PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

APELKULLENS BANVAKTARSTUGA

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikApelkullens banvaktarstuga ingår som en del av den byggnadsminnesförklarade smalspårsjärnvägen mellan Hultsfred och Verkebäck. Genom att samtliga byggnader är bevarade på fastigheten ger Apelkullens banvaktarstuga en god bild av hur livet på ett av järnvägens boställen gestaltades. Husen förändrades något invändigt i samband med att banvaktarbostället omvandlades till fritidsbostad för SJ-anställda. Denna förändring speglar dock en annan viktig del i järnvägens historia; statens Järnvägars personalpolitik och deras ansvar frö de anställda både i arbetet och på fritiden. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 1999

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579530
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

AVTRÄDE

Historik

HistorikApelkullens banvaktarstuga ingår som en del av den byggnadsminnesförklarade smalspårsjärnvägen mellan Hultsfred och Verkebäck. Genom att samtliga byggnader är bevarade på fastigheten ger Apelkullens banvaktarstuga en god bild av hur livet på ett av järnvägens boställen gestaltades. Husen förändrades något invändigt i samband med att banvaktarbostället omvandlades till fritidsbostad för SJ-anställda. Denna förändring speglar dock en annan viktig del i järnvägens historia; statens Järnvägars personalpolitik och deras ansvar frö de anställda både i arbetet och på fritiden. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 1999

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702940
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

BOD

Byggnadsbeteckning

HistorikApelkullens banvaktarstuga ingår som en del av den byggnadsminnesförklarade smalspårsjärnvägen mellan Hultsfred och Verkebäck. Genom att samtliga byggnader är bevarade på fastigheten ger Apelkullens banvaktarstuga en god bild av hur livet på ett av järnvägens boställen gestaltades. Husen förändrades något invändigt i samband med att banvaktarbostället omvandlades till fritidsbostad för SJ-anställda. Denna förändring speglar dock en annan viktig del i järnvägens historia; statens Järnvägars personalpolitik och deras ansvar frö de anställda både i arbetet och på fritiden. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 1999

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049244
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

BOD

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikEtt mindre uthus på gården tillkom 1926. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702917
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

BOD

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikMellan 1878 och 1937 ägdes Tuna av arkitekten och politikern Hugo Hammarskjöld, som utförde omfattande moderniseringar, främst avseende gårdens bestånd av ekonomibyggnader - stall, mejeri, magasin, snickarverkstad, arbetarebostäder m m . Ekonomihusen är uppförda av timmer - mejeri, verkstad och arbetarebostäder med klädsel av stående panel - samt rödfärgade och med tegeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702925
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

BOSTADSHUS

Bebyggelse - byggnad

HistorikBorgmästaregården är belägen vid yttersta delen av Storgatan och bebyggd med ett stort tvåvånigt bostadshus inne på tomten, ett mindre envånigt vid Storgatan samt en uthuslänga mot Sevedegatan. Det stora huset, byggt i timmer, klätt med locklistpanel under tegeltäckt sadeltak, uppfördes under 1700-talet. Det lilla huset, en panelad timerbyggnad under sadeltak, är sannolikt också från 1700-talet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Dendrokronologiskt prov visar äldsta delen 1728. På- och tillbyggt 1790-talet och 1880-talet. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579389
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

BOSTADSHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikDen f d handelsgården i kv Tjädern ingår i den välbevarade stadsbilden vid Storgatan i Vimmerby. Bostadshuset av timmer i två våningar under sadeltak byggdes någon gång under 1700-talet och fick sin nuvarande, målade locklistpanel med dekorativt utformade dörr- och fönsteromfattningar under 1800-talets första hälft. Byggnadernas läge på tomten återspeglar den ursprungliga medeltida tomtstrukturen för Vimmerbys handelsgårdar. Den oförändrade bostadsplanen har en genomgående förstuga, vilket är ett ålderdomligt drag. I flera rum har väggmålningar från 1700-talet påträffats och restaurerats. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579112
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

BOSTADSHUS

Byggnadsbeteckning

HistorikFörutom själva bruksbyggnaden som är från tiden mellan 1777 och 1800-talets början, finns på platsen en mangårdsbyggnad från1790-talet, ett magasin, en ladugård, en mjölnarstuga, en f.d. smedja och ett svin- och hönshus. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 1993

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701783
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

BOSTADSHUS

Bebyggelse - byggnad

HistorikVimmerby stadskärna är av riksintresse för kulturmiljövården dels tack vare den medeltida strukturen i stadsplanen, dels de välbevarade handelsgårdarna med rikt och högklassigt inredningsmåleri som betingar det kulturhistoriska värdet. Detta finns bland annat dokumenterat i Riksantikvarieämbetets publikation Storgatan i Vimmerby 1965, samt den av Kalmar länsmuseum för Vimmerby kommun utförd byggnadsinventering. Halva kvarteret Näktergalen, intill kyrkan, undgick stadsbränderna 1683 och 1821. På 1658 års karta finns ett hörnhus i samma volym och läge som det här aktuella markerat. Ägarlängden visar att huset ägts och bebotts av kända borgarfamiljer i Vimmerby, bland annat Björn vid 1700-talets slut och borgmästare Nordén från 1770. Med all säkerhet är huset ursprungligen uppfört i ett plan senast omkring år 1700, eventuellt tidigare och vid 1800-talets mitt påbyggt med ytterligare en våning. Takets ålderdomliga konstruktion med ryggås har bevarats. I samband med att skobutikens hyllinredning togs bort upptäcktes en vägg med målade bräder. En uppgift om att takbräder från den gamla kyrkan skulle finnas i huset ledde till att länsstyrelsen tillsammans med kulturförvaltningen i Vimmerby gjorde en besiktning i huset. Vägg- och takmålningar påträffades i tre av bottenvåningens rum. Det visade sig vara dels barockmålningar, dels rokokomålningar av samma höga kvalitet och utförda av samma mästare som i Koppargården resp. Granqvistgården och Tenngjutargården vid Storgatan i Vimmerby. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 1992

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579343
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

BOSTADSHUS

Byggnadsbeteckning

HistorikGården, vars äldsta delar troligen uppfördes i slutet av 1600-talet, består av ett långsträckt tvåvånings bostadshus vid Storgatan, ett mindre envånigt vid Klemens gränd samt ekonomibyggnader och uthuslängor vid Stångågatan och utmed östra tomtgränsen. Gathuset har en något bruten fasad, som röjer att längan består av två sammanbyggda hus. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579357
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

BOSTADSHUS

Historik

HistorikGården, vars äldsta delar troligen uppfördes i slutet av 1600-talet, består av ett långsträckt tvåvånings bostadshus vid Storgatan, ett mindre envånigt vid Klemens gränd samt ekonomibyggnader och uthuslängor vid Stångågatan och utmed östra tomtgränsen. Gathuset har en något bruten fasad, som röjer att längan består av två sammanbyggda hus. 1962 framtogs vägg- och takmålningar från tidigt 1700-tal i bottenvåningen. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579228
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

BOSTADSHUS

Byggnadsbeteckning

HistorikMellan 1878 och 1937 ägdes Tuna av arkitekten och politikern Hugo Hammarskjöld, som utförde omfattande moderniseringar, främst avseende gårdens bestånd av ekonomibyggnader - stall, mejeri, magasin, snickarverkstad, arbetarebostäder m m . Ekonomihusen är uppförda av timmer - mejeri, verkstad och arbetarebostäder med klädsel av stående panel - samt rödfärgade och med tegeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579680
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

BYKSTUGA

Byggnadsbeteckning

HistorikApelkullens banvaktarstuga ingår som en del av den byggnadsminnesförklarade smalspårsjärnvägen mellan Hultsfred och Verkebäck. Genom att samtliga byggnader är bevarade på fastigheten ger Apelkullens banvaktarstuga en god bild av hur livet på ett av järnvägens boställen gestaltades. Husen förändrades något invändigt i samband med att banvaktarbostället omvandlades till fritidsbostad för SJ-anställda. Denna förändring speglar dock en annan viktig del i järnvägens historia; statens Järnvägars personalpolitik och deras ansvar frö de anställda både i arbetet och på fritiden. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 1999

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702937
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

Bårhus

Dagens användning

TakformPlantak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040924
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

Bårhus

Taktäckningsmaterial

TakformTälttak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041729
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

DJURSDALA KYRKA

Stomme

TakformSadeltak, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442787
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

Ej utrett

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702924
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

Ej utrett

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702918
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

FRÖDINGE KYRKA

Fasadmaterial

ExteriörbeskrivningKyrkan består av ett rektangulärt långhus med oktagonalt mittparti och ett vapenhus i väster. Stommen är av liggande laxknutat timmer. På korpartiets norra sida finns en sakristia murad av sten härrörande från en äldre kyrkobyggnad på samma plats. I övrigt är kyrkans fasader spånklädda och tjärade. Längs långhusets sidor finns spånklädda följare utplacerade med ojämna mellanrum som stöd för konstruktionen. Vapenhusets västfasad har mönsterlagda spån i gavelröstet. Långhusets tak har ett en brant takresning i två fall, vilka likt säteritaken åtskiljs av ett lågt väggparti. Vapenhuset och sakristian har sadeltak. Samtliga takfall är täckta av plåt och målade i en grå ton. På taket finns två förgyllda flöjlar med likaledes förgyllda kulor. Långhusets fönsteröppningar är upptill tresidigt avslutade och vapenhusets rektangulära. I sakristian finns en rundbågig fönsteröppning och en rektangulär. Fönster av trä med rödmålad spröjs och glas som bitvis är färgade i svagt grönt. Ingångar i väster via vapenhuset samt genom koringång i söder. Dörren till koringången har en påspikad brädklädsel i geometriskt mönster samt konstrikt utförda beslag. Information inlagd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442788
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

FÅRHUS

Bebyggelse - byggnad

HistorikMellan 1878 och 1937 ägdes Tuna av arkitekten och politikern Hugo Hammarskjöld, som utförde omfattande moderniseringar, främst avseende gårdens bestånd av ekonomibyggnader - stall, mejeri, magasin, snickarverkstad, arbetarebostäder m m . Ekonomihusen är uppförda av timmer - mejeri, verkstad och arbetarebostäder med klädsel av stående panel - samt rödfärgade och med tegeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702928
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

FÖRRÅD

Byggnadsbeteckning

HistorikMellan 1878 och 1937 ägdes Tuna av arkitekten och politikern Hugo Hammarskjöld, som utförde omfattande moderniseringar, främst avseende gårdens bestånd av ekonomibyggnader - stall, mejeri, magasin, snickarverkstad, arbetarebostäder m m . Ekonomihusen är uppförda av timmer - mejeri, verkstad och arbetarebostäder med klädsel av stående panel - samt rödfärgade och med tegeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702927
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

GATHUSET

Historik

HistorikTenngjutargården, en av Storgatans välbevarade borgargårdar, uppfördes troligen 1700-talets förra hälft. Bostadshuset består av två sammanbyggda, timrade tvåvåningshus med rödfärgad locklistpanel och gemensam förstuga. I interiören märks bl a vägg- och takmålningar från 1760-talet. Under 1700-talets senare del och 1800-talets början beboddes gården av de framstående tenngjutarna Gudmund Östling och Zadec Bergenholtz. Gården restaurerades på 1960-talet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701777
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

GATHUSET

Bebyggelse - byggnad

HistorikTomten är bebyggd med ett bostadshus vid Storgatan, ett åt gården samt en uthuslänga vid Stångågatan. Gatuhuset uppfördes troligen under 1700-talet, men sin nuvarande empirekaraktär fick det vid en ombyggnad i början eller mitten på 1800-talet. Det är en ljusgrön, panelad tvåvåningsbyggnad under tegeltäckt sadeltak, med ett tillbyggt trapphus på gårdssidan. Den gamla enkelstuguplanen är i stort sett bevarad, likaså inredningsdetaljer från 1700-talet såsom den gamla spiseln, bjälklaget och den låga takhöjden i bottenvåningen. Här, liksom i flera omkringliggande hus på Storgatan, har man funnit väggmålningar från 1700-talet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579528
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

Gravkor / mausoleum

Exteriörbeskrivning

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040926
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

GÅRDSHUSET

Bebyggelse - byggnad

HistorikDet rektangulära gårdshuset är en gulmålad, timrad envåningsbyggnad med inredd vindsvåning under sadeltak och med frontespiser. Huset uppfördes möjligen i början av 1800-talet, samt tillbyggdes 1883 åt söder. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579651
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

GÅRDSHUSET

Historik

HistorikAv bebyggelsen inne på gården har bevarats ett uthus och en trädgårdspaviljong. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702668
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

HÖNSHUS

Byggnadsbeteckning

HistorikMellan 1878 och 1937 ägdes Tuna av arkitekten och politikern Hugo Hammarskjöld, som utförde omfattande moderniseringar, främst avseende gårdens bestånd av ekonomibyggnader - stall, mejeri, magasin, snickarverkstad, arbetarebostäder m m . Ekonomihusen är uppförda av timmer - mejeri, verkstad och arbetarebostäder med klädsel av stående panel - samt rödfärgade och med tegeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702920
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

JORDKÄLLARE

Bebyggelse - byggnad

HistorikApelkullens banvaktarstuga ingår som en del av den byggnadsminnesförklarade smalspårsjärnvägen mellan Hultsfred och Verkebäck. Genom att samtliga byggnader är bevarade på fastigheten ger Apelkullens banvaktarstuga en god bild av hur livet på ett av järnvägens boställen gestaltades. Husen förändrades något invändigt i samband med att banvaktarbostället omvandlades till fritidsbostad för SJ-anställda. Denna förändring speglar dock en annan viktig del i järnvägens historia; statens Järnvägars personalpolitik och deras ansvar frö de anställda både i arbetet och på fritiden. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 1999

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702938
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

Klockstapel

Fasadmaterial

TakformKupol

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040921
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

Klockstapel

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningKraftig och hög klockstapel, spånklädd och tjärad.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040923
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

Kyrka

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040925
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

LADUGÅRD

Byggnadsbeteckning

HistorikFörutom själva bruksbyggnaden som är från tiden mellan 1777 och 1800-talets början, finns på platsen en mangårdsbyggnad från1970-talet, ett magasin, en ladugård, en mjölnarstuga, en f.d. smedja och ett svin- och hönshus. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 1993

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702935
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

LADUGÅRD

Byggnadsbeteckning

HistorikApelkullens banvaktarstuga ingår som en del av den byggnadsminnesförklarade smalspårsjärnvägen mellan Hultsfred och Verkebäck. Genom att samtliga byggnader är bevarade på fastigheten ger Apelkullens banvaktarstuga en god bild av hur livet på ett av järnvägens boställen gestaltades. Husen förändrades något invändigt i samband med att banvaktarbostället omvandlades till fritidsbostad för SJ-anställda. Denna förändring speglar dock en annan viktig del i järnvägens historia; statens Järnvägars personalpolitik och deras ansvar frö de anställda både i arbetet och på fritiden. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 1999

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702936
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

LOCKNEVI KYRKA

Nuvarande kategorier

InteriörbeskrivningLånghuset är treskeppigt. Mittskeppet har ett tunnvalvstak medan sidoskeppen har plana tak. Materialet är pärlspont som laserats i gulbrun färg med bruna täcklister. Taket bärs upp av täckmålade pelare i två bruna nyanser med och kapitäl med blå och gula detaljer. Taklisterna är profilerade och täckmålade i brunt. Väggarna är slätputsade, avfärgade i vitt och med sex rundbågiga fönster. Bänkarna med nygotiska gavlar är öppna och indelade i fyra kvarter. Gavlarna har dekorationer av typiskt nygotiskt snitt. Golvet är i långhuset belagt med fernissat trägolv och i koret med kalksten. Långhuset, bänkkvarteren och koret är i samma nivå medan absiden är upphöjd med två trappsteg i kalksten. Orgeln och predikstolen överfördes från 1700-tals kyrkan medan läktare och altare tillverkades för den nya kyrkan. Golven i långhuset är belagda med gröna gångmattor medan sidogångarna har gråa mattor. Över bänkraderna hänger sex äldre ljuskronor. På de slätputsade vita väggarna i norr och söder är en vitmålad trähylla monterad över radiatorerna. På varje långsida finns sex rundbågiga fönster. Dörrarna mot vapenhusets och långhusets vindfång är av trä och laserade i brun färg med vita spegellister. BÄNKARNA har bruna laserade ryggstöd i pärlspont medan sitsar och gavlar är av fernissad ek med sparsam dekor i nygotisk stil och målade i blått och guld. Sittdynorna är klädda med brun textil. LÄKTAREN i väster bärs upp av sex pelare i ljusbrun lasyr. Läktarens undersida är klädd med pärlspont och har synliga bjälkar i brun lasyr. Läktarbröstningens ram och dockor är gjorda i fernissad ek. Mitt fram hänger en träskulptur i form av en förgylld sol på ett blått tygstycke. Detta hålls upp av två trumpetblåsande förgyllda änglar. Enligt fotografier ska denna uppsättning tidigare hängt i 1700-tals kyrkan och under senare år hängts upp i kyrkan. Trägolvet, som sluttar svagt mot läktarbarriären, har en brun matta. Bänkraderna på södra delen av läktaren har samma utformning som långhusets bänkar men de är kortare. På den norra sidan saknas bänkar. ORGELN byggdes 1886 för den gamla kyrkan. Den är försedd med ryggpositiv och fasaden är målad i grönt och guld.PREDIKSTOLEN är tillverkad 1660 och överförd från den gamla kyrkan. Den är placerad mitt i det norra bänkkvarterets främre rader med en trappa från koret. Till formen är den åttkantig och pryds med bilder av apostlarna och vridna, marmorerade pelare och kolonner. BEGRAVNINGSVAPEN finns tre stycken i kyrkan. Två av dem är placerade i långhuset. På höger sida om södra portalen hänger ett begravningsvapen över Stephan Klingspor, 1690-1766. Till höger om den norra portalen finns ett begravningsvapen över Joachim von Stegelinge 1647-1716. Koret följer långhusets väggar och avslutas med en smalare, flersidig absid vars tak bildar ett kryssvalv. Mellan absiden och koret finns en målad takfris som följer valvet. Enligt äldre fotografier fanns tidigare bänkar i koret. När dessa togs bort har inte gått att få fram. Två av fönstren är utformade som långhusets fönster medan två av de tre fönstren i absiden har färgade glasrutor. Det tredje fönstret rakt bakom altaret utgör en del av ALTARUPPSATSEN med motivet Jesus som herde i målat glas. Fönstret är tillverkat av Stockholms glasmåleri. Glasen är infattade i blyspröjsar. ALTARET består av ett fristående bord av fernissad ek som är placerat på ett podium, täckt av en grå textilmatta. Podiet är upphöjt ett steg. ALTARRINGEN är halvrund och öppen mot öster. Ramverk och dockor är av fernissad ek och knäfallet är klätt med ljust gulbrunt skinn. DOPFUNTEN är från medeltid och har överförts från den gamla kyrkan. Den är troligen tillverkad av en gotländskmästare som hette Sighraf och materialet är gotländsk sandsten. Den var ursprungligen placerad i framför altarringen men står idag vid absidens södra vägg. KORORGELN är placerad vid korets sydöstra vägg. Den inköptes 1998 av Kalmar Domkyrka. BEGRAVNINGSVAPEN över Adam von Stegelinge hänger över sakristians dörr. Vid korets södra vägg är också altaret och altaruppsatsen från 1700-tals kyrkan placerat. Uppsatsen donerades år 1700 av godset Lidhems ägare Joachim von Stegelinge och hans hustru Christina Güldenadler. Altartavlan föreställer frälsaren på korset och altaruppsaten är skulpterad i trä, målad, marmorerad och förgylld. Färgerna är blå, grå och röd. Sakristian ligger under koret i markplan. Den nås via en trappa från korets norra sida. Sakristian är åttkantigt till formen. Här finns skåp för textilförvaring, skrivbord m.m. I taket är ett parti med takmålningar från 1700-tals kyrkan infällt. I markplanet finns en enkel ytterdörr. Innanför sakristian finns toalett, ett rum med utslagsvask m.m. samt trappan ner till pannrummet som är beläget i källaren. Tornet har ungefär fem våningar. På andra våningen i ett utrymme bakom läktaren förvaras en del äldre skåp. Storklockan i tornet är gjuten av Magnus Hultman i Norrköping 1726 medan lillklockan är gjuten 1782. En del skador på putsen ku

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051527
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

MAGASIN

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikFörutom själva bruksbyggnaden som är från tiden mellan 1777 och 1800-talets början, finns på platsen en mangårdsbyggnad från1970-talet, ett magasin, en ladugård, en mjölnarstuga, en f.d. smedja och ett svin- och hönshus. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 1993

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702933
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

MAGASIN

Byggnadsbeteckning

HistorikMellan 1878 och 1937 ägdes Tuna av arkitekten och politikern Hugo Hammarskjöld, som utförde omfattande moderniseringar, främst avseende gårdens bestånd av ekonomibyggnader - stall, mejeri, magasin, snickarverkstad, arbetarebostäder m m . Ekonomihusen är uppförda av timmer - mejeri, verkstad och arbetarebostäder med klädsel av stående panel - samt rödfärgade och med tegeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702919
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

MEJERI

Bebyggelse - byggnad

HistorikMellan 1878 och 1937 ägdes Tuna av arkitekten och politikern Hugo Hammarskjöld, som utförde omfattande moderniseringar, främst avseende gårdens bestånd av ekonomibyggnader - stall, mejeri, magasin, snickarverkstad, arbetarebostäder m m . Ekonomihusen är uppförda av timmer - mejeri, verkstad och arbetarebostäder med klädsel av stående panel - samt rödfärgade och med tegeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702922
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

MJÖLNARBOSTAD

Bebyggelse - byggnad

HistorikFörutom själva bruksbyggnaden som är från tiden mellan 1777 och 1800-talets början, finns på platsen en mangårdsbyggnad från1970-talet, ett magasin, en ladugård, en mjölnarstuga, en f.d. smedja och ett svin- och hönshus. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 1993

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701776
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

PELARNE KYRKA

Fasadmaterial

HistorikPelarne kyrka är uppförd under medeltiden. Någon exakt datering har dock aldrig gjorts. Dendrokronologiska prover som tagits har ännu inte lyckats datera kyrkans äldsta historia. Romanska drag finns t ex i målningar på östra korväggen vilket skulle kunna tyda på ursprung i 1200-talet. Kyrkans äldsta delar är långhuset och koret, båda uppförda av liggande furutimmer som i hörnen fogats samman i laxknutar. De kraftiga syllarna är av ek. Den västra delen av långhuset, där nu läktarpartiet finns, var tidigare bottenvåningen i ett torn som fanns fogat till långhuset. Sedan lång tid tillbaka har det gamla tornet bara bottenvåning och en vindsvåning, med bevarade delar av en tornkammare, som står i förbindelse med långhusvinden. Tornets tidigare omfång kan ses i fasaden då det finns en liten förskjutning mot norr mellan långhus och den forna torndelen. Det åttsidiga Ramsvärdska gravkoret uppfördes av sten söder om koret på 1680-talet, då överste Hans Andersson, adlad Ramsvärd till Rostorp, fick begravas där. När det gäller sakristians och vapenhusets tillkomst varierar uppgifterna. Madeltidsforskaren Marian Ullén beskriver i sin bok om medeltida träkyrkor att sakristian tillkommit senast på 1500-talet och vapenhuset på 1680-talet. I församlingens ägo finns dock arkivuppgifter som säger att en ny sakristia av sten uppfördes 1812 då den gamla var mycket förfallen. Vapenhuset ska enligt församlingens arkivuppgifter ha byggts år 1788 och då ersatt en tidigare ingång, eventuellt med vapenhus, som fanns vid långhusets sydvästra del. Att närmare reda ut förhållandena kring tillkomsten av dagens sakristia och vapenhus, och vad som föregick dem, ryms tyvärr inte inom föreliggande arbetes omfång. Magnus Gabriel Craelius skriver om kyrkan år 1772 att "den är av träd och försedd med nödige innanreden, samt zirad med åtskillige målningar". Att kyrkans timmerväggar invändigt var målade finns några synliga prov på i kyrkan än idag. Några få medeltida inventarier finns också bevarade. I övrigt har kyrkan genom åren genomgått många förändringsfaser. År 1781 lades spånen om mot öster. Årtalet 1781 är ännu synligt i korets gavelröste. Några år senare, 1786, installerades en altaruppsats i kyrkan. Denna utfördes av Jonas Berggren, Målilla. Predikstolen tillkom också någon gång under 1700-talet, oklart när. År 1788 reparerades kyrkan varvid de små medeltidsfönstren under takfoten sattes igen och nya togs upp. Enligt uppgift från Pelarne församling ska också vapenhuset ha byggts år 1788. Då lades också nytt golv in och altaret höjdes. Enligt källorna togs också kordörren upp. Det är oklart vad detta betyder. Kanske var det en dörr mellan koret och gravkoret som då togs upp. Vid samma tid ska väggen mellan långhuset och koret ha breddats genom att triumfbågsväggen till stora delar togs bort. Kyrkan ska också ha fått nytt innertak och väggarna ska ha brädklätts, varefter interiören vitlimmades. När det gäller brädinklädningen av kyrkans väggar finns det dock olika uppgifter. Ibland nämns år 1788, ibland år 1846. Enligt Mandelgrens beskrivning som gjordes efter 1846 års renovering var väggarna då brädinklädda. På baksidan av ett ornament som tillhör altaret har vid en restaurering hittats en blyertsanteckning som stöder uppgiften om år 1846. På 1830-talet fick kyrkan sin första orgel byggd av Anders Jonsson, Ringarum. År 1999 byggdes åter ett nytt orgelverk av Sune Fondell, Ålem. Orgelfasaden från 1830-talets orgel återanvändes. På 1880-talet ska en större renovering av kyrkan ha genomförts. Inte mycket är känt om denna. År 1885 lades dock långhustaket om med tvåkupigt tegel på befintligt spåntak. Vid samma tid byttes befintligt bänkinredning ut mot dagens öppna bänkinredning. Gravkoret iordningsställdes också. Möjligen var det vid denna renovering som fönstren förstorades till nuvarande storlek. Inför en större renovering av kyrkan 1925 gjorde arkitekt Gustaf Clason, Stockholm, en beskrivning, vilken säger en del om hur kyrkan såg ut i kring sekelskiftet 1900. Fönstren var då vita och många syllar var murkna. Invändigt var väggarna och det plana taket klädda med breda bräder. ak och väggar hade vit kulör, taklisten gick i brunt och rött. Orgelfasad och läktarbarriären hade vissa förgyllningar. Predikstolen och altaruppsatsen var marmorerade i vitt och grågrönt med förgyllda ornament och lister. Kyrkans golv med breda plankor bedömdes vara i gott skick. Bänkinredningen beskrevs vara målad i gul ekimitation med bruna kälningar. Samme arkitekt Clason ledde också den renovering som genomfördes 1925, då också konservator Sven Sundbaum var involverad. Vid dessa arbeten fann han äldre väggmålningar utförda direkt på stockarna under den senare panelen. Målningarna var delvis svårt skadade av bl a fukt. SBakom altaruppsatsen var den gamla målningen bäst bevarad. Här gjordes också fyndet av ett tredelat igensatt äldre fönster som funnits tidigare. I taket som föreföll ganska nytt, fanns inga äldre målningar med undantag av fyra stycken tak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442791
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVimmerby

RUMSKULLA KYRKA

Taktäckningsmaterial

ExteriörbeskrivningRumskulla kyrka är byggd i nyklassicistisk stil. Murarna är uppförda av sten och tegel och spritputsade samt avfärgade i gult. Hörn och omfattningar har slätputsats och avfärgats i vitt. Sockeln har slätputsats och avfärgats i grått. Takmaterialet är genomgående aluminiumplåt. Långhuset har sadeltak. Fönstren är rundbågiga. Ingångar finns i tornet samt mitt på långhuset i norr och söder. Dörrarna av trä är målade i grönt. Lunettfönster finns över ingångarna i väster, norr och söder. Entrén i väster är handikappanpassad med en ramp. Sakristian är belägen bakom koret som en del av den rundade kordelen och har ingång i sydost. Tornet har rundbågiga och rektangulära ljudluckor målade i grönt, rundbågiga samt runda fönster. Lanterninen av trä är öppen och målad i vitt. Den kröns av ett förgyllt kors.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442792
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT