PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

ALBÖKE KYRKA

Stomme

ExteriörbeskrivningDagens kyrka består av ett torn med lanternin i söder och ett långhus i nord/sydlig riktning med sakristia i norr. Långhuset byggdes 1859 och kyrkans ovanliga, orientering beror på att långhuset ursprungligen byggdes som ett sidoskepp till den medeltida klövsadelkyrkan. Tornet byggdes tre år efter långhuset och ersatte då den medeltida kyrkan i söder. Med tornet fick kyrkan den utformning av modern kyrka i nyklassicistisk stil som den i väsentliga delar ännu bevarar. Den nyklassicistiska karaktären består främst i det höga tornet försett med lanternin, det lång-sträckta långhuset med större bredd än tornet och ett förhållandevis flackt sadeltak. Även de stora, rundbågiga och över fasaden jämt fördelade fönstren hör till den nyklassicistiska karaktären. Fönstrens spröjsning med kopplade rundbågar är dock snarast ett nyromanskt drag. Också den kraftigt markerade och centrerade sydportalen hör till den nyklassicistiska karaktären, liksom avsaknaden av en motsvarande nordportal. Den södra portalens arkitektoniska uppbyggnad har flera stil- och tidstypiska element främst i form av de båda pilastrar som bär upp en något framspringande trekantsgavel. Inskriftsplattan i röd kalksten som är infogad i portalen ovan dörren kan ses som en del i en öländsk tradition. Den röda kalkstenen har nämligen använts till inskriftstavlor på ön ända sedan senromansk tid. I övrigt kan den södra portalens omsorgsfullt dekorskurna dörrar ses som en fortsättning av traditionen från det sena 1700-talet. I den traditionen placerades dock de konstfullt utformade dörrarna i enkla muröppningar med diskret omfattning, det senare gör dock att de inte helt kan sägas höra till denna. Långhusets och tornets båda entréer har givits en likadan utformning och sammantaget kan sägas att dessa två entréer representerar både nyklassicistiska stilideal och öländska traditioner. Även den slätstrukna taklisten är uttryck för nyklassicismens stilriktning. Taklisten är dock ovanligt liten för sin tid vilket sannolikt hör samman med att den i underkant ursprungligen var försedd med en trappad bågfris. Denna fris återfinns på Törqvists ritningar och hör ihop med den tänkta omgestaltningen av den medeltida kyrkan och dess två torn. På ritningen hade nämligen även det medeltida långhuset och dess ena torn försetts med samma typ av trappad bågfris som det nybyggda långhuset. Det vanliga är att de nyklassicistiska kyrkorna har en förhållandevis slät puts med slätdragna dörr- och fönsteromfattningar och släta hörn. I Alböke har kyrkan dock en tunn puts som låter det underliggande murverkets synas igenom. Denna murbehandling tillkom på 1950- talet. Kyrkan saknar även den släta markeringen kring fönster och dörrar och på hörnen vilket i kombination med den lågmälda taklisten, ger kyrkan ett mycket enkel och avskalat uttryck. Ett smalare torn i långhusets förlängning är något som hör till den nyklassicistiska kyrko-stilen. Tornen på de öländska kyrkorna är dock i de flesta fall medeltida och därför ovanligt kraftiga i förhållande till långhusen. Fönstren på tornen är gärna små, få och oregelbundet placerade. Detta gäller dock inte tornet i Alböke som genom att det nybyggts under den nyklassicistiska perioden kunnat ges ett betydligt smäckrare och mer tidstypiskt utförande. I konsekvens med detta är även fönstren på tornet i Alböke kyrka förhållandevis stora och jämnt placerade över fasaden. Vad gäller fönstersättning, portalutformning samt detaljutformning av lanterninen har man dock helt frångått den för tornet uppgjorda ritningen. De allra flesta tornen på öns kyrkor är försedda med något överdimensionerade lanterniner. Till de öländska särdraget hör även att lanterninerna ofta gjorts åttkantiga. Lanterninen som sådan har sitt ursprung i den kungliga förordning om sparsamhet med virke som kom 1759. Enligt denna förbjöds uppförandet av nya trästaplar varför den blev den direkta orsaken till att både nybyggda och medeltida kyrktorn på Öland undan för undan försågs med lanterniner. De lanterniner som utarbetades av överintensdentsämbetet var i allmänhet lätta och öppna och endast tänkta som prydnad. De öländska lanterninerna skulle emellertid härbärgera två till tre klockor, varför de med nödvändighet kom att bli betydligt bastantare. Den åttkantiga formen på lanterninen i Alböke är sannolikt dels ett resultat av den kyrka som byggdes i Köping 1805 och vars robusta åttkantiga lanternin med halvsfärisk huv blev stilbildande på ön, dels av sin byggmästare P. Isberg. Isberg arbetade i mer än en tredjedel av Ölands kyrkor mellan 1823 och 1864. Han byggde 13 lanterniner, tre i sten och de övriga i trä, vilka alla utom en gavs åttkantig plan. Hans äldre lanterniner var lägre och bredare medan de yngre uppfördes med en slankare profil. Förutom lanterninen i Köpings kyrka har Isberg sannolikt haft både lanterninen i Högrums kyrka och den i Madesjö kyrka (den senare konstruerad av byggmästare Hallström, Stockholm, 1827-30) som förebild. Förutom lanterniner

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442640
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

Avträde

Byggnadsbeteckning

21420000047881http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047881Bebyggelse - byggnadBORGHOLM MELLBY 1:4 - husnr 9001AvträdeLän: Kalmar, Kommun: Borgholm, Landskap: Öland, Socken: Böda , Stift: Växjö stift, Församling: Nordölands församling17.097186924670368,57.36708504025733http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047881http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047881http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047881RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047881
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

Bod

Byggnadsbeteckning

21420000047878http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047878Bebyggelse - byggnadBORGHOLM MELLBY 1:4 - husnr 6BodLän: Kalmar, Kommun: Borgholm, Landskap: Öland, Socken: Böda , Stift: Växjö stift, Församling: Nordölands församling17.098013656890625,57.36615993689755http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047878http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047878http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047878RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047878
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

Bod

Byggnadsbeteckning

21420000047874http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047874Bebyggelse - byggnadBORGHOLM MELLBY 1:4 - husnr 8BodLän: Kalmar, Kommun: Borgholm, Landskap: Öland, Socken: Böda , Stift: Växjö stift, Församling: Nordölands församling17.097475370014795,57.366761572750505http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047874http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047874http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047874RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047874
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

BORGHOLMS BIO

Historiska/ursprungliga kategorier

Historik1891 fick Thomas Alva Edisons uppfinning kinetoscopet patent. I och med detta gavs möjlighet att projicera bilder som för ögat uppfattades som en kontinuerlig rörelse. Uppfinningen utvecklades vidare av bröderna Lumiere så att rörliga bilder kunde visas för publik. Tekniken fick en mycket snabb spridning och var en av huvudattraktionerna på Stockholmsutställningen 1897. Filmen var då ännu inte ett självständigt medium utan förekom ofta tillsammans med cirkus, varietéprogram och liknande. Men snart började kringresande försäljare av "lefvande bilder" dra land och rike runt med sina stora, otympliga apparater. Spelfilmer började göras i början av 1900-talet och det blev lönsamt att uppföra och driva biografer. I Stockholm och andra större städer uppfördes de första biograferna på 1910-talet. Filmen var än så länge stumfilmer och bilderna ackompanjerades av en pianist eller en orkester. Biografsalongerna var ofta påkostad och rikt utsmyckade för att tillfredsställa publiken i de många och långa pauserna. Biografen i kvarteret Kamelen 1 i Borgholm, Borgholms bio, uppfördes av Einar Andersson 1919 och den första spelfilmen visades här den 23 april 1920. Han drev sedan biografen ända fram till 1973. Unikt är att byggnaden från början uppfördes för biografändamål. På landsbygden var annars det vanliga vid den här tiden att andra, befintliga lokaler tillfälligt hyrdes för ändamålet. Utsmyckningen är sparsamt enkel med drag av nyklassicism. Fasaden mot Södra Långgatan är panelad, med en liggande, fasspontad panel, indelad i tre fält som avdelas med fyra pilastrar som bär upp ett litet, profilerat tympanonfält. Fönstren har i sina övre delar en indelning med små rutor som ger karaktär av jugend. I själva biografsalongen är väggarna indelade med enkla, men vackra bröstningar och rektangulära fält. Salongen har ett sluttande golv, med mittgång och matta. En nödutgång vetter ut mot den lummiga, kalkstensbelagda innergården/trädgården och vidare mor en port i planket mot Västra Kyrkogatan. I entrérummet finns en liten biljettkur och svängdörrar mot farstu och biografsalong. Maskinrummet ligger på övervåningen. Här finns bland annat två projektorer, monterade här 1947 av Einar Andersson, en ringledning från biljettkuren, en anordning för att successivt dämpa belysningen med flera äldre tekniska detaljer bevarade. Från maskinrummet finns en liten dörr som leder in i bostadsdelen i övervåningen på hus nr 2, där Einar Andersson bodde. Under årens lopp har vissa, smärre förändringar gjorts i inredningen. Ursprungligen var salongen inredd med träbänkar, som byttes ut mot stoppade bänkar på 1940-talet. Vissa andra moderniseringar har gjorts, t.ex. infördes centralvärme i början av 1930-talet, men i stort är biografen mycket väl bevarad, såväl exteriört som interiört. En omfattande renovering av byggnaden genomfördes 1995, till stora delar med byggnadsvårdsmedel genom länsstyrelsens försorg och med Kalmar läns museum som antikvarisk kontrollant. I samband med detta skedde också en mindre tillbyggnad av det f.d. stallet, för att vid vissa tillfällen kunna nyttja detta som omklädningsrum. Borgholms Bio är ett bra exempel på en lokal lösning av en företeelse som var något helt nytt och biografen kom att bli en central del av ortens nöjesliv. Den är också ett uttryck för det sociala liv som fanns i Borgholm vid den här tiden, eftersom staden var en populär badort och hade stor förmåga att tidigt ta till sig nyheter. Biografens närmiljö med innergård/trädgård och övriga byggnader speglar dessutom på ett tydlig sätt hur en fastighetsägare i landsortsstaden Borgholm utnyttjat sin fastighet med dess äldre, befintliga bebyggelse för att på ett finurligt sätt lösa ett arkitektoniskt problem vid planerandet och byggandet av biografen. Det är därför viktigt att för framtiden skydda såväl innergården/trädgården som de övriga byggnaderna på fastigheten för att helhetsbilden inte skall gå förlorad. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne, 2001

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701766
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

BORGHOLMS BIO, BOSTADSHUS

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000586142
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

BORGHOLMS BIO, UTHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701814
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

BORGHOLMS BIO, UTHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701838
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

Borgholms fyr

Historiska/ursprungliga kategorier

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028247
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

BORGHOLMS SLOTTSRUIN

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049230
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

BRUDDESTA FISKELÄGE, SJÖBOD

Bebyggelse - byggnad

HistorikBruddesta fiskehamn finns inte utmärkt på äldre kartor och tillhör troligtvis den grupp av byfiskeplatser, som uppstod i början av 1800-talet. Bodarna, nio till antalet, ligger på en rad längs med Kalmarsund. Flertalet bodar är uppförda i kalksten med vasstak. Dörren ligger oftast på ena gaveln och där bildas ibland en liten svale genom att sidoväggarna och talet skjuter ut ett litet stycke. Alla bodarna är ett enda rum. Mellan bodarna och vattnet finns flera spel för uppdragning av båtarna. Bakom bodarna ligger de stenmursomgärdade garnhagarna med torkställningar för näten. Fiskebodarna markerar den nordöländske bondens dubbla verksamhet som jordbrukare och fiskare och uppvisar flera särdrag av kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049225
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

BRUDDESTA FISKELÄGE, SJÖBOD

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikBruddesta fiskehamn finns inte utmärkt på äldre kartor och tillhör troligtvis den grupp av byfiskeplatser, som uppstod i början av 1800-talet. Bodarna, nio till antalet, ligger på en rad längs med Kalmarsund. Flertalet bodar är uppförda i kalksten med vasstak. Dörren ligger oftast på ena gaveln och där bildas ibland en liten svale genom att sidoväggarna och talet skjuter ut ett litet stycke. Alla bodarna är ett enda rum. Mellan bodarna och vattnet finns flera spel för uppdragning av båtarna. Bakom bodarna ligger de stenmursomgärdade garnhagarna med torkställningar för näten. Fiskebodarna markerar den nordöländske bondens dubbla verksamhet som jordbrukare och fiskare och uppvisar flera särdrag av kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701760
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

BRUDDESTA FISKELÄGE, SJÖBOD

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikBruddesta fiskehamn finns inte utmärkt på äldre kartor och tillhör troligtvis den grupp av byfiskeplatser, som uppstod i början av 1800-talet. Bodarna, nio till antalet, ligger på en rad längs med Kalmarsund. Flertalet bodar är uppförda i kalksten med vasstak. Dörren ligger oftast på ena gaveln och där bildas ibland en liten svale genom att sidoväggarna och talet skjuter ut ett litet stycke. Alla bodarna är ett enda rum. Mellan bodarna och vattnet finns flera spel för uppdragning av båtarna. Bakom bodarna ligger de stenmursomgärdade garnhagarna med torkställningar för näten. Fiskebodarna markerar den nordöländske bondens dubbla verksamhet som jordbrukare och fiskare och uppvisar flera särdrag av kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049224
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

BRUDDESTA FISKELÄGE, SJÖBOD

Byggnadsbeteckning

HistorikBruddesta fiskehamn finns inte utmärkt på äldre kartor och tillhör troligtvis den grupp av byfiskeplatser, som uppstod i början av 1800-talet. Bodarna, nio till antalet, ligger på en rad längs med Kalmarsund. Flertalet bodar är uppförda i kalksten med vasstak. Dörren ligger oftast på ena gaveln och där bildas ibland en liten svale genom att sidoväggarna och talet skjuter ut ett litet stycke. Alla bodarna är ett enda rum. Mellan bodarna och vattnet finns flera spel för uppdragning av båtarna. Bakom bodarna ligger de stenmursomgärdade garnhagarna med torkställningar för näten. Fiskebodarna markerar den nordöländske bondens dubbla verksamhet som jordbrukare och fiskare och uppvisar flera särdrag av kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701762
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

BRUDDESTA FISKELÄGE, SJÖBOD

Byggnadsbeteckning

HistorikBruddesta fiskehamn finns inte utmärkt på äldre kartor och tillhör troligtvis den grupp av byfiskeplatser, som uppstod i början av 1800-talet. Bodarna, nio till antalet, ligger på en rad längs med Kalmarsund. Flertalet bodar är uppförda i kalksten med vasstak. Dörren ligger oftast på ena gaveln och där bildas ibland en liten svale genom att sidoväggarna och talet skjuter ut ett litet stycke. Alla bodarna är ett enda rum. Mellan bodarna och vattnet finns flera spel för uppdragning av båtarna. Bakom bodarna ligger de stenmursomgärdade garnhagarna med torkställningar för näten. Fiskebodarna markerar den nordöländske bondens dubbla verksamhet som jordbrukare och fiskare och uppvisar flera särdrag av kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049226
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

bRUDDESTA FISKELÄGE, SJÖBOD

Byggnadsbeteckning

HistorikBruddesta fiskehamn finns inte utmärkt på äldre kartor och tillhör troligtvis den grupp av byfiskeplatser, som uppstod i början av 1800-talet. Bodarna, nio till antalet, ligger på en rad längs med Kalmarsund. Flertalet bodar är uppförda i kalksten med vasstak. Dörren ligger oftast på ena gaveln och där bildas ibland en liten svale genom att sidoväggarna och talet skjuter ut ett litet stycke. Alla bodarna är ett enda rum. Mellan bodarna och vattnet finns flera spel för uppdragning av båtarna. Bakom bodarna ligger de stenmursomgärdade garnhagarna med torkställningar för näten. Fiskebodarna markerar den nordöländske bondens dubbla verksamhet som jordbrukare och fiskare och uppvisar flera särdrag av kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701758
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

BRUDDESTA FISKELÄGE, SJÖBOD

Historik

HistorikBruddesta fiskehamn finns inte utmärkt på äldre kartor och tillhör troligtvis den grupp av byfiskeplatser, som uppstod i början av 1800-talet. Bodarna, nio till antalet, ligger på en rad längs med Kalmarsund. Flertalet bodar är uppförda i kalksten med vasstak. Dörren ligger oftast på ena gaveln och där bildas ibland en liten svale genom att sidoväggarna och talet skjuter ut ett litet stycke. Alla bodarna är ett enda rum. Mellan bodarna och vattnet finns flera spel för uppdragning av båtarna. Bakom bodarna ligger de stenmursomgärdade garnhagarna med torkställningar för näten. Fiskebodarna markerar den nordöländske bondens dubbla verksamhet som jordbrukare och fiskare och uppvisar flera särdrag av kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701759
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

BRUDDESTA FISKELÄGE, SJÖBOD

Historik

HistorikBruddesta fiskehamn finns inte utmärkt på äldre kartor och tillhör troligtvis den grupp av byfiskeplatser, som uppstod i början av 1800-talet. Bodarna, nio till antalet, ligger på en rad längs med Kalmarsund. Flertalet bodar är uppförda i kalksten med vasstak. Dörren ligger oftast på ena gaveln och där bildas ibland en liten svale genom att sidoväggarna och talet skjuter ut ett litet stycke. Alla bodarna är ett enda rum. Mellan bodarna och vattnet finns flera spel för uppdragning av båtarna. Bakom bodarna ligger de stenmursomgärdade garnhagarna med torkställningar för näten. Fiskebodarna markerar den nordöländske bondens dubbla verksamhet som jordbrukare och fiskare och uppvisar flera särdrag av kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701757
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

BRUDDESTA FISKELÄGE, SJÖBOD

Bebyggelse - byggnad

HistorikBruddesta fiskehamn finns inte utmärkt på äldre kartor och tillhör troligtvis den grupp av byfiskeplatser, som uppstod i början av 1800-talet. Bodarna, nio till antalet, ligger på en rad längs med Kalmarsund. Flertalet bodar är uppförda i kalksten med vasstak. Dörren ligger oftast på ena gaveln och där bildas ibland en liten svale genom att sidoväggarna och talet skjuter ut ett litet stycke. Alla bodarna är ett enda rum. Mellan bodarna och vattnet finns flera spel för uppdragning av båtarna. Bakom bodarna ligger de stenmursomgärdade garnhagarna med torkställningar för näten. Fiskebodarna markerar den nordöländske bondens dubbla verksamhet som jordbrukare och fiskare och uppvisar flera särdrag av kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701764
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

Bårhus

Fasadmaterial

ExteriörbeskrivningBårhuset har portar av brunmålat trä. Byggnaden är putsad och avfärgad i vitt och har ett tak av tegel.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043290
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

Båtskjul

Byggnadsbeteckning

21420000050604http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050604Bebyggelse - byggnadBORGHOLM NORGE 6 - husnr 9001BåtskjulLän: Kalmar, Kommun: Borgholm, Landskap: Öland, Socken: Borgholm , Stift: Växjö stift, Församling: Borgholms församling16.65851132106453,56.87757307086401http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050604http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050604http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050604RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050604
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

BÖDA KYRKA

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningFörslaget till ombyggnad av Böda kyrka hade diskuterats under en lång tid och redan under 1700-talet fanns ritningsförslag framtagna. Det dröjde dock till slutet av århundradet innan arbetet på allvar påbörjades. Det blev då ett ritningsförslag av arkitekt Gustaf af Sillén vid Överintendentsämbetet (ÖIÄ) som i stort sett genomfördes. Överintendentsämbetet var den myndighet som mellan 1810 och 1918 (då det omvandlades till byggnadsstyrelsen) hade ansvar för det offentliga byggnadsväsendet i Sverige och granskade och godkände alla ritningar till Svenska kyrkans kyrkobyggnader. Gustaf af Sillén arbetade också med granskningen av ritningarna till ombyggnaden av Hulterstads kyrka. En av hans främsta insatser är ritningarna till Uddevalla kyrka. Böda kyrkas ombyggnad och bygget av tornet leddes av byggmästaren Johan Petersson. Han var verksam vid ombyggnaderna av sex öländska kyrkor bl a Mörbylånga. Han har gjort sig känd för att tolka arkitekternas ritningar tämligen fritt men i fallet Böda följde han i stort sett de ritningar som af Sillén tagit fram. I slutet av 1700-talet inleddes en över 100 år lång period då flera av de medeltida öländska kyrkorna byggdes om och moderniserades. De mörka medeltidskyrkorna var ofta för små för den växande befolkningen. Många av dem var också i stort behov av underhåll. Under de krig som stormaktstidens Sverige hade varit involverat i, bl a mot Danmark, hade Öland vid flera tillfället drabbats av plundring. Församlingarna hade främst fått använda sina ekonomiska tillgångar till att återanskaffa klockor, silver m m som stulits ur kyrkorna. I slutet av 1700talet var behovet av omfattande underhållsåtgärder stort för flera av öns kyrkor. Under perioden 1760-1860 byggdes 23 av de medeltida kyrkorna på Öland om. Vanligt var att man bevarade det medeltida tornet och byggde ett nytt långhus och kor. Böda kyrka saknade torn och här önskade man istället uppföra ett nytt torn. Eftersom delar av det medeltida långhusets murverk var i gott skick valde man att delvis använda sig av detta. Det var naturligtvis också en ekonomisk fråga. De gamla murarna skapade förutsättningarna för det nya kyrkorummet. Långhuset blev ganska kort och de övre våningarna revs. Koret gjordes fullbrett och en sakristia byggdes bakom koret. Hela kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med tornet i väster och kor samt sakristia i öster. Hela kyrkan är spritputsad med slätputsade partier kring hörn, fönster och dörrar. Även takgesimserna är slätputsade. Såväl spritputsade som slätputsade ytor är avfärgade i ockragult. Samtliga tak är belagda med kopparplåt. Långhuset och sakristan har sadeltak medan tornet har ett pyramidformat tak krönt av en lanternin i trä. Lanterninen har flack, svängd takhuv och kröns av kors, förgyllda kulor och en förgylld tupp. På långhusets norra vägg har den norra porten från omkring 1230 tagits fram. Man har också blottlagt några mindre rutor som visar det medeltida murverket. Kyrkan har ingångar i väster och söder samt separat ingång till sakristian i norr. De båda först nämnda ingångarna är rundbågiga med enkla, slätputsade omfattningar. Dörrarna av trä är dubbla och har ett rombiskt mönster. Över ingången i söder sitter en inskriptionstavla av kalksten. Sakristians dörr har en enkel rakavslutad utformning med en trädörr med stående panel. Vid samtliga ingångar finns trappor av kalksten. Ingången i väster har också en handikappramp av betong och handledare i svart smide. Långhusets långsidor har tre par rundbågiga fönster samt ytterligare två likadana fönster på den östra gaveln. Den östra gaveln har också ett lunettfönster över sakristians taknock samt ett litet runt fönster i gavelröstet. Den västra gaveln har två rundbågiga fönster men dessa är mindre än långhusets fönster. Sakristian har ett rundbågigt fönster, något mindre än långhusets fönster samt ett runt fönster i gavelröstet, båda i östra gaveln. Tornet har ett rundbågigt fönster i bottenvåningen mot söder samt flera små rektangulära gluggar. Ombyggnaden 1801-03 innebar naturligtvis en stor förändring av kyrkans utseende. Böda kyrka uppfattas idag inte omedelbart som en medeltida kyrka. Spår finns dock bevarade. Långhuset har kvar den medeltida kyrkans mått och väggarnas tjocklek är synlig i fönsternischer och dörröppningar. Kyrkans långa historia avslöjas också av den framtagna nordportalen i romansk stil. Den största förändringen av kyrkans exteriör under 1900-talet är bytet av takmaterial från tegel till kopparplåt 1969. Det förefaller också som att färgsättningen av kyrkans fasader kan ha skiftat. På äldre fotografier förefaller slätputsade partier varit avfärgade i vitt medan de spritputsade partierna haft en mörkare färgsättning. Lanterninen var under en tid dekorerad med schablonmåleri. När detta tillkom är osäkert men det togs troligen bort i samband med att lanterninens panel lagades 1942. Böda kyrka har en lång historia men präglas idag exteriört av den nyklassicistiska stil som var rådande då

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442644
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

EGBY KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Öster, Absid - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Smalare

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442646
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

Fiskebod

Byggnadsbeteckning

21420000050603http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050603Bebyggelse - byggnadBORGHOLM NORGE 6 - husnr 2FiskebodLän: Kalmar, Kommun: Borgholm, Landskap: Öland, Socken: Borgholm , Stift: Växjö stift, Församling: Borgholms församling16.658879911520188,56.877808961286775http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050603http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050603http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050603RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050603
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

Fyrmästarbostad

Historiska/ursprungliga kategorier

21420000047877http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047877Bebyggelse - byggnadBORGHOLM MELLBY 1:4 - husnr 2FyrmästarbostadLän: Kalmar, Kommun: Borgholm, Landskap: Öland, Socken: Böda , Stift: Växjö stift, Församling: Nordölands församling17.097733843468664,57.36659133024073http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047877http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047877http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047877RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047877
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

Fyrvaktarbostad

Historiska/ursprungliga kategorier

21420000047876http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047876Bebyggelse - byggnadBORGHOLM MELLBY 1:4 - husnr 1FyrvaktarbostadLän: Kalmar, Kommun: Borgholm, Landskap: Öland, Socken: Böda , Stift: Växjö stift, Församling: Nordölands församling17.097902514276363,57.36632411219783http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047876http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047876http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047876RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047876
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

Föra Kyrka

Nuvarande kategorier

HistorikSammantaget har den sammanhållna miljön kring kyrkan som uppvisar tidsskikt från medeltiden till idag och som har en lång kontinuitet om sockencentrum, ett stort kulturhistoriskt värde. Föra gamla kyrka, av vilken endast tornet återstår idag, omtalas ofta som försvarskyrka och tornet rubriceras ofta som ett försvarstorn. Den äldre bilden av försvarskyrkorna består i att det utmed Ölands kust och längs Smålands östra kust under slutet av 1100-talet och början av 1200-talet skapades en linje bestående av den typ av kyrkor som kallats fästningskyrkor. För Ölands del handlade det främst om att komplettera befintliga kyrkor med en eller ett par extra våningar samt oftast ytterligare ett torn (så att man här fick klövsadelkyrkor). Dessa kyrkor fick en kärv och avvisande karaktär med små fönster och kast- och skottgluggar. Med fredlig-are tider, stigande folkmängd och en mer omfattande kyrklighet kom dessa kyrkor efterhand att återigen byggas om till rymliga gudstjänstrum. Det poängteras i denna senare forskning att kyrkorna, förutom som gudstjänstrum, användes till försvar men att de även hyste andra funktioner som säkra magasin och utrymmen för hant-verksmässig produktion. Dessa andra användningar har i senare tid lyfts fram som minst lika viktiga och man talar idag hellre om den multifunktionella kyrkan. Marit Anglert behandlar försvarskyrkornas tillblivelse i sin uppsats Vem försvarade vad?. Där skriver hon att det i kriget mot Danmark i början av 1500-talet användes befästa kyrkor på båda sidor om Kalmarsund och att man vid denna tid definitivt kan tala om nationen Sverige och därmed ett försvar mot yttre fiender. Vid försvarskyrkornas byggande kring år 1200 var dock förhållandet annorlunda och man befann sig i ett skede då den svenska centralmakten höll på att byggas upp. Många sockenkyrkor under den här tiden byggdes sannolikt av kungar, biskopar och enskilda stormän. Detta hade delvis sin förklaring i att kyrkorna, för den som innehade patronatsrätten, var goda inkomstkällor då man genom detta oftast förfogade fritt över både kyrkojordarna och tiondet. Vidare refererar Anglert till Karin Andersson som skriver att dessa till- och ombyggda kyrkor, så som tidigare poängterats, inte bara bör ses som en försvarsanläggningar utan även som möjlig utgångspunkt för korståg, säkra magasin och andra profana ändamål. Eventuellt fyllde den fortifikatoriska dimensionen främst ett behov av att dels förvara de intäkter (sannolikt levererat i natura) som stormännen och kungarna fick genom bl.a. tiondet, dels viljan att behålla sin lokala makt från en allt starkare centralmakt. Följaktligen byggdes och ombyggdes dessa kyrkor sannolikt i en brytningstid där ett äldre lokalt härskarsystem och den expanderande kungamakten möttes. De av dessa kyrkor som ännu är bevarade ger därmed fysisk gestalt åt ett viktigt skede i Sveriges historia. Den äldsta kyrkan var sannolikt en stavkyrka. Vid mitten av 1100-talet byggdes ett absidkor i sten som troligen länkades samman med stavkyrkan. Efter detta uppfördes ett långhus i an-slutning till stenkoret samtidigt som de tre nedre våningarna i det västra tornet byggdes. Så snart västtornet (troligen provisoriskt avslutat vid tre våningar) och långhuset var klara börja-de man troligen förstärka absidkorets murar och uppföra ett östtorn ovanpå detta. Östtornet avgränsades mot långhuset med en trång triumfbåge. Gissningsvis övergick man efter att östtornets första etapp var klar men innan långhusets profanvåning påbörjades direkt till att färdigställa västtornet (genom att bygga på två eller tre våningar). När även västtornet stod klart fyrvälvde man långhuset kring en enda stor mittpelare och byggde på en våning över valven. Någon gång efter det att den ovan beskrivna klövsadelkyrkan stod klar sänktes väst-tornet och östtornet höjdes, något som även det sannolikt skedde samtidigt. I slutet av medel-tiden uppfördes ett vapenhus utanför den södra entrén och inte förrän 1756 byggdes en sakri-stia mot korets/östtornets norra mur. År 1828 revs både långhuset med vapenhus och det östra tornet med sakristia och dessa ersattes av ett nytt längre långhus med en lägre, nästan kvadratisk sakristia i öster. Tidigare hade kyrkans enda entré varit upptagen i långhusets södra mur men vid renoveringen 1828 gjordes två nya entréer i tornets västmur. I samband med detta murades valvbågarna i tornets botten-våning igen så att bottenvåningens parallella tunnvalv fick en avskiljande mur emellan sig. Det norra valvet skildes helt från långhuset genom att valvbågen i den östra muren byggdes igen. Även det södra valvets östra valvbåge byggdes igen men här spardes en öppning till en smal dörr som ledde in i långhuset. Vid renoveringen 1955 togs valvbågarna i bottenvåningen till tornet åter upp och gavs sin ursprungliga utformning. Källor ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet. KLM Kalmar läns museums arkiv. JLM Inventeringsprotokoll för bemålade inventarier, Jönköpings läns museum Fk Föra k

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042381
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

Garage

Byggnadsbeteckning

21420000047872http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047872Bebyggelse - byggnadBORGHOLM MELLBY 1:4 - husnr 15GarageLän: Kalmar, Kommun: Borgholm, Landskap: Öland, Socken: Böda , Stift: Växjö stift, Församling: Nordölands församling17.09731180844393,57.36688792954931http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047872http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047872http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047872RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047872
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

GÄRDSLÖSA KYRKA

Nuvarande kategorier

HistorikKyrkan är av sten och Ölands bäst bevarade medeltidskyrka. Den har en mycket komplicerad byggnadshistoria. Äldst är långhusets västparti och det något yngre tornet från 1100-talet. Korsarmarna från ca 1240 med skulpterade portaler tillskrivs Håkan Tanna. Koret tillkom ca 1270 och sakristian i norr senare under medeltiden. Tornets lanternin härrör från 1845. Kyrkan har kalkmålningar från 1200-talets mitt, 1498, 1570-talet samt 1642. Altaruppsatsen är gjord 1764 och predikstolen signerad 1666. Ett skadat triumfkrucifix från 1300-talets början och en madonna från ca 1500 har bevarats. Allmän bakgrund Gärdslösa kyrka var under medeltiden den församling som huserade Ölands prortämbete. Detta manifesteras i kyrkans utförande med korsarmar såväl som kyrkans storlek. Kyrkans storlek kan också ha skapat förutsättningarna för att Gärslösa kyrka nu är Ölands bäst bevarade medeltida kyrka. De flesta av Ölands kyrkor var under medeltiden mindre absidkyrkor som oftast befästes med försvars torn. Under 1500- och 1600-talen blev dock folkökningen ett allt större problem som förvärrades under 1700-talet. För att kunna bereda plats för sin församling försågs därför många kyrkor med läktare under 1700-talet. När inte heller läktarbyggena förslog stod man i en valsituation där man antingen var tvungen att bygga till eller bygga nytt. Vid 1700-talets mitt var kyrkobeståndet i princip oförändrat sedan högmedeltiden och utgjordes av en brokig samling kombinerade kyrkor och sockenfästningar vilka även använts för profana ändamål och som säkra magasin. Att anpassa dessa trånga och dåligt underhållna byggnader för de växande församlingarnas behov var en mycket svår uppgift och det var oftare billigare att bygga nytt än att reparera och bygga till. Det kom dock i mycket få fall att röra sig om regelrätta nybyggnader. Vanligt blev istället att man sparade det medeltida tornet och västväggen vilka inkorporerades i de nya modern utformade kyrkorna. Kombinationen av stabilare politiska och ekonomiska förhållanden och en stadigt växande folkmängd ledde, från början till mitten av 1800-talet till en kraftigt ökad kyrkobyggnadsverksamhet. En ökning som även skedde i landet i övrigt. De kraftigt växande församlingarna hade inhyst in trångt anlagda bänkar, på läktare och i korbänkar. När dessa inte längre räckte till var en ombyggnad av kyrkan oftast det ända alternativet. Med anledning av detta har Ölands medeltida kyrkor i huvudsak ett nyklassicistiskt uttryck med torn försedda med lanterniner och enhetliga långhus med flacka sadeltak och symetriskt placerade fönster. Under de följande seklens krig kom kyrkorna att användas som skydd och tillflykt för befolkningen. De återkommande krigen, vilka ända fram till 1700-talets början drabbade ölänningarna och deras kyrkor hårt, var huvudorsaken till att det ofta gick långsamt med kyrkornas återuppbyggnad och att underhållet fick stå tillbaka för återanskaffning av nödvändiga inventarier. Bakgrund Runstenar med kristen inskrift som återfunnits i kyrkan vittnar om att Gärdslösa var en kristen bygd redan under 1000-talets andra hälft. Kyrkan utvidgades i mitten av 1200-talet med korsarmar i norr och söder symetriskt placerade på långhuset. Denna utbyggnad tillskrivs Håkan Tanna, en vid tiden väl-etablerad murmästare från Gotland, flitigt anlitad både på Öland och Gotland. På 1270-talet anlades kyrkans nuvarande kor. Man rev den gamla absiden och uppförde mot kyrkans östra del en ny rakt avslutad byggnadskropp. Under 1300-talets förra hälft revs slutligen det äldre koret och långhuset och det nya koret byggdes samman till en enhetlig byggnadskropp. Om inte långhusdelens tak höjts tidigare så inträffade det vid denna tidpunkt. Långhus och kor täcktes därmed med samma tak som följde korets takvinkel. Förmodligen anlades en ny sakristia vid det nya korets norra sida. Denna byggnadsetapp inbegrep även att kyrkorummets samtliga delar försågs med valv. Under 1400-talet anlades vad som troligen var en ny sakristia vid korets södra sida. Denna anlades sannolikt på grund av fuktproblem i den norra sakristian. Då denna åter blev brukbar flyttade sakristiefunktionen tillbaka och den södra tillbyggnaden kom istället att användas som kalkbod. Från den i söder tillbyggda sakristian härstammar den portal som avtecknar sig i putsen på korets sydfasad. Korets karaktäristiska tappgavel tillkom kanske först under senmedeltiden och är den enda bevarade i sitt slag på Öland. Under 1400-talets slut fram till 1700-talet begränsar sig förändringar till interiören. Vid 1700-talets mitt renoverades och förstorade flera fönster och nya togs upp i norra korsarmen och vapenhuset. Efter detta har endast smärre förändringar gjorts i exteriören. Vad gäller interiören är denna förhållandevis oförändrad men har ändå genomgått mer påtagliga förändringar än exteriören (se interiör). Nedanstående uppgifter utgör en sammanfattning av redovisad litteratur och genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händel

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442648
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

HÖGBY FYR

Nuvarande kategorier

HistorikFyren som uppsattes 1898 utgjordes av ett öppet pelartorn av järn, en modifierad "heidenstamare", 23 meter högt med en linsapparat av tredje ordningen. Fyren var konstuerad av ingenjör Carl Fraenell. Fasad- och detaljritningar togs fram av Albert Lundberg, Johan Höjer och Carl Fraenell. Fyren och fyrapparaten hade tidigare visats vid konst- och industriutställningen i Stockholm år 1897. 1908 installerades luxljus i fyren. 1946 anslöts fyren och bostäderna till det allmänna elnätet. 1967 automatiserades fyren, varefter fyrplatsen avbemannades. KÄLLA: Svenska fyrplatser. Dan Thunman, 2000., Det 23 meter höga, öppna pelartornet av järn med en linsapparat av tredje ordningen är en modifierad "heidenstammare". Fyren, som uppsattes 1898, har tidigare visats vid konst- och industriutställningen i Stockholm och är konstruerad av ingenjör Carl Fraenell. KÄLLA: Thunman, Dan. Sveriges fyrplatser - en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under Lotsverkets tid. Sjöfartsverket, Riksantikvarieämbetet, (Norrköping: Sjöfartsverkets tryckeri) 2000. ISBN: 91-86502-19-0

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049231
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

HÖGBY FYRPLATS FOTOGENBOD

Byggnadsbeteckning

21420000049232http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049232Bebyggelse - byggnadBORGHOLM HAGABY 1:55 - husnr 1HÖGBY FYRPLATS FOTOGENBODLän: Kalmar, Kommun: Borgholm, Landskap: Öland, Socken: Högby , Stift: Växjö stift, Församling: Nordölands församling17.047245716295823,57.14648428707788http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000049232http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000049232http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000049232RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049232
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

Högby fyrvaktarbostad

Bebyggelse - byggnad

HistorikDen f d fyrvaktarbostaden vid Högby fyr uppfördes 1898 efter ritningar av dåvarande chefen för fyringenjörkontoret i Stockholm, Johan Höjer, som även ritat den intilliggande fyren. Byggnaden är uppförd på hög källarvåning med själva bostadsdelen belägen i andra våningen. Bostadsdelen omfattade ursprungligen två lägenheter, en för fyrmästaren och hans familj och en för fyrvaktaren. I vindsvåningen finns ett par mindre rum. I källarvåningen fanns lagerutrymmen för mat och redskap samt fotogen för fyrens drift. Lägenheterna är idag ihopslagna till en och vinden har inretts till ateljé och utställningslokal. Byggnaden är uppförd av tegel. Källarvåningens fasader är klädda med arbetad granit, huggen på Blå Jungfrun. I övrigt är fasaderna klädda med huggen kalksten. Det valmade taket är täkt med svart skiffer. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579509
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

HÖGBY KYRKA

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningDet nya långhuset byggdes på samma plats som det tidigare. Ritningarna gjordes av arkitekt F R Ekberg. Han var verksam vid Överintendentsämbetet från 1865 och granskade flera kyrkoärenden. Överintendentsämbetet var den myndighet som mellan 1810 och 1918 hade ansvar för det offentliga byggnadsväsendet i Sverige och som också granskade och godkände alla ritningar till Svenska kyrkans byggnader. Efter 1918 omvandlades Överintendentsämbetet till Kungliga byggnadsstyrelsen. Ekberg stod nära den kände arkitekten J F Åbom och inspirerades av denne. Tre av de sju kyrkor han ritade uppfördes i trä. En av dessa är Stensele kyrka i Lycksele kommun. Denna kyrka är Sveriges största träkyrka och kallas ibland för Lappmarkens katedral. Ekbergs kyrkor är främst byggda i nyklassicistisk stil och det gäller även Högby kyrka. Förebilden var antikens arkitektur och konst. Det typiska nyklassicistiska kyrkorummet har stora fönster och ett högt takvalv som ger ljus och rymd. Den symetriska strukturen är viktig såväl i planformen som i utförandet av olika inventarier. Färgsättningen är ljus och i dekoren finns antika symboler som t ex urnan tillsammans med typiska kristna symboler. Arbetet med Högby kyrka leddes av byggmästaren Peter Pettersson, Madesjö. Högby kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med kor och absidformad sakristia i öster samt tornet i väster. Långhusets sadeltak och absidens tak är belagda med kopparplåt. Tornet kröns av en hexagonal vitmålad öppen trälanternin belagd med kopparplåt och krönt av förgyllt kors och kula. Tornets klockformade huv är belagd med kopparplåt. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i gult. Omfattningar kring samtliga fönster och tornets hörn samt takgesimsen är slätputsade och avfärgade i vitt medan omfattningarna kring långhusets hörn samt ingångarna i norr och söder är rusticerade. Tornets sockel är av kalksten medan långhuset och sakristian har en sockel av granit. Ingångar finns i väster, norr och söder samt separat ingång till sakristian i öster. Den västra ingången samt sakristians ingång har enkla rundbågiga utformningar, dörrar av trä målade i mörkt grönt och lunettfönster. Mellan dörrarna och lunettfönstret sitter tavlor av kalksten med förgylld inskription. I norr och söder är ingångarna markerade med rusticerade partier och ur långhustaket utskjutande tympanonfält. Över dörrarna sitter rundbågiga fönster med träbågar målade i mörkt grönt. Tympanonfälten, dörrfodren samt de kors som kröner ingångspartierna är alla av kalksten. Tympanonfälten har förgyllda inskriptioner. Vid samtliga ingångar finns trappor av kalksten. På tornets södra sida finns också en mindre ingång med svartmålad dörr och en trappa av trä. Dörren leder till torntrappan. Långhuset och absiden har höga rundbågiga fönster med bågar och spröjs av trä. De är målade i mörkt grönt. På långhusets gavlar finns slätputsade, vita blinderingsfönster. I tornet finns flera små gluggar av vilka några bör vara ursprungliga. Tornet har också fyra rundbågiga ljudluckor, en i varje väderstreck. Ljudluckorna är målade i svart med slätputsade vita omfattningar. Tornet har exteriört genomgått en del förändringar sedan det byggdes på 1100-talet. Ragnhild Boström har undersökt tornet och redogör i sin bok Högby kyrkor ingående för dess konstruktion och de förändringar som gjorts. Här kommer därför bara större förändringar att behandlas. Tornet hade ursprungligen ingen ingång utifrån. I slutet av 1700-talet togs såväl ingången till torntrappan i söder upp som ingången i väster. Sitt nuvarande utseende fick tornet 1825 då den nuvarande klockvåningen, tornhuven och lanterninen byggdes. Tornhuven var ursprungligen täckt med spån som 1854 byttes mot plåt. Idag är tornhuven klädd med kopparplåt. Ingången i väster fick sitt nuvarande utseende i samband med ombyggnaden av långhuset 1871. Trots att tornet genomgått en del ombyggnader har det ett högt kulturhistoriskt värde. Genom dess utformning och de förändringar som kan avläsas kan vi idag få värdefull information om byggnadens konstruktion och funktion i äldre tider. Långhuset och absiden utgör ett välbevarat exempel på det sena 1800-talets nyklassicism. Takmaterialet har bytts ut men i övrigt har endast åtgärder av underhålls karaktär företagits.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442649
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

HÖGBY STENKVARN

Bebyggelse - byggnad

HistorikKvarn av holländsk typ, uppförd kring 1800-talets mitt. Kvarnen har en säregen, lokal konstruktion därigenom att själva kvarnhuset helt byggt av murad kalksten; vanligen var denna typ av kvarnar byggda av trä. Kvarnen är i tre våningar och avslutas av en vridbar tornhuv som är spånklädd. Runt första våningen löper en balkong. I bottenvåningen finns ett par stora portar, genom vilka man kunde köra in i kvarnen med häst och vagn. Kvarnens interiör och fasta installationer är i det närmaste intakta. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000699468
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

HÖGBY STENKVARN, BOSTADSHUS

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579314
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

JÖNS-LASSES GÅRD, BRYGGHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701784
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

JÖNS-LASSES GÅRD, MAGASIN

Bebyggelse - byggnad

HistorikUppförd som undantagsstuga. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701785
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

JÖNS-LASSES GÅRD, MANGÅRDSBYGGNAD

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701788
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

JÖNS-LASSES GÅRD, REDSKAPSBOD

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701786
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länBorgholm

KAPELLUDDENS FYR

Takform

TakformLanternin

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518000
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT