linje med östra längan. Denna inrymde även en s.k. "folkstuga" samt dräng- och pigkammare. En omfattande renovering har under åren 1993-95 genomförts av förvaltarebostaden och uthuslängorna. Bland annat har den kullerstensbelagda gårdsplanen tagits fram och nytt vasstak lagts på lälngorna. Förvaltarebostaden, tidigare i ett ruinerat skick, har totalrenoverats för att återigen fungera som bostadshus. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1995-05-19, Dnr 221-2700-94

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578428
Objekttyp: BUILDING

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

DR 356, Sölvesborgs kyrka

Objekt

Ursprunglig platsOsäker

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/b23ceea1-19d6-4f46-8731-4edb69823f24
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

DR 357, Stentoften

Signum

Ursprunglig platsOsäker

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/9c8cc7b0-369b-407c-9da7-4ffedeefe334
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

DR 358, Gummarp

Översättning Q

MaterialbeskrivningSten

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/35b3dffe-75a8-41f2-a234-1048bfbc77a7
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

DR 359, Istaby

Översättning P

FöremålsbeskrivningRunsten

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/2ccd6c02-6da4-4125-87f1-46ad2f6d753c
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

EKONOMIBYGGNAD

Byggnadsbeteckning

HistorikUnder åren 1833-35 uppfördes uthuslängorna i sten. De formades som en trelängad enhet kring gårdsplanen som belades med kullersten. Den västra längan inrymde ladugård och spannmålsvind, den norra fähus och den östra loge med tröskverk. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1995-05-19, Dnr 221-2700-94

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585790
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

EKONOMIBYGGNAD

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676085
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

EKONOMIBYGGNAD

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676083
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

GAMLA HUSET

Byggnadsbeteckning

Historik"Gamla huset", troligen en 1600-talsbyggnad flyttad hit från Kristianstad kring 1760, då gården ägdes av dåvarande borgmästaren där. Byggnaden är uppförd på en hög källarfot i murad gråsten. Den närmast kvadratiska byggnaden är byggd i korsvirke med tegelutfyllningar, spritputsad och gulfärgad. Tidigare har huset varit slätputsat och avfärgat i vit-grått. Flera 1700-tals detaljer finns i behåll, bl.a. fönstrens näbbeslag och krokar och hakar som visar att huset en gång haft fönsterluckor. Även interiört finns flera ålderdomliga detaljer bevarade, t.ex. dörrar och snickerier. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1996-09-23, Dnr 221-7432-92

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676087
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

Gammalstorps kyrka

Fasadmaterial

InteriörbeskrivningLånghuset täcks av ett flackt trätunnvalv. Väggytorna och takvalv är målade i en vit färgton. Bänkarna är uppdelad i sju kvarter och åtskilda av mitt- och sidogångar. Utmed korets sidor finns korbänkar. Bänkinredningen i de mittersta kvarteren är sluten medan övriga är öppen. Kyrkans golv täcks av tegel och kalksten. Koret är upphöjt med två trappsteg över långhusgolvet. Sakristian nås via dörrar i korväggens altaranordning. I väster finns en orgelläktare, vilken upptar kyrkans västra parti. Den har insvängt mittparti och bärs upp av 12 pelare och nås via två trappor från utrymmet under läktaren. Kyrkans interiör präglas i viss mån av förändringar under gjorda 1800-talets senare del och 1900-talet, dock speglar bänkinredning, predikstol med baldakintak, dopfunt och delar av altaranordningen 1600- och 1700-talets kyrkoinredning och inventarier. Ett exempel på kyrkorummets tidigare utsmyckning är de två fönsteröppningarna längst i väster. De dekorerade med draperimålning, framtagen och konserverad 1973 av konservator Våga Lindell-Andersson. Kyrkans fasta inredning och inventarier Altaret, är murat och marmorerat. Altaruppsatsen, består av flera äldre delar, troligen från 1600-talet, och har en figurscen i mitten föreställande nattvarden. Uppsatsen är inordnad i en större arkitektoniskt uppbyggd altaranordning inramad av kolonner, med kvadermålad bakgrund och avslutad av en bruten tempelgavel. Konservering utförd 1940 av konservator Osvald Ovald. Altarring, har rundad form, genombruten barriär av liknande utförande som trapporna till predikstolen och läktaren. Barriären, som ansluter direkt till altaranordningen, är målad i ljust gråvitt. Dopfunten är från 1637 utförd i ek. Den åttkantiga cuppa bärs upp av åtta dekorhuggna pelare. En inskription anger att funten är skänkt av Kirstene Olson från Kylinge. Målningsdekoren är utförd 1690 av Jon Columbus, Karlskrona och hållen i röda, svarta och gröna färgtoner med förgyllda detaljer. Dopfunten är placerad i korets sydöstra del. Predikstolen med baldakin är från 1825 och med delar från 1665-års predikstol är utformad av Österström, Sölvesborg. De har polygonal form. Korgens fyllningar pryds med emblem i form av kalk, kors, hjärta och ankare. Målning med marmorerade fyllningar i grågrön färgton med förgyllda detaljer. Predikstolen nås via en trappa med högt utsirat räcke av liknande utförande som trappan till läktaren och altarringen. Predikstolen är placerad i långhusets nordöstra del. Bänkinredningen delvis från 1793 och delvis från 1872. De fyra kvarteren i mitten har bänkluckor med marmoreringsmålade fyllningar övriga tre kvarter har öppna bänkar. Bänkarna är målad i en gröngrå färgton med röda och grå detaljer. Ursprungligen var bänkarna enligt uppgift målade i vitt och svart. Orgeln är byggd av A Mårtenssons Orgelfabrik, Lund 1948, renoverad 2003. Fasaden tillhör kyrkans äldre orgel och är utformad i triumfbågestil med högt mittfält och två lägre sidofält med tureller på vardera sidan. Samtliga fält har pipor. Fasaden knyter an till kyrkorummets nyklassicistiska stil. Fasaden är målad i en ljusgrå färgton med förgyllda detaljer. Spelbordet är fristående. Läktarbarriären, med insvängd mittdel, består av ett ramverk med profilerade fyllningar och listverk. Den har samma målningsbehandling som orgelfasaden.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027831
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

GARAGE

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676096
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

hanö fyr

Exteriörbeskrivning

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027765
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

HÖNSHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676098
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

LISTERS HÄRADS FORNA TINGSHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är byggt på en sockel av natursten med murverk av kryssförbandsmurat rött tegel. Teglet är möjligen tillverkat vid Håkanryd. Byggnaden är uppfört i en våning med inredd vind under sadeltak belagt med enkupigt rött tegel. Tingshuset uppvisar klassicerande drag i form av en bred svagt framskjutande mittrisalit krönt av en fronton. I frontonen har ett lunettfönster inpassats och på frontonens nock har man placerat en liten klockhuv med tingsklockan. Entrén är centralt placerad. Den utgörs av en pardörr med överljus. En låg trappa leder till entrén. Gatu- och trädgårdsfasaden dekoreras av en takfotsgesims i rött tegel. Gavlarna är odekorerade. Till det yttre har byggnaden bevarats i stort sett oförändrad. Man kan på några ställen se spår av att huset tidigare varit försett med fönsterluckor. I takfallet mot trädgården har tre takfönster tagits upp. Interiört har tingshuset genomgått omfattande förändringar. Tingssalen är förändrad till följd av att en vägg har slagits ut och rummet därigenom förstorats. Ingenting av inredningen är bevarat. Ytskikten är i sen tid förnyade. I NLB-1884 kommenterades tingshuset på följande vis: Tingshuset, som ansågs vara i "godt skick", hade på nedre botten förstuga, tambur, sal, fyra rum samt ett rum på vinden. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-25

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696762
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

MJÄLLBY KYRKA

Historik

HistorikMjällby kyrka är uppförd 1788-1792 på samma plats som socknens medeltidskyrka. För ritningarna svarade troligen arkitekt Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. En restaurering gjordes 1896-1897 efter ritningar av arkitekten Agi Lindegren. Kyrkan restaurerades åter 1920 av arkitekten Theodor Wåhlin, då bl.a. bänkinredningen moderniserades och predikstolen flyttades närmare altaret. 1940-1946 genomfördes en restaurering under ledning av arkitekten S Ullén, som bl.a. omfattade utvidgat korparti, ommålning samt framtagning av de ursprungliga färgerna på altaruppsats, predikstol och dopfunt. 1972 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekten Hanna Victorsson, bl.a. borttogs delar av bänkinredningen under läktaren, de ursprungliga färgerna på kordekorationen framtogs, golvet omlades med kalksten och korpartiet höjdes. Källor och litteratur, ett urval Underhållsplan för Mjällby kyrka 2004-12-18, Ponnert Arkitekter AB, Degeberga Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 1 Skåne och Blekinge. Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. 1989 Sveriges Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium, Blekinge, band II Bräkne härad och Listers härad, William Anderson. 1926-1941. Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Blekinge. Landskapets kyrkor. 2002 (red. Mariann Ullén). Sockenkyrkoprojektets landskapsrapporter, Riksantikvarieämbetet

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441467
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

SANKT NICOLAI KYRKA

Historik

HistorikS:t Nicolai kyrkans kor är den äldsta delen och byggt under 1200-talets slut eller omkring 1300 medan långhuset tillkom under 1300-talets första tredjedel. Tornet tillfogades under 1300-talets senare hälft, samtidigt som kapellet på södra långhuset tillkom. I början av 1400-talet uppfördes södra vapenhuset. Kyrkan har haft både syd- och nordportal. Idag är endast den södra i bruk. Den norra är igenmurad men synlig i murverket. Koret försågs med har två fyrdelade ribbvalv på 1300-talets senare hälft och långhuset med tre stjärnvalv under 1400-talets början. Valven och delar av väggarna dekorerades med kalkmålningar i långhuset i början av 1400-talet medan de i vapenhuset tillkom vid mitten av 1400-talet. De överkalkades under 1700-talet och togs fram 1905-06. I samband med att kalkmålningarna frilades 1905-06 konserverades och kompletterades de av konstnär Allan Norblad. Sakristian uppfördes 1905-1906 i samband med arkitekt Gustaf Lindgrens restaurering. Det tillbyggdes 1913 och försågs med egen ingång. På platsen fanns ett under 1770-talet tillbyggt vapenhus. Renoveringen 1905-1906 syftade till att återge kyrkan dess medeltida karaktär och innebar bland annat att tornet fick trappgavlar, sakristian tillbyggdes, predikstolen flyttades från långhusets södra sida till den norra, ny bänkinredning insattes, ingångarna ändrades, golvet sänktes och nya mönstrade fönster insattes. Altaret flyttades mot öster. En varmluftsanläggning installerades, vilken 1935 ersattes av ett vattenburet värmesystem. Kyrkan renoverades på 1940-talet. Ansvarig för arbetena var domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Nytt golv i kalksten lades in. Målningarna konserverades av konservator O Owald, Malmö och 1905-1906-års tillagda målningar togs bort. Ytterligare konserveringsarbeten gjordes 1950, 1968 och 1979. De utfördes av konservator Våga Lindell. 1980-1982 lades långhustaket med handslagna taktegel om, vilket även gjordes på torntakets understukna taktegel. År 2000 genomfördes vissa arbeten bland annat monterades skyddsglas för de blyspröjsade fönstren, golvet reparerades och målningsarbeten utfördes. Källor och litteratur, ett urval Vård- och underhållsplan för S:t Nicolai kyrka i Sölvesborg 2004-12-31, Barup & Edström arkitektkontor AB Blekinge. Landskapets kyrkor. red. Mariann Ullén. 2002. Sockenkyrkoprojektets landskapsrapporter, Riksantikvarieämbetet. Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Sveriges Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium, band IV häfte 3 Sölvesborgs kyrkor. Lars-Göran Kindström, 1959-1962. Milton, Hans och Nilsson, Ingemar: Bland heliga kvinnor och män, 2012.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441469
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

STATIONSHUSET

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikStationshuset byggdes för Westra Blekinge järnvägsaktiebolags järnväg (W.Bl.J). Mark för den nya stationen uppläts 1890 och huset stod färdigt följande år. Enligt en annan uppgift var det dock inte färdigt att tas i bruk förrän 1899. Linjen Sölvesborg-Olofström-Älmhult invigdes 1901. Stationshuset är ritat av Folke Zettervall som 1890 anställdes på SJ:s arkitektkontor. Folke Zettervall var utbildad på Kunstakademiet i Köpenhamn. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-05-15, Dnr 221-2998-89

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578458
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

SÖDRA LÄNGAN

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676094
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

SÖLVESBORGS RÅDHUS

Byggnadsbeteckning

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är uppfört i två våningar med inredd vind under ett sadeltak med valmad spets belagt med rött tegel. I takfallet åt torget finns två takkupor i lunettform. Sockeln är putsad med grå puts och i övrigt är fasaden gulputsad. Entrén är centralt placerad. Den utgörs av en pardörr med överljus. En portal i natursten omfattar dörren och den markeras även av ett fönsteröverstycke i natursten i fönster ovanför. En putsgesims avfärgad i vitt löper under takfoten. Rådhuset fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad 1913. Ritningarna utfördes av Alfred Hellerström. Huset fick då en liten takryttare klädd i koppar innehållande klockspel och urtavla. Hellerström lät även tillfoga en frontespis med stadens vapen i en granitkartusch och en portal av samma material. På frontespisen står en urna som bär upp rättvisans symboler, svärdet och vågskålarna. På gårdssidan finns ett utanpåliggande trapphus. År 1911 fanns i bottenvåningen förutom polisens lokaler stadsfiskalens expedition, rådhusets arkiv och hamnens och drätselkammarens arkiv. En trappa upp låg stora rådssalen på ena gaveln, sessionssal i mitten med fyra fönster mot torget, borgmästarens expedition och åt gården ett hörnrum samt väntrum och vestibul. Våningen hade upphört att vara borgmästarens bostadsvåning 1868. Efter att polisen flyttat ut 1970 tog byggnadsnämnden och stadsingenjörskontoret de ledigblivna utrymmena i anspråk. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-25

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696759
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

SÖLVESBORGS TINGSRÄTT

Historik

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset har en rektangulär form vars rätvinklighet bryts av den cirkulära tingssalen som delvis skjuter ut i byggnadens trädgårdsfasad. Gavelpartierna har fått utgöra byggnadens långsidor vilket bidrar till entréfasadens monumentala utseende. Fasaderna är slätputsade i gult och de sparsmakade detaljerna är vita. Sadeltaket är belagt med tegel- eller betongpannor. En halvrund trappa i natursten leder upp till det centralt placerade entrépartiet som är uppglasat och har formen av en segmentbåge. Det bågformade fönsterpartiet har delats upp i små, halvrunda fönster som tar upp entréns bågform. I en nisch vid ingången finns en humoristisk halvrelief föreställande en korpulent poliskonstapel som jagar en förmodad tjuv. Vid taknocken rakt ovanför entrén har en mycket stor urtavla med dekorativt utformade visare placerats. Tingsklockan är placerad under urtavlan. Tingshuset är uppfört enligt klassicerande plan och formspråk men detaljerna och de små avvikelserna överraskar. Ett parti i taknocken över den delvis utskjutande tingssalen är utfört i korsvirkeskonstruktion med bindingsverk mellan putsade fält. Arkitekten valde en korsvirkeskonstruktion för att inte belasta trumman som bildar tingssalen. Asplunds tanke var dock att korsvirket skulle vara överputsat i samma ton som fasaden i övrigt. Entréfasaden pryds av festonger. I sockeln på byggnadens sydsida finns en bågformad nisch i vilken en bänk placerats. I bottenvåningen på entréfasaden har fönster senare tagits upp. Tingssalen har ovanligt nog en cylindrisk form. Den belyses med överljus som leds genom en vitputsad trumma och två fönster placerade snett bakom rätten. Väggfönstren utgörs av ett runt fönster som sitter ovan ett rektangulärt. Fönstren är placerade i utbyggda nischer vilket ger intrycket att väggen är tjockare än den verkligen är. Golvet är täckt av blå heltäckningsmatta och väggarna är vitmålade. Rätten sitter bakom ett täckt bord på ett podium. Domarens stol är en hög stol placerad framför en nisch som infogats i en från den rundade väggen svagt framskjutande murplint. I murplintens övre del finns en antikiserande skulpturfris utförd av Erik Grate. Rätten skiljes från parterna av ett skrank prytt med svullna balusterdockor. Parterna är placerade vid lösa bord utan täckt front. Åhörarnas platser är ordnade i fasta träbänkar avgränsade med skrank mot mittgången. Även detta skrank pryds av svullna balusterdockor. Armaturen i rummet är av senare datum. Färgsättningen på snickerier och väggar har troligen ursprungligen varit en annan. Möjligen har salen tidigare präglats av mörkare toner. I en text av Asplund beskrivs väggarnas färg som kalkmålade i en gyllenbrun ton (Asplund, 1922 s.22). Heltäckningsmattan har antagligen tillkommit av akustiska hänsyn och under den ligger golvplattor av samma typ som i foajén. Liksom i foajén torde plattorna vara konststen. Rummet och inredningen är trots ommålningar tämligen välbevarade och torde med ganska små medel kunna återställas i ett skick mer likt den ursprungliga utformningen. Foajén präglas av den cirkulära tingssalen som sträcker sig in i rummet. En fris löper runt rummets väggar under taket. Frisen är tillverkad i gjutmassa som ska efterlikna huggen sten. Golvbeläggningen utgörs av stora enfärgade plattor i rött och svart. Plattorna är lagda i schackrutsmönster. I entrébågen finns en liten relief föreställande en polis jagande en tjuv. I källarvåningen fanns två celler för häktade. De är numera ombyggda för inskrivningsavdelningen. I huset fanns ursprungligen bostad för häradshövdingen, notarier och vaktmästare. Tingshuset är ett resultat av en arkitekttävling 1917. I tävlingen deltog bland andra Alfred Hellerström och F.B. Wallberg. Byggnaden och dess arkitekt är känd bland arkitekturintresserade världen över. Nedan följer några olika citat om den. "Tingshuset är en enkel murad byggnad med betongbjälklag i bottenvåningen och över tingssalen. Gavelstycket över tingssalen mot trädgården är en frilagd korsvirkeskonstruktion." Listers härads tingshus, nuvarande Sölvesborgs tingsrätt, är ett exempel på 1920-talsklassicism. Ursprungligen har huset haft en "geometriskt renodlad planform", som förenat ett "flertal korsande kommunikationer". Tingshusets "främsta förebild är hämtad från Botanicum i Uppsala, som med Jean Louis Deprez och Olof Tempelman som arkitekter uppfördes kring sekelskiftet 1800. Denna byggnad har även i andra avseenden inspirerat tingshusets klassicistiska formspråk, med dess starka påverkan av gustaviansk nyantik. [...] Tingssalens cylinder dominerar både planformen och trädgårdsfasaden. Salens betydelse understryks av överljus och djupa, i fasaden utbyggda förnsternischer." (Lagerås,1993 s 132 ff) "Låt oss ta Listers tingshus [...] Det har i sina geometriskt distinkta former och sin släta abstrakta yta en omedelbar prägel av gustaviansk nyantik. Byggnadens mest påfallande yttre drag är dels den ur volymen utskj

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578523
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

Vadholmen, fläck

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikVitmålad sten på norra udden av Wadholmen/Vadholmen vid inloppet till Pukaviks hamn. Cirka två meter hög. Kalkad första gången 1829. Bildar enslinje med Pukaviks märkesek. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturmärke. Johnny Söderlund, 2007.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027963
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

VALJE GÅRD

Historik

HistorikHuvudbyggnaden, envåningsbyggnad i sten, uppförd kring 1750 och renoverad under 1800-talet första hälft, då bl.a. vinden inreddes och byggnaden försågs med brutet, tegeltäckt tak. Byggnaden är uppförd som en större salsbyggnad. Ytterväggarna är putsade och sedan gammalt gult infärgade med järnvitriol. Interiört är bottenvåningen mycket välbevarad med planlösning, snickerier, stuckaturer m.fl. detaljer från 1700-talets mitt och senare del i behåll. 1995 har en varsam renovering av byggnaderna påbörjadts under antikvarisk ledning av länsstyrelsen och Blekinge läns museum. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1996-09-23, Dnr 221-7432-92

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578454
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

VEDBOD

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676097
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

VÄSTRA LÄNGAN

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676093
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

YSANE KYRKA (SANKTA GERTRUDS KYRKA)

Historiska/ursprungliga kategorier

ByggnadsdelKor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Rakt

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000448143
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

ÖSTRA FLYGELN

Bebyggelse - byggnad

HistorikÖstra flygeln - Gästvillan - sannolikt uppförd kring 1800-talets mitt i romantiserad stil, delvis i korsvirke med tegelfyllningar, delvis helt i tegel och med falskt korsvirke. Tegelytorna är slätputsade och avfärgade i gult. Huset har korsformad plan med fyra ingångar. En av ytterdörrarna är från gustaviansk tid och troligen återanvänd från den tidigare flygelbyggnaden som revs i samband med uppförandet av denna. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1996-09-23, Dnr 221-7432-92

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578450
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länSölvesborg

ÖSTRA LÄNGAN

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676095
Objekttyp: BUILDING

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostBlekinge länSölvesborg

Agerum

dimension stone; granite;

SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED25140
Objekttyp: Nedlagt blockstensbrott

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostBlekinge länSölvesborg

Agerum

dimension stone; granite;

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED25141
Objekttyp: Nedlagt blockstensbrott

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostBlekinge länSölvesborg

Agerum

dimension stone; granite;

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED25142
Objekttyp: Nedlagt blockstensbrott

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostBlekinge länSölvesborg

Agerum

dimension stone; granite;

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED25143
Objekttyp: Nedlagt blockstensbrott

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostBlekinge länSölvesborg

Agerum

dimension stone; granite;

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED25144
Objekttyp: Nedlagt blockstensbrott

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostBlekinge länSölvesborg

Agerum

dimension stone; granite;

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED25145
Objekttyp: Nedlagt blockstensbrott

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostBlekinge länSölvesborg

Agerums gamla tomt

Lämningstyp

Referens: kartmaterialI10-2:1

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/be8bf70c-30fd-4adb-9168-4271ba4ecbfc
Objekttyp: PLACE

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostBlekinge länSölvesborg

Avrättningsplats

Beskrivning

BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e9ed746b-e8ab-409a-ad8f-6682d69e3bb9
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostBlekinge länSölvesborg

Avrättningsplats

Beskrivning

Beskrivning"Galgalyckan", enligt traditionen platsen för Sölvesborgs avrättningsplats. På en rågångskarta från 1753 står beteckningen "Röfvaregravarna" på ungefär samma plats. Milton, H., Listers och Sölvesborgs historia. 1994 Rågångsbestämning 1753. Sölvesborgs sn 134:78:1

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9ea74e75-0096-47ec-8e97-8bd92f5190fa
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostBlekinge länSölvesborg

Begravningsplats

Undersökningsstatus

UndersökningsstatusOkänd

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/299e213b-4615-41a9-9779-6069d836e2c9
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostBlekinge länSölvesborg

Begravningsplats

Skadestatus

SkadestatusEj skadad

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6cd71083-7c81-4ee4-8933-1b923015c805
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostBlekinge länSölvesborg

Begravningsplats

RAÄ-nummer

BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/fcbf576d-d7a4-4b88-b1df-d514a3db75af
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostBlekinge länSölvesborg

Begravningsplats

Lämningsnummer

PlaceringSynlig ovan mark

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7ce5730b-7f71-48e1-885e-c6e3ba976556
Objekttyp: PLACE

Sök regionalt i Sveriges arv.Utan tunn sidproduktion.

ARBETARBOSTAD

DR 356, Sölvesborgs kyrka

DR 357, Stentoften

DR 358, Gummarp

DR 359, Istaby

EKONOMIBYGGNAD

EKONOMIBYGGNAD

EKONOMIBYGGNAD

GAMLA HUSET

Gammalstorps kyrka

GARAGE

hanö fyr

HÖNSHUS

LISTERS HÄRADS FORNA TINGSHUS

MJÄLLBY KYRKA

SANKT NICOLAI KYRKA

STATIONSHUSET

SÖDRA LÄNGAN

SÖLVESBORGS RÅDHUS

SÖLVESBORGS TINGSRÄTT

Vadholmen, fläck

VALJE GÅRD

VEDBOD

VÄSTRA LÄNGAN

YSANE KYRKA (SANKTA GERTRUDS KYRKA)

ÖSTRA FLYGELN

ÖSTRA LÄNGAN

Agerum

Agerum

Agerum

Agerum

Agerum

Agerum

Agerums gamla tomt

Avrättningsplats

Avrättningsplats

Begravningsplats

Begravningsplats

Begravningsplats

Begravningsplats

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.