PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

AMIRALITETSKLOCKSTAPELN (K0018.551)

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikKungliga Karlskrona Amiralitetsförsamling har kvar banden till de marina förbanden i staden. Församlingens kyrkklockor är upphängda i Klockstapeln vid Amiralitetstorget och sedan 1986 även i kyrkans lanterin. Klockstapeln var från början örlogsvarvets vällingklocka och en del av F.H. af Chapmans ambition att effektivisera arbetet genom att bland annat mäta arbetarnas tid. KÄLLA: Fortifikationsverket, http://www.fortv.se/

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000698859
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

AMIRALITETSKYRKAN, ULRICA PIA (K0018.552)

Byggnadsbeteckning

HistorikAmiralitetskyrkan Ulrica Pia är en "stenkyrka byggd av trä" Kyrkan är Karlskronas första och är egentligen ett provisorium som skulle ha ersatts av en stenkyrka. Byggnaden är en del av världsarvet. Ulrica Pias läge och träkonstruktion tyder på att kyrkan var tänkt att vara en tillfällig lösning i väntan på att man skulle uppföra en stenkyrka vid Amiralitetstorget. Man vet inte säkert vem som ritat kyrkan, men Erik Dahlberg kan vara arkitekten. Grundplanen är ett kvadratiskt mittskepp och har fyra längre sidoarmar. Taket bärs upp av fyra pelare som tvingas samman av fyra bjälkar. Timret som kyrkan är byggd av har forslats till Sverige från Riga. Under 1800-talet, när man insåg att det inte skulle vara möjligt att ersätta Ulrica Pia med den stenkyrka som man planerat, målades kyrkan gul för att se ut som en stenkyrka. Idag är Ulrica Pia rödmålad igen och renoverades invändigt 1985 och utvändigt 2001. Kungliga Karlskrona Amiralitetsförsamling har kvar banden till de marina förbanden i staden. Församlingens kyrkklockor är upphängda i Klockstapeln vid Amiralitetstorget och sedan 1986 även i kyrkans lanterin. Klockstapeln var från början örlogsvarvets vällingklocka och en del av F.H. af Chapmans ambition att effektivisera arbetet genom att bland annat mäta arbetarnas tid. KÄLLA: Fortifikationsverket, http://www.fortv.se/

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000698855
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

ANKARSTIERNA EXERCISHUS (K0018.501)

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691734
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

ASPÖ KYRKA

Byggnadsdel

ByggnadsdelSakristia - Söder, Torn - Öster, Kor - Rakt, Torn - Öster, Kor - Väster, Kor - Smalare, Kor - Väster

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441414
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

Aspö sten, stångmärke

Stomme

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027972
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

AUGERUMS KYRKA

Stomme

HistorikAugerums medeltida kyrka tros ha uppförts under senare delen av 1300-talet. Avbildningar eller mer noggranna beskrivningar av kyrkan saknas men den har ha bedömts varit en salkyrka med rektangulärt långhus och rakt avslutat kor. Om så var fallet var den Blekinges enda kända medeltida landsortskyrka med salform. På 1630-talet beskrivs byggnaden vara i så dåligt skick att den borde rivas. Gråstensmurarna var då vitputsade och taket spåntäckt. Ett klockhus av trä fanns intill den västra långhusmuren som också fungerade som förhall till kyrkans ingång. Inredningen var både i dåligt skick och bristfällig, bland annat saknades såväl bibel som dopfunt. Det senare införskaffades emellertid 1648. 16971698 revs klockstapeln och nyuppfördes, en procedur som kom att upprepas 1763. Rivningen av själva kyrkan sköts däremot på framtiden och istället följde under 1700-talet upprepade reparationer som delvis var av omfattande karaktär. Bland annat murades den västra långhusgaveln om i tegel 1744. Interiört fanns en läktare i väster. 1930 påträffades fragment av kalkmålningar som dateras till 1700-talet, möjligen den ommålning av interiören som ska ha utförts 1712. Under 1790-talet lades grunden för en ny kyrka i Augerum, ett arbete som dock avstannade på grund av missväxtåren 17981800. Först 1813 togs frågan om nybyggnationen åter upp, men betydande originalritningar var då försvunna. De få delar som idag finns bevarade är osignerade men har bedömts vara verk av Olof Tempelman, bland annat grundat på den för honom typiska symmetriska planformen. 1817 anhölls om nya ritningar hos Överintendentsämbetet vilka kom att upprättas av Tempelmans förre biträde Jacob Wilhelm Gerss. Dessa ritningar gillades 1819 och året därpå inleddes arbetet med att den medeltida kyrkan revs. Delar av murverken bevarades emellertid och kom att integreras i den nya kyrkobyggnadens östra, västra och södra murar. Vid undersökningar 1930 påträffades förutom de tidigare nämnda 1700-talsmålningarna även en medeltida sakramentsnisch i sydöstra muren. Samtidigt konstaterades att de bevarade murarna som mest sträcker sig två och en halv meter över golvnivån. Byggmästare var Nils Fredrik Wahlqvist från Augerum och i december 1822 kunde den nya helgedomen invigas, även om församlingen då redan hade brukat kyrkorummet i över ett års tid. Resultatet blev en putsad stenkyrka i en stramt nyklassicistisk stil med generösa gavelpartier. Arkitekten Gerss hade argumenterat för att kyrkan skulle vara tornlös och den förblev så fram till 18601862, då tornet uppfördes efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist och två nya kyrkklockor införskaffades. Samtidigt tillkom orgelläktare och orgelfasad i kyrkorummet. Kyrkans tak, som ursprungligen var täckt med ekspån, avtäcktes 1896 med galvaniserad plåt. Utöver tornets tillkomst och takbytet kom annars relativt få ingrepp att göras under de första hundra åren. 1927 upprättas ett första omfattande restaureringsförslag av arkitekt Ragnar Hjorth. Åtgärderna genomförs 19291930 och innefattar utöver underhåll och reparationer bland annat att plåttaket målas svart samt att delar av torntaket beläggs med kopparplåt. De kaminer som tidigare värmt upp kyrkan avlägsnas och ett pannrum ordnas öster om sakristian samtidigt som värmeledningar installeras under kyrkgolvet. På södra väggen sätts två ovala fönster på ömse sidor om altarpredikstolen igen och dörrarna till trapphall och förråd byts ut. Bänkinredningen byggs om för högre komfort bekvämlighet och sex bänkrader avlägsnas. 1953 installeras eluppvärmning och året därpå kompletteras belysningen med armaturer efter ritning av arkitekt Sigge Ullén. På 1960-talet tillkommer mattor i naturmaterial och nya innerfönster sätts in. Vid en interiör renovering 19721973 tillkommer toalett, väntrum och städutrymmen under läktaren och arkitekt Bengt Lagerlöf ritar de skåp som byggs för textilförvaring i sakristian. Den danska firman Fog & Mørup levererar nya takkronor i mässing och A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund tillverkar en ny orgel. 1989 beläggs långhustaket med kopparplåt. Tre år senare tillgänglighetsanpassas toaletten och väntrummet i läktarunderbyggnaden och ytterligare en bänkrad avlägsnas. Arkitekt Hans Holmer i Sölvesborg ritar bänk, belysningsarmatur och hatthylla. Vid samma tillfälle installeras ett nytt värmesystem och bänkvärme. 2009 genomförs en interiör och exteriör renovering efter programhandlingar upprättade av Lewis Jonsson Arkitektkontor, FLK Sverige AB samt Blekinge Elkonsult AB. Arbetena omfattar bland annat återställande av äldre färgställningar på bänkar och predikstol, sänkning av golvnivån i anslutning till altaret som hade höjts 1930 samt att sakramentsnischen, där puts och kalkmålningsrester hade påtagligt dålig vidhäftning, muras igen och kalkas över.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441415
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

AVASKÄRS KAPELL

Antal våningar

Antal våningarKällare, 01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441429
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

AVTRÄDE

Byggnadsbeteckning

21000001274620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001274620Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA KARLSKRONA 2:28 - husnr 9005AVTRÄDELän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamlingNybyggnadsår: 1835 - 183515.614342918817572,56.15954102481649http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001274620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001274620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001274620RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001274620
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

aVTRÄDE

Historiska/ursprungliga kategorier

21420000052094http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052094Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA ANCKARSTJERNA 1 - husnr 16aVTRÄDELän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamling15.581886362933012,56.15702953576887http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052094http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052094http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052094RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052094
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

Badhus

Historiska/ursprungliga kategorier

21000000989120http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000989120Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA KARLSKRONA 2:30 - husnr 9BadhusLän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamlingNybyggnadsår: 1913 - 191315.587446690333033,56.109372953878825http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000989120http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000989120http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000989120RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000989120
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

Badstuga

Bebyggelse - byggnad

21420000052091http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052091Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA KARLSKRONA 4:17 - husnr 63BadstugaLän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamling15.582357142802865,56.151924851128626http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052091http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052091http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052091RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052091
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BAGARSTUGA

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676005
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BAGERI

Historik

HistorikDen östra byggnaden, nuvarande gamla bageriet, byggdes först under 1700-talets första decennier, troligen kring 1730. Huset hade då tre våningar. Den norra flygel uppfördes strax efter och var inredd till bostad åt kronobagaren. I byggnadens bottenvåning fanns åtta sammanbyggda stora bakugnar, vilka upptog nästan hela ytan. I våningen ovanför förvarades brödet som torkades i torkugnsvalv. Tredje våningen användes som mjölförråd och vinden som brödförråd. För lastning och lossning av råvaror och färdiga produkter fanns på västra och östra fasaderna luckor i varje våningsplan. I takfallen ovanför dessa fanns hisskupor. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-01-31, Dnr 221-6102-91

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689241
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BAGERIBOSTÄLLET

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikBageriboställets föregångare var en artillerismedja uppförd vid 1600-talets slut. Rester av denna finns som gråstensmurar i den nuvarande byggnadens källarvåning. När artilleriverkstäderna i början av 1700-talet flyttade till varvsområdet på södra Trossö kom byggnaden att användas som logement för bageribåtsmännen. Byggnaden till- och påbyggdes mellan 1864-1866, efter ritningar av J. T. Byström, då bageriverksamheten utökats. Byggnaden har sedan dess fungerat som boställe. Det är uppfört i en enkel empirearkitektur och få förändringar har utförts efter 1866. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-02-12, Dnr 221-6111-91

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689248
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BARACK

Byggnadsbeteckning

HistorikBefästningsverken var mycket förfallna då Kungl. Maj:t år 1820 beslöt att bygga om Kungsholmen till huvudfästning vid inloppet till Karlskrona. Den nya fästningen planerades av Baltzar Cronstrand och byggnadsarbetena utfördes åren 1831-43 under ledning av Gustaf Elis Cronstrand. Den redutt som på 1680-talet anlagts på ett skär norr om Kungsholmen förändrades till ett kraftigt slutvärn, Norra redutten, och byggdes samman med huvudbefästningen. Här anlades en cirkelrund sluphamn med hög sluttningsmur. Vidare bygges corps de garden och donjonen, kombinerade försvars- och förläggningsbyggnader. KÄLLA: Skyddsföreskrifter 1993

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000989143
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

Barack

Byggnadsbeteckning

21420000052078http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052078Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA UTKLIPPAN 1:1 - husnr 4BarackLän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Torhamn , Stift: Lunds stift, Församling: Torhamns församling15.701155871901538,55.952748632655364http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052078http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052078http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052078RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052078
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

Basplatsskjul

Bebyggelse - byggnad

21400000695850http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000695850Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA KARLSKRONA 4:17 - husnr 42BasplatsskjulLän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamlingNybyggnadsår: 1700 - 179915.581459923980988,56.152952697699625http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000695850http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000695850http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000695850RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000695850
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BASTION AURORA (K0018.564)

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692710
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BASTION KUNGSHALL

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676071
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

Batteri Ellenabben

Bebyggelse - byggnad

21420000028933http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028933Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA ASPÖ 6:33 - husnr 9002Batteri EllenabbenLän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Aspö , Stift: Lunds stift, Församling: Aspö församling15.55450951553147,56.10256294232928http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000028933http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000028933http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000028933RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028933
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BILDHUGGARVERKSTADEN (K0018.193)

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikByggnaden uppfördes sannolikt 1781 efter ritningar av F H af Chapman. Maskaronen i gavelfrontonen är troligen utförd av J Törnström. I samband med nybyggnader för Karlskronavarvet AB flyttades bildhuggarverkstaden till sin nuvarande plats. Originalet till maskaronen har flyttats till Marinmuseet och en plastkopia uppsatts. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692960
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

Bod

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676055
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BOD

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000695703
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BOSTADSHUS

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356825
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

Bostadshus

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578498
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BOSTADSHUS

Byggnadsbeteckning

21000001270021http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001270021Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA KARLSKRONA 2:27 - husnr 1BOSTADSHUSLän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamling15.608493710044709,56.1583908055654http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001270021http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001270021http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001270021RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001270021
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BOSTADSHUS

Historik

HistorikBostadshuset har en trappa upp till entrédörren mitt på "gårdsfasaden", och taktäckning av skiffer. I övrigt har det liknande utformning som de andra bostadshusen. De kompletteras med ett större uthus samt ett antal bodar. KÄLLA: Angående förslag till statligt byggnadsminne samt förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1993-09-21. Beteckning 4432/93

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356828
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BOSTADSHUS

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000586148
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BOSTADSHUS

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578504
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BOSTADSHUS

Historik

HistorikGårdshuset uppfördes 1791 i två våningar och är timrat samt panelat under tegeltäckt sadeltak. Huset har nu samma färg som gatuhuset men var ursprungligen rödfärgat. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691899
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BOSTADSHUS

Historik

HistorikHuvudbyggnaden mot Borgmästaregatan uppfördes efter branden 1790 på grunden till ett av de nedbrunna husen. Huset tillbyggdes emellertid 1807-1808 och fick då ett spetsigt gavelhörn i hörnet av Borgmästaregatan och Prinsgatan då huset kom att följa den sneda vinkeln mellan dessa gator. Samtidigt som byggnaden förlängdes höjdes mansardtakets övre fall till nuvarande höjd. Troligtvis något senare tillkom den stora frontespisen mot Borgmästaregatan. Byggnaden är uppförd i en våning. Den är timrad och locklistpanelad. Det brutna taket är täckt med enkupigt tegel. Fasaderna är målade i en ljus gul färg. Knutlådor, foder och vindskivor är vitmålade. Några av fönstren har bevarade blyspröjsar och näbbeslag av 1700-talstyp. Vid huvudingången på gaveln mot Prinsgatan finns en fritrappa av kalksten med ett enkelt svartmålat smidsräcke. Dubbeldörren är av tidig 1800-talstyp med smidda låsar och beslag. Längst Prinsgatan har en tillbyggnad skett, troligen kring 1800-talets mitt, innehållande bl.a. köksentré och WC. Interiört finns bevarade snickerier från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet i behåll, t.ex. dörrar, dörr- och fönsterfoder, kakelugnar m.m. Planlösningen är i stort sett intakt bevarad sedan ombyggnaden 1807-1808. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1996-01-24, Dnr 221-6890-92

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000695702
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BRYGGHUS

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691900
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BUTIK

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691922
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

BÅTSMANSKASERNEN, NYA MAGASINET

Byggnadsbeteckning

HistorikDen originella kasernen på Stumholmen ritades 1841 av C. E. Wallenstrand vid flottans mekaniska kontor. Kasernen uppfördes emellertid inte förrän 1847 och kom att rymma 500 båtsmän. För att kunna rymma alla dessa i två 340 m² stora logement, användes på sjömansvis hängkojer som hängdes sida vid sida, vilka dagtid lades på en ca två meter bred hylla, utmed rummens långsidor. Sina tillhörigheter hade båtsmannen i egna sjömanskistor. Logementet liknade därmed dåtidens manskapsskans och de nyinryckta matroserna fick en försmak av livet ombord på ett skepp. Det är en medvetet utformad interiör med det däcksformade, välvda golvet, spygatterna genom väggarna, de mastliknande kolonnerna och väggpanelen av ek som påminner om insidan av ett skrov. På båda sidor av logementet och i anslutning till de båda trapphusen placerade Wallenstrand befäls-, uppbörds-, och förrådsrum samt förstugor. Denna uppdelning och planlösning är mycket ålderdomlig och liknar strängt taget 1600-talsbarackerna inom armén. Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-02-12, Dnr 221-6116-91.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691599
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

CALLERHOLMSKA SCHWEIZERVILLAN

Historik

HistorikByggnaden på fastigheten är troligen uppförd under 1700-talets första hälft. Vid en ombyggnad 1857 fick den sitt nuvarande utseende med fasaderna och dess snickerier i en säregen romantiserande stil. Det var också då huset fick sitt nuvarande namn - Callerholmska Schweizervillan. Bottenvåningens planlösning har delvis bevarad salsplan. Mot väster finns ett tillbyggt trapphus från 1900-talets början. Källarvåningen har ursprungligen haft flera slagna tunnvalv, varav ett är intakt bevarat. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1997-09-12, Dnr 221-6757-94

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578383
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

CHAPMANPORTEN (K0018.204)

Byggnadsbeteckning

HistorikByggnaden över varvsport 14, den så kallade Chapmanporten, uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000698858
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

Corps-de-garde

Byggnadsbeteckning

HistorikStumholmen har varit militärt område det obehöriga inte ägt tillträde. För att bevaka och kontrollera såväl passage som disciplin på området behövdes en vaktstyrka och ett vakthus. Troligt är att den ursprungliga vaktbyggnaden för Stumholmen, som uppfördes under slutet av 1600-talet, omedelbart öster om den plats där gamla bageriet nu ligger, var en tillfällig träbyggnad. Det här aktuella vakthuset är sannolikt uppfört under1730-talet. Vakthusets proportioner och konstruktion är besläktade med sjukhuspaviljongerna på Laboratorieholmen, som förmodligen ritats av J G Steuer. De profilerade sparrarna sticker ut under takfallet på samma sätt på som den bevarade paviljongen. Byggnaden är uppförd av sten i en våning och har brant sadeltak klätt med tjärpapp. I en beskrivning från 1781 anges att stumholmsvakten består "af 5 särskilte rum" nämligen förstugan med en fönsterluft och två beslagna halvdörrar som ingång. Arrestrummet med beslagen förr, en fönsterluft med nio galler uti, samt spis. Underofficersrummet är försett med beslagen dörr, två fönsterlufter, lavar och spis på östra vinden var brandredskapsrummet beläget och källaren utnyttjades av kronobagaren. På ena långsidan av detta hus fanns ett skjul för brandredskap täckt med järnplåtar. Huset var arrestlokal. Under 1950-talet var det bostad för föreståndaren för häktet. Huset har i stort sett behållit sin rumsdisposition och sin exteriör, förutom att ett fönster togs upp på södra långsidan år 1889 och att en dörr på norra gaveln sattes igen. Vakthuset används nu som bostadshus och inredningen är moderniserad. Corps de garde är den enda byggnaden bortsett från Bastion Kungshall som konkret visar Stumholmen som fortifikatorisk anläggning. Byggnaden är med all sannolikhet den äldsta vaktbyggnaden i Sverige som bevarat både arkitektur och planlösning från tidigt 1700-tal. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-04-07, Dnr 221-6122-91

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689321
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

CORPS-DE-GARDE

Byggnadsbeteckning

HistorikBefästningsverken var mycket förfallna då Kungl. Maj:t år 1820 beslöt att bygga om Kungsholmen till huvudfästning vid inloppet till Karlskrona. Den nya fästningen planerades av Baltzar Cronstrand och byggnadsarbetena utfördes åren 1831-43 under ledning av Gustaf Elis Cronstrand. Den redutt som på 1680-talet anlagts på ett skär norr om Kungsholmen förändrades till ett kraftigt slutvärn, Norra redutten, och byggdes samman med huvudbefästningen. Här anlades en cirkelrund sluphamn med hög sluttningsmur. Vidare bygges corps de garden och donjonen, kombinerade försvars- och förläggningsbyggnader. KÄLLA: Skyddsföreskrifter 1993

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000989145
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

Dass / hemlighus / avträde

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676056
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona

Desinfektionshuset

Bebyggelse - byggnad

HistorikPå Hults karta från 1820 uppges stenhusen på Laboratorieholmen ännu användas till Rustkammare. Men i 1852-års författningssamling för flottan skriver J W Gynther: "Rustkamrarne på Laboratorieholmen, nu mera apterade till Cholerasjukhus". I Sydkustens marinkommandos byggnadsavdelnings liggare närmar vi oss en exakt datering för funktionsförändringen - byggnaderna på Laboratorieholmen "Begagnades fordom till rustkammare för sjöartillerikåren. Förändrades 1831 till cholerasjukhus". Uppgiften är anmärkningsvärd eftersom koleran kom till Sverige och Göteborg först 1834. När Laboratorieholmens byggnader 1831 byggds om till "Cholerasjukhus" hade den smittsamma sjukdomen ännu inte nått Sverige. Emellertid fanns den sedan 1829 i Ryssland, där den spreds vidare till Polen och Tyskland. Överföringen hade skett i samband med militära sammanstötningar och 1831 nådde underrättelserna Sverige att koleran fått fäste i Europa. På Skeppsholmen i Stockholm uppges att man omedelbart ordnade så att byggnader ställdes klara för att "om epidemien nådde huvudstaden, kunna upplåtas åt de sjuka". Det finns all anledning att lita till uppgifterna om att ombyggnaderna på Laboratorieholmen skedde 1831. Vad som ansågs vara en stor fara för flottan i Stockholm, betraktades säkert med lika stor fasa i Karlskrona. Att förändra Laboratorieholmen till "Epidemisjukhusholmen" krävde endast mindre arrangemang. Under de första 40 åren användes byggnadsbeståndet utan några större omändringar. Husen B, C och D inreddes till sjukhussalar. Huset A (784), som ännu finns kvar, inreddes med sjuksal samt rum för läkare och annan personal. Först 1875 utökades byggnadsbeståndet med Kokhuset (786), som också inrymde rum för kokerska och uppbördsman. Det vitputsade tegelhuset som fortfarande finns kvar, placerades mellan husen A, B och C och bildade på så vis fond för en liten platsbildning, öppen mot väster. Samma år byggdes också de fyra äldre husen till. Till en av långsidorna på respektive hus fogades träverandor. På de längre husen kom dessa att fungera som en slags korridor utanför de befintliga sjuksalarna, vilka sinsemellan inte hade någon förbindelse. Förstugorna försågs också med dass. Dessutom sänktes taken på det norra och södra huset. Epidemisjukhusholmen hade nu antagit formen av en liten välordnad sjukhusanläggning. I det lilla formatet hade situationsplanen med de nya tillskotten givits en viss monumentalitet. Mellan husen hade små symmetriska planteringar anlagts. Troligen tillkom dessa samtidigt med tillbyggnaderna och det nya Kokhuset. Axialiteten i anläggningen på den större av gårdsplanerna ges mening först med Kokhuset i fonden. Likaså var den smala planteringen mellan sjukhuslängorna helt anpassad till det kvarvarande utrymmet som bildades efter träverandans tillkomst. Ännu från mitten av 1900-talet var Laboratorieholmen skild från Stumholmen. Innan fyllnader nådde fram till holmen skedde kommunikationen med båt eller broar av olika slag. Under 1800-talet och en bi in på 1900-talet ledde en träbro ut till holmen. Sedan 1853 flankerades denna av två badhusanläggningar på stolpvirke. Dessa bägge revs 1893 respektive 1909 Badhuset var en del i det hygieniska programmet för sjukhuset. För att ytterligare minska risken för smittspridning uppfördes under 1889 dessutom ett "Desinfektionshus", byggnad 788, norr om gamla byggnad 784, med likrum och förbränningsugn. Huset uppfördes i tegel med en kraftig tidstypisk gråstenssockel murad med tunna fogar och små toleranser. Desinfektionshuset med sin fyrkantiga tegelskorsten står fortfarande kvar, nu med sänkt tak och delvis klätt med brun locklistpanel. Sjukhusanläggningen rymde också mindre småhus av kompletterande slag - vedbod, utedass och hönshus. Norr om Desinfektionshuset fanns sedan 1908 en likbod av resvirke med papptak. 1950 inordnades Laboratorieholmen topografiskt med Stumholmen i och med att en kraftig utfyllnad nådde holmen. På denna utfyllnad, nedanför cellfängelset, anlades en idrottsplats 1953-54. Epidemisjukhusholmens byggnader inordnar sig i ett ganska vanligt mönster för 1800-talets epidemisjukhus. Endast i Stockholm (1883) och Göteborg (1888) uppfördes sjukhusbyggnader direkt anpassade till funktionen. I vanliga fall tycks flertalet epidemisjukhus ha inrymts i redan befintliga byggnader. Flera av landets sjukhus var av det tillfälliga slaget. På "situationsplanen" från 1881 anges också sjukhusen på före detta Laboratorieholmen som provisoriska. Att förlägga sjukhus avsides den "normala" bebyggelsen var självklart funktionellt betingat med tanke på smittorisken. Tre bevarade byggnader vittnar direkt om holmens historia som Epidemisjukhusholme. Desinfektionshuset, Kokhuset och den Norra sjukhuslängan är mycket viktiga för förståelsen av ett av Sveriges två tidigaste kolera- och epidemisjukhus. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-09-10, Dnr 221-6156-91

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689301
Objekttyp: BUILDING